Nu ser vi framåt!

Med spikrakt sikte mot framtiden önskar alvarsamt2 alla sina nyfikna, roliga, knepiga, kluriga, intresserade och intelligenta svenska och utländska läsare ett riktigt Gott Nytt År. Redaktionen tror tvärt emot större delen av mänskligheten på en fantastisk framtid – den bästa på mycket länge!

Happy new year. Glückliches neues Jahr. Onnellista uutta vuotta. С Новым годом. Šťastný Nový Rok. سنة جديدة سعيدة. 明けましておめでとうございます. Ευτυχισμένο το Νέο Έτος. 新年好. Buon anno. Gelukkig Nieuwjaar. Szczęśliwego Nowego Roku. Feliz Ano Novo. Yeni Yılınız Kutlu Olsun. З Новим роком. Feliz Año Nuevo. Честита Нова Година. Bonan Novjaron. Bonne année. Selamat Tahun Baru. Hamingjusamur Nýtt Ár. New Anno Felix. La mulți ani. Срећна Нова година. Heri ya Mwaka Mpya. Blwyddyn Newydd Dda.

Annonser

morgon

Årets näst sista morgon gick i disets tecken…

är du värd det?

Den lilla stenfyllda brunnen i Penåsa ödeby fotograferade jag i går. Den fick mig att tänka på den helt dominerande öländska frågan under året som gått: grundvattenbristen. Om den har skrivits spaltkilometer, och den går oftast ut på att det är självklart att vi ska ha tillgång till allt det vatten vi använder. Vi tycker det är okej att spola ut skit med dricksvatten, att duscha i dricksvatten så länge vi vill. Vi karbadar i dricksvatten, vi tvättar båtar och bilar och prylar med dricksvatten. Och vi vattnar våra gräsmattor och fotbollsplaner med dricksvatten, alltså med grund- och sjövatten som dels har renats, dels har behandlats både fysiskt och kemiskt. Vi tar också för givet att vi på en sekund ska kunna få detta dricksvatten ur kranarna i vilken temperatur som helst mellan 4 och 70 grader.

För inte så länge sedan hade man av naturliga skäl en helt annan syn på vatten. Tänk dig att du är nybyggare i öländska Penåsa. Där har du byggt dig ett litet stenhus 1789. Detta lilla hål i backen är nu det vatten du har tillgång till. Hålet är motsvarigheten till våra vattenkranar, duschar, badkar, vattenspridare, högtryckstvättar och swimmingpooler.

Jag minns inte på rak arm vilket PR-geni som myntade den – till synes –  generösa frasen ”because you are worth it”…

isen lägger sig

Solen går ned, Kastlösa.

magar i 16 hörn

Den som under julen har besökt en livsmedelsaffär har kanske som jag förundrats över hur mycket vi sätter i oss under de två årsavslutande helgerna, julen och nyåret. Även kreaturen käkar så de fyra magarna står i 4 x 4, alltså 16 hörn. Vit julkorv ligger lagrad i kolossala mängder på gårdarna runt om på ön.

andra bloggar

Du vet väl att jag även driver andra bloggar än denna?

alvarsamt – föregångaren till denna blogg.
iminavatten – om livet i mina akvarier och om fotografering och filmning av olika vattendjur. I det aktuella inlägget skriver jag om porträttfotografering.
staffanskriver – en blogg om ord och språk. Småningom styr ämnet in mer på ”frågor och svar och synpunkter på boklayout och bokutgivning”.
100meterupp – en blogg om enbart Kite Aerial Phtography, alltså fotografering från drake.

Ta en titt på var och en av dem. Nån kanske kan stimulera till ett besök då och då…

åter till Mörbylångavattnen

Den gröna provtagningslådan. Här förmår ingen fisk ta sig upp över det lilla fallet. Men det finns karp i sjön – som ingen vet varifrån den kommer. Sannolikt är den inplanterad av ”någon”.

Vi berättade tidigare om dagvattensystemen genom delar av Mörbylånga. Delar av dessa är numera satta under sofistikerade automatiska analysmetoder av fosfor och kväve – övergödningsproblematikens busungar. Jens Nilsson på Emåförbundet berättar att ”de gröna lådorna” innehåller flödesmätare som tar upp vatten till provtagning av fosfor och kväve – på ett flödesproportionellt sätt. På så sätt får man en bra bild av hur mycket fosfor och kväve som ”Lertagsdammen” förmår lagra.

Emåförbundet arbetar – som hörs på namnet – mest med Emån men gör också andra jobb på konsultbasis. Mätningarna i Mörbylånga är ett sådant, beställt av Länsstyrelsen, Kalmar.

– Under hösten har vi satt upp mätsystemen. Nu är jobbet klart och andra får ta över själva avläsningen av vattenproverna, berättar Jens Nilsson.

där kommer hon – urd!

Det blåste åtta meter per sekund. Svanarna verkade oroliga. De flög hit och dit utmed kusten. En ungsvan gick upp på torra land. Något var på g…

Mörka moln tornade upp sig i sydväst. Himlen blev alltmer orange. Och så hände det… Plötsligt blåste det dubbelt så hårt, himlen mörknade alltmer och enorma gråmoln växte blixtsnabbt fram i nordväst. De drev snabbt in över land och så kom haglet, följt av regnet… Sen lugnade det sig nästan lika snabbt. Det var alltså bara en ”förryttare” till Urd. Om några timmar slår hon till med full kraft…

Där är hon, Urd. Man blir lite skrajsen då man läser om henne i Wikipedia: ”Urd spinner livets tråd åt alla kända väsen. Det är hon som bestämmer alla individers livslängd och när hon klipper av någons tråd dör denna.”

Denna svan ville inte vara till sjöss längre.

På mindre än en minut bytte himlen färger och framtoning.

Och så kom haglet…

kameran – en evig kompromiss

Hjortar i Ottenby. Solnedgång. Här får min nya fickkamera, Sony DSC-HX60V, bekänna färg. Brännvidd motsvarande 720 mm i fullformat, 400 ISO, 1/100 sekund med stöd mot bil och full glugg. Med tanke på att kameran har en liten sensor och därför är billig – en bit under 3 000 kronor – är resultatet helt okej. Högre ISO-tal än 400 brukar i de flesta fickkameror ge ett för mina ögon ”utsmetat” detaljintryck. Såna tendenser finns även i denna bild. De syns om jag förstorar den; fotot börjar då ge ”mobilkameraintryck”; bildens detaljer ”ser målade ut”, medan de i en systemkamerabild ger ett klarare, mer ”stämplat” intryck. Det jag försöker beskriva är subtila skillnader svåra att sätta ord på. Mitt tips till den som vill lägga till några tusenlappar är att köpa en modell med större sensor. Fickkameramodeller med större sensorer, runt 13 x 9 millimeter, blir nu allt vanligare. Hur som helst är Sonysmällan värd sina pengar. Den videofilmar bra och detaljåtergivningen vid lägre ISO-tal är förstklassig, speciellt med tanke på det enorma brännviddsomfånget: 24-720 mm (i fullformatsjämförelse). Jag uppskattar verkligen kamerafabrikanternas satsningar på allt vidvinkligare zoomobjektiv. När jag började fotografera ansågs 35 millimeter som vidvinkligt. I dag menar många att det är ett normalobjektiv. 24 millimeter får gärna bli ännu kortare. Kan jag få önska mig 20 på nästa modell? Alla kameror har svagheter och styrkor. Alla modeller blir kompromisser mellan olika önskemål. Slutligen en viktig detalj: Acken är värd några extra pluspoäng. Jag har filmat och fotat ”i timmar” och kameran visar fortfarande ”full laddning”. Ett större test kommer småningom.

stenen

Sandreveln, Ottenby, östra sidan.

tomten har ordet

Med en blick ut över de i dag soldränkta Schäferieängarna och den inramande sandreveln på Ölands sydostkust önskar alvarsamt2:s egen hustomte alla härliga läsare en riktigt God Jul!

dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan före dan…

Snart… Snart är vi där. Om precis 14 dagar… Om precis 14 dagar infaller vintern på Öland – enligt meteorologerna. Och vad gör alvarsamt2 då? Jo, förbereder vinterns cykelfilmer.

Ja, tillvaron är lite uppochned. Men det gäller att vara flexibel. Är det +6 fastän det är dan före julafton blir cykelfilmer mycket viktigare än julklappar och skinka.

Ett kamerafäste på cykelhjälmen är fixat och provkört. Filmerna blir förvånansvärt stabila; darr och skakningar elimineras effektivt.

Snart är det vinter. Och snart kan du cykla mera med alvarsamt2…

vinterbadarna

Mörbylångavatten

I en kommentar skrev Gudrun Rydberg om ”de två små sjöarna i Mörbylånga”. Alvarsamt2 tuffade förbi och jag måste säga att hela vattensystemet är vackert utformat med två dammar och både öppna och underjordiska diken ända ned till Kalmarsund. Men ingen fara, det är bara dagvatten som porlar här. Avloppsvatten går i andra system.

Det lilla fallet från den södra ”sjön”.

Den södra sjön mot norr. Vid sidan av vattnet går cykelled.

Öppna diken ned mor Kalmarsund…

Ovanstående dike sett från andra hållet.

Längre ned mot havet blir inslaget av tall betydande. Kan det vara contorta? Har man planterat så nära vattnet eller ser vi självsådd av bästa märke?

Här blir småningom skogsdungar, alternativt en ståtlig allé utmed bäcken.

Dagvattenmystik i Skymningsmörbylånga.

En av tre större invånare i norra sjön.

En dagvattensjö med skönhetsvärden, den norra av de två.

Nästa Torngård!

Förr gick tågen här över den lilla bäcken. Ölands Järnvägar lades ned 1961 och sedan dess är banvallen mest tillhåll för grävlingar. Men än i dag anar vi ”pianotangenterna” bakom stättan, alltså spåren av syllarna vid bron mellan stationerna Segerstad och Torngård.

Tage minns…

Dags för Tage Nilsson i Albrunna att minnas gamla tider igen… I den första filmen berättade Tage om sin första cykel. Nu berättar han om Cementa, där han jobbade hela sitt yrkesverksamma liv. Han började ute i stenbrottet…

tunt jordlager bakom gravtyp

På Öland kan ett stenröse innehålla mycket intressant historisk information. Klicka här för att bege dig bakåt i tiden… Det tunna jordlagret kan vara orsaken till att man lade sina döda under stenrös i stället för att försöka gräva ned dem.

Mystiskt ljus. Mystiska stenar. Mystiskt huggen skåra i den högra stenen – en av tusentals i detta gravröse – Gösslunda rör – strax norr om Gösslunda ett par kilometer väster om Alby… 

Från vägen ser Gösslunda rör inte mycket ut för världen. Tycker du att det ser ovanligt somrigt ut för att vara december har du alldeles rätt. Bilderna togs i oktober.

Det finns ganska mycket att läsa om den här stenhögen på nätet. Här är ett exempel. Noteras kan att man på flygbilder ser att röset är i det närmaste exakt runt.

Att ta sig upp på röset frestar hårt på fotlederna och försöken är inte värda den utsikt som bjuds från löjliga 2,5 meters höjd.

Gösslunda rör ligger nära en av de vägar som korsar Öland på tvären, den mellan Alby och Södra Bårby.

döden lurar – någonstans…

Om du inte ser den dödliga faran i denna bild föreslår jag att du går till denna blogg för att se döden i vitögat…

plaskvått

Det skvimpar och skvalpar och plaskar när man traskar runt ute på den öländska kalkplattan. För bara några månader sen var vi nära att torka ut. Pendeln slår…

strax innan ljuset tar slut…