Månadsarkiv: januari 2017

50-årskavalkad på en timme

unomagnussonUno Magnusson i en typisk berättarpose på biblioteket i Södra Möckleby.

Han kan verkligen berätta, han Uno Magnusson. Man trycker bara på en knapp i ryggen så drar han fakta och historier på löpande band – om i stort sett vad som helst, hur länge som helst, till publikens förtjusning.

Uno vet hur man fångar publiken. Han kör utan manus, har bara några stolpar på en fusklapp – om minnet nån enstaka gång skulle svika. Det är ögonkontakt, inlevelse, utlevelse och briljant publikkontakt som gäller. Så är det med de stora berättarna: Det spelar inte så stor roll vad de säger, utan hur de säger det. Det vet Uno Magnusson och det gör honom till en strålande berättarartist.

Innehållsmässigt är det omöjligt att återge något i text. Uno ska upplevas live. Dock kan sägas att han tryckte hårt på några få punkter för att få bygden att överleva. Sluta glo på TV. Umgås. Handla i affären! Och låna på biblioteket!
– Ni behöver inte läsa böckerna. Men låna dom!

Klicka här för att höra en snutt ur det timslånga föredraget

Föredraget ingick i torsdagens kulturprojekt Lyskraft på biblioteket i Södra Möckleby. Lyskraft är ett projekt mellan biblioteken, kulturskolan och fritidsgårdarna. Lyskraft bjöd även på andra inslag, som ansiktsmålning, sagostund och musik av kulturskolans Världsmusikband. Lyskraft vandrar under våren vidare till Gårdby, Alby och Färjestaden.

foredragPubliken var hela tiden med på noterna. Unos berättarstil bygger till stor del på dialog. Rätt som det var berättade nån ur publiken något för Uno – som då blev publik. Ett genialiskt berättargrepp.

Annonser
Taggad , , ,

triberga borg

Här har ölänningar sökt skydd och trygghet för mer än 1 500 år sedan. Borgen byggdes av öländska bönder. Vid utgrävningar 2002 hittades en liten glasskärva som visade sig vara en del ur ett slags bägare som under 300-talet tillverkades norr om Svarta havet. Bägaren tyder på att bönderna här var beresta. Troligen hade några av dem arbetat i romarriket. Somliga var också rika, sannolikt efter lönsamma exportaffärer. Borgen användes bara några hundra år; den övergavs troligen under 600-talet.

triberga_borg_101Borgen från öster. Vi ser öppningen i nedre högra hörnet. Den mur vi ser är den inre av två. Den är runt 60 meter i diameter. Den yttre, som ses bättre på bilden näst längst ned, har en diameter på cirka 110 meter. Den rektangulära sänkan i mitten kan vara en igenfylld brunn. Den fungerande brunnen – eller vattenmagasinet – ses upp till höger i bild nära muren. Längst till vänster anar vi öppningen mot söder.

dsc01792Öppningen åt öster. Det finns också en annan öppning, åt söder. Se bilden nedan. Runt borgen ligger stora kalkflak som här och var går i dagen. Det fanns alltså gott om byggmaterial här. Murens höjd är i dag runt två meter. Ursprungligen tror man att den var fyra till fem meter hög.

dsc01827Öppningen åt söder. Den ser mera riven än byggd ut. Bredden på muren är i dag mellan sex och nio meter. Ursprungligen var den troligen fem. Som bekväm nutidsmänniska undrar man hur de orkade, hur de hann med såna här enorma byggen. Min enkla kalkyl säger att bara innermuren torde väga sina modiga 30 000 ton. Lägger jag sen till yttermuren… Nej, jag orkar inte!

triberga_borgDen här rektangeln kan vara en igenlagd brunn. Den kanske sinade och så byggde man en ny? Man anar många övervuxna stenar inne i borgen, kanske rester av byggnader.

triberga_borg_398Öppningen mot öster ovan. De ”miniborgar” som vi ser uppe på borgmuren tror jag inte är originalformationer. De är nog byggda av lekfulla turister. Eller?

triberga_borg_221Den inre borgmuren från väster. Troligtvis bodde man mellan borgen och österhavet. Triberga borg ligger vid en gammal, delvis stensatt,  fornväg. Den börjar vid Triberga läge och leder över alvaret ned mot Resmo kyrka.

dsc01797Stenpartiet till höger är del av öppningen mot öster. Lägg märke till hur fin passningen är mellan de stora kalkflaken i murpartiet till vänster.

dsc01809Brunnen. Eller bör det stora hålet benämnas vattenmagasin? Diametern uppskattar vi till fem meter. Tyvärr gjorde den tjocka isen att vi inte kunde kolla djupet. I bildens nederkant ser vi två av de vackert uthuggna trappstegen.

triberga_borg_432_bNär solen sänkt sig en aning syns den yttre muren bättre. Vi står här i området mellan den inre och den yttre muren. En och annan flisa i den yttre muren sticker upp ur det tunna jordtäcket.

dsc01822Ett ”urtag” i den inre muren i riktning mot norr. Vi har ingen aning om dess tänkta funktion. Kanske gick här en trappa upp till murkrönet? Byggnadstekniskt uppvisar Triberga borg vissa likheter med den större Eketorps borg längre söderut. 

Taggad , , , , ,

objekt på dimmornas ö

ensmarkeDet var dimmigt i går. Det är dimmigt i dag. Och vindstilla. Det är en fascinerande upplevelse att gå in i dimman – och försöka fånga den med kamera. Morgonmotiv från Gräsgårds hamn, ett ensmärke vars eldiga topp kontrasterar mot ett tyst och dåsigt kustlandskap.

kvarnÖlands mest uttjatade ikon, väderkvarnen. I dag tar jag mig friheten att ändra det gamla talesättet ”Solen och vindarnas ö” till ”Dimmornas och stiltjens ö”.

Taggad , , ,

blekt och mustigt

Årstidernas inverkan på landskapet har i alla tider intresserat människan. Och ju längre norrut eller söderut du kommer från ekvatorn, desto större blir variationerna. Att bo på ekvatorn måtte vara trist, åtminstone för en fotograf.

triberga_borg_bloggTriberga mosse från öster i vinterblekt solsken. Bilden är tagen från Triberga borg. Naturen ser anemisk ut, lite trist, lite ruggig, ”i väntan på”. Huset vid mossens vänstra del ser vi även nedan – i ett helt annat ljus.

triberga_mosse_bloggOktoberljus över samma landskap, fast på marknivå. Kan en bild översättas till en maträtt blir detta foto en mustig köttgryta med exotiska kryddor. Det översta landskapet blir ljummen vattvälling, helt utan kryddor.

Taggad , ,

i röret…

brunnDet stora vattenmagasinet inne i Triberga borg. Till höger om iskakan ser vi den elegant svängda trappan ned till vattnet. Vatten var lika viktigt 300 år efter Kristus som det är i dag. Skulle vattnet ta slut i belägrad borg väntade en plågsam död. På den tiden var det inte bara att ringa grannkommunerna, lägga rör under Kalmarsund, ragga tankbilar och börja skissa på ett avsaltningsverk. Vi tittar mer på borgen i kommande inlägg, både från marken och från luften…

foredragAlvarsamt2 har varit på föredrag också. Föredragshållaren står här med ryggen mot kameran. Han berättade bland annat om forna tiders föredragshållare och om vilken enormt stor publik dessa drog. Publiken här var inte enorm, men drygt ett 20-tal besökare fick skratta ofta och länge. Åt vad? Ja, det får du snart veta i kommande inlägg…

Vintern är över. Dags att börja hoja på allvar igen. Ett nära förestående äventyr är att cykelsegla efter en kite tvärs över Öland – på bredden. Nödvändiga förutsättningar är en lagom vind i ungefär samma riktning som färdvägen…

En video om Kite Aerial Photography är också planerad. I den går jag snabbt igenom den relativt enkla utrustningen. Den videon följs senare upp med utförligare genomgångar av den fascinerande formen av fotografering från luften.

Och så blir det en massa foton, förstås. Och kanske en tävling igen. Den som lever får se…

Taggad , ,

packa motivet med ”digitalt våld”

bron_fran_svinoFör att maximera en ”muskulös och skulptural framtoning” av Ölandsbron har jag ovan tryckt samman den genom att digitalt fördubbla den maximala optiska brännvidden på min fickkamera, 720 millimeter. Brännvidden blir alltså enorma 1 440 millimeter. Vid sådana digitala operationer sjunker naturligtvis bildkvaliteten ganska mycket, men oftast är bildinnehåll viktigare än teknisk perfektionism. I bilden ser du stora delar av Ölandsbron hoptryckt – ungefär som en bil pressas samman till en liten kub på en bilskrot. Fotot tog jag från Svinö. Stativ och kort slutartid är ett måste för att undgå skakningsoskärpa. 1/320 sek vid bländare 7,1 och 100 ISO.

Taggad ,

våren och Churchill

var”Detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men kanske är det slutet på början”. Ja, precis som Winston Churchills berömda profetia kändes det i dag, på Öland, i Kalmar och i Sverige. Det kändes inte som om vintern var slut, men kanske som början på dess slut!

Taggad , , ,

Fiber är nyttigt

fiber_3

Äntligen börjar vi se tydliga tecken på att fibern snart sprider sitt enorma spindelnät över södra Öland. Men ett av statens sämst skötta projekt är långt ifrån fullbordat. Stefan Löfvén sa häromveckan att hela Sverige ska ha fiber senast 2020. Ska vi tro på det eller är det ett alternativt löfte?

fiber_1Här grävs det för brinnande livet vid Övre Sjöhagsvägen i Dalsjö. Enligt mannen i grävaren kan det ta ”några månader” innan det är dags att blåsa in fibern. – I Kastlösa gör man det redan nu, berättade han.

fiber_4Såna här turkosa och orange nystan ligger i dag utanför de fastigheter som snart har fiberbredband.

fiber_5Södra Möckleby ligger aningen efter Dalsjö. Här ser vi bild från Myrvägen. Om just den här grävningen har med fiberanslutningen att göra vet jag inte.

Taggad ,

mer om brännvidder

Nedan ser vi fyren i Segerstad, från söder. Brännvidden är motsvarande 720 millimeter i fullformat (småbild 24 x 36 mm). Fotot är taget från bryggan i Seby läge. Hur långt tycker du att det ser ut att vara till fyren? 200 meter? 300? 400?

Svaret är 4 333 meter.

Och så säger vissa på fullt allvar att kameran aldrig ljuger!

dsc01596Fotofakta: Sony DSC-HX60V. 1/400 sekund, full glugg 6.3 vid 100 ISO.

Taggad , ,

brännvidder

Som bekant ljuger alltid kameran. En zoomkamera betraktar jag som rena verklighetsförvanskaren/ljugmaskinen. Nedan har jag plåtat bryggan i Seby läge med min kompaktkameras vidvinkel och i ett relativt kraftigt teleläge. I en fullformatskamera skulle brännvidderna ha varit 24, respektive 370 millimeter. Vi får helt olika, alternativa bilder/beskrivningar av något som vi kallar ”verklighet”.

dsc01585Brännvidd motsvarande 24 millimeter i fullformat. Jag får med hela bryggan och stora ytor runt den. Trots fullt öppen bländare är skärpedjupet stort. Om man inte har för stora pretentioner vågar jag påstå att skärpan duger från en meter till oändligt. Apropå ”skärpa och oändligt”: Inlägg om denna situation kommer. Den är inte alls så enkel som man kanske tror…

dsc01571Brännvidd motsvarande 370 millimeter i fullformat. Det är ungefär halva maxteleläget i Sony DSC-HX60V. Bara yttersta delen av bryggan ryms i bilden. Jag har lagt skärpan ungefär 1/3 in i bilden. Den räcker då ända ut till bryggslutet – trots full bländaröppning.

Taggad , ,

en dag att minnas

Efter att ha lyssnat på Donald Trumps första tal som president kände jag för en whisky – en stor. Men barskåpet gapade lika tomt som innehållet i Donalds monolog. Vad göra? Ta ett kvällsbad bland isflaken i Kalmarsund eller söka akuthjälp vid psykakuten?

Det fick bli ett parti schack. Jag spelade igenom en match mellan Lang vid de vita pjäserna och Schuringer vid de svarta. Det vackra, ja rent av sköna partiet spelades i Berlin 1855. Tidlös skönhet består. Tomma ord glöms bort.

Men delar av Trumptalet ringde fortfarande i öronen och suget efter den rekordstora whiskyn bestod. Räddaren i nöden blev – som så många gånger tidigare – biologin och det växandes tysta självklara kraft. Trump blev president, men mycket viktigare blev tulpanerna och timjanplantorna – som nu börjat växa i vårsolen den 20 januari!

Det blev – trots Trump och akut whiskybrist – en dag att minnas.

tulpanerUnder det tjocka lövlager jag i höstas täckte vår lilla täppa med har tulpanerna funnit värme nog för att börja växa. Efter fotograferingen ”lövade” jag på igen.

lovtackningDet livgivande lövtäcket – vacker och naturlig isolering och blivande jordförbättringsråvara.

timjanDen enda krydda jag inte kan leva utan: Timjan. Minns du krögaren Tore Wretman? Han avslutade många av sina recept i radio och teve med: – Osså lite timjan, förstås!

Taggad , , , ,

stilla flyter ån

Vattnet från Frösslunda mosse – som nog även innehåller vådis från Möckelmossen – har något majestätiskt över sig när det i stilla mak tar sig under de vackra gamla stenbroarna på sin väg ned mot havet i öster.

frosslunda_1

frosslunda_2

frosslunda_3

frosslunda_4

frosslunda_5

frosslunda_6

Taggad , ,

triberga mosse

Vi var nyligen och tittade på en sten vid Triberga mosse. Kikar man lite vid sidan av stenen ser man att det är en vacker mosse. Vill du läsa mer om mossen föreslår jag denna sida.

triberga_mosse_28

triberga_mosse_34

Taggad

ensmärket

ensmarke_1Solnedgång i Grönhögens hamn.

ensmarke_2Vattenspegelbild med ensmärke.

Taggad , , ,

vindstilla

Det är inte ofta man får uppleva en näst intill vindstilla dag nere på Ottenby fyrplats. Men det fick vi i dag. Till och med sälarna såg en aning förbryllade ut där de låg ute på stenarna i väster och pratade i solgasset. En trio ungsälar följde simmande med oss utmed vår strandpromenad runt Ölands absoluta sydspets. Då och då stack de upp sina glänsande huvuden ur det iskalla vattnet och kollade in oss – och så dök de och fortsatte Följa John medan gammelsälarna låg kvar ute på sina favoritflisor och gaggade om väder och ingen vind.

På vägen hem stannade vi till i Grönhögens hamn. Där satt skrakar på första pirparkett för att se solen gå ned i en vindstilla färgorgie…

skrak_solnedgang_gronhogen

 

Taggad , ,

historien om dröstorp

Världen krymper. I en kommentar till ett inlägg på alvarsamt hör Doug Borg, ättling till de forna invånarna i Dröstorp, av sig – från Kanada! Dröstorp är i dag en ödeby på det magra alvaret, där bara betesinhägnader och några husgrunder står kvar. Du kan se dem i detta inlägg från juni 2012. Fem år senare kommer alltså en reaktion från andra sidan Atlanten. Längst ned bland kommentarerna hittar du Dougs text på engelska. Översatt skriver han ungefär så här:

Jag hade förmånen att besöka Dröstorp den 14 augusti förra året. Jag är en direkt ättling till de boende i Dröstorp, och jag letar alltid efter mer information om dem. Casja Daniels (förfader i femte generationen) tror jag föddes i Dröstorp 1777, dotter till Daniel Persson och Kjertin? Följande generationer gifte sig, fick barn och stannade till 1870-talet. Jag har förmodligen kusiner i området men har ännu inte hittat dem. Jag skulle uppskatta att höra av dem för mer information. Jag är född i Kanada och har inte lärt min svenska så jag litar på Google.

Tack från Alberta, Kanada.

Doug Borg

Du som vill ha kontakt med Doug Borg – och kanske har intressanta saker att berätta för  honom – kan börja med att mejla alvarsamt@yahoo.se så ska jag försöka föra er samman. /Staffan


Doug Borg skriver nu i ett mejl till alvarsamt, fritt översatt:

Tack så mycket för hjälpen på din blogg. Jag skrev inte i min kommentar att församlingsregistren berättar att min farfars farfar blev mördad där 25 december 1873. I inledningen av ditt blogginlägg nämner du en Per som granne. Är det möjligt att denne Per är far till Daniel Persson?

Tack igen.

Du får lämna ut min e-postadress!


Du som vill mejla Doug gör det på adressen: dougborg001@gmail.com

Fortsättning följer – förhoppningsvis. Storyn kan bli ett spännande stycke modern lokal- och emigrationshistoria…


Efter att Doug Borg hört av sig från Kanada om sina eventuella släktingar i Dröstorp har mitt personliga intresse för den gamla byn återuppväckts. Jag vandrade ensam till Dröstorp den 29 maj 2012 och upplevelsen där ute på det karga alvaret blev mycket stark. Dröstorp är den plats på Öland som – hittills! – har gjort störst intryck på mig. Över byn Dröstorp vilar en ”ensamhetens bitterljuva skönhet, parad med insikten i de oerhört svåra förhållanden som de boende där måste ha levt under”.

Jag har därför åter tittat på de bilder jag tog för fem år sen. De flesta har jag glömt, merparten är inte ens bildbehandlade. Nedan visar jag några aldrig tidigare visade foton. De får tala utan text…

drostorp_maj_2012_01

drostorp_maj_2012_02

drostorp_maj_2012_03

drostorp_maj_2012_04

drostorp_maj_2012_05

drostorp_maj_2012_06

drostorp_maj_2012_07

drostorp_maj_2012_08

drostorp_maj_2012_09

drostorp_maj_2012_10

drostorp_maj_2012_11

drostorp_maj_2012_12

 

Taggad , , , ,

sten med dunkelt budskap

Vid vägkanten vid Triberga mosse står en sten med inhuggna uppgifter. Vet någon vad de står för? Stora Brunby bör väl vara en förkortning av Stora Brunneby. Texten lyder – med reservation för feltydningar:

E O S.
No 4
Stora Brunby
No 8181     394 M
No 8191     236 M

triberga_mosse_16

Taggad

Sandby

Som jag skrivit tidigare kommer vi successivt att ”beta av” södra Öland norrut. Den lilla byn Sandby är ett exempel på denna strävan. Sandby känns för mig inte som Öland. Inget fel med det, byn ger ett harmoniskt och fridfullt intryck där den ligger runt två kilometer in från havet på Ölands östra sida, omgiven av svenskklingande ortnamn som Åby och Ullevi. Sandby ligger på ungefär samma breddgrad som Vickleby på öns västsida.

kyrkan_sandby_1Kyrkan dominerar, som i så många andra byar på Öland.

kyrkan_sandby_6Sockenstugan. Här spelar medlemmarna i byns schackklubb, Sandby Gårdby Schackklubb som drog igång 1970 och i dag har nästan 20-talet medlemmar. Öland har haft runt 15 schackklubbar men jag tror att Sandby Gårdby SK är den enda kvarvarande. Rätta mig gärna om jag har fel. Du kan läsa mer om öländsk schackhistoria här.

kyrkan_sandby_2Personligen flanerar jag gärna på kyrkogårdar. Det borde nog alla göra då och då. Apropå mitt ordval… Flanerar någon i dag? Nej, knappast. Men är det nån som vill prova på finns några utsökta råd här.

kyrkan_sandby_3Kors har alltid gjort mig dyster. Kanske är det kristendomsundervisningen i skolan som besköt oss icketroende med sina dystopiska pilar med långa hullingar. Ja, så var det.

kyrkan_sandby_4Vad man än tycker om kyrkor måste man hålla med om att de – eller delar av dem – ofta är vackra. Speciellt slår mig föregående generationers sinne för harmoniska proportioner för allt som tillverkades och byggdes, från grötslevar och möbler till slott och herresäten. 

kyrkan_sandby_5Psalm 115 kan du här läsa i sin helhet.

Taggad , , ,

tre s

gronhogenpir_2

Storm. Snö. Skitväder. Det blåste 23,6 meter per sekund i Albrunna i går. Sannolikt 25-26 nere vid Långe Jan där vi försökte filma. Trots stativ belastat med stensäck på åtta kilo gick det inte. Allt skakade och hoppade i den dundrande och tjutande och vinande vinden. Det gick inte ens att ta skarpa stillbilder – med kameran på stativ!

Det fick bli Grönhögens hamn i stället och några skott mot pirarna – inifrån den varma bilen…

gronhogenpir

piren

Annonser