en by för framtiden, del II

I dag cyklar vi runt de södra och västra delarna i den charmigaste av Ölands alla byar, Södra Möckleby. Och det är inte bara vi på redaktionen som tycker så. Vår högt älskade medarbetare Sune Flisa vill inte ens ta andra öländska bynamn i sin mun. Och äldre ölänningar minns sannolikt än i dag när Sunes pappa Sigwahld Flisa högg inskriptionerna i den så kallade ”Kejsarstenen” långt ute på Stora alvaret år 1922. Texten löd: Den som sett Södra Möckleby och inte flyttar dit är skogstokig.

Upp på sadeln nu. Vi startar vid ICA i centrum. Där går vi också i mål. Slå på högtalarna och klicka igång videon nedan!

Märkt , ,

15 tankar om “en by för framtiden, del II

  1. Torbjörn Hartman skriver:

    Finfina filmade cykelturer igen. Vi tror, eller inbillar, oss se en något mer lyftad kamera i den södra/östra delen. Vi upplever den som perfekt avvägd av fartkänslan i vägbanan och omgivningens inbjudande scenerier. Dessa filmer måste vara väldigt inbjudande hos personer som inte har varit här/där. Många liknade filmer önskar vi oss från södra Öland, dvs så många som ryttaren till silverpilen orkar. Det är imponerande att föra fram kameran i denna jämna och lugna takt och helt rytmiskt till go musik.
    All denna personliga reflektion och minnesmängd från Britt-Marie B är go att få ta till sig. Tänk så mycket som har hänt här innan vår tid och som vi missat. Men det är ju klart, man kan ju inte vara på två ställen samtidigt, såvida vi inte tar del av en fantastisk cykelvideo.
    När sedan cykelleden frånfyr till fyr blir färdig och man färdas nära havet hela vägen ned till Långe Jan blir detta en stor upplevelse. Denna färd filmad,och presenterad för omvärlden, så sätter detta hela Öland på plats i det stora turistmedvetandet.
    Hilsen/

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Jo då, du har helt rätt. Denna lilla film togs med mer ”lyftad” kamera. Att hitta rätt i horisontalplanet har varit ett krux. Först ska bra vinkel ställas in på hjälmens lilla ”stativ”. Sen gäller det att hålla huvudet något så när likvärdigt under hela resan. Och hjälmen ska sitta exakt som vid inställningen; minsta ”glapp” och man ser moln eller asfalt i stället för cykelledens vackra omgivningar. Men det går bättre och bättre och vi försöker hela tiden utveckla detaljer. Inom kort kommer inlägg med foto av eventuellt nästa cykeltur. Det är taget från skyn och ger en underbar sommarkänsla – tycker jag. /cykelhälsningar

      Gilla

      • Tony skriver:

        Föreslår en enkel ramsökare monterad på hjälmen framför valfritt öga. Hindrar inte sikten nämnvärt men ger en fingervisning om aktuellt bildutsnitt. Förutsätter att hjälmen befinner sig på ungefär samma plats. Alternativt en optisk sökare som då är oberoende av hjälmens placering. Kamerapositionen på hjälmen gör att man visar vad fotografen troligtvis ser, inte bara vad kameran registrerar. Vilket gör det mer personligt.
        Det kan bli olika ”typer”av filmer. En passiv där enbart cyklistens huvudrörelser styr vad som filmas. Dels fotografens aktiva val att filma utvalda delar längs vägen. Får en känsla av att man då mer agerar som ett stativ med videohuvud.

        Som stativ betraktat är kanske hjälmen det bästa alternativet. Cykelmontering, handhållen(enbensstativ) eller hängande på bröstet har nog sina fördelar också. Resultatet blir med säkerhet olika beroende på vilket som används. Handhållen och en panorerbar ”avlastningshållare” på styret kan fungera.
        Det vore intressant, om du gör samma tur med hjälmmonterad och handhållen, att se om det blir ngn skillnad. Begränsningar o fördelar ?
        Vilket alternativ som är att föredra får kanske vägens standard bestämma. / Tony

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Intressanta tips och funderingar… Har du nåt tips på en optisk sökare som inte kostar skjortan? Har testat kameran på stativ framför vindrutan inne i bilen. Helt värdelöst. Blir säkert lika skakigt på hojen. Det måste till vibrationsdämpande ”fläsk” för att få lugna bilder. Handhållen kamera funkar rätt bra, det har jag testat. Men rätt farligt i längden. Den ”panorerbara avlastningshållare” på styret låter som en dröm. Kan du utveckla lite mer? Material? Konstruktion?
          Snart blir det racercykel och högre hastigheter. Då blir nog hjälmkameran bäst i alla fall. Och klippt och redigerad film med autentiskt ljud, registrerat av annan mikrofon än den i kameran. Märker allt mer att ljudet är viktigare än bilden – i en film, alltså. 😉 /hälsningar

          Gilla

        • Tony skriver:

          Nämnde inget om ljudet då jag tog för givet att du nog konstaterat hur viktigt det är.
          Musak blir tjatigt i längden. Då föredrar jag en mygga och din röst.

          Gilla

        • Tony skriver:

          Autentiskt ljud fast osynkat kanske.Extern ljudupptagning?

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Ja, extern är nödvändig. Kamerornas ljudupptagningsförmåga duger till ”middagsbordet” men inte mycket mer. Kommer man bara ihåg att ”klappa” går det fint.

          Gilla

  2. Jeanette Sköld skriver:

    Han Sune Flisa han kan inte många bokstäver bara s m ö c k l e b y, han borde gå om 1 klass och alla andra oxå. Jag vill gärna se ett foto av den där Kejsarstenen där någon har hackat sig in. Det var en riktigt trevlig resa på cykel i alla fall, nu vet jag var Folkets Hus finns, alltid något.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Sune ansåg sig själv färdigutbildad vid fyra års ålder. Därefter gick har endast livets hårda skola. Kejsarstenen hittar du precis mellan de båda byarna Wramsby och Skällelund. Aktiviteter i Folkets hus kan du läsa om här.

      Gilla

  3. Britt Mari Bingebo skriver:

    Att vara ambitiösa är väl bra, det svåra är kanske att kallra?

    Gilla

  4. Britt Mari Bingebo skriver:

    Oj, där åker jag förbi mormor o morfars hus och där är Kalmar Läns med mjölkaffäroch bank,där lånade vi en husvagn och där hade vi en häftig kräftskiva! Där skymtar en annan Kupa,politik, dans sång,äggkokning, förälskelse, där hände allt!
    Där bodde morbror Lage, vi som sjöng i kyrkokören i många år och Kvarnbacken därborta med skolutflykter och lärarbostaden där fröken bodde.Där i de små fina lägenheterna bodde pappa de sista åren av sitt liv.Nya skolan, det sista för mig och så Britt! Hjärtat bankar, vilken fantastisk tur!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: