alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Den är en vacker byggnad, den lilla blå Gezelius paviljong nära fyrplatsen, Ottenby. Just nu hänger Gaila Art på väggarna. Det enkla luftiga rummet med enorma glasytor ger ett nästan transparent intryck. Från världen utanför dörren hör vi tyska, engelska, spanska, holländska och skånska uttryck.
En intressant målning, ”Glitterfield”, med stort djup. Som betraktare kan man undra om man är fri eller på väg att stängas in…
”Love” heter målningen nära dörröppningen där den heta passionen möter den strikta och svala verkligheten. Eftersom jag alltid jagar det enkla uppskattar jag att målningarna hänger ramlösa.
Inte förrän Gezelius paviljong fylldes med målningar insåg jag till fullo byggnadens skönhet. Varför händer inte mer här i denna pärla under hela sommarhalvåret?
alvarsamt2 
Håller med att denna lilla blåa paviljong är ett smycke ute i det karga omkring den. Två verkligheter som möts i varandra. Vi har varit här tidigare, för drygt ett decennium sedan, och sett en geologiskt utställning över Öland. Mkt bra fö. Inne i denna byggnad slogs man av att ute/inne vandrade. Transperant är en bra beskrivning. En första känsla var, det var omtumlande, att detta vill vi omsluta oss med varje dag.Av olika anledningar blir det inte så. En annan verklighet tar över, men känslan är kvar.
Fin byggnad som definitivt bör säljas in mycket mera än det göres idag!
Hilsen/
GillaGilla
Ibland blir man förbannad på sin egen blindhet. Vi har varit nere vid fyrplatsen många gånger varje år i sju års tid – och inte förrän nu insett den lilla paviljongens skönhet och arkitektoniska raffinemang. Till vårt försvar åberopar jag det faktum att vi aldrig tidigare har varit inne i den, eftersom den alltid stått tom och låst då vi varit där. /Staffanhälsning
PS. Snart får du se cykelfilm…
GillaGilla
Ögats synfältskant utgör ramen för vår bild av verkligheten, givetvis under förutsättning att verkligheten verkligen finns. Mycket pekar ändå på det, eftersom till och med dess folk uppenbarligen existerar, i alla fall om vi ska tro Göran Hägglund, vilket verkar vara jättetryggt, facebookvän med Gud som han ändå är.
GillaGilla
Intressant att du använder ordet ”jättetryggt”, eftersom människan ofta strävar efter nåt slags konsensus i otrygga och existentiella frågor som denna. I denna konsensussträvan har religiösa personer ett övertag/försprång före oss tvivlare, ity att de alla hittar enkla lösningar i sina olika skrifter. Jag fortsätter tvivla på att det går att definiera begreppet verkligheten, åtminstone så länge det går att spränga ramarna för vår bild av verkligheten genom att vrida på huvudet. Är det verkligen verkligheten jag ser efter att ha tutat i mig en kvarting brännvin? Är en dröm mindre verklighet än en TV-sänd riksdagsdebatt? Vilken verklighet är verkligast?
Och apropå olika verkligheter, se denna video.
GillaGilla
Det är inte konsten på väggarna som mina ögon dras till. Påståendet om det enkla,ramlösa motsägs kraftfullt när utemiljön inramas av väggar och konst. Ingen ram på konsten men väl på verkligheten kan man kanske säga.
GillaGilla
Ramar på verkligheten blir det så snart man går in i en byggnad. Det är rätt. Men nu kommer det spännande: Vad är verkligheten? Det har människan frågat sig i tusentals år och ännu har jag inte funnit ett perfekt svar.
GillaGilla