När Skördefesten nu har dragit igång med fordonsinvasion, fyrverkerier, ledlampor och stoj kan det vara avkopplande att söka enkelheten – men också den formmässiga dramatiken – på en nästan vindstilla Ölandsstrand.
Bilderna berättar själva…
Nyligen skrev jag om begreppet färgtemperatur och hur man kan reglera den i bildbehandlingsprogram. Man kan få bilden varmare eller kallare, alltså gulare eller blåare. En överdriven färgtemperatur åt något håll, exempelvis ett för gult foto, kallas färgstick. De vanligaste färgsticken är gulstick och blåstick, men även rödstick förekommer. Med vitbalansläget inställt i auto är de flesta kameror i dag duktiga på att helt automatiskt reglera den så kallade vitbalansen – i nästan alla slags ljus. Dessa skillnader i olika slags ljus uppfattar vi vanligen inte. Vi ser ingen större olikhet mellan ljuset inne i lägenheten och ljuset ute på gårdsplanen.
Det här inlägget visar hur du manuellt kan lura din kamera till att avsiktligt skapa olika färgstick i dina foton, skapa en ”fel” vitbalans. Du ändrar då inställningarna i din kameras vitbalans. Kameran tror då att ljuset är just det du har valt – och vitbalanserar efter det. Det blir ofta helt uppåt väggarna, men nån enstaka gång kan man ha nytta av möjligheten, speciellt med valen skugga och sol. De två lägena ger ofta bara mindre förändringar. Och hur är det med begreppet ”växlande molnighet”… Är det skugga eller sol? Kameran gör sitt val, men du kan också göra ditt – om du vill. Det är upplagt för lek och tester…
Bilderna nedan är tagna tidig eftermiddag med Fuji X30 en gråmulen dag helt utan sol. Denna kameramodell har många fler val av färgtemperatur. Man kan exempelvis ställa in färgtemperaturen efter ett objekt man fokuserar på – eller i exakta kelvingrader. Varje inställningsalternativ går också att finjustera åt alla slags nyanser. Här nedan har jag endast valt de vanligaste alternativen.
När man betraktar bilderna nedan förstår man hur många olika slags ljus det faktiskt finns, och hur skicklig kameran – och våra ögon! – är på att hela tiden modifiera färgtemperaturen till den som våra ögon upplever som korrekt.
Det ska bli ett helvete för så kallat folk att påverka kommunens utveckling i Borgholm, där vansinnet nu tillåts breda ut sig. Där ska medborgarförslag ersättas med E-förslag. Dessa måste sen erövra ett visst anta gilla-markeringar på nätet(!) för att överhuvudtaget tas upp av politikerna för genomläsning, behandling och eventuellt beslut – en antracitsvart dystopi som jag tidigare skrivit om. Läs här.
Den gången fick jag lyckligtvis kommunalrådet Henrik Yngvessons ord på att denna totalitära kursändring inte är aktuell i Mörbylånga kommun. Läs här.
Läget är alltså prekärt på norra ön. Vi måste skyndsamt hjälpa borgholmarna ur den rävsax de fastnat i. Inser de inte sitt eget bästa? Varför hörs inga protester? Är de hotade, inlockade i demokratins slakthus med skalade morötter och glimrande glaspärlor, tvingade till lydnad enligt nordkoreanskt mönster?
En av alvarsamt2:s mindre konkurrenter, gammalmediet Östra Småland, skrev 18 september att kommunerna själva kan bestämma om de ska ta emot medborgarförslag. Kommunallagen säger dock att förslag från politikerna, så kallade motioner, inte kan avfärdas. En motion måste tas på allvar, medan en medborgares förslag kan lustmördas i dokumentstrimlaren redan innan kuvertet är öppnat. Detta beteende kallas på Sune Flisa-språk ”att respektera allas lika värde”.
Jag Sune Flisa konstaterar alltså att Borgholms kommun säger rent ut: Vi skiter i vad ni tycker. Behåll era medborgarförslag för er själva! De enda förslag vi bryr oss om är våra egna – för de är bäst!
Sune Flisa föreslår därför att vi i alla kommuner – genom medborgarförslag – kräver att alla förslag från politiker, alltså motioner, måste genomgå folkets extremt grovhålade vaskpanna för rättvis dom på nätet. För att gå vidare i hanteringen måste minst 10 000 kommuninvånare klicka ”Gilla”. Bredvid Gilla-knappen ska finnas en tydlig ikon föreställande en toastol med dragkedja. Den som inte gillar förslaget spolar.
Sedan mitt förslag vunnit laga kraft kan vi titta in i framtiden och se denna bild av min anfordrans effekter:
Genom mitt välgenomtänkta medborgarförslag skulle alla – inklusive borgholmarna – förstå vart vi är på väg om Borgholms kommunpolitiker, trots mina upprepade varningar, framhärdar i sin ökenvandring iförda både hörselskydd och sovbindlar.
Häromdagen sa nån ”man tycks gräva överallt på södra Öland”. Hojar man varvet Södra Möckleby-Ottenby-Torngård-Södra Möckleby inser man att det stämmer. Vägarna är kantade av grävare och dumprar – och traktorer, förstås.
Förhållandena på vägarna runt varvet är därför ännu sämre än vanligt. De är ”saltade” med ris(!), jord, grus och småsten – och till och med en och annan större flisa. Varning alltså för stenskott. Och varning för punka, särskilt för cyklister med känsliga racerdäck.
Bra författare och skickliga reportrar vet att man aldrig kan berätta allt. Man måste sovra. Ibland kan en story skalas ned till att endast berättas med detaljer.
Så tänkte jag på parksoffan i Stadsparken i Kalmar då några ungdomar kom förbi och började… Tja, inte ens det behöver berättas. Det framgår av de tysta bilderna – utan ord.
De flesta fotografer har troligen kamerans vitbalans inställd på auto. Moderna kameror är duktiga på att avläsa olika ljus – och korrigera dem så att vi upplever dem som äkta. Men ibland klarar inte kameran uppgiften – och kanske inte heller fotografen. När olika ljuskällor/ljuskaraktärer blandas blir det nämligen svårare. Dagsljus har en helt annan färgtemperatur än ljuset från en glödlampa. Det är lätt att få en bild med enbart dagsljus eller enbart glödlampsljus med korrekt färgtemperatur. Det är när dessa ljus blandas som det kan bli knepigt. Färgtemperatur mäts i kelvin. Vill du läsa mer om olika ljuskällors värden klickar du här.
I detta avsnitt visar jag bara den allra enklaste justeringen av ett fotos karaktär, nämligen färgtemperaturen. Den bestämmer hur kallt, respektive varmt ett motiv ska återges i ett foto. På översta fotot nedan ser du reglagen i mitt favoritprogram, Bridge. Den röda pilen har jag ritat dit för att visa reglaget färgtemperatur. Du drar helt enkelt i slajden till höger eller vänster. Till vänster blir fotot kallare, till höger varmare. Kallare är lika med ”blåare”, varmare med ”gulare”.
Denna möjlighet att styra ”kylan”, respektive ”värmen” ser olika ut i olika program. Men effekten genom att minska eller öka andelen blått eller gult är densamma. Det är bara att testa, testa, testa. En god regel är att vara ”lätt på hand” och jobba med små förskjutningar; JPG-filer tål inte stora korrigeringar. Det gör däremot foton i RAW-format.
Vill du fördjupa dig i ämnet färgtemperatur kan du läsa en bra artikel här.
I ett kommande inlägg ska vi experimentera med olika inställningar i kameran – utan att korrigera något i bildbehandlingsprogram. Din kamera har säkert många färgtemperaturalternativ som du sällan eller kanske aldrig har provat…
Det blev åter en kvinna som kammade hem de icke ens utlovade 55 000 kingkalesiska postuma floretterinos som utgör förstapriset i denna omgång av Vart är vi på väg? Britt Mari svarade rätt: Bröttorp. Redaktionen niger och bockar och Sune Flisa hurrar så han blir alldeles röd i ansiktet – ett tecken på att han är ärligt tagen av stundens allvar. Grattis, Britt Mari! Du är härmed dels geniförklarad och dels inskriven med gylldene bokstäver i den omfattande öländska historia – ”Jag och Öland” – som Sune Flisa arbetat med under många år och som beräknas komma ut inom bara några få decennier.
Tävlingen återgår nu till publicering ”en gång i månaden”. Nästa tävlingsomgång inleds därför måndag 16 oktober.
Enligt Barometern stängdes Ölandsbron vid 09:30-tiden i dag. Anledning: Den militära övningen Aurora. Aftonbladet skriver att stängningen beror på en polisinsats i samband med övningen. Bron ska, enligt Aftonbladet, öppnas igen vid 10-tiden.
Kapellet som ligger alldeles nära Gråborg uppfördes under 1100-talet. Det övergavs redan under 1500-talet. Kapellet har sannolikt omgärdats av en kyrkogård. Man har hittat både skelett och gravstenar runt kapellet. Alvarsamt har tidigare skrivit om Sankt Knuts kapell, du kan läsa här. Vill du även se 60 seconds om Gråborg klickar du här.