höstens utgrävning vid sandby borg går mot sitt slut

Vi här på södra Öland är mer beresta än de som bor på norra ön. Vi är också skickligare affärsmän, händigare hantverkare och vi har ett vidare och klokare perspektiv på det mesta här i livet. Och – vi är mycket rikare än ”de andra”. För några år sedan kom dessa våra egenskaper att stå oss dyrt…

De få överlevarna minns med skräck hur invånarna i Mörbylånga samlade sig en kulen vintermorgon 2015. De var beväpnade med baseballträn, studsare, knivar och hagelgevär. De for i bilkaravan med släckta lampor ned mot Södra Möckleby och 07:15 inleddes det blodiga och helt överraskande anfallet. Norrfolket tog sig in i husen och slog ihjäl allt som rörde sig, barn, kvinnor och män. De stal ingenting, gick bara systematiskt till väga i dödandet, bröt sig in i hus efter hus, i villa och koja, i dagis och skola och slog ihjäl eller sköt alla man träffade på. Klockan 07:50 var massakern över. De tog bilarna tillbaka till Mörbylånga. Sen dess har man inte pratat om ”saken”. De fick sin hämnd och livet återgick snart till det gamla vanliga…

Genom denna parafras förstår vi kanske bättre det barbariska som hände i Sandby borg för omkring 1 500 år sen, eftersom årtusenden tenderar att lägga ”ett glömskans svalkande filter” över historiens vedervärdigheter. Mayafolkets offrande av miljontals människor väcker inte samma motbjudande känslor som dagens masskjutningar och massakrer. Vikingarnas härjningar framstår som nästan romantiska i jämförelse med dagens vidriga IS-dåd.

”Det fasansfullt intressanta” med Sandby borg är alltså att vi år efter år får allt pålitligare bevis på vad som verkligen hände där ”ett skräckens dygn” nån gång under folkvandringstiden…

* * *

En insamling har gett tillräckligt med slantar för att grusa vägen ned till borgen. En bättre väg var den viktigaste förutsättningen för nya finkamningar och nu gräver, skrapar, siktar och dokumenterar ett drygt dussin entusiaster och studenter under ledning av arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay, ett namn ni kanske känner igen från utgrävningen av Albrunnaskeppet.

Ingen kan ännu med säkerhet säga vad som hände det där fruktansvärda dygnet för ungefär 1 500 år sedan, då sannolikt alla borgens invånare slogs ihjäl på det mest barbariska sätt. Man har hittat kroppsdelar och sargade skelett av yngre män och små barn, men hittills inga kvinnor. En teori av flera är att de mördade kvinnorna ligger i en massgrav i borgens närhet. Det unika med Sandby borg är – tack vare utgrävningarna – hur vi år för år kommer att förstå mer och mer av livet i borgen och dess tragiska slut. Ruta för ruta arbetar sig arkeologerna och studenterna fram genom jordmassorna inne i borgen. Höst efter höst får vi förhoppningsvis ytterligare nya sidor att läsa i boken om Ölands fascinerande men också blodiga historia…

Från borgens strand ser vi åt norr ett idylliskt landskap i bleka blå och ockra kulörer. Här fiskade man och hit kom troligen enkla handelsfartyg. På en gammal luggsliten och knappt läsbar skylt vid borgen kan vi läsa följande:

”Öland var under tiden från Kristi födelse till 1300-talet en rik bygd. På ön uppfördes under järnåldern en rad befästningar, varav flertalet byggdes under folkvandringstiden (400-550 e Kr). Sandby borg skiljer sig beträffande läge från öns övriga fornborgar. Den ligger i anslutning till stranden på ett av de ställen på Ölands östra kust, där man finner en naturlig hamn, Borgvallen, som numera är starkt raserad, har en intressant uppbyggnad. På ett par ställen kan man konstatera att dess utsida består av två lodräta, koncentriskt uppförda murar av tillhuggna kalkstensblock i kallmur, ett lägre yttre och ett något högre inre. Även insidan har en kallmurning, som till stor det är dold i rasmassor. Mot landsidan har borgen en egenartad yttre förskansning av i kretsform glest ställda stenblock. Detta antyder att Sandby borg anlagts till försvar mot från landsidan riktade anfall. I området inom borgvallen lär ha funnits spridda rektangulära och kvadratiska husgrunder.”

Västra halvan av borgen. Muren som går tvärs i bild och delar borgcirkeln i två halvcirklar är av mycket senare datum än borgen.

Från 30 meters höjd får vi bra utsikt över borgen mot norr. Högst upp i bild står bilar på den rekordstora parkeringsplatsen. Där kan det aldrig bli trångt. De stora vita ytorna på borggården är presenningar som ligger på tork.

Denna vy visar vad invånarna såg rakt åt öster: En mur och en horisont. Sandby borg är den enda öländska borgen vid havet. I dag är det runt 50 meter mellan muren och Östersjön, men under folkvandringstiden var havsnivån en hel meter högre än i dag. Vattnet skvalpade troligen kring östra murdelens fot!

Vy åt sydost. Stenröset till vänster är den till stora delar rasade borgmuren. Muren med stättan är från modern tid.

En borginvånare som ställde sig på tå för att kika söderut såg ungefär detta. Troligen levde man med sina djur i närheten av borgen och träffades i borgen för diskussioner, marknader, kanske fester – och för att söka skydd i orostider.

Arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay visar riktningen för det fortsatta jobbet. Östra Småland berättar att man så sent som i torsdags hittade två guldringar och ett guldmynt. De låg under en röd kalksten. Myntet är romerskt och slaget för kejsar Valentinianus, regent mellan 425 och 455.

I torsdags hittades även tunna skärvor av romerskt glas, skriver Östra Småland. Arkeologen Helena Victor tror att skärvorna kommer från ett romerskt kärl, det första glaskärl man hittat här.

Ännu så länge är det bara ett mindre område av borggården som grävts igenom och analyserats. Vi har alltså många spännande fynd att se fram mot framöver. Och ännu kan ingen med bestämdhet säga vad som hände här inne för 1 500 år sedan – eller varför. Det är alltså upplagt för spekulationer.

Här ser vi hur liten del av borggården man just nu fyndletar i. En total genomgrävning kommer att ta flera år.

Väster om borgen ligger stora stenar i en halvcirkelform. De var tänkta att försvåra eventuella attacker från landsidan. Tyvärr hjälpte de inte dagen för massmordet.

Ett 40-tal besökare samlade vid en av de populära guidningarna i borgen i september. I söndags kom ett 100-tal nyfikna till den specialvisning man gjorde för medlemmar i Sandby borgs vänner.

Torva för torva grävs upp.

Att få jobba vid dessa siktar måste vara en dröm för varje arkeologiintresserad. Bara tanken på att något plötsligt kan glimma till bland all jord och sand känns pirrande…

Ordning och reda. När det aktuella området är färdiggrävt läggs dessa jordkvadrater tillbaka. Se bilden nedan.

Foto från mars 2016. Jordkvadraterna från tidigare grävningar ligger åter på plats.

Siktar och högar med siktad jord.

Landskapet vid borgen är kargt och som här i vintermånaden mars är det är ofta kallt, blåsigt och ogästvänligt. Livet här för 1 500 år sedan var sannolikt hårt.

För den som ännu inte besökt Sandby borg rekommenderas en kvällsvandring i och runt borgen. Då uppenbarar sig den rätta stämningen, skuggorna blir längre, vinden avtar, tystnaden tar vid. Ändå hörs något i fjärran…

Sandby borg blir allt blåare ju mer skymningen sänker sig. Borgen är genomsyrad av rykten och vidskepelse. Somliga anser platsen ond, ja rent av farlig.

En sista solstråle dränker borgen i ett stänk gult innan den blå natten helt tar över.

Just i detta skymningsläge ger historien bakom Sandby borg bäst verkan. Vi står här i centrum av ett historiskt barbariskt massmord! Och frågorna hopar sig…

Annonser
Taggad ,

3 tankar om “höstens utgrävning vid sandby borg går mot sitt slut

  1. walkaboutsweden skriver:

    Vilket inlägg!
    Tack.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Annonser
%d bloggare gillar detta: