sluta sända gudstjänster i public service-kanalerna!

Vi har en handfull politiska partier i Sverige. Hur skulle du reagera om bara ett av dem hade möjlighet till kontinuerliga, tablålagda propagandaprogram i både svensk public service-radio och public service-teve?

Vi har en handfull religiösa rörelser i Sverige. Men bara en av dessa, den svenska kyrkan, får sända kontinuerliga, tablålagda propagandaprogram i svensk radio och teve. Dessa båda medier är stiftelseägda och i dag fristående från staten. Det är vi tittare/lyssnare som betalar kalaset, vare sig det sker genom licens eller – som är på förslag – över skattsedeln. Dessa public service-företag ska ha en objektiv, källkritisk och transparent inställning till allt och alla. Och slutligen, skolämnet kristendom är ersatt av ämnet religionskunskap, och den svenska kyrkan är sedan länge skild från staten.

Trots det får svenska kyrkan bedriva kontinuerlig, tablålagd gratismissionering i de båda public service-företagens programutbud. I radio sänds en hel timmes gudstjänst på söndagar. I teve sänds helgmålsringning.

Alvarsamt2 anser att kyrkan och staten skiljs åt även i de svenska medierna så att den svenska kyrkan inte med automatik och av gammal vana får tablålagd programtid för spridande av sin lära. Sluta alltså omedelbart att sända både gudstjänster och helgmålsringningar i svensk public service-radio och svensk public service-teve!

Vill kyrkan höras och synas medialt kan den starta egna kanaler. I dagens läge är den tablåbelagda kopplingen mellan svenska kyrkan och public service-medierna en uppenbar anakronism. Den är dessutom ologisk.

Annonser
Taggad , , ,

8 tankar om “sluta sända gudstjänster i public service-kanalerna!

  1. Anonym skriver:

    Att Alvarsamt i sin barndom utsatts för ”tukt och ren misshandel” för att ympas ”med kristendomens lära”, som han skriver, är helt utan ursäkt. Så får det inte vara och så är det inte normalt, naturligtvis.
    1. Det finns en mångfald av religiösa organisationer i vårt samhälle idag. De finns med i utbudet inom Public Service och det är bra. Frikyrkorna får regelbundet programtid, liksom judiska, muslimska, asatroende, sekulärtroende etc företrädare. Svenska kyrkan får med hänsyn till sin storlek och i grundlagen befästa uppgift mer tid än andra.
    2. Alvarsamt ondgör sig över den tablålagda programtiden. Jag hävdar att man måste använda av och på-knappen. En jämförelse kan göra med sporten. Det sänds t ex ett stort antal tablålagda fotbollsmatcher. Den som inte vill se dem får stänga av eller byta kanal, men bidrar likväl genom licensavgiften. Att de sänds kan motiveras av att det finns ett allmänt intresse att ge denna service till den del av befolkningen som vill se matcher.
    3. Jag använde ordet ”neutralitet” otydligt. Jag menar med det ”osynliggörande”. Mycket idag i världen och vårt eget samhälle rör religion. Mer och mer, hävdar många. Man måste se det. Det finns bra religion och dålig religion, precis som det finns bra politik och dålig politik. Det behövs kunskap för att kunna orientera sig. Svårigheten är att i religion hör hjärna och hjärta samman. Det räcker inte att kunna ”läran”. Man måste ha insikt i utövningen, t ex gudstjänstfirande, för att göra en rättvis bedömning. Varje människa ska ges redskapen för att ta en egen ställning. Det är inte bara så att de mänskliga fri-och rättigheterna till yttrande, tryck, tro och tanke bygger på kristen människosyn utan hos oss drev reformationen t ex fram världens tidigaste läsprogram. Tro förutsätter frihet, vilket alltid måste försvaras.

    Andershälsningar

    PS. Angående ”stolpskott” tycker jag att Alvarsamt är rätt bra på att vara påståelig när det gäller kommunpolitik, hastighetsbegränsningar etc. Det är helt ok i en blogg. Bra.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Tack för nyanserad och bra kommentar. Vi har delvis olika uppfattningar och det är nyttigt – och livgivande. Det är det inåtvända tänkandet och den tysta vreden som är farlig.

      Vi kommer kanske inte längre i detta ämne, denna gång. Men nya utmaningar väntar. Alvarsamt2 låter då och då kanonerna dundra, även fortsättningsvis. Och då vill jag gärna att du anlägger moteld!

      soliga från Staffan

      Gilla

  2. Anonym skriver:

    Ett sånt stolpskott! Men inte ens Alvarsamt klarar allt, så det ursäktas, men en förklaring bör till.
    1. Alvarsamt talar en ”handfull religiösa rörelser”. Sanningen är att det idag handlar om en uppsjö organisationer, som judiska, muslimska, buddhistiska, asatroende och kristna (enbart de ca 25 st) med mera, som omfattar en betydande majoritet av befolkningen. Svenska kyrkan är störst med ca 6.5 miljoner medlemmar. Alla är organiserade som ideella organisationer eller liknande.
    2. Public Service står i allmänhetens tjänst. Det betyder inte att man måste se eller höra allt som sänds. Det finns en av/på-knapp. Man måste inte se Babel/litteratur, Sportspegeln/idrott, Agenda/politik om man inte vill. Men allmänintresset är så betydande att de sänds för dem som vill ta del.
    3. Okunskapen är idag ett problem ett samhälle som möter religion av precis alla slag. Religiös neutralitet som ideal har skapat en religionsblindhet, som kan vara en grogrund för extremism på samma sätt som politisk okunskap. På det personliga planet talar man nu om risken att människor kommer att sakna redskap att förhålla sig till de existentiella avgrunder, som livet då och då kan uppvisa.
    Anders

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Bäste ”semianonym”.

      Tack för att min ledare ursäktas. 😉

      Att du redan inledningsvis klassificerar mina åsikter som ”stolpskott” är intressant. Så klassar tyvärr allt fler – även kristna – människor andra människors synpunkter.

      Dina punkter:

      1) Din uppräkning av religiösa rörelser stärker bara logiken i min reaktion mot att bara en kyrka – av tradition och gammal vana – får kontinuerligt tablålagt programutrymme.

      2) Det du skriver att Public service står i allmänhetens tjänst betyder inte att man lite slarvigt kan påstå att ”detta och detta har så stort allmänintresse att det ska sändas”. Det är de tablålagda och ständigt återkommande gudstjänsterna och helgmålsringningarna jag reagerar mot – inte mot någon religiös lära i stort.

      Om vi leker med tanken att socialdemokraterna har 30 procent av svenska folket bakom sig… Skulle det legitimera tablålagda sändningar från ENDAST deras olika möten? Skulle V, L, Kd, C, SD och M – och svenska folket – tycka att det vore rätt och riktigt?

      Att svenska kyrkan har 6,5 miljoner medlemmar är en ”förföriskt vacker tanke” – för svenska kyrkan. De är infösta där med automatik sen urminnes tider, men fler och fler lämnar. Dessutom, hur många av dessa 6,5 miljoner tror du är religiösa i svenska kyrkans innersta mening? Fem procent? Tre? En? Jag frågar ENDAST av skälet ”allmänintresse”.

      Att det finns på- och avknapp är ABSOLUT ingen ursäkt för det som sänds. Skulle du ge grönt ljus för enbart kommunistiska sändningar på tablålagd tid med förklaringen att du behöver inte lyssna om du inte vill?

      3) Du talar om okunskapen… Den är stor, dessvärre inom många områden. Din oro för ”religiös neutralitet” har jag aldrig nämnt och den skrämmer mig inte om vi ersätter den ”religiösa missionen från alla slags kyrkor” med djupare allmänkunskaper, läsning av de stora klassikerna och filosoferna och ett helt annat fokus på livets enorma rikedom och potentialer. Den ”religiösa neutraliteten” har ingenting med min ledare om SR:s och SVT:s tablåer att göra. Dessutom menar jag att denna eventuella ”neutralitet” inte bör eller ska utmynna i åsikten att man tidigt ska undervisa barnen i en viss religion. Jag menar att folk ska få söka sina egna religiösa vägar i livet. Vi ser många skrämmande exempel på motsatsen ute i världen.

      Tyvärr tillhör jag den generation som redan i lekskolan (ja, den hette så på den tiden) ympades med kristendomens lära. Börjar man tidigt kan man få ett barn att tro på vad som helst. Det tog mig 50 år att helt befria mig från de ”religiösa injektioner” – passiva och aktiva – som jag utsattes för av skola, lärare, konfirmationspräster och samhället i övrigt – ibland kopplade till tukt och ren misshandel.

      Men viktigast, min ledare handlar egentligen inte ett dyft om religion utan om public service-kanalernas uppgift. Den är inte att sprida en kyrkas, ett politiskt partis göranden och åsikter på tablålagd tid tack vare ”gammal vana”. Under mina 15 år på Sveriges Radio talades det en gång i timmen om mångfald. Jag ser inte den i tablåerna – i just det ämne min ledare tar upp.

      Staffanhälsningar

      Gilla

  3. Eva Dillner skriver:

    Ett betydligt större problem är att SVT sänder islams gudstjänster.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Där har du problemet i en mening. Det finns tusentals religioner. Varför ska public service gynna en – eller möjligen två?

      Och jag återkommer till ”de tablålagda gudstjänsterna”. Såna ska inte sändas i public service. Däremot kan dessa kanaler självklart göra reportage och andra slags program om alla religioner och alla partier och alla… 😉

      Gilla

  4. walkaboutsweden skriver:

    Det här har jag aldrig funderat över.
    Förstår att det är en slags service till alla som inte kan ta sig till kyrkan och har aldrig sett det som nåt slags missionerande från kyrkans håll.
    Om man tänker sig att alla stora religioner skulle få sända sina gudstjänster/mässor så blir ju tanken om egna kanaler ännu tydligare (och kanske självklart?)
    Intressant.
    Men personligen har jag inget emot att SVT sänder gudstjänster, fast jag inte tittar själv.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Visst är det en intressant fråga. Och jag tror som du att ytterst få har tänkt igenom den.

      Om man driver public service-kanaler kan man inte bara sända program från vänsterpartiets möten. Då måste man sända även andra partiers sammankomster. Inte heller kan man bara sända från vänsterpartimöten med motiveringen ”att det är ett slags service till dem som inte kan ta sig dit.” Kan jag inte gå till V-möten kan jag sannolikt inte heller gå till S- eller L-möten.

      Alla kyrkliga – och för den delen politiska – evenemang är ett slags missionerande, även om kyrkorna eller partierna inte håller med om det. Svenska kyrkan ”missionerar” exempelvis här i bygden genom en gratistidning – som jag inte vill ha, men får i brevlådan vare sig jag vill eller inte. Men att missionera är inget fel. Däremot är det fel att sända ”missionering” från en enda kyrka – med automatik och i tablålagda program.

      Och apropå mission… Många förfasar sig över andra religioners invasion i Sverige. Men de tänker sällan på att svenska kyrkan bedriver mission ute i världen. Och mission är lika med ”att propagera, att försöka övertyga andra om att det jag tycker och tror är rätt”. Detta läser jag – exempelvis – på en av svenska kyrkans sajter: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matt 28:19-20)

      Ovanstående får svenska kyrkan gärna göra för mig. Men inte i fasta program i public service-kanaler.

      Staffanhälsningar

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Annonser
%d bloggare gillar detta: