tingens poesi

Gräsgårds hamn. Det börjar bli höst. Jag vandrar planlöst med kameran, låter tingen berätta.

Färdigcyklat för i år. Eller var det längesedan?

Här bland grejor och grunkor går det inte att hitta nåt slags logik. Eller gör det?

Sladdar, rör, en bom, ett slags tyg. Vad blir det? Ingen vet.

Vissa träd är fortfarande finklädda – i löv.

Sommar, höst, julmarknad. Så rullar livet på…

Ett objekt som jag känner till! En radarreflektor.

Ett personnamn? Eller en skuta?

En ”slumpens irrationella knop”.

Motljus är alltid en fotografisk utmaning.

Prylar, prylar, prylar. Och alla har de någon gång haft en funktion.

Stilleben med dunkar.

Hamnen, ja. Den ska väl också komma med på ett hörn.

Kamera: Fujifilm X30, 100 ISO, 1/30 sek till 1/100 sekund, stora bländare, runt 2 till 4.
Märkt

10 tankar om “tingens poesi

  1. Britt Mari Bingebo skriver:

    Glömde berömma dina fina bilder!

    Gilla

  2. Britt Mari Bingebo skriver:

    Livet är vad man gör det till, livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något ( Hasse Alfredsson) tex en ny tand i dag à 5000 kr, tyckte det var dyrt, då sa äkta hälften ” det tycker jag att du är värd”! Knöt ihop påsen och livet går vidare!

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Så är det. Livet är en tom påse som måste fyllas. För mig är livet ingen bussresa genom en värld man bara sitter och iakttar genom fönstret. Jo, visst kan man, men då blir resan jäkligt fattig och enformig. Det gäller att skaffa ”intressen och visioner” att utveckla. Jag har aldrig förstått hur människor utan intressen orkar leva.

      Äkta hälften har rätt. Man kan inte lägga nog mycket kosing på tänderna. Förutom det rent estetiska spelar de en mycket större medicinsk roll än man kanske tidigare trott, för hjärtat, exempelvis. Det är ingenting jag hittar på, jag talade om det med min tandläkare för en tid sen. Dessutom känner man sig som en ny människa när pliggarna är renoverade och fina. Man kan äta som bara fan. Man kan bitas. Och man kan hugga! 😉

      Gilla

  3. Jeanette Sköld skriver:

    Nu ska jag leva livet en timme, gympa på Alungården.

    Gilla

  4. Jeanette Sköld skriver:

    Och hur leker du med livet?

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Jag leker med i stort sett allt jag kan leka. Ord, tankar, åsikter, trams och allvar i harmonisk mix. Den som inte leker är redan död. Se på barn och djurungar, ”allt” de lär sig lär de sig genom lek. Så lek ofta och mycket. 😉

      Gilla

  5. Jeanette Sköld skriver:

    Vad sorgset det känns.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

<span>%d</span> bloggare gillar detta: