det enkla livet – och det hopplösa

Jag fortsätter läsa Anaïs Nins dagbok. Nu del 5. Anaïs har kommit till Mexiko. Hon älskar människorna och där vill hon leva det enkla livet – nära naturen, med vänner, i kärlek, utan förljugenhet, utan ”fernissa”. Så känner vi väl alla ibland.

Är det konstigt att man längtar bort nån gång? sjöng Lena Andersson för länge sen. Den frågan ställer jag mig ofta, mer än nånsin efter att ha upplevt två chockartade krogmiddagar tätt på varandra. Vid den första satt nio medelålders personer vid bordet. Alla nio satt måltiden igenom och tittade ner i sina mobiler. Ingen sa ett enda ord. Vid middag nummer två satt sju yngre människor vid två bord. Sex av dem ”stirrade telefon”. Den sjunde tittade rakt ut i intet och jag såg på henne att hon undrade vad som var fel – med henne, med umgänget, med mänskligheten, med livet.

Mitt intresse för datorer kräver viss speciallektyr. Men allt har gått för långt. Den teknik som intresserat mig är på väg att utvecklas till ett hån mot mänskligheten. I den senaste numret av PC för alla läser jag följande notis- och artikelrubriker:

  • mobilen varnar för dålig hud
  • kalsongerna skyddar mot strålning
  • smart väska följer efter dig när du reser
  • Foldimate viker tvätten helt automatiskt
  • Philips pannband ska hjälpa dig att sova
  • Kohler styr badrummet med rösten
  • låt tandborsten analysera dina tänder
  • virtuella etiketter i LG:s smarta kylskåp
  • så styr du värmen från din mobil

Jag längtar bort. Jag längtar till det enkla livet. Jag längtar till livet runt en lägereld. Jag längtar till min koja med säng av granris och min ungdoms sönderlästa Lägereldar längesen av pälsjägaren i Kanadas urskogar Harry McFie – och kanske också volym 5 till 7 av Anaïs Nins dagbok.

 

 


 

Taggad , , ,

10 tankar om “det enkla livet – och det hopplösa

  1. Jeanette Sköld skriver:

    Ja jösses…….

    Gilla

  2. jernis skriver:

    Jag kan bidra med en notisrubrik ur senaste GV:
    SJÄLVRESANDE VÄSKA
    Enligt uppgift är resväskan utrustad med såväl GPS som fjärrstyrd kamera så att ägaren ska kunna sitta hemma i godan ro och följa väskans öden och äventyr ute i världen.

    Gilla

  3. walkaboutsweden skriver:

    När jag läser din sammanfattning av rubrikerna i PC för alla, så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.
    Så löjligt och förfärande på samma gång.

    ”Vart är vi på väg”? (med tanke på tvprogrammet med samma namn)

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Vi är nog på väg mot ett tudelat samhälle. En större grupp som upplever livet i sina telefoner och sköter allt med appar. En mindre grupp har slängt telefonen och hörlurarna och ser livet som det är – i skog, i stad, på krog, på hav och i luften – på riktigt, utan appar, utan pixlar, utan displayer.

      Och aldrig mötas de tu…

      Gillad av 1 person

  4. KristinaF. Nedra Segerstad skriver:

    Håller med om att det ibland blir alldeles för mycket av allt. En promenad vid havet eller i skogen kan tillfälligt hjälpa. Ska läsa om A Nins dagböcker. Läste dem som ung, tyckte då att de var lite ”porriga”. (Det var därför jag läste dem). Kanske ser jag dem med helt andra ögon nu. Tack för dina boktips. (Granris tror jag är för hårt för en något äldre rygg, vad tror du?)

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Nin är inte så porrig i sin dagbok. Men hon skrev också annat, vilket sällan nämns, som är mycket porrigare. Hon var ju inspirerad av vällustingen Henry Miller, som i sin krafts dagar alltid hade nåt dussin älskarinnor.

      Harry Mcfies böcker är säkert läsvärda än i dag – om man har känsla för långa strävsamma händelsefattiga arbetsdagar med pälsdjursfångst i Kanadas urskogar, ofta i meterdjup snö. Harry och en kompis lämnade civilisationen och sina välbetalda jobb för ett helt nytt liv. De hade ingen som helst kontakt med omvärlden under långa perioder. Undantagen var möten med indianer. Med tiden förstod de att bästa belöning för hårt arbete var ”starkt kaffe och en pipa färsk tobak vid lägerelden”.

      De tre böcker jag läste om flera gånger är Lägereldar längesen, Farväl, Falcon Lake och Wasawasa. Jag tror de kan vara nyttig läsning för dagens hightechungdom – men också för äldre ”telefonslavar”.

      Granrisbädd tål man nog även i dag – efter hårt arbete. 😉

      Gilla

  5. Margreth wenkler skriver:

    Jag tar tacksamt emot tips på literaur som handlar om södra Öland

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: