Månadsarkiv: maj 2018

då och nu

Torngårds gamla stationshus, en rest från den tid då tågen tuffade på Öland. All öländsk järnväg lades ned 1 oktober 1961. Området sköts i dag av entusiasterna i Ölands Järnväg. En tanke: Om Banverket i dag skulle bygga en ny station nånstans… Blev då ett av kraven att stationen skulle utrustas med jordkällare?

Vad lagrade man i denna kylslagna källare? Fläsk, punsch och brännvin till turer i pompa och ståt, eller bara enkla betgrepar, farligt ogräsmedel och billig fotogen till igensotade lyktor? 

 

 


 

Annonser
Taggad ,

dagens ölandsbild 30 maj 2018

Hus i Segerstad.

 

 


 

Taggad ,

Vi hojar Sandvik – Djupvik

Inom kort kan du cykla med alvarsamt2 mellan Sandvik, bilden, och Djupvik – en fridfull men också dramatisk sträcka kompad av havets eviga brus och vind.

 

 


 

Taggad , ,

kamera eller pensel?

Kan ett foto av en fabrik ge åskådaren nån form av stimulans? Skulle man stå ut med att ha detta foto av Cementafabriken i Degerhamn på väggen hemma i vardagsrummet? Svår fråga. Men mitt svar är nej. Kameran är i motiv som detta ofta underlägsen penseln, eftersom en människas ”upplevelse” av motivet saknas. Kameran bara registrerar.

 

 


 

Taggad ,

allan tillbaka – sune polisanmäld

I övermorgon torsdag återinträder Allan von Kompost på sin tjänst som redaktionschef på kulturorganet. Undertecknad återgår samtidigt till mina tidigare uppdrag: att skriva om ”överklassfrågor” och ”sillafiskets historia” på södra Öland.

Allan von Kompost har efter ”divergenser” med chefredaktör Sune Flisa vårdats på intensivvårdskliniken på Kalmar sjukhus för bland annat sex revbensbrott, nyckelbensvridning, brunhosta, korsryggsdyslexi, brusten mjälte och diverse så kallade ”suturimaginära kontraktionseruptioner”. Sune Flisa är polisanmäld för misshandel men nekar till allt. Han hävdar att ”som chefredaktör måste man ha rätten att se på sina underlydande som hundar. Lyder dom inte blir det dask. Det har ingen dött av. Jag rörde aldrig Allan, jag sa bara fy!”

Juridiskt sakkunniga menar dock att bevisningen mot Sune Flisa är ”synnerligen stark”, med bland annat en videoupptagning som visar misshandeln inne på redaktionen inför skräckslagna medarbetare. Sune avfärdar rullen med orden ”det vi ser är Ingvar-Charm-Knubbendorpf och jag som tränar MMA. Att Ingvar liknar Allan i videon beror på att han lånade hans jacka, varför vet jag inte men så var det. Fake news!”

Allan von Kompost säger till franska, tyska och amerikanska medier att ”Jag har sällan mått bättre. Tack vare sjukhusvistelsen har jag äntligen kunnat vila upp mig för kommande stordåd på kulturorganet – mitt livs mening och mål. Sune och jag är bästa vänner och på fredag går vi på puben tillsammans för att svinga några vänskapliga bägare…”

Kulturorganet (med inhyrd civilpolis) skuggar diskret och rapporterar live fredag klockan 22:00 från krogen ”Gyllene Svärdet” i Sunes födelseby Wramsby söder om Ventlinge…

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle
tf redaktionschef

 


 

Taggad , ,

bruddesta fiskeläge

Bruddesta fiskeläge – i den lokala informationen kallad Bruddestad fiskeläge – ligger mellan Djupvik och Äleklinta på norra Ölands västsida. Mellan Äleklinta och Sandvik cyklar du på väg med svindlande vacker utsikt mot havet.

De renoverade fiskebodarna hade främst två syften. Där förvarades fiskeredskapen och där kunde man sova över. Vädret växlade snabbt här – då som nu – och vid plötsliga stormar måste man rädda fiskeredskapen från att slitas sönder.

Den lilla restaurerade fiskebyn består av nio sjöbodar. De är byggda i kalksten med tak av vass.

Fiskeläget har rötter i tidigt 1800-tal. Det användes främst av invånarna i Korntorp och Askelunda.

Här fiskade man ål med så kallade ”håmryssjor”. De var fästade med en krok i berget, så kallade ”håmstånd”. Rester av sådana kan man fortfarande se.

Vackert tak av vass. I södra änden av fiskeläget finns en källa där vatten än i dag droppar ur berget. Se bilden nedan.

Något till vänster om mitten rinner och droppar källans vatten än i dag utmed bergsidan .

Alla dörrar på bodarna är låga, runt en och en halv meter.

Under 1930-talet började man här att fiska ål med bottengarn. De gav mycket större fångster än håmryssjorna.

Här fanns också en vinddriven skurkvarn och tre kalkugnar. En av dessa har hembygdsföreningen rustat upp. I kommande filmer cyklar vi mellan Djupvik och Bruddesta fiskeläge och mellan Sandvik och Djupvik.

 

 


 

Taggad , , ,

ett paralyserat Öland

”Människans ansvar att bekämpa sjukan”. Så lyder rubriken på ett helt uppslag om almsjukan i dagens Östra Småland. I flera artiklar konstateras att man lyckats bra med bekämpningen på Gotland, medan ansvariga på Öland tycks mer eller mindre handlingsförlamade.

Alvarsamt och alvarsamt2 har i mängder av artiklar under flera års tid tagit upp ämnet almsjukan, utan någon som helst respons från kommun eller Länsstyrelse. Tvärt om, medborgarförslag har kastats i papperskorgen och inställningen ”allt går över” har styrt det politiska tänkandet. Då går det som det går. Öland strösslas med avbarkade, vita, döda träd – monument över maktlösa och fega politiker. Det kallas turismutveckling.

Ett enda betyg kan delas ut: Underkänt.

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle
tf redaktionschef

 

 


 

Taggad , ,

klarsynt

Författaren Philip Roth är död. Han skrev helst om människor som inte är lyckliga. Jag rekommenderar denna intervju, en studie i ödmjukhet, självironi och humor. I det skenheliga USA säger han rakt ut – i min fria översättning:

– Den dag alla människor inte tror på nån gud blir världen ett lyckligt ställe.

 

 


 

Taggad

cykla – bada – fortsätt cykla!

Vid sidan av cykelleden på golfbanan i Grönhögen ligger en liten sjö. Vid den kan du pusta ut en stund på en fin badbrygga. Oasen kommer lite plötsligt och syns knappast om man hojar snabbt.

Naturligtvis kan du även bada här. Vattnet ser förvånansvärt klart ut och temperaturen är säkert åtskilligt högre än i havet. Men hur är det med bakteriehalten i vattnet? Massor av tärnor häckar på en liten ö strax utanför och många andra måsar och änder gillar också sjön.

 

 


 

Taggad ,

norrut!

Vi hojar på i god fart mellan golfbanan och Södra bruket. Där det går cyklar vi på den asfaltbelagda cykelleden.

 

 


 

varning för maximala skönhetsupplevelser

När man hojar på vissa delar av norra Öland ökar riskerna för ”maximala skönhetsupplevelser”. Dessa kan i sin tur kan leda till att man kör rakt ut i ”den gula härligheten” och slår ihjäl sig mot klipporna långt där under. Vid horisonten skymtar Blå jungfrun.

Vid åsynen av denna jättelika friluftsskulptur fick jag associationer till den kinesiska terracottaarmén. Filmer om cykelturer i dessa trakter kommer småningom…

 

 


 

Taggad

mot havet

Det finns förhållandevis få bra vägar ned till havet på Öland, speciellt på den östra sidan. Däremot finns många traktorvägar och kostigar som lämpar sig väl för cykeln. Det är spännande att likt en spårhund sniffa sig fram till Österhavet eller Kalmarsund. Häromdagen fick jag vittring när jag hojade norrut i trakterna av Gärdslösa. Jag vädrade hav och vände. Först gick det åt skogen, men sen gick det mot havet.

Följ med ned till Norra viken!

 

 


 

Taggad , , ,

flisa – men ej sune

Det finns gråsten och granit. Och det finns kalksten och sandsten och den här – som ligger blankpolerad och speglar sig i solen och molnen på Geologiska trädgården vid Södra bruket…

 

 


 

 

 

 

 

Taggad

dagens ölandsbild 22 maj 2018

Purfärsk asfalt på cykelleden mellan Albrunna och Södra bruket. I bakgrunden Kalmarsund.

 

 


 

Taggad

om att berätta (om ”verkligheten”)

Västerstads almlund.

Den här bilden tycker jag om. Den har mycket av det som jag önskar av ett bra foto. Den har ett stänk av grafiskt blad över sig. Kompositionen är säker. Träden i symbios med telefontrådarna tvingar åskådaren att glida in i motivet från övre högra till nedre vänstra hörnet. Men bilden är mer än så. Den har nåt att säga. Den är tragisk. Den visar nämligen den nästan helt döda Västerstads almlund. Almsjukan igen!

Men det finns mer att tänka och tycka om i denna bild. Den är en aning ”manipulerad”. Manipulerad? frågar du. Är bilden en teckning, en målning? Nej, bilden är ett foto som jag i vissa partier har tagit bort en aning färg från, de döda träden och himlen. Det är därför som kvarvarande färg i äng och ännu levande träd ser onaturligt intensiv ut.

En naturlig fråga blir: Är detta en verklighetsförfalskning som inte bör göras eller tolereras i fotosammanhang? Naturligtvis är bilden en manipulation. Men även kameror manipulerar bilder, i dag ofta på många rent förskräckliga sätt. Dessutom tar alla kameramodeller olika bilder av samma motiv. Sätt upp 20 bilder från lika många olika kameramodeller så ser du själv. Och vad värre är: Varenda kamera i dag kan ställas in på många olika sätt för att du ska få ”manipulerade bilder i din smak”. Avancerade kameror har säkert många hundra inställningsmöjligheter. Och slutligen ”fixar” du bilderna i ditt bildbehandlingsprogram. Och ordet ”fixa” är lika med ”manipulera”. Hela kedjan från att du trycker på avtryckaren tills du ser den färdiga bilden är alltså lika med ”en kedja av medvetna manipuleringar”.

Jag hävdar att ”manipulering” i foto är ett måste. Om vi tittar på målarkonsten, dramatiken och filmskapandet finner vi – ofta – att realismen är stendöd. Att försöka skildra något som det verkligen är/ser ut är bortkastad energi som ger stendöda slutprodukter. Alla stora romaner, alla målade mästerverk, alla operor, alla minnesvärda filmer är ”skruvade och manipulerade” versioner av verkligheten. Francis Bacons målningar är inte realistiska. Trots det är de i mina och många andras ögon ”sannare än den så kallade verkligheten”. Många av Harry Martinsons romaner klassas som självupplevda. Men innehållet är ”vridet, förtätat, gallrat och `martinsoniserat´”. Och Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet” handlar inte om schack, inte om Max von Sydow och inte om pesten utan om något mycket intrikatare och mer mångfasetterat som inte låter sig nitas fast i ett enda ord.

Slutsats: Alla foton är manipulerade, i mindre eller högre utsträckning. Det går därför inte att säga ”nej tack till manipulerade foton”.

Men inte bara foton är manipulerade. Texter är ofta skrivna med ett speciellt syfte. Reklambranschen är en lögnfabrik. Diktaturer har sina speciella författargunstlingar, nästan alltid de som stryker regimen medhårs. Tjänster och gentjänster. Alla politiker har talskrivare, som genom texter ska få allt att framstå så mycket bättre än det egentligen är. Donald Trump har enligt mätningar uttalat fler än 1 000 lögner som med tiden blivit ”sanna” och som nu används av hans talskrivare som verklighetsbeskrivningar.

Mörbylånga kommun har öppet deklarerat att man köpt texter i Kalmar 24 för 60 000 kronor. Dessa texter ska ge en positiv bild av kommunen. Det sorgliga är att det måste till en stor begåvning för att skapa sådana ”ansträngda skönmålningar”; de sprejas ofta – omedvetet – med ”ett löjets skimmer”. Här är den senaste jag hittat – om kommunens bibliotek. I den kan man tro att man hamnat i paradiset redan under jordelivet. Allt är så fantastiskt och underbart och de många positiva fraserna är för säkerhets skull doppade i förstärkningsorden verkligen och väldigt.

Hur var det ordspråket sa? För mycket och för lite skämmer allt.

Slutsatsatsen torde bli en smula dyster: Att alla mänskliga uttryck är mer eller mindre manipulerade – vare sig vi vill det eller inte. Men det finns motgift: Analys och källkritik.

 

 

 


 

Taggad , , , ,

djungeln på södra öland

Nunnedalen söder om Vickleby är Ölands djungel. Märkliga träd, sånggalna fåglar, rara orkideer, bråddjup som ”Baggstupet” – som man måste ta sig uppför på alla fyra. Och vi är högt upp för att vara på Öland: 54 meter över havet.

Amazonas? Nej, Öland. Naturen är svårfotograferad; en solig dag som den vi var där är kontrasterna enorma. Ingen kamera orkar med dem. Räddningen heter ”en stor stark” och då tänker jag inte på öl utan på blixtaggregat modell större. Min lilla fickkameras ”glimtare” räckte inte långt. Men man måste alltid försöka. Längre inlägg kommer småningom…

 

 


 

Taggad ,

just nu…

… förbereds Alunbruksgatan genom Södra bruket inför pålägget av ”den svarta njutningen”.

Enligt uppgift kommer asfalten att läggas med en fullbreddsmaskin.

 

 


 

Taggad , ,

på turné

Ni minns kanske Ulf Peder Olrogs parodi på Frans G Bengtssons dikt Balladen om franske kungens spelmän.

Refrängen lyder:

Vi har varit på turné
och har kommit lätt på sne’,
finns det ingen som kan säga var vi e’?

Denna stump sjöng jag för mig själv då jag hojade runt i trakterna kring Löt utan vare sig karta, gps, smartphone eller kompass. Det är roligare att slumphoja än att målhoja. För vart man än pinnar på kommer man alltid fram till något.

Kyrkorna förföljde mig. Jag cyklade från kyrkan i Löt och hamnade vid kyrkan i Alböke. Jag tog ny sats och cyklade 136 söderut för att komma till Löt igen. Men icke. Skylt efter skylt berättade om andra byar: Unneberg, Lundegård, Hagslätten. Men dit ville jag inte. En vandrare rådde mig att vända. Jag lydde och kom till Löt igen.

Från Löt drog jag – på chans – höger, vänster vid skylt Valsnäs och sen rakt fram tills vägen tog slut. Då var jag på Boudden.

Som jag sa: Man kommer alltid fram till något.

 

 


 

Taggad , , , ,

paradis utan namn

Åt söder. Längst bort på udden ligger två hus alldeles nära havet. Jag undrar om de är bebodda?

Havet drog. Men jag fann ingen väg dit. Frågade vänlig tant som gav mig råd. Det var ingen autobahn men den kallas för väg. Jag hojade på. Det var ingen väg, mer än kostig som vartefter blev stig som senare blev ingenting. Men jag kom till havet och kände mig fri. Här hörde jag den kraftigaste tystnad jag nånsin upplevt på Öland. Jag kände mig som Robinson Crusoe. Inte en människa, bara en skock kreatur som brölande på avstånd – och några måsar.

Platsen? Ingen aning. Men en film om turen dit kommer småningom…

Norrut – mot evigheten. För den fotointresserade kan jag berätta att bilderna är tagna med aktionkameran GoPro Hero 6 Black.

Tydligen har några människor hittat hit före mig. För vid slutsationen låg denna välbyggda ”sitta-och-njuta-möbel”.

 

 


 

Taggad ,

att se

En känd chefredaktör på en drake testade dem som ville bli reportrar på tidningen.
– Gå Storgatan fram och tillbaka och kom hem med minst tre användbara nyheter!

Jag brukar hetsa mig själv på ungefär samma sätt när jag tar kameran med mig. Det kan hjälpa när knäpparlusten är låg och nya motiv känns avlägsna. Häromveckan cyklade vi Torngårdsvägen fram och tillbaka och jag sa till mig själv att komma hem med minst tre användbara motiv. Du ser dem nedan.

En maskin med stort tandhjul i aktern skar djup skåra i det öländska kalkflaket för säker kabelläggning.

Sankt Pers nycklar, orkidén du vet, är ingen rar blomma. Den växer i tusental vid sidorna av Torngårdsvägen.

Getväppling. En underbar liten blomma som man får lägga sig ned på alla fyra för att bäst kunna avnjuta.

På avstånd gör inte Sankt Pers nycklar något större intryck på mig, men på nära håll blir jag förundrad… Klicka upp bilden i stort format och se själv.

Jag tror att jag inte tidigare sett skylten vid Ölands Järnvägs spårområde nere i Torngård. Den är nog ny. Har jag fel kan jag åtminstone berätta att föreningen har en ny hemsida.

Denna lilla blomma, som ser ut att vara bakad av marsipan, kräver också att man går ned på alla fyra för att fullt ut kunna njuta av det man ser. Tyvärr vet jag inte vad den heter. Men det vet en av våra läsare, Kerstin: Majviva, Primula farinosa.

 

 


 

Taggad

alunbruksgatan asfalteras!

På tisdag inleds (äntligen!) asfalteringen av Alunbruksgatan genom Södra bruket. Det berättar vanligtvis betrodda källor för alvarsamt2. En andra etapp inleds fredag samma vecka.

Våra cyklande reportrar tackar den som tackas bör – vem det nu är – ity vi tvingats göra inte mindre än 63 punkteringsreparationer, 21 däcksbyten och 13 gaffelreparationer (mest svetsningar) under den period då skötarna av Alunbruksgatan tävlat med brytarna i Cementas kalkbrott om att få fram de största flisorna till cyklisternas förtret och lidande.

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle
tf redaktionschef

 

 


 

Taggad ,

asfalteringen av cykelleden kryper norrut…

Till veckohelgen nådde man Kristinelund. Vi ser kyrkan i Ventlinge vid horisonten. Når man Albrunna i veckan som kommer? Den som lever får se…

 

 


 

Taggad ,

dagens ölandsbild 14 maj 2018

Öland doftar som intensivast just nu. Här och var går man in i plötsliga essensmixar av raps och syren som drabbar sinnena som ett narkotikum. Man blir lyrisk, tar snedsteg och benen viker sig… Bilden: Snurrorna norr om Ventlinge.

 

 


 

Taggad , ,

arena för ogjorda jobb

Hamnar fascinerar. Där råder ofta ”ett något så när överblickbart kaos”. Men framför allt sticker ogjorda arbeten besökaren i ögonen. Där exponeras helt öppet jobb som aldrig hanns med. Längs kajerna ligger rader av dåliga samveten och guppar till vågornas lullande kluckanden.

Vi ser backen – i fören – som skulle ha målats om för tre säsonger sen – ett jobb som sannolikt åter måste skjutas upp till i vår. Vi landkrabbor spanar in bord som bör bytas, tåg som ska splitsas, stål som ska rätas och svetsas, ribbdäck som ska nåtas, detaljer som ska fixas och trimmas – och enorma ytor som snarast borde skrapas och grundas och målas på nytt. På landbacken ligger ännu några skorvar i vagga med roder och propellrar pepprade med sylvassa havstulpaner – som sitter som berget, som kräver jobb och åter jobb.

Attityden till ägare av gamla skorvar i trä är lyckligtvis förlåtande. Ingen människa kan alltid hålla en sån farkost i topptrim. För en pedant kan en smack eller stånka med decennier på nacken bli lika med hemska döden.

En muntert färgsatt Nordstjärnan med ett originellt skrov i djärv färgsättning.

Titta så mycket arbete som ligger på rad utmed denna kaj?

På land strax norr om skutorna står vår tids ”vägsmackar” i militäriska led. Här är materialen plast och plåt och inget utrymme finns för personlig prägel. Alla ska vara lika blanka, lika vita – med cyklar i aktern.

Hav och land, stereotyp plast framför och bakom levande men krävande träbåtar.

Visst är det nåt härligt uppkäftigt med denna stäv med så markerad back!

Erica är ett riktigt charmtroll! Kan man skriva så om en smack? Jo visst kan man det. Jag gjorde det nyss.

De flesta skutor ligger nu i sitt rätta element. VG 100 är dock kvar på landbacken – med svår slagsida!

Gammalt och ”inte fullt så gammalt” i Grönhögens hamn. Närmast kameran ligger Sjöräddningens fartyg och framför henne guppar smackar överlastade med ogjorda jobb.

 

 


 

Taggad

dagens ölandsbild 13 maj 2018

Denna tyska lustjakt är den största nöjesbåt jag hittills sett i Grönhögens hamn. Vi ska förresten dit igen – i morgon…

 

 


 

Taggad ,

full rulle mot parboäng

Dags att snöra på sig cykelskorna igen. Vi cyklar sträckan Albrunna – Parboäng. I början är leden inte tillräckligt vältad för att cykla på. Där cyklar vi bredvid den, på 136:an. Men så snart leden håller styr vi in på den, trots att den här ännu inte är asfalterad.

 

 


 

Taggad , , , ,

en svensk skandal – årets viktigaste tv-program

Du är grundlurad. Riksdagen är grundlurad. Regeringen är grundlurad. Socialminister Annika Strandhäll är grundlurad. Svensk sjukvård är grundlurad.

En statlig utredning, Träning ger färdighet, från 2015 ligger till grund för sjukvårdens modernisering. I SVT:s Dokument inifrån: Den stora sjukhusstriden, visas med skrämmande träffsäkerhet hur tillrättalagd och tendensiös utredningen är. Till och med den vanligtvis så munviga Annika Strandhäll tappar hakan. Svensk sjukvård utvecklas och styrs av en miserabel utredning!

Det räcker att du ser det andra avsnittet av två. Här framgår hur enkelt det i dag är att lura en hel nation i en fråga som av svenska folket anses som den allra viktigaste. Orsak: Ingen orkar/vill/hinner kolla upp fakta. Alla tror på det skrivna ordet. Trots att det är mycket kvar av 2018 kommer detta program att bli årets viktigaste.

Se avsnitt II här.

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle
tf redaktionschef

 

 


 

Taggad , ,

adjö till allé

Allén i Enetri i april 2016.

Nu dör en av de vackraste alléerna på södra Öland, den i Strömmeln. Almsjukan! Dessvärre låter man delar av träden står kvar, vilket Pia Barklund vid Sveriges Lantbruksuniversitet var emot när hon berättade om sjukan i Smedby för några år sedan. Pia menade att man inte ska hamla sjuka träd och inte låta delar av dem stå kvar.

Alvarsamt har under många år uppmärksammat faran med almsjukan, och till och med lämnat ett medborgarförslag till kommunen. Innebörden var att kommunen skulle ansöka om EU-bidrag för att bekämpa almsjukan på samma sätt som man gjort på Gotland, där man gjort framgångar. Kommunen sa först ja, sedan nej.

Allén i Enetri är död sedan flera år och nu dör allén i Strömmeln. Den långa allén mellan Albrunna och Södra Möckleby har kanske ytterligare några år kvar i livet, men sen är det kört även för den…

De tragiska bilderna får tala för sig själva.

 

 


 

Taggad , ,

ny cykelledspåfart

Från Trafikplats Albrunna har nu gjorts en påfart till cykelleden mellan Albrunna och Grönhögen. I förgrunden ser vi Albrunnastenen, originalet. Vi inväntar nu den underbara doften av nylagd asfalt…

 

 


 

Taggad ,

allvarligt om alla alvarsamt

Alvarsamt2 byter snart adress. Det är ett nödvändigt steg i utvecklingen i vår sedan länge utstakade resa mot en framtida digital samlingsplats för sanningen. Så håll korpgluggarna öppna och häng på den nya bloggkostymen när den dyker upp, sannolikt i juni. Naturligtvis går det även att gratisprenumerera på den och få den med din e-post.

Anledningen till adressbytet är att ju flera läsare bloggen får, desto flera sunkiga annonser och malplacerade videoklipp trycker WordPress in i den. Detta har vi redan från bloggens barndom kallat ”blog extortion”, ett begrepp som sedan lång tid fått fotfäste i Shimla/Indien där jag då och då vilar ut efter allt för långa perioder tillsammans med en överbetald, hopplös och inkompetent redaktion. Efter adressbytet blir bloggen kliniskt annonsbefriad, så vi slipper töntiga gökur, bilar med halvnäcka brudar (som alltid kör mot havet, konstigt nog) och filmklipp som säger lika mycket som Einsteins relativitetsteori som matematisk formel.

Apropå bloggar kan i sammanhanget nämnas att denna bloggs början, alvarsamt.wordpress.com, fortfarande går som tåget. Fastän det sista inlägget där gjordes  24 oktober 2016 har den nästan lika många läsare som denna blogg. Inte illa för att vara ”ett lik”.

med ödmjuka hälsningar

 

Eder Sune Flisa
chefredaktör

 

 


 

Taggad ,
Annonser