hur klara framtida torka?

Foto från luften i maj 2016. Dammen innehöll då 45 000 kubikmeter vatten.

Klimatet förändras. Vi får framöver räkna med ett lynnigare väder med stora variationer i nederbörd. Stora bördiga delar i världen har ödelagts av mångårig torka. Andra dränks i skyfall.

Naturligtvis påverkas även Öland. Vi får ytterligare en vecka med supervärme utan nederbörd, enligt meteorologerna. Denna sommar har gräset för länge sedan slutat växa. Det blir kanske inget mer hö, ingen ny ensilageskörd. Några bönder har börjat slå spannmål till korna. Det är kris. Mörbylånga kommun erbjuder sina få hektar till nödställda bönder. Många lantbrukare kommer att tvingas slakta om torkan håller i sig. Fodret räcker inte. Det som eventuellt finns är dyrt och måste troligen importeras. Det lär finnas hö i Baltikum och Danmark men det kan innehålla svinpest och oönskat ogräs. Dessutom kostar frakten skjortan. Måste Ölands lantbrukare tänka om inför framtiden? Vad händer om det blir lika torrt nästa sommar?

En lösning kan kanske vara att göra som bröderna Christer och Mattias Wahlström i Skärlöv: Att bygga en bevattningsdamm!

Trots den extrema torkan finns fortfarande vatten i den stora dammen. Men så rymmer den också sina modiga 125 000 kubikmeter, alltså 125 miljoner liter vatten.

Vattnet sugs upp från det dike som för bort regnvattnet från väg 136 mot havet. Men den samlar naturligtvis också regnvatten.

Dammens mått är imponerande: 250 x 350 meter! Vallarna är 30 meter breda i botten, 5 på toppen.

De två ”pinnarna” är nivåmätare. Vattnet från dammen går ut i nedgrävda ledningar till 115 hektar åker.

Den nyanlagda dammen såg onekligen lite ful ut med sina gråa steniga sidor. Men i dag är vallarna bevuxna och inte mår Plattöland illa av lite konstgjorda nivåskillnader!?

 

 


 

Annonser
Taggad ,

6 tankar om “hur klara framtida torka?

  1. Tony skriver:

    Det finns lite dammar utspridda över ö-landet. Men hur många har diken man kan pumpa vatten från på de egna markerna? Här verkar det sunt att ta vattnet innan det rinner ut i sjön.
    Jag förmodar att man behöver tillstånd för detta. Annars får man väl inte reglera vattenflöden hur som helst, oavsett storlek???
    Funderar på hur man använder vattnet, och hur stora uttag man gör. Om man kan säkerställa gårdens behov av foder/vatten till en djurbesättning? Speciellt när det blir dåliga skördar flera år i rad. Verkar som många kan sitta fast i rävsaxen ganska snart. Måste ta emot att hacka ner spannmålsskörden till foder men bättre det än nödslakt.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Tillstånd behövs. Hittade mycket bra sajt som berättar rubbet om hur man går tillväga. Klicka här. Där står bland annat detta läskiga:

      Enligt SMHI:s klimatscenarier för 70-100 år framåt i tiden kommer det här att hända
      * det blir 3-6 grader varmare
      * växtperioden blir längre
      * totala årsnederbörden ökar
      * under året blir vintern, våren och hösten regnigare
      * somrarna blir däremot torrare, men får fler häftiga regnskurar

      Man vänder sig till miljödomstolen, men i nåt speciellt fall som jag glömt till Länsstyrelsen.

      Gilla

      • Tony skriver:

        Tillstånd och rådighet över vattnet behövs. Kan bli osämja om grannen vill bygga en damm uppströms och ta vara på ”sitt” vatten. Klimatscenariot verkar inte positivt för de öländska bönderna. Torrare på sommaren och väl när regnet kommer slås säden till backen i skyfallen.Om det hinner bli ngt i axen kanske man börjar fuska med stråförkortningsmedel för att säden skall stå pall för skyfallen. Dvs om det finns några bönder i framtiden. De kanske har blivit bloggare på heltid.

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Ja, vatten/vattenbrist är inte bra ett lokalt problem. Globalt är det gigantiskt. I Sverige ligger den årliga förbrukningen på 20 000 kubikmeter per person och år. I Israel är tillgången på färskvatten 300, i Jordanien 100 och i Palestina 70 kubikmeter per person och år. Svensken förbrukar alltså 286 gånger mer vådis än en palestinier.

          Stråförkortningsmedel används nog redan i stor omfattning. På många fält når säden bara upp till knäna.

          Bönder/bloggare i framtiden? Hälften av krubbet importerar vi i dag. Utan egen STÖRRE produktion är risken stor att vi snart hamnar i knipa… Tror bönder blir viktigare än bloggare. 😉

          Gilla

  2. walkaboutsweden skriver:

    Intressant inlägg.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Annonser
%d bloggare gillar detta: