uppdraget slutfört

Mitt i Skördefestens brus av bilar, konst, korv, loppisar, fika, bullar, kakor, eld och jippon känns det befriande att få dra sig tillbaka, huka sig, till och med lägga sig på marken och bara titta… Jag ser att uppdraget snart är slutfört. De flesta frön är spridda för vinden, livet har fått en garanterad fortsättning… Snart spricker de sista kapslarna och snart kroknar de segaste blomstren. Sen vissnar allt snabbt och finns inte mer…

Den ger intryck av att vara tunn och spröd som glas, men tål nästan hur mycket vind som helst utan att förlora formen.

Lika praktfull i månadsskiftet september-oktober som om våren…

Inte kan man tro att denna fräscha jungfruligt vita blomma snart ska vara död.

Jobbet är klart. Allt gick som planerat. Detta är allt som blev kvar.

En märklig tid då solen ger hetta från ovan medan kylan strålar upp från marken.

Dessa motiv är fotograferade vid 10-tiden i morse. Då hade markfrosten dragit sig undan men daggen låg kvar här och var.

 

 

---

 

Annons

ENKÄTSVAR

Tar den dyraste kameran alltid bättre bilder än de billigare modellerna? Ska vi gå efter svaren i vår enkät blir svaret nej. Bara 5 av 19 svarade rätt i vår senaste enkät. Den kamera som flest trodde var den dyraste var i verkligheten den näst billigaste och runt nio år gammal.

Kanske nåt att tänka på när du nästa gång ska köpa kamera?

 

 

---

 

då var det 28 september 2017

För ett år sen fotograferade jag Degerhamns hamn från luften, från en drake. Metoden kallas Kite Aerial Photography, förkortat KAP. Den kan ses som en mycket enklare teknik än den som används av drönare. Bara vinden lyfter kameran. Sola hon skiner, gräsmattorna är härligt gröna, vägen ut till piren är ännu inte blockerad med betongsuggor. Det var kanske bättre förr…

 

 

---

 

du glömmer väl inte att kolla enkätfrågan?

Klicka här.

I morgon presenteras den råa sanningen. Vi får då veta om den dyraste kameran alltid tar den bästa bilden?

 

 

---

 

kulturorganet utvecklas

Efter en 26 timmar lång redaktionssittning har bestämts att blogginlägg inte kommer att publiceras vid bestämda datum, som vi tidigare uppgett. Kulturorganet blir alltså ingen måndagsblogg. Men kulturorganets publiceringstakt och framtoning kommer att förändras. Blogginläggen publiceras framöver med längre mellanrum. Redaktionsledningen har länge skissat på nyskapande berättartekniska grepp för att få kulturorganet ”mer TV-likt”. Dessa kontextuella visioner har vi nu kokat ner till ett enda ord: Sunevisionen!

Hur denna egenhändigt hopsnickarade TV-kanal kommer att fungera blir en överraskning. Men jag kan glänta en smula på förlåten och berätta att vi rullar ut Sunevisionen som kärnan i vårt framtida utbud. Sunevisionen blir ett nyhets- och aktualitetsprogram med nyhetsankaret Hugwald Claes Andersen som nyhetspresentatör. Lokal- och världsreporter blir Sune Flisa. Detta eldfängda radarpar tar i  programmet upp senaste nytt på Sydöland – och ibland även ute i världen – skärskådar bluffar och lögner och ställer ansvariga mot väggen. De två uppmuntrar och halshugger med samma energi och arbetsglädje.

Vår ambition är också att – åtminstone då och då – kunna leverera en extremt pålitlig väderprognos av helt ny typ. Vi vågar faktiskt påstå att den är världsunik. Den presenteras av ständige gästmeteorologen Regnwald Skur från hans hypermoderna väderstation i Ottenby, mitt emot Kungsgården in i glipan mellan de två dungarna till vänster om masten…

Ja, det var det. Mer information om Kulturorganets utveckling kommer pö om pö.

Allan von Kompost
chefredaktör

 

 

---

 

ny version

Nej, du ser inte fel. Denna video har varit utlagt tidigare med titeln Våren är tillbaka!. Den nedan är en annan – och förhoppningsvis – bättre version av samma film. Innehållet är helt identiskt, det som skiljer är renderingen, alltså ”kodningen” från råfilm till färdig film.

Jag är naturligtvis intresserad av åsikter om den rent tekniska kvaliteten. Är denna version bättre än den förra? Är den det raderas senare den förra.

Nu cyklar vi igen, från Södra Möckleby till Kastlösa, över ön till Skärlöv, till Torngård och hem till Södra Möckleby igen…

 

 

---

 

Vilken bild är tagen med proffskamera?

Dessa fem bilder är tagna med fem olika kameror. Tre av dem hör till marknadens billigaste ”amatörkameror”, en brukar kallas ”avancerad amatörkamera” och en är definitivt en proffskamera. Priserna går från 1 500 till 28 000 kronor. Den dyraste kameran bör naturligtvis ta den bästa bilden. Men vilken bild är tagen med proffskameran?

Det ska sägas att bilderna är tagna direkt ur kameran. Ingen bildbehandling är gjord.

I den här omröstningen visas direkt hur folk röstar. Påverkas du av hur andra röstar eller är du helt opåverkbar? 😉

För att se hur andra röstar kan man behöva klicka på View Results.

Bild nummer 1.

Bild nummer 2.

Bild nummer 3.

Bild nummer 4.

Bild nummer 5.

 

 

 

---

 

cyklismens ljusnande framtid

Har cyklisterna medvind i dag? Går utvecklingen åt rätt håll? Mycket tyder på det. Det pratas och skrivs allt mer och oftare om cykling. Och nu kan den oprecisa gruppen ”forskarna” bli cyklisternas bästa vänner. Läs mera här.

Regeringens elcykelbidrag var dock en nästan skamlig MP-flirt med väljarna. Vilken blir nästa godispåse? Rabatt på löparskor? Gratis skidvalla?

Kanske kan vi lära cykeltänk av danskarna. Här kan du läsa om cyklismens historia i vårt södra grannland.

 

 

---

 

våren är tillbaka!

OBS. Renderingen av denna film blev dålig. En ny är gjord och inlägget kommer senare i dag (26 september) att bytas ut mot en – förhoppningsvis – mycket bättre version.

Denna video är inspelad i april. Vi cyklar från Södra Möckleby till Kastlösa, tar gamla banvallen rätt över Öland ner till Skärlöv – och segar oss hem igen i den kraftiga motvinden. Denna rulle är bloggens hittills längsta, nästan 2,5 timmar.

Slå på högtalarna, klicka igång rullen och upplev Ölandsvåren på nytt nu när hösten blir allt mörkare!

 

 

---

 

cykelledspolitik på Bornholm – och på Öland

Tänker man annorlunda om cykelleder på Bornholm än på Öland? Svaret är ja. På Bornholm har cyklandet högre status än här och oerhört många fler cyklar. En vanlig syn är cyklande skolklasser med kanske hundra ungar på hoj i långa ”tåg”.

På lilla Bornholm, 3 x 4 mil, finns 23,5 mil cykelleder. På Bornholm bygger man smalare, enklare och sannolikt billigare leder än på Öland. Därför finns de överallt, nästan. Och de sköts på ett bättre sätt än på Öland. På Bornholm ges exempelvis  inga entreprenörer möjlighet att komma undan sitt ansvar att lägga igen och asfaltera efter sina genomsågningar för fibernedläggning – som i Mörbylånga kommun.

Öländska drömmar om cykelleden Fyr till fyr kan du läsa – och försöka tyda – här.

Hoja med i denna rulle från trakterna av Dueodde på södra Bornholm till staden Nexö i öster så kan du spana in den danska modellen av cykelleder med egna ögon…

 

 

---

 

tungt monument

Vid norra sidan av kyrkogården i Hulterstad finns monumentet över de svenska örlogsmän som omkom då för snålt revade regalskeppet Kronan girade för snävt och kapsejsade. Krutlagret i fören exploderade och fler än 800 man miste livet. Efter förlisningen spolades drygt 180 lik upp på stranden vid Hulterstad. Kantringen skedde under en drabbning mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan sex kilometer utanför Hulterstad 1 juni 1676.

Kronan var 52 meter lång, 13 meter bred, hade drygt 6 meters djupgående och ett deplacement om 2 300 ton. Hon var bestyckad med 105 kanoner. Kronan ligger på 27 meters djup. Under 20 års dykningar har man bärgat 20 000 föremål från henne.

En mycket innehållsrik sajt om Kronan hittar du här.

Vi skrev om Kronans undergång redan 2013 då Lars Einarsson berättade och visade intressanta bilder vid hembygdsföreningens årsmöte 2013 på Cementa i Degerhamn. Du läser det reportaget här.

Det enkla och stilrena monumentet består av fyra stora stenplattor och ett större stockankare.

 

 

---

 

måndagsblogg

På grund av mycket arbete måste jag göra om bloggen till måndagsblogg. Från månadsskiftet publiceras alltså inlägg endast på måndagarna, tidigt på morgonen. I gengäld blir inläggen mer omfattande. Ett inlägg kan innehålla flera olika texter, foton och videor.

Publiceringstakten fortsätter ungefär som vanligt september månad ut. Sen publiceras nästa inlägg måndagen 8 oktober.

 

 

---

 

sista sommardagen?

Cykla med alvarsamt2 från Parboäng söder om Grönhögen till Södra bruket i Degerhamn. Solen är på sitt allra bästa humör, det blåser friskt och luften är klar. Är det sista sommardagen 2018 vi får njuta av?

I nästa video cyklar vi på Bornholm – från rena landet in till en stad. Du kan då se skillnaderna mellan cykellederna där och här hemma på Öland.

 

 

---

 

hur bra är cykelleden Fyr till fyr?

Den frågan ställdes på redaktionens morgonmöte i går. Vår proffscyklist Sune Flisa anmälde genast intresse för att göra en kortare provcykling. Förslaget möttes av entusiasm, slängkyssar och idel bifall.

Testet utfördes strikt vetenskapligt. Exempelvis valdes sträckan med slumpgenerator. Vi delade in hela leden i tusen olika långa delsträckor, och slumpgeneratorn fick därpå välja ut en av dem. Vi hamnade i Södra Möckleby…

 

 

---

 

enkätsvaren

Endast fem av hundra, alltså 5 procent av svararna i vår enkät tycker att kommunen släcker lagom många lysen. 95 procent tycker att kommunen gör fel. Hela 53 procent tycker till och med att det kommunen gör är skamligt. Det här blir kanske ingen lätt uppgift för tillträdande kommunalrådet i Mörbylånga kommun Matilda Wärenfalk att genomföra utan kalabalik och protester. Så här sa hon i ett SVT-inlägg häromdagen:

”Matilda Wärenfalk: – Vi kommer inte riva upp några beslut som är fattade av det nuvarande fullmäktige… Men vi ser att det finns några saker som vi kanske kan hantera på ett annat sätt och det rör bland annat belysningsfrågan… om gatlysen på södra och östra sidan…

Reportern: – Så när ni tar över det skulle kunna leda till en omprövning av vilka lampor som släcks på södra Öland. Stämmer det?

Matilda Wärenfalk: – Som sagt vi kommer inte att riva upp några gamla beslut men vi ska se om vi kan genomföra det på ett annat sätt.”

---

 

Intressant är vad Matilda menar med ”genomföra det på ett annat sätt”. Släcka vartannat lyse? Släcka mer och mer? Släcka på torsdagar? Släcka bara nån gång då och då?

Den som lever får se…

 

 

---

 

 

 

hammershus – fästning med blodig historia

Från redaktionens cykelsemester på Bornholm minns vi främst norra sidans hamnar i Allinge och Sandvig och havsutsikterna från öns högre delar. Och Hammershus! den gamla ruinen av den fästning som började byggas redan under 1100-talet. Borgen var hjärtat i försvaret av Bornholm ända fram till slutet av 1600-talet. Då övertogs försvaret av Danmarks östligaste territorium av försvarsvärken på Christiansø och i Rønne. Hammershus är Nordeuropas största slottsruin.

Hammershus ansågs extremt svår att erövra. Inte desto mindre intogs fästningen/slottet 1259, 1265, 1319, 1325 och 1521 då fästningen ockuperades av lübeckarna som höll den till 1575. Fästningen besöks av nästan en halv miljon människor per år. Kommer du till Bornholm är borgen ett ”måste”.

Hammershus ligger på Bornholms nordvästra hörn på en 74 meter hög klippa. Dagar med bra sikt ser du Sverige vid horisonten 38 kilometer bort.

Sverige i fjärran. Det är märkligt hur knappt fyra mils avstånd mellan två länder kan bibehålla så stora språkskillnader genom århundradena. Jag begriper inte ett ord bornholmska! Det ska sägas att bilden är tagen i maxteleläge på min absoluta favoritkamera Fujifilm X30. Den har fått mig att sluta använda mina proffskameror av märket Canon. En Canon EOS 5 D tar visserligen ännu bättre bilder, men är hopplöst stor, tung och klumpig. Och i betraktande av priserna ligger systemkamerorna i underläge.

Hammershus byggdes med det mäktiga Manteltornet som kärna kopplad till en oval vägg som omsluter byggnaderna på innergården. Slottets totala yta är 130.000 kvadratmeter. Den yttre väggen är 860 meter lång. Hammershus hade flera förborgar och en vattenfylld vallgrav. Byggherren var sannolikt ärkebiskop Anders Sunesen och kung Valdemar Sejr.

Slottets krigiska historia fick ett plötsligt slut då folk under slutet av 1600-talet började använda sten från Hammershus till byggnader på Christiansø och Kastellet i Köpenhamn. Hammershus blev ”ett stenbrott” för uppförande av gårdar på Bornholm. Sedan 1822 är Hammershus skyddat och i dag pågår långsiktiga restaureringsarbeten.

1645 intogs Hammershus av en svensk militärstyrka under Carl Gustaf Wrangel och i freden i Roskilde 1658 tillföll Bornholm Sverige. En svensk styrka under ledning av guvernören Johan Printzensköld stationerades i Hammershus. Men öns invånare gjorde uppror och dödade guvernören. Den svenska styrkan tvingades då överge slottet.

Hammershus huvudsyfte var troligen att stärka kyrkans makt på Bornholm, men förmodligen också att manifestera kronans makt i Östersjön.

Den vackra bron över till Hammershus är byggd på ett sätt som försvårar stormning. Jag kunde dock inte förstå riktigt hur. Den var och är enda ingång till fästningen. Det finns många intressanta och pikanta detaljer om livet i slottet. Ölet är en av dem. På medeltiden dracks mycket öl. Det var dock inte lika stark som i dag, och både barn och vuxna drack det. I Hammershus bryggdes ölet i fem stora bryggerier, det största med en kapacitet av 4 000 liter. I samma byggnad som bryggeriet fanns också slottets bageri.

Över denna bro – som det förr rann vatten under – gick all trafik in och ut från fästningen, exempelvis hanteringen av smör. Många av de skatter som betalades till invånarna på Hammershus bestod nämligen av välsaltat Bornholmssmör. Smörberget lagrades i den svala smörkällaren i väntan på att exporteras.

Det finns många  och skiftande uppfattningar om borgens historia. Ystads Allehanda skrev för ett decennium sedan om en ny teori om borgens egentliga syfte och mål: Den skulle vara bas för de danska korstågen. Läs här.

I slutet av 1800-talet inleddes en storskalig restaurering av Hammershus. 2012 donerade AP Moller-fonden 28 miljoner dollar till en omfattande återuppbyggnad av ruinen. Fonden donerade också medel till ett besökscentrum som öppnade 2018.

 

 

---

 

ett kommunalt dilemma

”Bada eller inte bada? Det är frågan.”

Citatet är hämtat ur Sune Flisas diktsamling ”Jag går och badar”, utgiven på eget förlag 1987.

---

 

 

 

---

 

du glömmer väl inte att säga din mening om kommunens släckning av gatlysen?

Du kan göra det här.

• Pricka i det alternativ du finner rätt
• Klicka sen på knappen Vote

På torsdag publiceras resultatet.

 

 

---

 

backiga brokiga bedårande blomstrande bornholm

”Tungt i den branta backen” är titeln på en roman av Gösta Gustaf-Janson från 1972. Den titeln dök ofta upp i mitt medvetande under redaktionens många jobbiga cykelklättringar under Bornholmssemestern. Jag har en cykel växlad för plattlandscykling, inte fjällcykling. Å andra sidan var det underbart att hoja nedför dessa ”stup”. Jäklar, vad det gick undan! Innan man gör det bör man dock vara säker på att man har minst två bra bromsar. Gärna också en bra livförsäkring. På bilden cyklar vi ned mot hamnen i Allinge. Bakom kurvan börjar vägen stupa ännu brantare… Så här ser de flesta infarter ut i de små orterna på Bornholms norrsida: De stupar brant ned mot havet/hamnen.

 

 

---

 

vattenläget

Det skvätter lite då och då men alvarsamt2:s ”regnmätare” Storbrobäcken i Skärlöv uppvisade i går inga större mängder forsande vatten.

 

 

---

 

gör din röst hörd i ny enkät

 

 

---

Torsdag 20 september presenteras valresultatet.

 

 

---

 

alvarsamt2 ute i världen

Antalet besökare på bloggen har stigit markant under de senaste veckorna. Många nya läsare kommer från USA, men nästan lika många är från – Hongkong! Redaktionen undrar naturligtvis över orsakerna.

Vår käre Sune Flisa har aldrig varit i Hongkong. Vi har aldrig haft ett inlägg om eller från Hongkong, vi spelar inte pingpong och har ingen som helst åsikt om Kinas dualistiska syn på Hongkong: ”Ett land, två system”.

Däremot smashar vi på både forehand- och backhandsidan när vi ifrågasätter politikernas agerande på södra Öland och vi känner mycket väl till vårt eget System – i Färjestaden.

Frågan består, alltså: Vad lockar besökare från Hongkong till en blogg om livet på södra Öland?

Ingen vet.

 

 

Allan von Kompost
chefredaktör

 

 

---

 

seby läge

 

 

---

 

så sprack då bölden till slut…

Efter de relativa valframgångarna kan inte längre Sverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson dölja sin oblyga hybris och sina förvirrade nationaldrömmar på sin Facebooksida. Du kan läsa om den avancerade smörjan här.

Med en fadd smak i munnen letar jag efter något lika befriande som man får uppleva hos tandläkaren: – Var så god och skölj.

Jag sköljer rent med Jens Liljestrands krönika i Expressen och mår genast bättre.

Men lyckan blir kortvarig. Dick Erixon på Samtiden rusar nämligen till Karlssons försvar – föga förvånande. Han skriver:

Många på vänstersidan går igång på ”leva eller dö” som om det vore något som hade med nazisterna och Goebbels att göra, vilket visar hur insnöade och perspektivlösa kritikerna är. Dessa slagord är ju klassiskt språkbruk i självständighetskamper och andra avgörande politiska strider runt om i världen.

Själv kom jag att tänka på frihetsrevolutionen i Amerika på 1770-talet. Slagordet var: ”Give me liberty, or give me death!” Men också Uruguays nationalsång innehåller frasen ”frihet eller ärofylld död”.

Men också Uruguays nationalsång_ _ _!

Nä, jag tyar inte längre. Tandläkar´n! Ge mig bedövning! Stora sprutan! Nej, två!

 

 

---

 

in i mörkret…

Det enda gatlyset i Seberneby. Är det redan släckt eller…?

Under 1880-talet kom glödlampan till Sverige. Gatljusen hade dittills drivits med gas, nu kom elektriciteten. 1885 fanns elektriska gatljus i Stockholm och Göteborg.

1911 fanns flera elnät runt om i landet. De byggdes hela tiden ut. Under 1920-talet täckte de en stor del av landet. Landsbygdens elektrifieringen började ta fart och gatlysen blev successivt allt vanligare även på vischan. Under de senaste 50 åren har gatlysen varit en självklarhet i både staden och på landet.

Nu vänder Mörbylånga kommun utvecklingen. Man river ner det generationer byggt upp. Man släcker ner södra Öland, en kommundel där man under senare år sagt att man ska satsa.

Frågan är om denna återgång till forna tiders mörker kommer att kunna genomföras inför en stillatigande befolkning. Andra kommuner har tidigare gjort samma misstag som Mörbylånga kommun nu gör. Så här fick till slut ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden i Örnsköldsvik förklara sig när man tvingades att tända alla de 1 500 gatljus man tidigare hade släckt ner.

– Jag är den förste att erkänna att vi gjorde ett fatalt misstag som inte pratade med byarna innan vi släckte. Nu rättar vi till det.

Läs hela bekännelsen här.

Läs också tidigare inlägg i samma ämne i alvarsamt2

Och så måste du lyssna på Wilma, 12 år

Du kan också se Wilma i TV

 

 

---

 

en allés död

300 träd ska kapas.

235 kilometer cykelled på 30 kilometer bred ö

På Bornholm cyklar alla. Nästan. Och det går undan.

Jo, rubriken är helt sann. Och 95 procent av dessa cykelleder är asfalterade, medan 5 procent är grusleder. Men gruset är inte alls som det som används på våra öländska leder, grovt och vasst. Nej, det är ett extremt hårdpackat stengrus med små korn. Dessa leder känns ofta lika hårda som asfalt.

Till och med många skogsleder är asfalterade. De är ofta inte så breda, men välskötta.

De få gruslederna är ingenting att oroa sig för. De känns ofta lika hårda och lättcyklade som asfalt. Här bär det rakt in i – och brant ned – i den mörka bokskogen där snart en ”cykeltrappa” väntar…

 

 

---

 

SVT triggade spurtväljare

SVT:s valvaka mellan 18 och 20 förstärkte sannolikt slutresultatet genom ett tjatigt upprepande av tendenser, exempelvis att SD går starkt framåt och att S och M backar kraftigt. Man fick intryck av att alla i programmet tidigt kände till resultaten i Valu, alltså SVT:s vallokalsenkät som skulle presenteras 20:00. Därför agerade alla inblandade på ett sätt som troligen påverkade tittare/väljare som in i det sista inte hade bestämt sig för vilket parti de skulle rösta på.

”Som man tjatar kan det bli”.

 

 

---

 

 

bara timmar kvar…

Nu mitt på söndagen är det bara timmar kvar tills valurnorna töms. Upp från sofflocket! Fram med legitimation och röstkort. Och så iväg… Men kasta inte bort din röst på oväsentligheter som pensioner, poliser, trygghet, sjukvård och äldrevård. Rösta på det parti som vill behålla en stötig och omskakande cykling på södra Öland! Vinner vi kommer vi att dela ut gratis njurbälten till alla cyklister.

Tänk bara på de tre R:en:

Rösta

Rätt

Reaktionärerna

 

 

---

 

vi rullar…

De är jobbiga att cykla uppför. Men nedför behöver man inte ta ett enda tramptag. Häng med och rulla utför Paradisbackarna ett par tre kilometer nordväst om Nexö på Bornholm. Vi sitter helt stilla medan hojen tar oss drygt två kilometer ned mot Aarsdale. Vi stannar strax före T-cykelvägskorsningen Aarsdale till vänster och Nexö till höger.

 

 

---