hammershus – fästning med blodig historia

Från redaktionens cykelsemester på Bornholm minns vi främst norra sidans hamnar i Allinge och Sandvig och havsutsikterna från öns högre delar. Och Hammershus! den gamla ruinen av den fästning som började byggas redan under 1100-talet. Borgen var hjärtat i försvaret av Bornholm ända fram till slutet av 1600-talet. Då övertogs försvaret av Danmarks östligaste territorium av försvarsvärken på Christiansø och i Rønne. Hammershus är Nordeuropas största slottsruin.

Hammershus ansågs extremt svår att erövra. Inte desto mindre intogs fästningen/slottet 1259, 1265, 1319, 1325 och 1521 då fästningen ockuperades av lübeckarna som höll den till 1575. Fästningen besöks av nästan en halv miljon människor per år. Kommer du till Bornholm är borgen ett ”måste”.

Hammershus ligger på Bornholms nordvästra hörn på en 74 meter hög klippa. Dagar med bra sikt ser du Sverige vid horisonten 38 kilometer bort.

Sverige i fjärran. Det är märkligt hur knappt fyra mils avstånd mellan två länder kan bibehålla så stora språkskillnader genom århundradena. Jag begriper inte ett ord bornholmska! Det ska sägas att bilden är tagen i maxteleläge på min absoluta favoritkamera Fujifilm X30. Den har fått mig att sluta använda mina proffskameror av märket Canon. En Canon EOS 5 D tar visserligen ännu bättre bilder, men är hopplöst stor, tung och klumpig. Och i betraktande av priserna ligger systemkamerorna i underläge.

Hammershus byggdes med det mäktiga Manteltornet som kärna kopplad till en oval vägg som omsluter byggnaderna på innergården. Slottets totala yta är 130.000 kvadratmeter. Den yttre väggen är 860 meter lång. Hammershus hade flera förborgar och en vattenfylld vallgrav. Byggherren var sannolikt ärkebiskop Anders Sunesen och kung Valdemar Sejr.

Slottets krigiska historia fick ett plötsligt slut då folk under slutet av 1600-talet började använda sten från Hammershus till byggnader på Christiansø och Kastellet i Köpenhamn. Hammershus blev ”ett stenbrott” för uppförande av gårdar på Bornholm. Sedan 1822 är Hammershus skyddat och i dag pågår långsiktiga restaureringsarbeten.

1645 intogs Hammershus av en svensk militärstyrka under Carl Gustaf Wrangel och i freden i Roskilde 1658 tillföll Bornholm Sverige. En svensk styrka under ledning av guvernören Johan Printzensköld stationerades i Hammershus. Men öns invånare gjorde uppror och dödade guvernören. Den svenska styrkan tvingades då överge slottet.

Hammershus huvudsyfte var troligen att stärka kyrkans makt på Bornholm, men förmodligen också att manifestera kronans makt i Östersjön.

Den vackra bron över till Hammershus är byggd på ett sätt som försvårar stormning. Jag kunde dock inte förstå riktigt hur. Den var och är enda ingång till fästningen. Det finns många intressanta och pikanta detaljer om livet i slottet. Ölet är en av dem. På medeltiden dracks mycket öl. Det var dock inte lika stark som i dag, och både barn och vuxna drack det. I Hammershus bryggdes ölet i fem stora bryggerier, det största med en kapacitet av 4 000 liter. I samma byggnad som bryggeriet fanns också slottets bageri.

Över denna bro – som det förr rann vatten under – gick all trafik in och ut från fästningen, exempelvis hanteringen av smör. Många av de skatter som betalades till invånarna på Hammershus bestod nämligen av välsaltat Bornholmssmör. Smörberget lagrades i den svala smörkällaren i väntan på att exporteras.

Det finns många  och skiftande uppfattningar om borgens historia. Ystads Allehanda skrev för ett decennium sedan om en ny teori om borgens egentliga syfte och mål: Den skulle vara bas för de danska korstågen. Läs här.

I slutet av 1800-talet inleddes en storskalig restaurering av Hammershus. 2012 donerade AP Moller-fonden 28 miljoner dollar till en omfattande återuppbyggnad av ruinen. Fonden donerade också medel till ett besökscentrum som öppnade 2018.

 

 


 

Annonser
Taggad ,

6 tankar om “hammershus – fästning med blodig historia

  1. Tony skriver:

    Det kanske inte är bortkastade pengar om man gör en kommunal studieresa till Bornholm. Med eller utan tjänstecykeln.

    Gilla

  2. walkaboutsweden skriver:

    Mycket intressant!
    Bornholm lockar…

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Och det fina i kråksången är att ön ligger så nära oss, inte ens fyra mil från Ystad. Men det gäller att ha stenkoll på färjorna och beställa i tid. Var på håret att bli fast där i ytterligare 14 dagar – fullbokat! 😉

      Gillad av 1 person

      • Tony skriver:

        Inte bara beställa i tid utan kolla in färjans beskaffenhet. När vi åkte till Bornholm (preskriberat nu) låg färjan vid kaj med slagsida. Blir väl bättre när den är färdiglastad. Trodde vi men inte. Satt man mitt i båten såg man bara himmel åt läsidan, och sjön åt lovart.Känns som det skulle vara tvärt om, men vad vet en landkrabba som jag. Märklig överfart var det ändå.

        Bornholm är ”lagom” stort. Man behöver inte ha bråttom, och det har man inte där.
        Eller hade kanske jag skall säga? Hur det är idag vet du bättre.
        Vi får se om Öland kan få till ngt liknande över tid vad gäller cykelturism. Hur blir det med pengar till cykelprojektet efter 2018?

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Det där låter dramatiskt. Jag åkte katamaranfärja och en sån är svår att få slagsida på. Men från 1 september tog konventionella fartyg över trafiken.

          Det är som du säger: På Bornholm tar man det piano. Jag studerade ibland kommunalarbetare/vägarbetare. De stod mest och snackade med förbipasserande, ibland med en öl i näven. Men vägarna är trots det fina.

          Hur det går med slantar till cykelprojektet vet i katten. I Östra Småland 11 juli läser jag följande i en intervju med Henrik Yngvesson:

          Sofia Hedman: – Kommer ni att använda de två miljoner som inte längre behöver läggas på Fyr till fyr på lokala cykelvägar?
          H Yngvesson: – Det finns inga beslut på det. Men det är väl inte omöjligt.

          Jag vet tyvärr inte nåt om de där två miljonerna, eller varifrån de kommer eller varför de inte behövs till F till f. Det framgår inte i artikeln. Som alltid snackas mycket om Färjestaden – och om kommunens cykelstrategi som ska presenteras under hösten. I den strategin kanske vi får se hur alla gjorda uppsågningar i cykellederna ska åtgärdas. Ska de ligga som öppna diken även i fortsättningen kan vi genast glömma ambitionen att bli ”Ett cyklisternas paradis”.

          Jag tycker man skulle jobba som på Bornholm. Där gör man enklare, smalare cykelleder – men man sköter om dem, de är sopade och rena och alla gropar är fyllda – och de finns överallt, nästan. Inom kort lägger jag ut film som visar ”smalspårscykelledscykling” från Due Odde till Nexö, en tur genom vackra skogar in i en stad med ibland riktigt smala cykelbanor – men de finns. Å det är det viktiga, att de finns.

          Den som lever får se…

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Annonser
%d bloggare gillar detta: