Det porlar i bäckarna på södra Öland. I Alvkälla växer bottenväxterna till sig när dagarna blir längre. De ser redan frodiga ut. Annat liv dör. En rödhake har flugit färdigt…
Ja, liv och död finns runt om oss överallt, och tittar man aktivt runt sig, som här i fallet, så finns det två utmärkta uttryck för just detta.
Det finns en estetik i naturen som är påfallande; – så också här i dödens skepnad i form av den sköra rödhaken.
En rödhake är en känslig liten tunn och finlemmad fågel och fantastisk vacker i sin fint avstämda fjäderdräkt.
Kommer ihåg ett tillfälle då en rödbröstad hanne satt i en vinranka mot väggen, samtidigt som en snabb rörelse i ögonvrån blev tydlig. En uggla bromsade upp i luften, tog rödhaken i sina klor och flög snabbt tillbaka samma väg som den kom.
Allt detta framför våra vidöppna ögon på andra sidan köksfönstret.
På tal om rödhake och död.
Fin bild på liv och död. Tydlig i dessa avseenden.
Nu är det plusgrader på gång och därmed ljusets och livets återtåg i naturen.
Hilsen/
GillaGilla
Det som fascinerar är den ”oerhörda grymhet” som råder i naturen. Denna grymhet är egentligen ingen grymhet, eftersom inga ”lustmord” förekommer, endast näringsintag. Ingen pardon gives, hur mycket vissa människor än försöker lägga mänskliga aspekter på djurens beteenden.
Jag har sällan uppskattat plusgrader så mycket som i år. Det är mörkt och disigt och regnigt och fult – men plusgrader, vilka är lika med det nya begreppet ”cykelgrader”!
cykliska!
GillaGilla