rädda livet – skynda på brexit!

Människan är konstig. Och konstigast av alla är engelsmännen. Det var de som lärde oss klippa häck efter linjal och frissera naturliga träd till runda bollar. De har också fått oss att gå med på att stråna i gräsmattan aldrig får bli högre än 0,2 centimeter.

I dag är en miljon växter och djur utrotningshotade. Det är engelsmännens fel. De har tagit död på det naturliga och infört något som kallas trädgårdsarkitektur. Det rätta ordet är trädgårdsterror. I denna huliganskola lär man sig att tukta, få naturen att lyda sina mest perversa drifter. Enligt denna anglosaxiska militanta terrorsekt ska allt vara spikrakt, och ska det vara runt ska det jävlar anamma vara exakt runt, uppmätt med lasermätare och justerat på miljondels millimetern.

Nästan en procent av Sveriges yta är gräsmattor. Dessa klipps gång på gång på gång av män i hörselskydd skjutande på en oftast gul bullrande och osande dödsbringande maskin. Men det finns hopp. Min gräsmatta fick nyligen uppleva lyckan att vara utan engelsk påverkan under en hel vecka. Inte en gräsklippare så långt timotejen vajade. Men på tomterna runtomkring gick engelskindoktrinerade trädgårdsslavar och sköt sina dödsmaskiner framför sig ända tills man kommit ned på maxstipulerade 0,2 centimeter. Ponera att vi har en miljon tomter i landet och att alla dessa gräsklipps denna dag – och om en vecka och veckan därpå och veckan därpå hela sommaren ut. Hur mycket buller och avgaser och hur många negativa följder för växt- och djurliv skulle all denna terror orsaka? Svaret är enkelt: Alltför många.

Under denna dryga vecka utan gräsklippning skedde underverk. Jag tog lilla favvosmällan och la mig ned på alla fyra, ålade mig fram genom den decimeterlånga klorofyllen, alltmer bergtagen. Vilket liv. Vilken växtkraft som finns här nere som nästan ingen ser. En sanning gick upp för mig: engelsmän är blinda och känslokalla, sannolikt av för mycket te, bacon och plumpudding. Det är engelsmännens fel att så många insekter och smådjur står på randen till utrotning.

Jag ser fram mot en fullbordad brexit. Engelsmännen ut, det rika livet in!

Tänk dig in i den sjuka idén att klippa bort alla såna här små trädgårdssolar för att bara få trist gräs kvar. Varför?

En gräsklippare slår sönder dessa skönheter och ersätter dem med 0,2 centimeter högt gräs, lika trist som en uppochnedvänd grön rotborste.

Kanske vackrast av dem alla. Enkel, funktionell med en överlevnadskraft som få. Under andra världskriget användes maskrosen för att framställa konstgummi. I dag säger forskare att den snart kan ersätta det livssvaga gummiträdet som producent av rågummi. Men i gräsmattefanatikernas ögon är den ett monster som med alla medel måste bort. Jag frågar igen: Varför?

Titta här! Vi kikar in i en minidjungel med en nästan magisk frodighet. Här kryllar det av liv – ett liv som gräsmatteterroristerna vill förgöra. Klicka upp bilden i full storlek och låt dig berusas.

Det är knappt man kan tro det. Tio dagar innan jag tog denna bild vrålade här gräsklipparmonstret fram med sina roterande dödsbringande käftar. Allt var slätt och blomlöst och trist. Men de bländande vackra motståndsgrupperna är starka. 

Nere i gräsmattan känns det som om vi kliver in i en blomsteraffär. Ändå försöker gräsmatteterroristerna ta kål på dessa små skönheter varje vecka – hela sommaren igenom. Somliga klipper till och med var tredje dag!

Jag ryser av välbehag… Vilken gracil form, vilken rörelse. Guldgult i mix med olika valörer av grönt, en sanning som gräsmatteterroristerna vill slå sönder och ersätta med enbart tristgröna strån.

Fåglarna letar undantagslöst föda i den del av gräsmattan som fått växa till sig. Där mattan är lågvuxen – på grund av förra årets torka – söker fåglarna sällan föda. I detta område med högre växtlighet hålls fuktigheten kvar längre i jorden. När du klipper ökar avdunstningen, insekterna flyr, livsmöjligheterna stympas. Tänk om alla bara klippte delar av sina gräsmattor och lät övriga delar växa fritt. Så mycket bättre livet skulle bli för insekter, fjärilar, kryp och fåglar. De delar som får växa fritt kan du slå med lie i augusti och låta torka på backen. Detta väldoftande hö ger du sen till den hästägande grannen, som ger det till sin häst, som pruttar ut extra nyttig gödsel, som grannen ger dig som tack för höet. Du har skapat en nyttig rundgång. Du har dessutom lärt dig lieslåtter, en teknik som kan bli nödvändig om läget i världen skulle bli riktigt kritiskt. 

En lågvuxen, skir men ändå kraftfull växt som jag faktiskt inte sett förrän jag denna dag dök på näsan i gräsmattan.

Här en något högre växt som undkommit gräsklipparnas knivar, en gullviva. Men inom nån vecka är den troligen kapad och död.

En vacker solitär. Så stolt och rak i den friska vinden. På en yta av 200 kvadratmeter fanns bara en enda av denna skönhet. Vi stympar mångfalden med växtgifter, gräsmattsterror, golfbanor, för tidig slåtter av jordbruksfält och vägrenar.

Gång på gång blir jag överraskad. Jag tittar här ner i en gräsmatta som sköts av rotorklippsterrorister. Tänk om dessa lät delar av gräsmattorna växa helt fritt. Vilken artrikedom vi skulle få uppleva.

Denna vallmo(?) har på bara nån vecka hunnit bli 20 centimeter hög. Vilken livskraft, trots den kalla våren.

Jag skäms. Sanningen är förfärande. Jag kan inte namnet heller på denna växt vars knoppar liknar sädeskorn.

Denna vallmo står alldeles utanför gräsmattan, i gråzonen mellan ”det som ska klippas” och ”det som borde klippas, men som vi tyvärr inte kommer åt”.

Biologisk mångfald är lika med människans överlevnad. Den borde vara viktigare än den militanta tukten av våra gräsmattor. Eller? Nån som tycker annorlunda?

Gick man igenom denna kvadratdecimeter tuktad gräsmatta skulle man säkert hitta ett dussin växter och minst lika många arter insekter. Hur många vi skulle hitta om gräsmattan fått växa en längre tid kan vi bara spekulera i. Tio gånger fler, kanske!?

Dagen efter jag fotograferade livet i gräsmattan kom en man på ett fordon med en ljudvolym som kunde väcka döda och mejade ned hela klabbet. Blommor, gräs, insekter skars till små små bitar som flög iväg i vinden. Blev det vackert? Lever vi på rätt sätt för att behålla en livskraftig natur, en planet för människan och allt annat levande?

Intressanta länkar i ämnet:

Låt en bit av gräsmattan bli äng – och rädda bin och mångfald
Hoten mot den nära naturen
Vägrenarnas betydelse

 

 


 

Taggad , , ,

14 tankar om “rädda livet – skynda på brexit!

  1. Ylva O skriver:

    Så bra skrivet! Vi är ju fullkomligt galna egentligen… Alla gastar om koldioxiden som ju faktiskt är helt nödvändig i fotosyntesen och syrealstrandet.
    MEN… att en miljon (MILJON…!) arter är utrotningshotade renderar en pyttenotis långt inne i bladet. Det borde vara krigsrubriker! Att vi dessutom utarmar odlingsjordarna, medicinrester och pesticider sprids i vattendragen/haven som är fulla av micro/macroplaster, vattenbrist på land osv. osv. osv …borde verkligen störa allas nattsömn.Visst,… klipper också gräset, dock icke så talibanskt men nu ska det jäklar bli en 40 meters rabatt utmed muren på tomten och där ska det bli träd… & blommande perenner ..& buskar.. och förhoppningsvis liv och rörelse av lyckliga bin & fjärilar! 🙂

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      En underbar kommentar. Fullkomligt underbar!

      Nu jäklar kommer det att hända grejor! Liv, buskar, träd, lyckliga bil och fjärilar. Är vi redan i paradiset? 😉

      Gilla

      • Ylva O skriver:

        Snälle grannen kommer i morgon kväll och gräver bort grässvålen på det som ska bli rabatt. Perenner, buskar och träd står redan i rad här hemma och väntar otåligt på att få hamna i sitt rätta element och slippa plastkrukan. Så, ja.. ”nu KOMMER det att hända grejor” faktiskt. Det är inte bara snack utan verkstad också. 😀

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Det lättaste som finns är att snacka. Och säga positiva saker. Och tro på X och Y och Z. Verkstad är mycket svårare. Men roligare än snack och positiva ord utan täckning – om man bara har försökt. Att försöka är minst lika hedersamt som att lyckas.

          Gilla

      • Ylva Olofsson skriver:

        Men du, om det är så att du (eller någon annan som läser) känner nån gräsklippartaliban som klipper med uppsamlare och vill bli av med det så kör jag mer än gärna några mil för att hämta det aktuella klippet. Täckodlar nämligen och lägger i mina rabatter…Mitt eget förslår inte på långa vägar.
        073-578 2747 Ylva O. villasol@telia.com

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Jag lägger in din fråga på hårddisken. Bara i Södra Möckleby har det väl slagits tonvis med gräs senaste dygnen… Men hur många samlar upp dem vet i 17. Det kanske tutar en lastbil utanför dig småningom… 😉

          Gilla

        • Ylva O skriver:

          Haha…Ja, det vore en nåd att stilla bedja om! 😀

          Gilla

  2. jernis skriver:

    Din gräsmatta är ju ingen gräsmatta utan en veritabel örtagård; bocken skulle skulle gå i spinn för mindre. Även på min lilla äng, bredvid gräsmattan, vårfrodas det, med den stolta, vita bolltisteln från Albrunna perenner som ohotad president (i endräkt skickade mina örter och jag för länge sen monarkin dit den hör hemma: i komposten). I ängens grannskap har jag just skördat primörer: kirskål, nässlor, maskros och granskott. Ska tillsammans med havtorn, tranbärsjos, honung, råsocker och en gnutta salt bli till en bål vid firandet av äldsta barnbarnets studentexamen.

    Gilla

    • Ylva Olofsson skriver:

      Den där bålen låter väldigt spännande! Skulle gärna ta del av ett recept på proportionerna! Brukar göra grön morgonsmoothie på kirskål, nässlor och äppelmust (och lite annat smått å gott) från egna trädgården. Smakar fantastiskt…

      Gilla

      • jernis skriver:

        Nja, så mycket till recept är det inte, mer än Kajsa Vargs. När jag lagar mat blir det på ”gehör”, så också här. Först förvällde jag sisådär en halv hink nässlor, kirskål och maskros. När det svalnat mixade jag koket (och tillsatte 1/2 dl kimchispad, får se om det kan ge lite mjölksyrajäsning). Jag valde sen att grovsila för att få en lättflytande dryck. Det som blev kvar i durkslaget frös jag in för att använda som spenatsurrogat i stuvning.

        Det enda som är viktigt att tänka på är balansen syra/sötma. Till 3-4 l bål tillsatte jag slutligen 1 dl havtornsbär och 3 dl granskott (mixade tillsammans) plus 3 dl transbärsjos (ren) samt 1/2-1 dl honung/råsocker och 1/2-1 tsk salt.

        Gilla

        • Ylva O skriver:

          Fint.Tack!… Jag är också gehörskock men här hade jag inte så mycket att hålla mig i kände jag. Du gör kimchi och jag har för några veckor sedan börjat brygga kombucha! Roligt och blir jättegott och lär ska vara hälsosamt…vi får välan se.

          Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Prima! Så ska en slipsten dragas. Monarkin till soporna, miljöomsorgen till hjärnan – för analys och utveckling. Det finns mycket godis att plocka från naturens – hittills – enorma smörgåsbord. Kungen producerar dock mest nej och förlegad ”illusionspompa”, upprätthållen och påhejad av latrinpressen, eventbolag och andra som kan göra sig en stadig hacka på tramset. På den av kungligheters egoism så hårt drabbade ö märks redan nu den devota inställningen i lokalpressen till Victoriadagarna. Mycket väsen för lite ull, sa han som klippte grisen. Här passar kanske bättre med: Mycket väsen för en brutta som fyller 42…

      Nu kom jag från ämnet, men det kändes befogat – och skönt. 😉

      Gilla

  3. KristinaF. skriver:

    Håller med dig helt och fullt!

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      Ju flera som tänker om inom miljövård och de fossila bränslenas förstörande effekt, desto bättre chanser har vi framöver. Sverige är tyvärr för litet för att diskutera flera stora problem samtidigt. Det nu allenarådande är ”flygskam”. Vi borde orka med även kritik/analys av fraktfartygsutsläppen (som är större än flygets), jordbrukets specialisering, våtmarksdöden, skogsägarnas ensidiga satsning på granen, nöjesbåtsektorn med enorma båtmotorer som skapar virvel i tanken, racingsporterna, gräsklippningsfanatismen, koleldning, snöskotrar, oljeeldade villor, golfbaneutbyggnaderna med mera med mera i all oändlighet – nästan.

      Vissa av dessa aktiviteter/problem går att tala öppet om. Vissa andra inte, eftersom de är ”heliga”. Var och en kan gissa vilka de är. 😉

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: