Månadsarkiv: december 2019

årets sista husbil i Grönhögens hamn

sista_husbilen_Grönhögens_hamn_06Årets kanske sista husbil i Grönhögens hamn. Bilden är tagen 14:33 i dag. Då var det i stort sett molnfritt och + 7 grader. Nästa år öppnar ny ställplats. Det rör på sig i Grönhögen…


Märkt ,

juldagsgrönt

Kalmarsund-från-Albrunna-trafikplatsKalmarsund från Albrunna trafikplats juldagen 14:58. Nästa blogginlägg kommer först i början av nästa år, 2020. Gott Nytt till dess!

Märkt , ,

grön jul

Ventlinge-julafton-klockan-10_51Ventlinge julafton klockan 10:51.


Märkt , ,

Bjärby – nästa!

För att hålla formen under julens frosserier cyklar vi nu mellan Degerhamn och Bjärby. Sträckan är fjärde etappen på vår testcykling av leden Fyr till fyr. Målet är fyren Långe Erik i norr.

God Jul, alla läsare! Nu ser vi fram mot bästa året någonsin…


 

Märkt

vad lära av historien?

I dag har Kraftsamling Sydöland kontor där Ateljé Liz tidigare låg. Banken har flytt. Ställplatserna i Degerhamns hamn förbjöds. Britts Manufaktur finns inte längre, Cementa har minimerats och ICA har gått i konkan. Det är bistra tider i Södra Möckleby.

Men den som varit med en tid vet att ingenting består i evighet, att hjulet ständigt måste återuppfinnas, och att ytterst få av de makalösa framtidsprojekt som så kallade experter målar upp verkligen blir av. Idéer kan listas i tusental utan att en enda ser dagens ljus. Så fungerar den så kallade verkligheten. Bara den idé som någon människa verkligen brinner för kommer att förverkligas.

I december 2012 hölls julmarknad med tankesmedja i Södra Möckleby. Det blev en rolig tillställning som drog massor med folk. Du kan läsa blogginlägget här. Det innehåller också mängder av porträtt av folk i bygden. Under mötet fick folk lämna in skriftliga förslag på hur byn skulle kunna utvecklas. Läs och tänk. Vad lära av dem?

WalleDicksonWalle Dickson var en av marknadsbesökarna.

BerntPeterssonBernt Petersson var en annan. Kanske finns du själv bland de porträtterade? Kolla här.


 

Märkt

då var det vinter

vinter_2012Hur ser snö ut? Hur ser Öland ut i vinterskrud? Jag minns knappt. Rotar bland mina fotodiskar, hittar denna bild från december 2012. Vi ser stigen mellan Södra bruket och Albrunna innan det fula ”kravallstaketet” sattes upp.


Märkt ,

cykelleden gör dunderfiasko i söder

Bjärby_cykeltest_Fyr-till-fyr_2 Vår testpatrull har nu nått Bjärby på sin väg mot Långe Erik på Ölands norra spets. Cykelleden Fyr till fyr på södra Öland kan hittills bara sammanfattas i ett enda ord: Fiasko.

Kulturorganet har nu provcyklat fyra sträckor av cykelleden Fyr till fyr. Vi började vid fyren Långe Jan och har tagit oss norrut till Bjärby. Resultatet är beklämmande. Endast 34 procent av sträckan är cykelled, alltså led skild från allmän landsväg. 66 procent är vanlig bilväg.

Dessvärre ser det ut att bli ännu färre procent cykelled efter att några kommande etapper är testcyklade. Kulturorganet kan bara konstatera att Sydöland är satt på undantag. Cykelleden på södra Öland kan inte karaktäriseras med annat ord än fiasko. Trots åtta års arbeten kvarstår 30 kilometer cykelled att fixa till i söder. Notabelt är att norra slingan redan är klar och invigd. Festligheten i augusti 2019 färgades bland annat av glada Borgholmspolitiker på tandemcykel inför gammelmediernas kameror.

Ledningen för projektet är trots detta fiasko totalt lomhörd för kritik och åsikter. Trots kulturorganets omfattande kritik av skrivningen på Ölands Kommunalförbunds hemsida har man inte ändrat ett kommatecken. Man vill alltså fortfarande få det att framstå som om cykelleden Fyr till fyr på södra Öland görs klar under året 2019 – vilket är en iögonenfallande faktavidrig lögn. 

Där står fortfarande:

Följande sträckor återstår att färdigställa under 2019:
Södra slingan: Albrunna – Grönhögen, Grönhögen – Ås vandrarhem,
Ås vandrarhem – Torngård samt Torngård – Skärlöv.

För den oinsatte ska sägas att dessa sträckor omfattar tre mil led och egentligen är sex ”stora problem”. Hur många av dessa julnötter som är knäckta och kontrakterade med respektive markägare återstår att se…

De sex återstående sträckorna/problemen är:

  • Albrunna, av kulturorganet döpt till bonusvarvet (arbete pågår)
  • Ventlinge förbi Norrgården
  • Golfvägen ned mot hamnen och vidare genom Parboäng eller – som i dag – på väg 136 till Karl X Gustavs mur?
  • Karl X Gustavs mur – upp till väg 136 och vidare förbi Kungsgården mot Ås
  • Ås – Torngård
  • Torngård – Skärlöv

I tre av kulturorganets videointervjuer med personer som på ett eller annat sätt har att göra med projektet kan du med egna ögon se att läget för cykelleden Fyr till fyr på södra Öland är kolossalt mycket sämre än hur exempelvis gammelmedierna och Ölands Kommunalförbund beskriver det. Klicka här.

Åtta års arbete. Drygt 100 miljoner kronor. Ändå bidde det bara en tumme… När tar någon politiker med ryggrad bladet från munnen och säger: – Nu räcker det!

Och när vaknar gammelmedierna?


 

Märkt , ,

etapp III från Grönhögen till Degerhamn

Tredje etappen i vår provcykling av Fyr till fyr sker – äntligen! – på riktig cykelled. De två första etapperna gick som bekant uteslutande på allmän landsväg.

Men även denna etapp har påtagliga brister. Av sträckans 11 890 meter går 1 370 meter (370 + 320 + 680) på allmän väg genom Ventlinge, Albrunna och Södra bruket. Det drar naturligtvis ned betyget.

Inom kort hojar vi sträcka IV, Degerhamn – Bjärby…


 

Märkt , , ,

lerigt i Albrunna…

bonusvarvet_Albrunna_2019_dec_2101Bonusvarvet i Albrunna från havsnivå.

bonusvarvet_Albrunna_2019_dec_2121Uppifrån ned mot havet.

bonusvarvet_Albrunna_2019_dec_2116Cykelleden går i en ränna.

bonusvarvet_Albrunna_2019_dec_2107Två grävare jobbar här vecka efter vecka efter vecka. Resultat: 60 meter cykelled.

bonusvarvet_Albrunna_2019_dec_2113På andra sidan rännan skymtar den andra grävaren.


Märkt , ,

tre sträckor testcyklade och betygsatta

OMSLAGET

Du hämtar boken – eller bara läser den – genom att klicka här. I boken kan du även se videofilmerna.

För dig som inte läser boken läggs den senaste filmen om sträckan från Golfvägen i Grönhögen till Övre Sjöhagsvägen i Degerhamn ut separat här på bloggen inom några dagar. Den är 43 minuter lång.


 

Märkt , ,

växer i juletid

Grönhögen i dag. + 7 grader. Höstsådden utmed cykelleden målar fälten gröna. Gräs och grödor växer. Grön jul.

gräs_gröda_växer_2019_dec_2120Jag vet inte vad det är för en växt. Men så grön och stark den ser ut. jernis tipsar senare om jordreva. Och visst stämmer det. Kulturorganets trogna läsekrets tillhör kunskapseliten i landet.

gräs_gröda_växer_2019_dec_2111Olika gräs ser ut att trivas bra i december. De lär växa när det är över + 6. I dag var det + 7 i Grönhögen.

gräs_gröda_växer_2019_dec_2103Helikopterperspektiv kallas det ibland. Långt där nere ser vi djungeln!


Märkt ,

halva sträckan av cykelleden är landsväg

Kulturorganet har nu testcyklat tre delsträckor av cykelleden Fyr till fyr. Vi har trampat från fyren Långe Jan i söder till Degerhamn och varenda meter går att se på video här på bloggen eller i boken Fyr till fyr – meter för meter. Vi konstaterar att halva sträckan går på vanlig landsväg!

10 940 meter av totalt 2 1460 meter är landsväg och nästan hela landsvägssträckan har en extremt intensiv sommartrafik. Dessvärre kommer andelen äkta cykelled att bli ännu mycket mindre då vi snart cyklar från Degerhamn till Bjärby och därifrån mot Mörbylånga…

I kommande inlägg kan du videocykla från Golfvägen i Grönhögen till Övre Sjöhagsvägen i Degerhamn…


 

Märkt

gammelpressen mot sotdöden…

På grund av konkurser, uppköp och sparpaket har 300 journalister i Sverige blivit av med jobbet under 2019. Det berättar tidningen Journalisten.

Alingsås Tidning och 24Sverige gick i kk. Metro, Östra Småland och Nyheterna lades ned.

Kulturorganet tror att de tidigare annonsintäkterna – som numera alltmer går till Google och andra nätaktörer – är de stora ”journalistdödarna”.

– Men skit samma, säger Sune Flisa, chefredaktör på kulturorganet. Tack vare en fri hållning till allt i vår omgivning kan vår röst hållas stark och klar även in i nästa decennium. Oss sätter sej ingen på, inte ens Google, skriver han i sin kommande stridsskrift Med ordet, svärdet och näven mot dumheten.

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Märkt ,

videocykling sträcka II

Vill du videocykla delsträcka två på väg från Långe Jan till Långe Erik utan att hämta boken Fyr till fyr – meter för meter kan du klicka i pilen nedtill.


 

Märkt

vi vänder våra ansikten mot himmelen…

Ett blogginlägg från 22 oktober är fortfarande högaktuellt. Nu återstår dock inte 72 dygn, bara 12.


Trots kulturorganets långvariga kritik av cykelledsbeställaren Ölands Kommunalförbunds lägesbeskrivning av Fyr till fyrprojektet på sin hemsida och Länsstyrelsens nej till tänkta sträckningen Skärlöv-Solberga, hävdar fortfarande de två kommunernas samarbetsorgan att bygget av tre mil cykelled ska vara färdigställda före årsskiftet. Tre mil på 72 dygn.

Man skriver:
Följande sträckor återstår att färdigställa under 2019:
Södra slingan: Albrunna – Grönhögen, Grönhögen – Ås vandrarhem,
Ås vandrarhem – Torngård samt Torngård – Skärlöv.

– Jag saknar ord, säger en nedslagen Sune Flisa i indiska tidningen Shimla News. Och han tillägger:

– Låtom oss bedja!

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt , , ,

ny cykelledsträcka cyklad och betygsatt

NY sträcka

Kulturorganet har nu provcyklat och betygsatt sträcka II på vägen upp från fyren Långe Jan i söder till hans kompis Långe Erik i norr.

Alla sträckor läggs successivt in i boken Fyr till fyr – meter för meter, som du kan hämta gratis på nätet. I boken avslöjas sanningen om den led som kostat över 100 miljoner kronor och som är långt ifrån färdig efter åtta års arbeten.

Kulturorganets granskning görs meter för meter, sträcka för sträcka, steg för steg. Vi ser det som projektledningen inte vill se. Vi ser det som gammelmedierna inte vill berätta om.

Läs mer på bloggen Cykla på Öland. Du kommer till den genom att klicka här.

Snart redovisar vi också provcyklingen av sträcka III mellan Grönhögen och Södra Möckleby.


 

Märkt ,

vad blir bättre med ny affär?

Stängt

Ett 70-tal personer kom till mötet häromdagen på Folkets hus för att snacka eventuell framtida ny livsmedelsbutik. Efter att ha pratat med många personer och gjort egna analyser om köptrohet har jag kommit fram till några beska men nödvändiga frågeställningar:

Vilka faktorer gör att en eventuellt ny butik kommer att gå bättre än den som gått i konkurs?

70 personer kom till mötet… Det är uppskattningsvis 40 hushåll. Ska ny butik överleva måste den nog användas av 250 hushåll. Finns den köptroheten? Tillåt mig tvivla.

Är boende i Södra Möckleby intresserade av en obemannad butik som kräver inloggning på smartphone och rätt många datoriska handgrepp i helt ny miljö. Tillåt mig tvivla.  Och på vilket sätt bidrar en sån butikstyp till ”ett större socialt umgänge”? Ålderspyramiden i byn talar mot idén.

Är det kanske bättre att överge tanken att göra Södra Möckleby till nåt slags centrum på södra Öland och satsa på Grönhögen i stället?

Jag har lutat åt Grönhögen sen en tid. Där är mer drag och där finns redan en till synes stabil livsmedelsbutik. Tendensen i Södra Möckleby är ytterst negativ. Först flyttade banken. Ingen tog över Britts Manufaktur. Därpå stängde Ateljé Liz. Nejmyndigheten krossade ställplatsen i Degerhamn. Och så krympte Cementa från 70 till 7. Och nu stängde ICA. Jag befarar att byn redan är ute på det sluttande planet

Det viktiga nu är att göra hållbara analyser och enkäter. Allt för många tror att allt går att göra bara man vill. Glöm det. Allt är inte möjligt, bara somt. Vad vill boende i Södra Möckleby och Degerhamn? Vill en stor majoritet ha en ny livsmedelsbutik eller spelar frågan ingen roll? Går det lika bra att handla i Grönhögen, Färjestaden eller Kalmar?

Och om en stor majoritet verkligen vill ha en ny butik… Kommer man att handla i den?

Södra-Möckleby-City-18-december-klockan-14_31Södra Möckleby City 18 december 14:31. Om ICA fortfarande fanns skulle här stå tio bilar och fem sex personer skulle vandra på trottoarerna. Nu väntar ödsligare tider…


 

 

Märkt , ,

på samma fläck i fem år

Cykelledsprojektet Fyr till fyr behandlas i vissa gammelmedier som om det snart är fullbordat. Förskönande omskrivningar används för att dölja fiaskot på södra ön. Ett simpelt knep är att minimera antalet delsträckor. Som kulturorganet tidigare berättat återstår sex sträckor/huvudvärkar att fixa på södra ön, medan vissa gammelmedier och projektledningen påstår att de bara är två.

De sex sträckorna/problemen är:

  • Albrunna, av kulturorganet döpt till bonusvarvet (arbete pågår)
  • Ventlinge förbi Norrgården
  • Golfvägen ned mot hamnen och vidare genom Parboäng eller – som i dag – på väg 136 till Karl X Gustavs mur?
  • Karl X Gustavs mur – upp till väg 136 och vidare förbi Kungsgården mot Ås
  • Ås – Torngård
  • Torngård – Skärlöv

Dessa sex sträckor utgör ungefär tre mil cykelled. Tre mil!

Nå, hur gör då gammelmedier och projektledning för att läget ska se mycket bättre ut än det i verkligheten är? Jo, man slår samman alla dessa ”sex huvudvärkar” till ett mindre antal – som man gör i ingressen till SVT Smålands inlägg. Där är de två. Då låter allting så mycket bättre. Bara två sträckor återstår – sen är underverket klart!

Varför kallade man inte hela leden redan från början för en sträcka? Då hade man i alla sammanhang kunnat påstå att det bara återstår en enda delsträcka – hur många som än återstod, tio tjugo eller tusen.

Att projektledningen – styrd eller ickestyrd av två handlingsförlamade kommunledningar och en styrgrupp man aldrig hört så mycket som pip ifrån – försköningsmålar projektet är en sak. Men att gammelmedierna inte beskriver läget som det verkligen är gör mig orolig för framtiden. Varför fegar de ur? Har de inga ögon, inga öron? Inga pennor? Inga datorer? Inga block? Kan de bara skildra det som ”ansvariga” och ”politiker” berättar? Har man helt tappat sin kritiskt granskande uppgift? Har man helt tappat underifrånperspektivet? Är det ointressant att pengarna sägs vara slut, hur fortsatt arbete ska finansieras? Är det ointressant att inte en enda krävande fråga ställs om ekonomin och tidsaspekten i Mörbylångas fullmäktige efter att projektledaren berättat om ledens kritiska läge? Svaren är tyvärr ja.

Nedanstående bilder är tagna för fem år sen, den 17 december 2014. Vi cyklar från Södra bruket till Albrunna, från norr mot söder. På den nedersta bilden har vi nått Albrunna. Vägen som går rakt upp är cykelleden. Den var inte tänkt att gå där. Men så blev man tvungen att dra den för fem år sen. Och så går den än i dag – upp till landsväg 136 i stället för att – som tänkt – fortsätta utmed havet. Här har man alltså stått och stampat i fem år. FEM ÅR, ett halvt decennium.

För att visa cykelleden som den verkligen är testcyklar kulturorganet hela leden från söder till norr och tillbaka. Varenda centimeter av leden kommer att kunna ses på video. Denna totalanalys blir slutligen en bok som kan laddas hem gratis på nätet.

I boken framgår – exempelvis – vilka delar som verkligen är äkta cykelled, alltså cykelbana skild från landsväg. Vi betygsätter också ledens kvalitet och ger allmänna tips om sevärdheter med mera. Boken heter Fyr till fyr – meter för meter och första delsträckan kan du cykla redan nu.

Snart lägger vi ut länk till testet av den andra delsträckan, som går från T-korsningen mellan väg 136 och vägen mot Långe Jan till befintlig cykelled vid Golfvägen i Grönhögen.

Kort därpå lägger vi ut även testcyklingen av tredje sträckan, alltså den mellan Grönhögen och Södra Möckleby – den enda sträcka som anlagts söder om Kastlösa på flera år. Exakt hur många år minns jag inte. Åren börjar bli så många, så många, så många…

Så här i efterhand är det nog ingen överdrift att påstå att denna sträcka kom till tack vare nedgrävningen av vattenrör mellan Södra Möckleby och det nya vattenverket i Grönhögen. Utan det hade vi kanske inte haft en enda meter cykelled söder om Kastlösa den augustidag 2019 då gammelmedierna invigningsfirade norra slingans fulländning och fullbordan tillsammans med stolta tandemcykelcyklande Borgholmspolitiker och styrgruppsordförande i positiva Öland-är-paradiset-på-jorden-reportage-och-hurra-vilken-fin-cykelled-vi-nu-har…

Vad som hände eller icke hände långt där nere i söder var som vanligt helt ointressant.

leden_17dec20141

leden_17dec20142

leden_17dec20143

leden_17dec20144

leden_17dec20145Här gick leden upp för fem år sen. Och här går den upp ännu  i dag, trots att den inte ska gå här. På stället marsch i fem år. 200 meter härifrån håller man nu på med ”bonus-slingan”, en extrarunda vars kostnad per meter torde bli ledens överlägset största. Kanske ett världsrekord? Vill du se tre videosnuttar med personer som har olika ansvar och förhållningssätt till leden kan du klicka här.


 

Märkt

tobbe stänger butiken

ICA i Södra Möckleby stängde för gott klockan 18:00 måndagen 16 december 2019. Då hade Torbjörn ”Tobbe” Arvidsson drivit den i nästan 20 år.

Kulturorganet var med den sista halvtimmen i butikens historia…


 

Märkt , , , , ,

jag är rik – äckligt rik!

Det dimper ned ett mejl på ganska bra svenska från Elfenbenskusten. En kvinna, Soria, berättar att hennes far har avlidit och att han före sin död gav mig det ansvarsfulla uppdraget att på bästa sätt förvalta och utveckla hans efterlämnade förmögenhet. Och det är inte småpotatis gubben har skrapat ihop: 7,5 miljarder svenska kronor.

Jag har ganska få vänner i Elfenbenskusten. Trots det får just jag denne nu avlidne mans uppdrag. Det enda som krävs är att jag uppger bankkontonummer så dottern kan pytsa in stålarna…

Ja, visst är det konstigt att denna urgamla typ av bedrägerier fortfarande kan löna sig. Tror jag fick mitt första förvaltningsuppdrag – från Nigeria den gången – redan i början av 1990-talet. Då rörde det sig om futtiga 100 miljoner. Med tiden har förmögenheterna vuxit betydligt och en och annan blir fortfarande lurad. Om så icke är fallet skulle dessa mejl inte skickas.

Nu väntar jag på nya förmögenheter att förvalta, gärna i miljardklassen men utan krav på bankkontonummer. Som motprestation är jag villig att hämta stålarna personligen. Jag är till och med beredd på att cykla dit – till Kongo, Nigeria eller Elfenbenskusten.


 

Märkt ,

faran med det sluttande planet…

Över hela Sverige pågår ständigt mer eller mindre lyckade försök att hålla liv i livsmedelsbutiker ute på landet. Några lyckas, många misslyckas. Sannolikt följer nästan alla butiksnedläggelser ungefär samma mönster. Banken flyttar. En affär går i putten. En mindre industri upphör. En andra affär slår igen. En tredje flyttar. Biblioteket får färre öppettimmar, alternativt dras bibliotikarietjänster in. Skolan läggs ned. Förskolan flyttar. Sen kommer dråpslaget: Livsmedelsbutiken stänger eller går i konkurs.

Eftersom min fru och jag tidigare bodde i by som gick igenom samma slags implodering som just nu skakar Södra Möckleby kan det kanske vara av intresse att studera några sidor ur den papperstidning vi lyckades hålla liv i under 13 års tid, Alsenbladet. På måfå har jag kollat in några nummer, och det är slående hur just affärsfrågan dominerar nästan vartenda nummer, år efter år.

Den som tror att problemet med livsmedelsbutik i glesbygd är lätt att lösa bör snarast tänka om. Det är satans svårt. Det man måste vara uppmärksam på är den punkt där det sluttande planet tar över. Då är det för sent. Då går utvecklingen bara åt ett håll – hur gärna man än vill motsatsen…

I texterna nedan har läget börjat bli riktigt besvärligt i byn…

Nr-2_2004I nummer 2-2004 tas den nedlagda affären upp redan på ”ledarsidan”. Det är bara början. Affären går framdeles som en röd tråd genom tidningens levnad. Notera att en liten lokal papperstidning såldes på inte mindre än sju ställen – i genuin glesbygd. 

Nr_2_2004_Reppe-om-Affären-stängdKjell Reppe tar i denna artikel upp aspekter som nog alla i Södra Möckleby funderar på just nu. Notera sparken mot kommunledningen. Och läs Kjells uträkningar för att ta bilen till annan affär än den i byn! Denna enkla matematik är sannolikt ännu aktuellare i dag då bensinen är mycket dyrare än när denna utgåva av Alsenbladet publicerades som nummer 2 – 2004.

Redan i nästa nummer av Alsenbladet, nummer 3 – 2004, tycks alla problem vara historia. Allt är fixat! Mona och Anund tar över och allt kommer att gå som tåget! Men lyckan blev kortvarig…

Tempo-i-Alsen_Nr-3_2004Här radas alla möjligheter upp. Det talas till och med om samarbete med butiken en knapp mil bort. Allt är rosenskimrande…

Mona_Anund_Tempo_Nr-3_2004Framtiden är ljus. Nu har vi butik igen! Allt ska gå bra! Allt! Och alla är förstås både lyckliga och välkomna…

Affärspoesi_åsikter_Nr-3_2004Ny affär. Tempo! Nytt liv i byn. En enkät bland byborna bjuder på många superlativer. Och bypoeten Nils Ek skriver långt poem. Lyckan är total – ytterligare en tid…

Affärskonflikter_Nr-3_2004Men redan i samma nummer anar man framtida konflikter. Tidningen publicerar en lång insändare från rörelsen bakom affären i grannbyn Kluk…

möte-8-november_nummer-6_2005Nummer 6 – 2005. Nu börjar det knaka i fogarna… Igen!

För att göra en lång historia kort ska sägas att i dag finns bara Kluksbua kvar i den lilla byn Kluk. Den större byn Alsen är affärslös. Jag har inte följt utvecklingen där uppe sen vi flyttade till Södra Möckleby senhösten 2011, så jag vet inte hur man planerar för framtiden. Hur som helst genomsyrades livet i Alsen av en mycket stark sammanhållning och vilja till utveckling. Men man kan inte lyckas med allt.

För att förklara konkurrensläget i trakten runt 2000-talets början ska sägas att det låg en större livsmedelsbutik öster om byn – och en väster om. Det var runt två mil till båda. Dessa affärer låg i lite större samhällen och finns kvar än i dag: ICA Mörsil och ICA Nälden.


 

Märkt , ,

Spegel, spegel på väggen där, säg mej vad som viktigast i Kalmar är

Viktigast för en barometernläsande kalmarbo tycks vara Nanne. Barometerns etta toppas i dag med Nanne tillbaka i KFF för fjärde gången

Kioskvältaren följs upp med helt uppslag på sporten.


 

Märkt , ,

affär i by med 59 invånare

Kluksbuaexteriör_2005

I den lilla jämtländska byn Kluk ligger livsmedelsaffären Kluksbua. Den tycks odödlig. Den bryr sig varken om kundprognoser, lönsamhetskalkyler eller nationella framtidsutsikter. Den bara finns. Köptroheten är sannolikt högst i Sverige. Vill man ha en affär så går det. Men handlar man inte i den så går det inte. Det är enkel matematik som en femåring förstår.

Kluksbuaumgänge_2005I denna butik var vi stamkunder i nio års tid. I en liten butik på vischan känner alla alla. Man kan snacka med vem som helst. Fråga nån i en kassakö i Stockholm om hur hen mår så får du se på märkliga reaktioner…

Kluksbua_2005Butiken är ljus med fönster åt två håll. Trots att den är relativt liten finns även ett kafé utanför bild. Lilla Kluk med 59 invånare har också en egen… Ja, håll i er nu: bowlinghall! När ryktet om en sådan började spridas trodde utomstående att det var ett skämt. Men i Kluk skämtar man inte. Där handlar man. De tre bilderna är från 2005.


Märkt ,

Är ensam stark?

krismöte_Alsenbua_2005Såna här krismöten hålls säkert varje dag ute på landet i Sverige. Här samlar vi oss 2005 för att lösa problemen med affären i Alsen mellan Östersund och Åre. Tre gånger räddades den. Fjärde gången stöp den. Men i en ännu mindre by en knapp mil därifrån finns fortfarande en livskraftig affär. I den byn bor endast 59 människor. Mer om den i följande inlägg…

Det blir femte gången jag får uppleva en liten bys plötsliga skinnömsning från levande till stendöd. I nästan hela mitt har jag bott på vischan, mitt i möjligheterna och de ofta återkommande problemen. Men jag har alltid satt landsbygdens stora fördelar och skönhetsvärden framför stadens prål, anonymitet och ytlighet. Jag har skrivit, fotograferat och bloggat om just livsmedelsbutikernas stora betydelse för små byar. De kränger inte bara potatis och köttfärs, de blir också centrum för lokala nyheter, dödsbud, skvaller, evenemangstips, umgänge, spel på boll och brunte, öl, cider och brännvin, världsnyheter, stora paket från Ellos och små från CyberPhoto.

En bok fick mig att förstå… Under nästan ett år åkte jag runt i Norrlands inland och intervjuade människor som sysslade med lokal livsmedelsproduktion för en bibeltjock bok, utgiven av Eldrimner, som jag i dag inte minns titeln på – Matlust, kanske? I detta kringflackande arbete mötte jag människor som syltade och saftade, bakade och bryggde, slaktade, fiskade, rökte, gravade och förädlade. Jag träffade norrlänningar som lärt sig en ny köttkultur på plats i Frankrike, som åkt på ölbryggningsutbildningar i Tyskland och Tjeckien, kvinnor som odlade och plockade, kokade och ystade. Boken skapade möten med människor som äntligen fick göra det de länge drömt om. Det dessa människor hade gemensamt var den djupa insikten om matens betydelse, inte bara som nödvändig föda utan mera som övergripande begrepp som ”skaparglädje, umgänge, överlevnadsmöjligheter”.

Under denna tid svepte en våg av optimism och djävlar anamma genom Norrlands inland. Jag blev själv en kugge i denna tid, i denna våg av framtidstro – som getostproducent och keramiker. Men optimismen fick sina törnar och trots många försök att rädda vår lilla bybutik stängde den fjärde gången gillt. Över en natt blev byn en annan. Den blev tyst. Tvärtyst. För första gången kände jag mig ensam där vid fjällets fot i glesbygdens inre Norrland.

Så blir det snart om några dagar även i Södra Möckleby – redan på tisdag då utförsäljningen är avslutad. Då slår ödsligheten till. Då kommer du inte att känna igen dig. Du kommer att känna dig ensam. Jävligt ensam.

Därför: Vi måste få igång en ny butik!

Märkt , , ,

fullt i folkets hus

smäktande-musik-Folkets-husRunt 70 helt förtvivlade operaälskande södra möcklebybor mötte upp till kvällens konsert i Folkets hus Degerhamn. Repertoaren gick i moll och många tårar blänkte som silver på det bonade golvet när föreställningen var slut. På bilden ser vi dirigenten Ulf Kyrling mana fram de innerliga ångestkänslor som mötet krävde, medan sopranen Eva Hansson Törngren drömmer sig bort i en adagietto-fas av operan ”Aj då” av Giuseppe Verdi. Att allt detta bara är ordlekar för att sprida åtminstone en gnutta hopp i den nu butikslösa byn torde alla som var där förstå. Senare i kväll – eller i morgon bitti – publiceras en mer realistisk version om mötet som i korthet kan sägas ha handlat om ”den oväntade konkursen för byns ICA-butik”. Något slags fortsättning följer alltså – så som det alltid gör i det så kallade livet…

70-persNej, man gick inte man ur huse för att njuta av ”Aj då” av Giuseppe Verdi. Man gick till Folkets hus för att höra om den för många helt oväntade konkursen för byns ICA-butik. Helt plötsligt låg affären i Grönhögen – eller i Mörbylånga. Vad har egentligen hänt? Och viktigare: Vad göra? Kvällens möte var tänkt att se framåt, hitta lösningar… Och runt 70 själar kom, lyssnade och ställde frågor. Så många svar serverades inte – av naturliga skäl.

personstudieOm ansikten kunde tala… Tänk om man kunde se tankar! Kan djup koncentration överföra tankar? Ingen vet.

70-allvarliga-persKraftsamling Sydöland var där, representerat av Eva Engström och Ulf Kyrling. Eva Hansson Törngren var där som jag vet inte vad, kanske som byinvånare, kanske som ordförande i Södra Möckleby Sockenförening. Inga titlar eller speciella särintressen tycktes spela nån roll en kväll som denna. Nu gällde frågan en enda sak: den affär som fanns i går men som inte finns i dag.

Ann-WillsundAnn Willsund från kommunen var också där. Och folk från både Smedby och Degerhamn. Nå, vad kom man fram till? Vilken är lösningen? Svaret är att det finns många möjliga lösningar, och många som senare kommer att visa sig omöjliga. En möjlighet är att Tobbe fortsätter, en annan att en ny handlare tar över. En tredje är kooperativ, en fjärde är ”köp-en-hel-liten-färdig-affär-med-varor-och-allt-som-kommer-med-lastbil-och-som-det-bara-är-att-ställa-på-backen-och-genast-öppna”. En femte möjlighet är en obemannad butik, en sjätte är en butik som tidvis är bemannad, tidvis obemannad med självservering. En sjunde är att Uno Magnusson tar över, något han sa nej till. En åttonde är att Jonas Hansson slutar hamra på sitt hus och istället blir butiksförman. Även han slog – med eftertryck – ifrån sig denna chans, se tre bilder ned. 

I-andra-tankar_Eva_EngströmEva Engström från Kraftsamling Sydöland tänkte på olika alternativ – och talade om dem. Emellanåt tänkte hon även på annat – såg det ut som. Och så var nog hela mötet, en radda möjligheter som det i dag är juridiskt, praktiskt, teoretiskt och kunskapsmässigt omöjligt att bedöma som möjliga, troliga, fantastiska eller stört omöjliga. Vi måste ta tiden till hjälp och göra saker och ting i rätt ordning.

Eva-Hansson-TörngrenEva Hansson Törngren delade på slutet ut små egentillverkade lappar med frågor: Vill du vara med och jobba för en lösning? Vill du offra tid på det? Vill du till och med lägga en slant för att nå målet? En bra idé tycker kulturorganet. De som sa ja blir kallade till nästa möte. De som kommer till det spikar datum för mötet därpå. Stenen (i brist på snö) är i rullning…

Nej-säger-Jonas-HanssonJonas Hansson visade med tydligt kroppsspråk att han inte var intresserad av en karriär som handlare. Inte ens löfte om en stilig uniform hjälpte…

Och-här-ska-jag-stå-och-titta_Ulf-KyrlingDen som ville veta vad Ulf Kyrling tänkte på fick lägga en Selma i hans röda låda. Då tog han bladet från munnen och berättade. Eller var det nåt jag drömde under den korta siesta jag tog efter mötet? Ingen vet. Och det blev nog kvällens enda slutsats: Ingen vet fortsättningen.

Ann-Willsund-och-AnderssonAndersson från Smedby, Willsund från Färjestaden. Även utbölingar kände sig kallade denna viktiga afton. Och det är nog tur det. Det blir ett svårt pussel att lägga framöver. Mycket är möjligt men inte allt. Mycket blir också svårt. Och somt blir omöjligt. Med dessa odds i bakhuvudet är det dags att sova. Vaknar nån i byn fredag morgon och vrålar: – Heureka!


Märkt , , ,

Chock i Södra Möckleby: ICA i konkurs

Tobbe_papperspåsar_ICA_24Torbjörn Arvidsson i sin butik. Han blev en av de första att införa papperspåsar i stället för plastpåsar vid grönsaksdisken.

ICA i Södra Möckleby är satt i konkurs, skriver Ölandsbladet. Efter 19 år ger Torbjörn Arvidsson upp. Han ser ingen framtid för butiken. Försäljningen har dalat och nästa år införs lagar om stopp för freongas, som kräver investeringar i nya dyra kylmaskiner.

Jag ser affärens öde som det absolut sämsta som kunde hända bygden. Min fru och jag har tidigare bott i en Jämtlandsby där affären stängde inte mindre än fyra gånger innan den gick in i den eviga vilan. Det blev helt tyst. Hela livet blev över en natt helt annorlunda. Tristare. Tommare. Ödsligare. Så blir det tyvärr också i Södra Möckleby.

Mitt i eländet önskar vi Torbjörn och hans anställda all lycka till i nya jobb. Ni har gjort ett storartat arbete.


 

Märkt

Det är (livs)farligt att cykla

rådjursstyreRester av det rådjur jag krockade med mitt i natta.

Det är nu drygt ett år sen jag på cykel – nattetid – krockade med ett rådjur. Och det är nästan exakt ett år sen jag vurpade på osynlig isfläck i Grönhögen. Den senare rovan har orsakat årslång smärta i underarmen. Jag hann tyvärr få ut den för att ta emot i fallet mot vägbanan, vilket man gör som ren reflex. De extremt självkontrollerade vet att det nästan alltid resulterar i hand- eller armskada. De håller därför kvar händerna på styret och går i backen på sidan.

Denna skada är så långvarig att min läkare ännu inte vill att jag tränar på min sönderbankade slagsäck. – Låt knockoutslagen vänta ytterligare en tid, råder han. Tuffa bud efter en till synes löjlig vurpa.

Det är faktiskt farligt att cykla. Två gånger har jag gått i gatan från stillastående. Fråga mig inte hur. En gång glömde jag de fastlåsta skorna och vurpade på racern – lyckligtvis i relativt låg hastighet. Huvudet slog då i backen tio centimeter från en stenmur.

Jag har också voltat framåt en gång, min kanske mest cirkusakrobatiska cykelkonst, som du kan läsa om här. Senare läste jag om ”volta-framåt-olyckor”. Även där krävs mental kyla för att minimera skadorna. Vid framåtvolt ska du böja in huvudet så mycket som möjligt mot kroppen. Du kan då ”slå i backen och rulla runt som en boll” och klara dig rätt bra. Tyvärr säger dig reflexerna att du ska sträcka huvudet bakåt/uppåt, vilket kan sluta i bruten nacke.

Och i går var det nära ögat igen. I hög fart kände jag hur – mycket plötsligt – vänster fot sögs fast i pedalen. Foten gick inte att rubba. Medan jag rullade en bit försökte jag komma på en lösning. Att stanna och kliva av cykeln åt vänster hade genererat ytterligare en omkullåkning. Det hann jag lyckligtvis förstå innan farten närmade sig stillastående. Jag klev alltså av åt höger. Sen fick jag lägga ned hojen på sidan, åt höger med vänster fot fastsurrad på pedalen. Nu såg jag: Skosnöret hade vevats in i pedalens axel, där det satt som svetsat. I en hittills okänd akrobatisk manöver kom jag åt snöret och lyckades linda bort det från pedalaxeln. Jag var åter en fri man!

Av detta lär jag: Hade jag reflexmässigt bromsat för att som vanligt stiga av åt vänster hade min vurpasamling vuxit ytterligare. Och med lite otur hade julen fått firas på sjukhus. Med stor otur hade jag cyklat färdigt.

Det ÄR livsfarligt att cykla.


 

Märkt

lägre publiceringstakt…

Fram till nyår hålls kulturorganets publiceringstakt betydligt lägre än normalt. Orsaken är att arbetet med filmen om det ökända parkeringssystemet som införts i den lilla glesbygdsbyn Mörbylånga kräver all tid och kraft.

– Alla inblandade måste då och då få psykiatriskt stöd och chans till fullständig återhämtning. Denna filmiska resa i vansinnighetens gränsland har tärt hårt på de medverkandes tro på mänsklighetens framtid, säger producenten Philippe Van Der Kwast i ett pressmeddelande till europeiska medier.

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Märkt , , ,

enkätsummering: högstubbar är inte vackra

Enkäten om högstubbar är vackra eller inte har nått målsnöret. Resultatet blev detta:

  • 29 personer röstade.
  • 26 tycker att högstubbar inte är vackra, 90 procent.
  • 2 har en avvikande mening men har inte motiverat den, 7 procent.
  • 1 har ingen åsikt alls, 3 procent.
  • 0 personer tycker högstubbar är vackra, noll procent.

Om enkätresultatet motsvarar folket i stort borde alltså ”trädvårdande myndigheter och aktörer” inte skapa högstubbar av estetiska skäl.

Ny enkät publiceras under kvällen. Då med en helt annan fråga för dig att tycka till om…

 

 


 

Märkt ,