Ja, 20-talet kommer att bli en femetta. Kvinnorna får rösta nu och kröken har blivit laglig – nu bränner vi motboken och gluttar på rullar med Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Greta Garbo går inte heller av för hackor. Hon kan bli nåt med tiden. Tokskallen Calle Lindbergh ska flyga över Atlanten med en kärra full med bensin, säger de på radion. Jag tror det var Sven Jerring som sa det. Låt oss glömma 2000-talets trista tankar om moral. Nu shinglar vi barret och klär oss i Coco Chanels lilla svarta – och går på Karl Gerhard-revy. Livet är en fest!
En mycket finstämd bild över en begynnande solnedgång inne i de tunna molnstråken.
Ljuset är skirt och nästan skört som pasteller.
En liten justering av kameran upp eller ned tar bort trädtopparna från horisontlinjen.
Då försvinner intrycket att trädens toppar är fast just i den horisontella linjen som skiljer himmel och hav.
Känslan och stämningen i bilden lite ljuv och trollsk på samma gång.
Kalmarsund från Albrunna trafikplats juldagen 14:58. Nästa blogginlägg kommer först i början av nästa år, 2020. Gott Nytt till dess!
– Vi önskar gärna en god fortsättning på det gamla året, 2019, och ett gott nytt decennium!
Det glada tjugotalet är i åtagande, så nu återstår det endast(?) att se vad vi gör åt det.
Även om den ena dagen går in i den andra och det, livet, löper på så är det ända en magisk siffermystik som triggar en nystart.
Nästa decennium – det bästa någonsin😊!
Hilsen/
GillaGilla
Ja, 20-talet kommer att bli en femetta. Kvinnorna får rösta nu och kröken har blivit laglig – nu bränner vi motboken och gluttar på rullar med Mauritz Stiller och Victor Sjöström. Greta Garbo går inte heller av för hackor. Hon kan bli nåt med tiden. Tokskallen Calle Lindbergh ska flyga över Atlanten med en kärra full med bensin, säger de på radion. Jag tror det var Sven Jerring som sa det. Låt oss glömma 2000-talets trista tankar om moral. Nu shinglar vi barret och klär oss i Coco Chanels lilla svarta – och går på Karl Gerhard-revy. Livet är en fest!
GillaGilla
En mycket finstämd bild över en begynnande solnedgång inne i de tunna molnstråken.
Ljuset är skirt och nästan skört som pasteller.
En liten justering av kameran upp eller ned tar bort trädtopparna från horisontlinjen.
Då försvinner intrycket att trädens toppar är fast just i den horisontella linjen som skiljer himmel och hav.
Känslan och stämningen i bilden lite ljuv och trollsk på samma gång.
Finstämt.
Hilsen/
GillaGilla
Tack för denna nyanserade betraktelse. Vi tar med oss det ljuva och det trolska när vi cyklar in i nya året!
kadensiska!
GillaGilla