I förra veckan hölls möte i Medborgarhuset i Grönhögen. Ett 40-tal intresserade människor kom. Här skulle snackas räddningsinsatser och framtidsgrepp för södra Öland!
Bakgrunden var Claes Elinders bok med den uppfordrande titeln Rädda Sydöland! I den spår han bland annat att södra ön inte har en enda bofast invånare om tjugo år – onekligen en intressant teori. Men det tyckte tydligen inte någon av alla inbjudna politiker i Mörbylånga kommun. Inte en enda kom!
Däremot kom kommundirektören Ann Willsund och näringslivschefen Peter Marklund. Det ska de ha kredd för.
På Länsstyrelsen Kalmar – Nejmyndigheten – arbetar 291 personer. Trots det kunde statens förlängda arm inte förgylla mötet med någons närvaro.
Nedan visas foton från mötet. Av praktiska och tidsmässiga skäl har jag inte namn på mer än några av personerna. Förlåt en yngling!?
I kommande inlägg intervjuar kulturorganet kommundirektören Ann Willsund och professor Karl-Henrik Robèrt…
Längst till höger, Claes Elinder, författaren till boken Rädda Sydöland!
Det märktes att många var intresserade av frågan om södra Ölands eventuella framtid. Snacket gick.
Ett möte i Sverige kan omöjligen hållas utan kaffe.
Mötet hade en avslappnad karaktär. Alla insåg nog allvaret…
Från vänster näringslivschef Peter Marklund från Mörbylånga kommun, silversmeden Karlheinz Sauer och kommundirektören i Mörbylånga kommun Ann Willsund.
Snacket går – på kaffetår.
Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga kommun. Du kan inom kort läsa kulturorganets intervju med henne…
Vad säger människan? Idel öra, hörde jag rätt? Åsikterna var många.
Professor Karl-Henrik Robèrt var mycket imponerad av Claes Elinders bok. Inom kort kan du läsa en intervju med Kar-Henrik, som i glesbygdsutvecklingsfrågor betraktar sig som realist snarare än optimist.
Claes Elinders syster, vars namn jag inte heller hann anteckna…
Kaffe Kaffetåren den är bra, kaffe kaffetåren vill vi ha…
Märkligt att se bilder från Claes Elinders möte i Medborgarhuset i Grönhögen. Det är lite av ett Jurassic Park – över det man ser. Det kommer man inte ifrån. Gamla trötta fåriga nunor. Men för all del solbrända. Fina märkeskläder kan antyda att de är rätt mycket ute på golfbanan. Jag tror att det trots deras höga ålder är nya grönhögare. I vart fall Inflyttade under 2000-talet. De man saknar är de man spelade fotboll mot – i de väldigt upphaussade matcher som spelades på 60-talet mellan Gräsgårds skola och Grönhögens skola. Gräsgårds skola är ju nerbränd sedan 14 år. Men Grönhögens finns fortfarande kvar. Den skulle för övrigt få namnet Lundaskolan någon gång på 80-talet.
Tänk att inte någon på mötet kunde berätta hur det kunde se ut en dag, vilken som helst i Grönhögen eller varför inte i Gräsgård någon gång på 60-talet. Det är synd, riktigt synd. Först och främst skulle man få höra namn på de som deltog i massutvandring från det döende Sydöland på 60 -och 70-talen. Sedan skulle man få sig till livs alla instutioner, som försvunnit. I stort har alla aktiviteter – stora som små upphört och som aldrig dokumenterats.
Man kan fråga varför är det viktigt att veta vad som hände i ett samhälle som inte funnits på länge.
Jo! Man närmar sig frågor som. Vad var det som gjorde att samhället levde? Sedan kanske man så småningonkan ställa sig frågan. Kan man komma tillbaka till en sådan tid? Vad krävs för det ä? etc…
Nu tror jag att Claes Elinder presenterar en hel del material i sin bok, som svar och utkast till svar på dessa frågor. Han har säkert satt sig in i Länsstyrelsens och kommunens lagar och regleringar på ett väldigt grundligt sätt.
Det som vidare är anmärkningsvärt är att inte fler sydölänningar och ölänningar i förskingringen sluter upp. Det är sorgligt, sorgligt. Men jag befarar att de flesta tycker att det är rätt bra, som det är. De som inte tycker det har nog för länge sedan lämnat -och glömt gamla Sydöland. Kommunalrådet med tjänstemän tror jag tycker att en tripp ner till Grönhögen en försommardag är väl okay. Men inget mer. De har ju sina jobb i närheten av Färjestaden!
GillaGilla
Hellre tio välinformerade administratörer än en politiker vilse i skogen (gammalt djungelordspråk).
GillaGilla
Ja, nu när du nämner det minns jag… Den ramsan sjöng redan min gamle farfarsfar i slutet av 1800-talet samtidigt som han spelade munspel – en prestation av det oförklarliga slaget.
GillaGilla
Tack for en bra blogg med intressanta inlagg. Kanns uppfriskande att kunna lasa verklighets baserade nyheter om sodra oland.
Morbylanga kommun arbetar efter Agenda 2030. Agenda 2030 arbetar efter en globaliserings model och har som syfte att avfolka glesbygden. Skulle vara intressant att hora kommun politikernas asikter om arbetet med Agenda 2030.
GillaGilla
Tack för ros. Om verkligheten har vår högt älskade chefredaktör en gång sagt:
”Verkligheten hittar du i din plånbok. Politikernas värld kan du läsa om på biblioteket, avdelningen Hcf(s) (sagor).
Att få höra kommunpolitikernas åsikter om Agenda 2030 skulle kräva omänskligt hårt arbete under enorma tidsrymder. Dock finns anledning att på andra sätt återkomma i ämnet.
soliga!
Staffan
GillaGilla
Kan man inte få lägga vantarna på ett ex av Elinders bok!? …snälla…
Betalar gärna för den.
GillaGilla
Men snälla Ylva… Du ska väl ha fått en?! Ska kolla med Claes Elinder hur utdelningen funkar. Mejlar dig svar. Ha det gött! 😉
GillaGilla
Du har fått ett ex i brevlådan 😉
GillaGilla
Då är allt frid och fröjd. Toppe loppe, kuckimaffens! 😉
GillaGilla