




Rekryteringsarbetet med att hitta en vice kommundirektör inom Mörbylånga kommun tar paus, uppger lokala skvallerbyttor.
– Arbetsklimatet är nu så vidrigt inne i kommunhuset att ingen kan jobba där, säger en stukad kommunanställd som kulturorganet har använt som spion med dold kamera. Kameran visar upp ohyggliga skräckscener, omöjliga att ordsätta. Möjligtvis går de att musiksätta med kompositioner som Ödessymfonin.
Kulturorganet spår massavskedningar och massavgångar. Som alla vet har 18 folkvalda politiker hoppat av de senaste två åren. Läget förvärras, stanken tilltar…
– Nu befarar vi öppna fönster och massuthopp mot räddande brandsegel, följda av modernaste psykiatriska vård, säger Sune Flisa i en kommentar i Shimla News, där Möbylånga kommuns implodering följs dag för dag, timme för timme.
Även rekryteringen av vice kommunikatörer har gått i stå.
– För att få igång processen igen inväntar vi kommando från antingen förste vice kommunikatör eller tilltänkt men pausad vice vicekommundirektör, säger en blodig och hunsad vice kvartschef, underställd kommundirektören, till kulturorganet.
Allan von Kompost
redaktionschef
Kulturorganet gick i spetsen mot eländet. Nu tornar även folkets vrede upp sig mot fasonerna att redan i oktober plocka bort offentliga sittmöbler inför vintern.
Olle Carlsudd-Dagbrott, som vill vara anonym, har skickat oss en liten film som belyser de diktatoriska manér som i by efter by utvecklas på södra Öland.
– Så här kan det inte få fortsätta, säger den anonyme filmaren och kulturorganet håller med:
– Detta är tortyr och jag har nu anmält tolv sydöländska byar till den Internationella domstolen i Haag, berättar Sune Flisa, chefredaktör. I gårdagens telefonsamtal med översteåklagare Riims van der Klockspiel fick jag veta att han redan i dag måndag kommer att sätta till alla klutar för att få de usla brottslingarna fällda och inburade – men först sen de burit ut möblerna igen.
Noteras bör att endast en by på södra Ölands västsida – förutom Albrunna – kommer att undgå åtal, nämligen Degerhamn. Där i hamnen står en fin sittmöbel ute året om, bakom Båtladan.
Nu återstår bara tre sökande till jobbet som vice kommundirektör i Mörbylånga kommun. Femton har försvunnit efter att ha blivit utskällda, hånade och trakasserade enligt kommunens nya devis ”Vision och värdegrund”. Vanligtvis opålitliga källor talar även om ”stryk, hot och sexuella förnedringsriter”.
– Nu tar vi en sak i taget, säger Matilda Wärenfalk, kommunstyrelsens ordförande, i nätversionen av Ölandsbladet.
Ännu har inga annonser gått ut för att söka även en eller flera vice vicekommundirektör. Inte heller har kommunen annonserat om de tilltänkta 35 nya kommunikatörerna och de 20 vicekommunikatörerna, som samtliga ska hårdjobba med kommunens julkalender.
Vid pressläggningen av denna nyhet erfar kulturorganet, genom hemliga källor, att dessa jobb inte ska utannonseras. – Risken för insyn och utlovad transparens skulle bli alldeles för stor, uppger anonym kontorist på kommunens löneavdragsavdelning, en underavdelning ledd av kommundirektören.
Allan von Kompost
redaktionschef
Inom kort kan du följa med ut och cykla på Sagostigen. Ingen vet var den ligger, ingen känner dess magiska kraft. Men kulturorganet har hittat nyckel till den fantastiska sagomaskinen, som berättar de hemskaste sagor om en kommun som ingen vet namnet på…
Första sagan – av 999 inspelade – provkördes förra veckan i USA, Danmark, Indien och Nederländerna. Alla dessa länder förbjöd genast en fortsättning. ”Såna hemska kommuner finns inte”! menade man.
Men det gör det… Vilket sagorna kommer att visa. Se teasern ovan och överväg tillsammans med familjen om du ska sätta din mentala hälsa på spel – eller inte…
Som första media i världen har kulturorganet, genom dyrbar mutning av hårt beväpnade vakter, lyckats ta sig in på området där den nya piren växer fram i Grönhögens hamn. Bildreportage kommer inom kort…
Jag var på g… Jag var på g att ta årets naturfoto, en sälbild som skulle gå ut över världen. Jag låg i gömslet nere vid fyren med mitt teleobjektiv från Canon på 2 000 millimeter, ljusstyrka 1.0. Tack vare den fantastiska brännvidden hade jag hela sälfejset i sökaren. Precis då den skulle gäspa tänkte jag fyra av…
Men verkligheten är inte alltid som man vill. Allt var en dröm, en förhoppning. Verkligheten var bistrare. Jag stod där i gömslet med min gamla Fuji X30 som det numera bara går att använda två eller i bästa fall tre olika slutartider på. I längsta teleläge, säg futtiga 110 millimeter, såg jag sälen som en liten fet lus på en sten. Men inte nog med det. Då skottet brann av kom en flock gäss tjattrande förbi. De till och med skymde sälen.
Ridå.
Att naturfotografer står ut med alla dumma och ouppfostrade djur!
Efter Mörbylånga kommuns tio års utdragna fiasko med cykelleden Fyr till Grönhögen tar man nu nya tag – i plånboken. 400 000 kronor ska satsas på en mountainbikebana – i Färjestaden, förstås. Banan blir 600 meter lång, vilket får meterpriset att landa på 667 kronor/metern.
Om vi jämför det med meterkostnaden för cykelleden Fyr till Grönhögen är det rena Black friday-reapriset. Om vi uppskattar att Mörbylånga kommun har gjort av med 60 procent av de totalt 100 miljoner som skattebetalare och EU pumpat in i Fyr till Grönhögen gör det 60 000 000 för 15 kilometer lagd cykelled. 15 kilometer är 15 000 meter. Vi räknar: 60 000 000:15 000= 40 000 kronor per meter.
Fyr till Grönhögen-fiaskots meterpris är alltså 60 gånger högre än mountainbikebanans. Säger det något till våra 49 politiker i fullmäktige?
Sannolikt inte.
Allan von Kompost
redaktionschef
PS. På Mörbylånga kommuns hemsida kan man läsa att medfinansiär till mountainbikebanan blir Färjestadens Motions IF. Deras bidrag i kronor nämns dock inte.
Plus
Sola hon skiner!
Jag kan cykla.
Mina fönsterodlade grönsaker växer så man ser det – tack vare konstljus. Jag tror många skulle behöva sånt just nu…
Minus
Att läsa tidningen i dag skapar frågetecken. Svarta helsidor på parad. Tror vi verkligen att vi kan köpa oss lyckliga? Vad går den ut på, denna Black friday?
Rubrik i Barometern:
Capellagården på Öland är inte bara en rofylld turistattraktion. Det är framför allt en skola i Carl Malmstens anda där hand och ande ställs i skapande samverkan.
Denna felsyftning blir allt vanligare i gammelmedierna. Den andra meningen syftar på Capellagården. Den är en ”den”. Den gården. Men i andra meningen har man bytt genus till ”Det”. I mina ögon blir det lika märkligt som att skriva så här: Bo Tak är professor. Hon arbetar i Lund.
Det sägs att fängelserna är överfulla… Läser om man som 2017 dömdes till 4,5 års fängelse för att ha kört ihjäl två människor. Nu står han åtalad för att i år ha försökt köra ihjäl en polis. Men… 2017 + 4,5 = 2021,5. Är jag så vilse i pannkakan? Är det verkligen juni 2021? Ja, tiden går onekligen fort nu för tiden, och vissa hinner med mycket fastän tiden är knapp. Den här killen är dömd för fler än 110 brott sen 2003…
Vem blir vice kommundirektör i Mörbylånga kommun? Svaret dröjer. Åtta män och nio kvinnor lär vilja ge upp sina liv för att gå fem steg bakom kommundirektören själv och i alla sammanhang få höra ”Håll tyst!”, ”Skit i det, du!” eller ”Plats, Fido!”
De psykologer kulturorganet har talat med om rekryteringen säger med en mun att ”det finns många sätt för undergivna att spela ut sin läggning”.
Att rekryteringen drar ut på tiden är naturligt, säger psykologen Mira Mirander-Lökbäck till kulturorganet.
– Kommunen vill vara helt säker på den sökandes totala underkastelse. Kapitulationstester utförs enligt Svenska Brukshundsklubbens militanta lydnadsskola. Inget eget tänkande är det dominerande kravet.
Vi på kulturorganet vågar påstå att rekryteringen redan skulle vara klar om kommunen använt Sune Flisas frågeformulär, som du läser här.
Kommunen lär snart inleda rekryteringen även av en vice-vice kommundirektör, en tjänst för den slav som ska biträda den vice kommundirektören som i sin tur underkastar sig kommundirektören Ann Willsund.
Muddringsarbetet i Grönhögens hamn börjar ge synliga resultat. Piren som ska bryta störande vågor blir allt bredare och längre. Grävmaskinen kryper längre och längre ut i hamnen. Jag hoppas den har taklucka. På land levererar lastbilar enorma stenbumlingar som jag misstänker ska få bada vad det lider…
Många mår dåligt nu när det är svårt att umgås. Till min glädje delar ekonomiprofessor Micael Dahlen min teori att det är bra för livsglädjen att ofta tänka på döden. ”Att lära oss umgås med döden lär oss att göra livet mer akut och livsbejakande”, säger Micael Dahlen i Svd.
Jag fortsätter alltså med mina kyrkogårdsvandringar och tänker på döden nåt tiotal gånger om dagen…
Inte nog med att Ölands imploderade cykelled numera kallas Fyr till Grönhögen såväl i Sverige som i Indien. Nu omvärderar indiska cykelledsguider även orten Grönhögen. I en lång artikel i Shimla News – i uppgiven ton – ifrågasätter man utvecklingen på hela södra Öland, och Grönhögen får sig sannerligen en släng av den indiska hickorysleven:
”Den pittoreska lilla orten med den vackra hamnen och med så mycken inbyggd sisu betygsatte vi tidigare till maximala sju poäng på den femgradiga skalan. Detta toppbetyg sänker vi nu till noll – så underkänd en ort nånsin kan bli. Anledningen är en: Borttagandet av sittmöblerna i hamnen. Grönhögenbon är en konstig prisse, hen sitter halva året och står den andra.”
Vi på kulturorganet kan bara instämma, grönhögenbon är en olöslig gåta.
Allan von Kompost
redaktionschef
Alla indiska nätbaserade cykelledsböcker har nu ändrat namn på vår kraschade cykelled. Den heter nu – precis som här – Fyr till Grönhögen. Även de analoga varianterna på papper ska ha genomfört namnbytet senast till årsskiftet, skriver Shimla News.
Sune Flisa, just nu hemma på semester i Shimla, kommenterar den fyra sidor långa artikeln i Shimla News:
”Indierna har en underbar känsla för sanningen. Man vill att ett ska vara ett och inte fem – som makten ständigt försöker få det till på Öland.”
Allan von Kompost
redaktionschef
Du hittar alla mina 300 videor här – på min YouTube-kanal. När du kommit dit är det bara att klicka på en video för att starta den. Här ligger även filmer som inte har visats på kulturorganets blogg.
Smedbyboende Kicken Ericson ställer inom kort ut på Galleri Malou i Mörbylånga. Där kan du även köpa boken om henne.
Kommundirektör Ann Willsund berättar i ett mejl till kulturorganet om hur det går med de förhandlingar som nämns i filmen Staffan ifrågasätter, del II. Med stor besvikelse konstaterar kulturorganet att:
Så långt Ann Willsund.
***
Kulturorganet kommenterar, Sune Flisa vid pennan:
Diskussion mellan inblandade myndigheter betraktades inledningsvis av våra spioner som ”lovande”. Men det var månader sedan. Nu verkar allt hopp ute. Den sydöländska verkligheten är tillbaka med eviga nej, nej, nej, nej, nej. Det verkar gå åt pipsvängen på nästan alla tänkbara sätt i alla tänkbara frågor.
Du som tror på en framtid, som vill utveckla, som vill se förändringar och förbättringar – flytta från Sydöland.
i all välmening
Sune Flisa
chefredaktör
härförare
realist
I denna film ifrågasätter Staffan myndigheters bevarandelusta in absurdum. Till fyren Långe Jan ringlar varje år 150 mil bilar fram och tillbaka på en väg som bara är drygt fyra meter bred. På den ska bilar, husbilar, bussar, långtradare, cyklister, vandrare med barnvagnar samsas med lösgående kor, tjurar, får och hjortar.
Hur kan någon myndighet tillåta att ge blanka fan i alla normala trafiksäkerhetsaspekter – just här? Och varför är man så istadig i sin inställning att ingenting får förbättras? Hur kan man ständigt påstå att allt ska vara som förr?
Och vad betyder ”förr”? frågar sig Staffan – naturligtvis på cykeln på den aktuella vägen…
Sunes frågeformulär är nu på väg till de 1 420 anställda i Mörbylånga kommun. Enkäten ska lösa de svåra samarbetsproblem som uppstått i kommunens själ och hjärta.
– Min geniala enkät kommer att skilja de falska från de tillgjorda, smilfinkarna från rövslickarna och de dumma från de ännu dummare, säger en nöjd Sune Flisa i lokala medier.
Genom ett väl genomtänkt ”läckage” har enkäten redan nu inkommit till kulturredaktionens stridsledningscentral. Vi önskar våra följare en trevlig läsning.
Sensationernas tid är inte förbi. Det blir ingen skattehöjning i Mörbylånga kommun! Skatten blir oförändrad. Det beslutade fullmäktige under dagens tio timmar långa möte om ditten och datten.
Oppositionen ville tälja till en skattesänkning med 40 öre, men förslaget nobbades av de styrandes kallhamrade representanter.
Källa: Ölandsbladet.
Då och då roar jag mig med att titta igenom äldre foton. Jag har 3 TB foton så det krävs månader att se alla. Men en djupdykning då och då i en speciell era kan ge sköna aha-upplevelser. Och att på nytt bildbehandla foton visar att människan inte är statisk, att allt går att utveckla/förändra/förbättra. Många av mina äldre bilder tycker jag är ganska dåligt behandlade. Alltså gör jag om dem och får ett nytt uttryck, en ny ”själ”.
Nedan en sån bild från Ås 2012. Skillnaden mot den tidigare versionen är stor. Bland annat är beskärningen djärvare, färgen reducerad, en helt annan typ av skärpa är pålagd. Bilden är i stort sett ”ny”, fastän så gammal.
Jag visar inte ursprungsversionen från 2012, för vem vill visa dåliga foton?
Du som bildbehandlar dina jpg-foton kan ha nytta av detta råd: Tag kopia på bilden innan du går på den och sparar den på nytt. JPG-formatet är nämligen av modell ”förstörande”. För varje gång du spar en sån bild blir den tekniskt sämre. Mer och mer info i fotot tas bort.
Därför ska du inte heller spara om ett jpg-foto.
Jobbar du med kopior finns originalen alltid kvar.
För två dygn sedan slocknade allt: TV, telefon, internet. Otaliga telefonsamtal till mer eller mindre trögtänkta på Telia och en underleverantör vid namn Zitius ledde enbart till förhöjd hjärnblödningsrisk. Maken till fega bolag finns inte. Ingen vill ta ansvar, alla skyller på andra eller varandra. Kille på ett av bolagen förutspådde att vi skulle få vänta 4-8 dygn innan nån började jobba med problemet. En vecka innan jag kan ringa? En vecka jag kan sköta mina affärer över internet? En vecka innan min fru kan se på TV?!
Hur det löstes? Som en sista utväg ringde jag vårt bostadsbolag, Mörbylånga Bostad AB. Där fick jag ett vänligt bemötande av en kvinna som jag glömt namnet på. Hon kunde naturligtvis inte problematiken men hänvisade till en av sina kollegor, Benny Sjöstrand. Han lyssnade intresserad och framförde en idé som jag först betraktade som ”helt orimlig”, nämligen att det kan vara fel på det lilla nätaggregatet som matar ström till fiberdosan – trots att alla lampor som ska lysa gör det. Visst låter det befängt. Helt crazy. Men jag sa ja tack till detta sista halmstrå.
Och gud hör bön. Eller hur ska man förklara att Benny vet mer än två stora telebolag som skyller allt på varandra och skickar sina kunder in i ett virrvarr av obegripliga knappval, där väntetiden kan bli timslång och problemen tycks vara helt omöjliga att lösa inom rimlig tid?
Tack, Benny Sjöstrand. Du är ett geni.