Månadsarkiv: december 2020

Snart 80 år sedan…

Jag blev glad och rörd då jag såg denna halvvissna krans vid monumentet i Gräsgårds hamn. Minnen av människor kan leva kvar under lång tid. Det är i dag snart 80 år sedan tio unga män förlorade livet i minexplosionen i vattnen utanför Gräsgård. Detonationen var så kraftig att fönsterrutor trycktes in av chockvågen ända bort i Södra Möckleby på andra sidan Öland, en mil från olycksplatsen. I min föregångare till denna blogg kan du läsa mer och se videor från invigningen av monumentet i november 2011.

Märkt , , ,

Flisas coronatal fick Shimla att lyfta

Sune Flisas tal på Stortorget i Shimla i går fick hela Indien att jubla. ”Aldrig tidigare har väl en andlig ledare utmärkt sig så klart i en komplicerad fråga, aldrig tidigare har väl en andlig ledare föregått med så gott exempel”, skriver exempelvis Shimla News.

Du läser det redan historiska talet längst ned i inlägget – i förkortad version.

Efter talet begav sig Sune tillsammans med ett 20-tal vänner till Galleria Happy i Shimla där han köpte nytt skärhuvud till sin rakapparat och ett par partinålar i guld till de vänner han bjudit till kvällens stora dansfest på Hotel King Palace, som väntas locka tusentals danslystna. Kvällens tema är Louis Armstronginspirerade Cheek to cheek. När det är färdigdansat reser Flisa vidare till välbehövlig semester på Gran Canaria. Först efter den återvänder han till det slitsamma vardagskneget på kulturorganet.

Sune Flisas tal:
Vi måste göra stora uppoffringar. Ställa in. Undvika. Det kommer att dröja innan vi kan återgå till det normala. Jag ber er: Människors liv är i fara. Allt fler smittas. Allt fler dör. Redan har 6000 människor dött. Låt oss komma ihåg hur vårdpersonal sliter för att rädda liv.

Vi vet hur man ska göra för att platta till kurvan. Vi tog ansvar i våras. Vi gav personalen i sjukvården en chans att orka. Håll ut. Men alla måste göra mer. Men det är på dig och mig det beror. Alla saker som du skulle vilja göra: ställ in, boka av, skjut upp.

Vi ska ta situationen på mycket stort allvar. Till dig som känner att det här inte angår dig vill jag säga: Även du som är lindrigt sjuk kan smitta andra på restaurang, på jobbet eller i butiken. En mor- eller farförälder du smittar kan komma att dö. Det är för dom människorna du ska göra uppoffringar. Det är för dom människorna du måste visa självdisciplin, beslutsamhet och ansvarskänsla. Jag vet att läget kan kännas tufft. Men att följa myndigheternas råd är varje persons plikt. Också din – och min.

Nu gör vi det här tillsammans, för Shimla!

Sune Flisa mottar folkets ovationer
efter sitt historiska tal till nationen.
Märkt , ,

Mot borgen!

Vi startar i Össby och hamnar till slut inne i denna borg, Eketorp på södra Ölands östra sida. Vill du se borgen från skyn, dessutom i snö, klickar du här.

Märkt

Kartboken om sittmöblerna på Öland snart klar

”Jag har jobbat hårdare än Strindberg den senaste tiden. Kartboken är snart klar, bifogar delar av korrekturet. Ståupparna på Öland ska få vad dom tål. Titeln blir: Var så god och sitt – på Öland. Visst är den genial. Skicka 100 000 i förskott!
/Sune”

Detta korta brev anlände just med brevduva ”Oscar Claes 33” från Sune Flisa i Shimla. Kanske bör berättas att Sune kände sig nödgad att avbryta jul-och-nyårsfesten för att, citat: ”Världen måste förstå allvaret, ingen annan än jag kan rädda den!”

Vi andra har just satt oss vid bordet för en enklare meny: stekt rådjurssadel med champagnekokt Chopinpotatis i brynt rensmör med grönmurklor, svart tryffel och vit saffran – allt insvept i förvälld siamesisk ostronost, doppad i crême noisette bleu med lamellstekt whiskytillsats. Till detta dricker vi Ingvars 80-procentiga Julmys och skumpa 2009 Cuvée Sir Winston Churchill för sketna 1 750 kronor pavan.

Åter till ämnet. Sune bifogar två foton (ska sanningen fram förstår vi inte hur han hinner med allt). Sune kräver att vi publicerar dem, liksom hans bildtexter. Vi gör så men måste med eftertryck poängtera att vi frånsäger oss allt ansvar, så väl mänskligt och juridiskt som litterärt.

Flera korrektur på boken Var så god och sitt – på Öland lär vara på väg från Shimla…

***

Bristen på sittmöbler på södra Öland har nu tvingat så kallat vanligt folk att agera, att stå upp mot tillvarons hemskheter, att ta lagen i egna händer. Det jäser och pyser, ordet revolution nämns allt oftare. Här ser vi senaste exemplet på ”folklig vrede”, en sittmöbel fastskruvad i bryggan i Grönhögens hamn. Kulturorganet hoppas skruvarna är extremt långa så inte ”ståuppmaffian” rycker bort stolen för vintersömn så snart mörkret faller. Den som lever får se… Mer om ”ståuppmaffian” kan du snart läsa i boken ”Var så god och sitt – på Öland!”
Multimiljardföretaget Svenska kyrkan AB visar ingen större människokärlek på den nästan hektarstora kyrkogården i Gräsgård. En enda enkel palliknande bänk erbjuds dom många gånger gamla, sjuka och trötta kyrkogårdsbesökarna. Sitt för fan inte här och fika och trivs! lyder herrens budskap. Pallen rymmer två personer, men så här i coronatider bara en. Att sittmöbeln ännu inte är intagen för vinterförvaring beror sannolikt på de jordfasta benen. Dock är sitsen löstagbar. Därför tas den troligen in för övervintring vilken sekund som helst. Herrens vägar är som bekant outgrundliga.

Märkt

Kulturorganet summerar 2020 – januari

Månad för månad gör vi en summering av det gångna året på alvarsamt2. Klicka på länkarna och låt dig föras tillbaka i tiden för att se vansinnet, känna glädjen, minnas. Vad tänkte vi? Vad gjorde vi? Hur blev det? Nedan får du en del av facit.

Nyårsdagen kitecyklade kulturorganet in det nya året.

4 januari
Varnade kulturorganet för bluffen cykelledprojektet.

6 jan
Utnämnde vi Grönhögen till möjligheternas by.

10 jan
Kastade vi in en brandfackla.

13 jan
Påstod vi att cykelleden torde vara världens dyraste per sträckenhet, efter vansinnet som utspelade sig i Albrunna där projektgubbarna försökte köra över en markägare.

18 jan
Skrev vi om nionde arbetsveckan i Albrunna. Det handlar förstås om cykelleden.

26 jan
Provcykar vi det svindyra bonusvarvet i Albrunna – som första och enda media i världen.
Alla års arbeten i Albrunna med tre grävmaskiner, asfalts
kärare, dumprar, lastbilar och traktorer + förare och jobbare torde ha kostat ”miljoner”. Men enligt ansvariga kommunalrådet Matilda Wärenfalk gick det på futtiga 337 000 – inklusive moms! Nä, dra mig baklänges. Mig lurar ingen
!

28 jan
Släppte vi filmen om det vansinniga parkeringssystem som införts i Mörbylånga. Detta påhitt av Mörbylånga Bostäders AB utnämner vi till årets absolut sämsta beslut i Mörbylånga kommun. Man skäms. Men ansvariga skämdes inte. Tillträdande styrelseordförande lovade översyn. Det löftet var inte vatten värt.

29 jan
Stoppade vi pressarna för att berätta att det byggdes cykelled på södra ön. Jo, det är sant.

Snart lägger vi februari 2020 under lupp…

Märkt ,

Gott exempel drar besökare

Det ramlar nu in glädjande nyheter till kulturorganet – om sköna sittmöbler. Senast i dag berättar trovärdig källa om sådana vid Albrunna lund, en vacker plats med rikt fågelliv. Signaturen ”Lasse” och jag själv har avnjutit sittandets konst vid bra bord utanför Eketorps borg, som vi snart ska besöka i en film. Även i Ottenby – se fotot – är man mån om besökarna. Här står sittmöblerna kvar utomhus under ”vintern”, liksom i Degerhamns hamn. Här rastar jag gärna, sitter skönt och kan äta och dricka och lyssna på radio – och trivas. Värre är det i exempelvis Grönhögen och Mörbylånga. Där vill man inte ha besökare. Där ska ingen få sitta och fika eller äta. Man visar kalla handen. Fy fan för besökare. Åk nån annanstans! Och det gör de tidigare besökarna. Även jag väljer nu andra mål än Grönhögen och Mörbylånga. Måste jag stå och fika får det vara. Tacka vet jag här vid vägen mot fyren. Här står inte mindre än fem sittgrupper. Man känner sig välkommen… Till våren planerar kulturorganet en kartbok över södra Öland. Endast byar med sittgrupper under vintern finns utmärkta. De andra är raderade. Puts väck. Vår ambition är att sälja den över hela världen. Byar utan sittgrupper kan börja skriva sina minnesböcker, ”Det var en gång en by som hette…” Jo, det var så sant. Även kyrkor med sittmöjligheter kommer att vara med på kartan. Men de som stallat in möblerna för ”vintern” stryks. Kyrkan i Ås finns exempelvis inte… Den och Grönhögen och Mörbylånga benämns som ”miljöfarligt avfall – tillträde förbjudet”.

Märkt ,

I röret…

I ett unikt inlägg berättar vi mer om en unik företagssatsning: En ny kartbok över södra Öland. I den syns inte byar och kyrkor som tagit in sina sittgrupper för vintern, som anser att besökare gott kan stå fram till maj.

– Vi vill sätta ljuset på dom byar som vill människan väl, säger Sune Flisa, kulturorganets chefredaktör. Byar som Grönhögen och Mörbylånga kommer helt enkelt inte att synas på kartan, inte heller kyrkan i Ås. Dessa platser utmärks i stället med rött varningsmärke och texten ”tipplats för miljöfarligt gods, tillträde förbjudet”.

Platser och byar med altruistisk inställning framhålls som föredömen. Exempelvis visas sittgruppen i Degerhamns hamn och vid Automat i Södra Möckleby upp som goda exempel på en turist- och besöksvänlig inställning, berättar Flisa.

Den nya kartboken trycks till en början upp i en miljon exemplar och ska säljas över hela världen.

Vi visar även två filmer, en om nya piren i Grönhögens hamn, en om en cykeltur från Össby till Eketorps borg där vi snurrar ett varv och klättrar upp till borgens krenelering (tinnar och gluggar) för att spana in potentiella fiender…

Sune Flisa summerar året som gått. Det blir en mix av ris och ros. Här får Sune verkligen visa upp sin starka sida: den ohämmade ödmjukheten, illa dold av pansarsköldar.

En bit in på året skickar vi ett öppet brev till några av makthavarna i Mörbylånga kommun. Hur det är med ödmjukheten i det återstår att bedöma för JO, inhyrda toppadvokater och diverse blixtlarmade domstolar.

Väl mött 2021.

Märkt

Att välja resmål

I höstas ringmärktes en småsnäppa i Ottenby. Nu är den i South Carolina i USA efter att ha flugit en sträcka på ganska precis tusen mil! Helt ensam har den orkat ta sig över hela Atlanten, trots att den bara väger 30 gram.
Magnus Hellström, chef för fågelstationen i Ottenby, berättar att den är en årsunge kläckt vid ryska Ishavskusten.
Kompassen var tydligen dåligt kalibrerad. Den lilla felflyttaren skulle till södra Afrika men hamnade i USA, där den tycks må alla tiders.
Läs mer i Aftonbladet.

Märkt , , ,

Sagan om den olyckliga prinsessan

Det hålls just nu kombinerad jul- och nyårsfest på kulturorganets redaktion. Det är klackarna i taket veckan lång. Skinka, indisk butter daal och sillsallad serveras på tvären och på längden, liksom köttbullar, Janssons frestelse och lutfisk. De törstiga får allt de begär, dock inget alkoholfritt: cider, öl, vin, whisky eller brännvin, men högst i kurs står som alltid rekordstarka Julmys, kokad av redaktionens vingligaste person, Ingvar Charm-Knubbendorph, sedan många år svårt skadad i kampsport, av sina kollegor kallad MMA-vraket. Glädjen står högt i tak och tonen murvlarna emellan är rå men vidrig, som Sune Flisa brukar säga.

Men livet är inte bara fest. I det här inlägget påannonserar Sune Flisa den första sagofilmen ur vår fasansfulla sagoserie med idel ädel sannsagor från södra Öland. Den heter ”Sagan om den olyckliga prinsessan” och bygger på verkliga händelser i vår utmätta tid. Gunnar Schabroll, mångårig medarbetare, skrev den under ett akut ångest- och feberanfall.
– Strindberg hade sitt inferno, jag hade mitt, säger han med pennan kvar i ena handen, febertermometern i den andra.

Mycket nöje!

***

Kulturorganet tar nu vintersemester fram till 1 januari nästa år. Hela redaktionen åker nämligen till Zillertal i Österrike för att skida utför. Vilken disciplin? har varit julaftonskvällens stora samtalsämne. Allan von Kompost serverade svaret till avecen:
– Med tanke på rådande promille torde slalom passa oss bäst.

Allans förslag möttes av jubel, varpå nya skålar utbringades för slalomkonstens och kulturorganets framtid och utveckling.

Nästa inlägg publiceras alltså först 1 januari 2021.

vid pennan
Siri Sirlig

Märkt , ,

Snälla tomten!

Gör så jag slipper höra dessa ord och fraser under 2021:

nära och kära = ett så utslitet uttryck att det kan ta eld av friktionen i munhålan.
exkluderad = vad är det för fel på utesluten?
kontext = duger inte sammanhang?
påbörja = varför lägger alla byråkrater till på? Vad är det för fel på börja?
allra bäst = kan bäst vara nåt annat än bäst?
i respirator = kräver att man är pytteliten för att få plats
jätteliten = kan man vara både och?
ultimat? = nåt fel på gamla slitstarka optimal?

Märkt ,

Vid sidan av livet

Svenska kyrkan tuggar på om tid för hopp och att ljuset en dag ska komma. Det är märkligt hur få reaktionerna blir på kyrkans alla naiva utspel. Alla andra än kyrkan får mothugg, applåder, recensioner i press, runt kaffeborden och på sociala medier. Men om kyrkan läser jag ytterst sällan nån åsikt eller kommentar. Det tycks mig som om kyrkan seglar i en egen kanal, för evigt skild från det reella livet.

Ju äldre jag blir, desto naivare blir kyrkans budskap, som hopplösa och tjatiga anakronismer. Att det är mörkare om vintern än om sommaren vet alla över fem år. Denna fysiska sanning behöver inte år efter år förgrumligas av kyrkans myter.

I en tidningsannons i dag skriver man: ”Ingen samling vid krubban, ingen midnattsmässa eller julotta. Men klockan 10 under julhelgens alla dagar hör du södra Ölands kyrkklockor ringa. De ringer för hoppet, `ett barn blir oss fött, ljuset skall segra´”.

Tror kyrkan på fullt allvar att det hjälper att ringa i kyrkklockor? Vore det inte bättre att göra något handfast för att få det nuvarande livet drägligare och rättvisare än att ständigt surra om det kommande ljuset? Alla som vill ser livets orättvisor. Varför inte försöka utjämna dessa i stället för att ringa i klockor och tjata om att ljuset en dag skall segra – över vad?

Staffan Lagerström

Märkt

Det var en gång…

Inom kort tittar vi in på redaktionens kombinerade jul- och nyårsfest där chefredaktör Sune Flisa med alla tretton underlydande tar för sig av livets goda. Sune håller ett kort jultal och påannonserar därpå den första sagan i vår serie om 999 – alla om det svåra livet på södra Öland. Alla sagor börjar på den så kallade Sagostigen i Ottenby…

Märkt

En styrgruppsordförande berättar

Så här i covidtider kan man behöva skratta. Artikeln ovan vårdar jag med omsorg. Genom några få pratminus förstår man att ingen vet nånting. Texten är saxad ur avsomnade Östra Småland och säger mycket om hur cykelledsprojektet Fyr till Grönhögen har skötts av idel ädel gubbar.

Notera detta historiska citat:

”Han kan inte svara hur mycket pengar det finns kvar till de sista etapperna. – Det är några miljoner kvar och de ska räcka men jag vet inte hur många det är. Jag sitter som ordförande i styrgruppen och vi ska ha möte den 28 oktober så då vet vi närmare.”

Det är underbar läsning. Eddie Forsman är ordförande i styrgruppen men vet ingenting. Fraser som ”det är några miljoner kvar men jag vet inte hur många det är” säger det mesta om amatörismens totala makt över detta fiaskoprojekt. I dag vet vi att det saknas 20 mille. Men vad spelar det för roll när styrgruppen för länge sen har upplösts i atomer och projektchefen har gått hem och ingen ansvarig politiker visar minsta tillstymmelse till aktion.

***

I Mörbylånga kommun har man slängt in nödbromsen och pausat både rekryteringen av vice kommundirektör, en titel i folkmun kallad Lill-Ann, och cykelledprojektet Fyr till Grönhögens eventuella fortsättning. Hur det går med anskaffandet av en vice näringslivschef står endast skrivet i ”någons” anteckningsbok. Det är tyst från kommunhuset. Denna tystnad kallas julefrid.

Det känns som att det är dags för en ny version av Tomtarnas julnatt!

Midnatt råder, det är tyst från makten, tyst från makten
alla hyssja, släckta äro ljusen, äro ljusen
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Se, då krypa visslare upp ur vrårna, upp ur vrårna,
lyssnar, spejar, trippar fram på tårna, fram på tårna
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Snälla folket låtit skatten rara, skatten rara,
ligga kvar på faten åt en ljugarskara, ljugarskara.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten,
tissla, tassla: “God är julelögnen”, “Julelögnen!”
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Gröt och skinka, lilla direktören, lilla dirren,
tänk, så rart det smakar Mejlar´n liten! Mejlar´n liten!
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Nu till lögner! Grövsta lögnen klingar, lögnen klingar,
runt om kassan skaran muntert valsar, muntert valsar.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Tystnad svider. Snart de valda själar, valda själar,
kvickt och näpet allt i tystnad ställa, tystnad ställa.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Sedan åter in i skumma vrårna, skumma vrårna,
tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna.
Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt , , , ,

Bumlingarna i plurret!

Nu börjar man lägga stenbumlingar runt den nya piren i Grönhögens hamn.
Märkt ,

Det blommar i Össby!

Vi skriver den 18 december. Det är drygt 8 grader varmt. Följ med kulturorganet när vi julcyklar till Össby på sydöstra Öland, där ringblommor och rosor blommar. Vid havet i Össby hör vi till och med fåglarna sjunga…

Vi börjar turen på vägen till Träby, över vägen mellan Torngård och Södra Möckleby till Gammalsby och vidare söderut mot Össby…

Märkt , , , ,

I röret…

Mycket snart publicerar vi två cykelfilmer. I den första hojar vi till Össby där ringblommor och rosor blommar och fåglarna sjunger – den 18 december!

I den andra cyklar vi från hemlig ort och in i Eketorps borg där vi gör ett majestätiskt ärevarv och klättar upp mellan värnen för att speja ut över Öland efter dansk- och ryssjävlar…

Om alla reportrar håller sig friska hoppas vi också kunna låta vår siare Pythi, även kallad Oraklet i Selfie, spå kommunens närmaste utveckling/avveckling. Han har tidigare siat om utvecklingen i norra Indien och reaktionerna har blivit starka. ”Att betitta denna svartkonst kräva nerver av stål”, skriver exempelvis en recensent i Shimla News…

Märkt , , , ,

Näckande Ingvar blev först i världen!

Arbetsområdet i Grönhögens hamn är hårt instängslat. Men begränsningar är till för att genombrytas. Mot löfte om en glasspinne klädde i dag vår reporter Ingvar Charm-Knubbendorph av sig spritt språngande naken för att simma ut till den nya pirens spets (vi behöver kanske inte tillägga att gode Ingvar även är spritt språngande galen – efter alla knockoutförluster i MMA). Kameran hade han fastbunden på det av 14 öppningsoperationer svårt sargade huvudet.

Uppdraget gick bra. Tack vare Ingvar kan kulturorganet som första media i världen nu visa bilder från den nya pirens spets, något som flera medier misslyckats med. Ett greps av områdets vakter och fördes bort mot ovisst öde av militärpolis. Ett annat ramlade i drickat med kameror för hundratusen som nu inte ens går att rea ut på Blocket.

Vi säger det vi ofta säger: För storartad journalistik får man betala ett högt pris. Tack Ingvar.

Från pirspetsen in mot småbåtshamnen. Tack vare Ingvars enastående insats är kulturorganet världens enda media som i bild kan visa piren från norr mot söder – en enastående prestation av näckande Ingvar. Han var verkligen värd sin (päron)glasspinne från ICA Grönhögen.
Från pirspetsen mot hamninloppet.
Från södra gamla piren ut mot nya piren.
Småbåtshamnen är nu så skyddad att den av gode Ingvar betecknas som ”överbeskyddad”.
Vattnet i hamnen har numera antagit en blekt blågråvit färgton av allt grävande och plumsande med sten och stenkross.

Märkt ,

Decembercykling

Bländande solsken och 8 grader varmt. Fem dagar kvar till julafton.
Märkt

Sol över Näsby

Häromdagen insåg jag att solen faktiskt finns.
Märkt

Fem små kommunikatörpojkar

I går var de fem små kommunikatörpojkar. Efter att ha blivit anställd 2018 vid Mörbylånga kommun drar nu kommunikationschefen Kim Alqvist vidare mot nya äventyr. Och så var de bara fyra små kommunikatörpojkar.

Märkt ,

Redan 2018 gick cykelleden in i koma

Insändare i Barometern 30/11-2018.

Märkt

Det osannolika sveket

Nu bryter kulturorganet helt med Svenska kyrkan. En kort tid ansåg vi oss kunna lita på den. Men den förrådde oss. Den bedrog sanningen. Den gick armkrok med Mörbylånga kommun in i förljugenhetens tempel.

Kulturorganet har hyllat Svenska kyrkan för dess satsning på sittgrupper. Och vad händer? Jo, vi hinner bara berömma så är förräderiet ett faktum. Sittgrupperna vid kyrkan i Ås är intagna för vinterförvaring! Skandalen är total. Och vad värre är, allt är gjort i lönndom, sannolikt nattetid med släckt julgransbelysning.

Vi har sökt ärkebiskopen Antje Jackelén för omedelbar bikt och ursäkt, men hon svarar inte. Kulturorganet jobbar nu för att få påven att agera. Även om kyrkorna är olika måtte väl någon av dem ha mänsklighetens bästa för ögonen.

Kulturorganet uppmanar alla människor att genast bryta med Svenska kyrkan, lögnens stinkande tillhåll. Gå ur din församling, säg upp ditt kyrkliga medlemskap, bränn psalmbok och bibel. Gå aldrig på gudstjänst, begrav dig borgerligt, lägg aldrig mer en surt förvärvad sekin i kapitalisternas pengastinkande kollekthåv. Se foton nedan och låtom dig förfäras. Inse fariséernas svek. Och viktigast: Förlåt dem aldrig!

Minns aposteln Matteus två kloka verser i korsordsboken 4 kapitlet, 87 §:

Du männ´ska så trött och vilsen, sitt ned i vår sittgrupp så skön!
Sträck ut dina domnade ben, skänk frid åt din dävna hjärna,
känn ryggstödets gudomliga kraft, njut sitsens värme för juletrött kön
i sittgrupp av stål – ritad, smidd och målad vid Storgatan 14 i Järna

Glöm ej de rosenkindade fariséernas saftiga löften och vidriga svek!
De lovade stärkande kaffe, bullar med socker och bästa sittplatsen,
men drog möbeln i lönndom till lagret, till hädarnas boklösa bibliotek.
Av julmys och nyårsextas blev intet; vi bjöds blott den värsta
strapatsen

Platsen där de två sittmöblerna tidigare var placerade gapar nu tom. Trots vårvärme och växande gräs begår Svenska kyrkan den värsta av synder, den enda som enligt aposteln Matteus icke kan förlåtas.
Inne i den olåsta redskapsboden hittade vår utsände reporter de undangömda sittgrupperna. Du tar nu del av grävande journalistik när den är som bäst!
Svenska kyrkans svek saknar helt proportioner. De moraliska och fysiska skadorna är enorma. Nu försöker man dölja bedrägeriet med en löjlig gran! Vid Ås kyrka har man till och med monterat ned grinden för vinterförvaring. En grind av järn! Var har Svenska kyrkan tappat sin moraliska kompass? När ingriper Antje? När bannlyser påven tilltaget?!

Text och foto: Ingvar-Charm-Knubbendorpf

Märkt , ,

Julgrönt inför julgröt

Det blev en tur till på hojen i dag. Men fem mil i gassande solsken sätter sina spår. Man blir brun som en pepparkaka, vilket passar bra så här till jul. Trots solskyddsfaktor 30 ser jag vissa brännskador på överkroppen. Så här kan det inte fortsätta. Finns solskyddsfaktor 50?

Juni eller december? Gräsgårds kyrka solar sig vid horisonten.
Ottenby. Tror inte gräset kan vara grönare på andra sidan. Sju grader varmt. Gräs växer vid + 6 och högre…

Märkt ,

Chock

Det var skrämmande. I morse upplevde jag bland det värsta jag varit med om. Den kröp upp som en stor ilsken eld, ett flammande eldklot som såg ut att kunna utplåna allt i sin väg. Jag stannade. Jag vågade inte cykla längre. Vad skulle jag göra? Goda råd var dyra. Benen skakade, jag mådde illa, huvudet värkte. Help!

– Äntligen ser vi henne igen, sa förbigående äldre dam brett leende. Visst behöver vi lite sol nu? sa hon utan att invänta mitt svar.

Alla besvär släppte sekundsnabbt. Jag svingade mig åter upp på min mustang och vevade på i tusen knyck – mot söder. Mot solen!

Här är bildbeviset från morgonens cykeltur. Jag ljuger aldrig, nästan. Här sätter jag min GoPro på stenhårt prov: Att plåta rakt in i solen, ett motiv som ingen kamera klarar – inte ens GoPro.
Bakom smacken i förgrunden ser du effekterna av solen. Upplevelsen kan beskrivas som dramatisk, även för den med nerver av stål.
Det ljusa, guldgula på trädens stammar är solljus. Enligt förståsigpåare är det ingenting att vara rädd för, en åsikt jag inte riktigt vågar ta till mig efter morgonens skräckupplevelser.
Märkt

UPA

”Utan personligt ansvar. UPA. När jag var aktiv i SSU på 90-talet ägde vårt SSU-distrikt en kursgård som hette Rösjön. Kursgården låg nära Mörby och ägdes formellt av en ekonomisk förening med den där märkliga förkortningen på slutet. Jag frågade vad det betydde. En ombudsman förklarade att det var så för att ingen skulle bli personligt ansvarig om något gick fel. Sedan dess har det där orden klingat i mina öron när jag stött på situationer där ingen vill ta personligt ansvar.”

Det skriver Daniel Suhonen i tidningen Affärsvärlden. Och han fortsätter:

”När jag såg IVO:s presskonferens tänkte jag: Någon måste avgå. Men debatten bara puttrade på lite lagom. _ _ _ I konungariket Sverige är det lugnt. Ingen avgår. Alla sitter kvar. _ _ _ Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under denna pandemi, så är det någon annans fel.”

Daniel Suhonens förvåning delas av kulturorganets redaktion. Om vi byter ut Suhonens exempel pandemin mot cykelleden Fyr till Grönhögen ser vi exakt samma mönster. Hur många som än gör fel, gör av med för många miljoner, försvinner i tjänstebil till Sydeuropa, har nollkoll på läget, upplöser styrgruppen eller helt enkelt går hem så händer ingenting. Ingen ansvarig politiker reagerar, ingen säger flasklock. Ingen avgår. Allt är bara kuckimaffens.

Och för att travestera Daniel Suhonen: ”Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under detta cykelledprojekt, så är det någon annans fel.”

Märkt

I röret…

I sitt svar 8 december lovade kommunalrådet Matilda Wärenfalk att återkomma med kostnadsuppgifter för cykelbron i Södra Möckleby. Det har hon ännu inte gjort.

Kulturorganet kommer därför att i ett öppet brev till de fem politiskt ansvariga för cykelledprojektet ställa två frågor av mycket stor betydelse för projektets trovärdighet.

Vi ska också garva lite. En artikel med cykelledens styrgruppsordföranden Freddie Forsman från 2019 tillhör mina absoluta favoriter…

Sannolikt blir det inlägg även om andra tomtar…

Märkt

Pestblues

Jag spelar min covidblues i moll. Grått. Trist. Död. Fan.

Kollar Gärdslösa prästgård på nätet. Stängd. Orsak: Covid-19. Söker på mina hårddiskar. Hittar nio år gamla bilder. Minns vår entusiasm för deras entusiasm. Entusiasm smittar. Det gör dessvärre även covid-19.

Två av entusiasterna vid Gärdslösa prästgård, Gun Nilsson och Anders Marell. Du kan läsa mer om prästgården här.

Märkt , ,

En sittmöbel som ingen rår på

Den uppmärksamma läsaren har lagt märke till kulturorganets kamp för bevarandet av sittmöbler i offentliga miljöer, exempelvis hamnar. Vi slåss mot de starka krafter som vill motverka trivseln vid en kopp kaffe och en bulle, som inte vill se en besökare eller turist och därför tar bort alla sittmöbler under tidig höst – för att inte placera ut dem igen förrän under sen vår.

Som moteld mot dessa reaktionära och odemokratiska krafter visar vi därför åter denna sittmöbel som stått pall i mer än 1 500 år. Enligt legenden går den som eventuellt skulle lägga sin hand på denna möbelprakt en synnerligen våldsam död tillmötes, så hemsk att vi inte vågar avslöja den.

Se filmen och njut av en möbelkonst så sanslöst fulländad att till och med Carl Malmsten – om han sett denna pärla – skulle ha gett upp sina planer på både möbeldesign och Capellagården.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt , , ,