Priserna duggar tätt

Från vänster ser vi Margaretha Lööf-Johansson, Kent Ingvarsson, Carl-Gustaf Nilsson, Jonas Börjesson och Kjell Magnusson.

Kommunfullmäktiges presidiums utmärkelse 2020 tilldelas Carl-Gustaf Nilsson och Jonas Börjesson, alltså den personal som sköter vandringslederna i Mörbylånga kommun. De prisas för sitt arbete med att hålla lederna i fint skick året om.

Under prisceremonin deltog kommunfullmäktiges ordförande, Kjell Magnusson (C), kommunfullmäktiges förste vice ordförande, Margaretha Lööf-Johanson (S), kommunfullmäktiges andre vice ordförande, Kent Ingvarsson (M) – och pristagarna! – Carl-Gustaf Nilsson och Jonas Börjesson.

Kulturorganet gratulerar och hoppas att de hyllade förutom det taskigt inramade diplomet med Maggans autograf fått åtminstone några tiotusentals Gurra för sveda och värk. ”Kommunala, politiskt kolorerade prisutdelningar av sovjetisk modell på södra Öland” kan som bekant få den starkaste att tappa det sista hoppet om en eventuell framtid.

* * * * *

Ett liknande pris har i dag förärats vår egen Sune Flisa. Han har av presidiet i Shimlas nationalförsamling tilldelats Den Gyllene Snöskyffeln för sina insatser att hålla cykelleden Fjäll till fjäll ren från snö, laviner, jordskred och förolyckade bergsbestigare/cyklister. Den 197 mil långa cykelleden Fjäll till fjäll anlades 2016-2019 och vid årsskiftet 2019/2020 greppade vår vän Sune den snöskovel som under det gångna året undanröjt uppskattningsvis 55 miljoner kubikmeter snö och is från den världsberömda cykelleden mellan de i bergbestigarvärlden så fruktade topparna Leo Pargial II North Peak, 6 791 meter över havet – Reo Purgyil, 6 816 m/öh, Chaanshal Peak, 4 520 m/öv, Choordhar 3 647 m/öh och Hatu Peak, 3 400 meter över havet. Cykelledens höjdskillnad är 8 893 meter, beroende på att vissa sträckor löper långt under havsnivån och därför måste skottas i grodmansdräkt.

Motiveringen lyder:
Sune Flisa har på ett självuppoffrande sätt hållit vår stolthet cykelleden Fjäll till fjäll i ett fantastiskt gott skick. Han har gjort det med kärlek, ödmjukhet och enastående envishet. Vi är många som sett honom arbeta på sitt karaktäristiska sätt ”att med fjärlilslätta skyffeltag smeka undan snön för att blotta vår kära cykelleds innersta väsen i symbios med vår gyllene historia, våra tusenåriga traditioner och våra ledares bergfasta mål: Shimla first!”

Borgmästarejobbet är för närvarande vakant i Shimla. Därför utdelades priset om 875 000 dollar av förste presidiegeneralen av fjortonde storleken Kentbad Inkvarkssbad. Första presidiemajorskan av andra storleken Maggi-Löffle-Snojhonsson överräckte därpå Den Gyllene Snöskyffeln i 24 karats guld, vägandes 22,3 kilo, till en strålande glad Sune Flisa.

I sitt fyra timmar långa tacktal framhöll Sune Flisa den imponerande tekniska, moraliska och mänskliga utvecklingen i Shimla. Han såg med förtröstan fram mot nästa skottår och jämförde cykelleden Fjäll till fjäll med sin mycket mindre kusin på Öland, Fyr till Grönhögen.

– På södra Öland anlägger man bara några kilometer här och där om året, ofta på fel ställen och man får därför göra om och göra fel igen, berättade Sune Flisa för den tusenfaldiga publiken på torget utanför slottet Gorton Castle i Shimla.

Talet följdes av timslånga applåder och 44 inropningar.

Sune Flisa i skottartagen högst upp på Leo Pargial II North Peak, 6 791 meter över havet. Lägg märke till att Sune skottar utan syrgastuber. Utanför bild ser vi de långtradare som för den skottade snön ned mot snötippen i Shimla där den bland annat används som kylmedel i processen att tillverka den av turisterna så högt älskade strutglassen ”Mount Sune”, som tillverkas i päron-, citron- och snösmak.

Märkt , , , , ,

15 tankar om “Priserna duggar tätt

  1. Eva Dillner skriver:

    Intressant att kommunen har två anställda som sköter lederna. I Eksjö kommun var det de olika föreningarna som skötte tillsynsvandringarna. Vi gick den tilldelade leden åt ena hållet på våren, åt andra hållet på hösten. Rensade sly, fixade skyltar och målade märken, markerade om det var något större träd som kommunen behövde fixa. Jag var med i Friluftsfrämjandet, i början hade vi Höglandsleden mellan Ingatorp och Mariannelund, samt mellan Klinten och Västra Lägern. Sen tog föreningarna i Hult över den östra delen. Fina vandringar, fina minnen. Massor med bilder. Underbart gäng. Vi vandrade varje vecka lite över 9 km antingen Höglandsleden från Eksjö eller via Skedhult. I ur och skur, snö eller barmark. Broddar anbefalles på vintern. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.
    Älskar alla vandringsleder som finns på Öland, har inte hunnit med att utforska alla än.

    Gilla

    • degerhamn2 skriver:

      En befogad fråga: Vad ska kommunen INTE ha anställda för? Vad ska kommunen INTE sköta? Är tendensen att vi går mot ett samhälle där kommunen lägger sig i allt mer – och därmed styr mer, bestämmer mer i relation till det kommunallagen ålägger dem? Som ni jobbade i Eksjö känns spontant bättre, naturligare. Jag vill inte ha en kommun som curlar sina invånare genom att anställa allt flera – för invånarnas pengar.

      Vi bör hålla ögonen på ”egenbelöningssjukan”, alltså kommuner och företag som SJÄLVA utser anställda till vinnare av olika slag, vinnare som sedan ska bli reklampelare för kommunen eller företaget i alla slags medier. Här tycker jag gammelmedierna har ett stort ansvar att INTE hänga på och bli dessa aktörers megafoner. Det är stor skillnad mellan att Mörbylånga kommun utser en anställd till nåt slags vinnare eller att hen utses av neutral part utanför kommunen, utan nån som helst koppling till kommunen. Det är inte för inte Mörbylånga kommun har fem anställda kommunikatörer med uppgift att i alla sammanhang framhålla kommunens förträfflighet. Ska vi vara ärliga – och det är väl bra att vara – bör vi inse att vi har fem reklamare anställda på kommunen för att med våra pengar – på alla upptänkliga sätt – glorifiera kommunen. Och dessa sätt blir allt fler i vår digitala värld.

      Men kulturorganet tar ju upp ämnet och till och med gratulerar vinnarna! säger vän av ordning. Svaret är ja, det gör vi. Men vi gör det parodiskt med illa dolda inbyggda signaler om vad vi tycker om ”detta självbelåtet navelskådande trams avsett att läggas ut på kommunens hemsida för att visa kommunens positiva krafter i tidstypisk trumpistisk stil där inget negativt får sägas, där ingenting får ifrågasättas, där kommunens allsmäktiga roll i medborgarens värld alltid ska styra och visa vägen mot lyckan, precis som inom religiösa samfund och politiska partier.”

      Sune Flisa

      PS. Ser nu att Ölandsbladet gick direkt i fällan.
      https://www.olandsbladet.se/oland/de-prisas-for-insats-som-forgyller-corona-livet-91ecfdcc/

      Gilla

      • Eva Dillner skriver:

        Ja det kändes ju naturligare att vi skötte tillsynsvandringarna eftersom vi ändå var ute på lederna. Kommuner anställer allt fler för uppgifter som dels kan skötas ideellt, dels för uppgifter som kan skötas på annat sätt. Jag ser att kommunikatörerna ofta lägger ut video, bilder och text, som de lika gärna kan ringa Ölandsbladet, Barometern, SR eller SVT Kalmar att rapportera om.
        Jag tror det går inflation i vad och hur. En kommun börjar göra flashiga inlägg, syns mycket i sociala medier, det mäts hur duktig man är på att få klick, för att hänga med i upptrissningen anställer man någon att sköta kommunikationen, sen bara växer det. Det blir en tävling kommuner emellan att vara bäst.
        Man kan skönja ett mönster med konsulter som jobbar med kommuner. T ex i VA frågor åker man runt, visar staplar, var ligger taxorna. Med icke så subtila budskap, ni ligger medel, men inte högst, det finns utrymme att höja… så fortsätter cirkusen från kommun till kommun.
        Jag vet i sjutton hur man får bukt med det. Politiker och tjänstemän ser möjlighet att få in mer pengar för sina projekt och där blir det också inflation.
        I Färjestaden bygger man ju så det knakar, två nya stora detaljplaner bara i år. Jag har inte statistisk men det lär ju handla om en inflyttning som ändå pendlar till Kalmar över bron för jobben. Jag förstår inte varför man vill göra Färjestaden till en sovstad, en förort till Kalmar. Eller som det står i nya planen, sommar och hamnstad. Det tar hand om några sommarveckor. De andra 10 månaderna? Som Borgholm?

        Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Du har helt förstått vad jag menar. Det finns en fara i denna ständiga mediala flashighet, avsedd att håva in klick. Dessa klick blir sedan ”bevis på nånting positivt”, vilket är helt fel slutsats. Folk klickar nog helst på det riktigt intressanta och det fullständigt tokiga.

          Det konsultmönster du talar om finns verkligen. Att det har kunnat byggas upp hittar jag bara en förklaring till: politikernas okunskap och därpå följande feghet. Man kan inte den mediala sektorn, man förstår den inte, man följer bara med, man säger ingenting, man låter kommunikatörer bli ansiktet utåt.

          Vad göra mot denna utveckling? Jag tror att man måste vara maximalt konkret. Det ska jag vara nu: Jag ifrågasätter Mörbylånga kommuns behov av fem kommunikatörer! Ja, jag till och med kräver att detta antal ska kraftigt reduceras.

          Vad kostar OSS en kommunkommunikatör om året? Nånstans mellan en halv och en miljon, kan tro, alltså mellan 2 500 000 och 5 000 000 kronor. Tycker de flesta sydölänningar att dessa pengar är rimliga i relation till utfallet?

          Gilla

        • Eva Dillner skriver:

          Tyvärr har ju samhället blivit mer fluff och mindre saklighet. Jag håller fullständigt med att fem kommunikatörer är för mycket för en liten kommun. Man behöver någon som kan sköta hemsidan men har man väl ett system är det faktiskt enklare för den som utför jobbet att uppdatera. Med bloggformatet kan man dela alla inlägg tvärs över alla sociala medier och skicka ut som epost. Älskar automaterad teknik. Men så är jag lat.
          Förr var det en tiondel som skulle in till makten. Tänk om skatten var en fast %, som inte gick att ändra på. Det skulle tvinga det offentliga att anpassa verksamheten efter kostymen. Det finns mycket man kan spara på. Bara all byråkrati, regler, och papper som mals genom kvarnen får en normal människa att storkna.

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Kul att pucka med dig, Eva. Synd bara att så få hänger på.

          Fluff och trams ägnar sig även kommuner åt i dag. Viktigare än att fluffa skulle vara att minska byråkratin, effektivisera men också analysera. Vad har exempelvis Kraftsamling Sydöland åstadkommit? Här skulle jag vilja se en detaljerad genomgång gjord av utomkommunal kraft – för lärdom till nästa projekt. Vad kostar bråken i kommunhuset? Vad kostar alla utköp av bångstyriga medarbetare? Jag skulle också vilja se en analys av nyttan med de kommunala 9 000 000 kronorna till cykelledprojektet Fyr till Grönhögen, gjord av ickeöländsk kraft. Men icke. Ingen kräver någonting. Det verkar till och med som om ingen vill veta, inte ens de lokala medierna. Ingen tycks bry sig. Ce sera sera…

          Den fasta skatt som du nämner är intressant, åtminstone som abstrakt exempel. Fanns en sån skulle dagens ”dragspelsekonomi” inte kunna föras. Då skulle kommunerna inte kunna jobba som de gör i dag, alltså ”enligt sin egen kompass”. Lite överdrivet kan man nog med fog säga att har man inte råd med något i en sossestyrd kommun höjer man helt enkelt skatten, av tradition och ohejdad vana (man lyckades under ”det i mina ögon katastrofala 1960-talet höja skatten till 103 procent – ett svårslaget rekord). Att höja skatten är för sossar lika enkelt som att vrida på kranen för att få en starkare vattenstråle.

          Men… Och nu blir det spännande. Skulle skatten ligga fast skulle det mycket snart visa sig hur makalöst orättvist dagens skattesystem är. Små fattiga glesbygdskommuner skulle snabbt inse att de inte hade råd med nånting utöver de livsuppehållande insatserna – och kanske inte ens med dem. Då skulle staten/makten genast tvingas erkänna att dagens penningöverföringar från rika till fattiga kommuner måste bli mycket större för att folk i glesbygd helt enkelt skulle överleva. Jag är (gud ske lov) inte nationalekonom, men hur mycket större borde gå att räkna ut genom att jämföra skattesatserna i de rikaste kommunerna med de fattigaste multiplicerat med antalet invånare plus/minus de kommunala utjämningsbidragen (så förhatliga i de rika kommunerna). På ett ungefär. Jag tror att staten då skulle tvingas revidera hela skattesystemet när man insåg de ofantliga kostnadsskillnaderna för att bo i stad jämfört med på vischan. Ett bra och dyrt exempel är naturligtvis bilen. En lantis måste ha bil, måste köpa massor av bensin, måste åka långt för att handla käk, gå till läkare, tandläkare, nöjen, men även för de banalaste ärenden.

          De rikare storstadskommunerna skulle naturligtvis fråga: Varför är ni så korkade att ni bosätter er på Öland eller i Norrland?

          Först då borde alla förstå hur allvarligt läget är. För att få rättvisa förhållanden måste följakligen hela skattesystemet göras om. Eller så skulle alla svenskar tvingas bo i rika storstadskommuner. Och hur kul skulle det bli i en skala mellan ett och tio?

          Kan slutligen inte låta bli att dra upp min gamla käpphäst: Låt åtminstone folk betala skatt i den kommun de utnyttjar. En svensk från rik storstadskommun som bor tre eller elva månader om året på Öland ska naturligtvis inte betala all skatt i den rika hem kommunen och inte ett öre på Öland.

          Gilla

        • Eva Dillner skriver:

          Tack detsamma! Kul att bolla tankar. Ja visst är det märkligt att man inte följer upp, hellre tassa vidare till något nytt. Det skulle gå att ha en mycket stramare offentlig sektor, med fullgod service.
          Jag är inte så säker på att landsbygden skulle förlora på en fast skattesats. Skatten skulle i alla fall vara lägre och förutsägbar. Utjämningssystemet är en katastrof, det finns inga incitament att varsamt hantera skattebetalarnas pengar. Utan de kommunala utjämningsbidragen skulle Malmö redan gått i konkurs. De går back cirka 400 miljoner kronor om året. Vi betalar.
          Det går att ändra skatter så man gynnar folket i glesbygd, t ex en differentierad drivmedelsskatt. Ta bort den i glesbyg och maxa i storstad.
          Man måste inte centralisera. Byskola eller stor centralskola, var mår barnen bäst?
          Överhuvudtaget borde skattern stanna där de genereras. Momsen som alla besökare betalar, det hamnar inte här…

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Det finns många sätt att finansiera. En spontan träff under en av sommarens cykelturer visade på ett av dem. Det anses helt självklart i Österrike där denne cyklist med Ölandsrötter driver pensionat.

          https://alvarsamt2.wordpress.com/2020/06/05/losning-for-oland/

          Gilla

        • Eva Dillner skriver:

          Ja det är ju en väg att gå. Men tänk om moms och andra skatter som genereras här skulle stanna här. Det skulle göra skillnad, utan att öka kostnader och skattetryck.

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Det är givetvis en möjlighet. Menar du att dessas skatter av PRODUKTIONEN skulle stanna där den är placerad rent geografiskt? Det påstås att man har ett sånt system i Norge där inte bara skatter utan produktionsvinsterna stannar där de görs. Men jag vet inte hur det är konstruerat, och jag har svårt att tänka mig att det fungerar ”rakt av”. Vad skulle farbror staten säga om exempelvis Jokkmokks kommun fick behålla alla sina genererade slantar från vattenkraften? Deras knappt 5 000 invånare skulle bli rika som troll.

          Och hur blev levnadsvillkoren då i glesbygd med extremt många åldringar med minimal produktion av i stort sett allt? Ättestupa eller rannskjuts (en jämtländsk metod för samma ”avslutande ändamål”)?

          Gilla

        • Eva Dillner skriver:

          Oavsett hur man utformar finns det alltid plus och minus. Ett skattesystem som inte skickar pengar till central instans borta-långt-ifrån tror jag är att föredra. Men allt går att lösa, om man bara vill.

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Då hoppas vi att alla vill.
          Dessvärre tror jag få i makttoppen vill ändra skattesystemet. Det är helt enkelt för komplicerat. Därför kör man lappa, riva, limma, sopa, måla, fila…
          Och det är synd. Just nu – när pandemin lamslår hela världen – är nytänkande helt rätt i tiden. Se bara på Biden. Den gamla stöten satsar verkligen skjortan. Det skulle vi också göra. Nytt skattesystem som gynnar hela landet, alla näringar! Gör rent hus med historiska onödiga obsoleta hänsyn! Våga något för en gångs skull!

          Gilla

        • Eva Dillner skriver:

          Efter mycket lappa och laga är det svårt att fixa, utan att göra om systemet i grunden. Vilket är nödvändigt när det inte längre går att punktfixa.
          Biden satsar inte, han monterar ner och sätter amerikanerna sist.

          Gilla

        • degerhamn2 skriver:

          Om Bidens satsningar kan man ha olika meningar. Om jag minns rätt vill han dra på med 2000 miljarder på klimatet, vilket kanske kan bli avgörande om det överhuvudtaget finns nån framtid för amerikanerna – och alla andra.

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: