Min gamla Canon EOS 50D börjar bli till åren, 13 år. Den måste vara gjord av pansarplåt och diamant. Jag har säkert tagit flera hundratusen bilder med den, och den har aldrig kinkat. Under 13 år har främst sensorerna utvecklats. Jag märker att canonen nu tar sämre bilder i .jpg än en billig men modern fickkamera.
Men som ofta finns en lösning. I detta fall heter den .raw. I raw-format hänger kameran fortfarande med – om jag hjälper till med lite pillgöra i bildbehandlingsprogrammet. Och det gör jag så gärna, eftersom bildbehandling är grunden till all utveckling av den tekniska sidan i det ”bildljugande” som kallas fotografering.
Bilden nedan är tagen med 13-åringen och ett mycket billigt och enkelt zoomteleobjektiv i 480-millimeterläge på fri hand. Fotot duger gott fastän jag trots sommarljuset nödgades pressa på en aning till 400 ISO!
Fototipset lyder alltså: Är din smälla mogen för pensionering – använd den i RAW-format och du kan ha nytta och glädje av den i tio år till.
alvarsamt2 
400 ISO! I solljus och med vita båtar!!
Hm… måste nog ta fram några gamla trotjänare och se vad som händer. Dock inte min gamla Rolleiflex, som min pappa köpte på 1950-talet, för den vet jag inte riktigt var den finns.
GillaGilla
Jag hade bara råd med den billigare släktingen, Rolleicord. Den tog riktigt bra bilder, under vissa omständigheter lika bra som Hasselbladaren. Så leta fram godbiten. Film finns ännu att köpa.
GillaGilla