Årets höjdpunkt uppnås precis innan året är slut. 18:00 kan du nämligen avnjuta Tennysons Nyårsklockan i Sune Flisas årliga uppläsning nere vid fyren Långe Jan. Fotograf är Ingvar Charm-Knubbendorph.
– Jag har alltid varit före min tid, därför kör jag sex timmar före årsskiftet, säger Sune Flisa i en längre intervju i den indiska tidningen सच्चाई.
Allan von Kompost
redaktionschef
Inspirerade av Mörbylånga kommun har hela redaktionen tillbringat natten vid sina skrivpulpeter. Varför? undrar vän av ordning. Jo, Sune Flisa har gett order om styrdokument för kulturorganets fortlevnad.
– Vi måste veta var vi är, vart vi ska och vilken uppgift vi har i detta liv, sa han.
Alla nickade och antecknade. Och sen började vi snickra styrdokument så det stod härliga till. Vi var alla lyckliga och vi alla skrattade högt medan vi skrev. Nedan ett par exempel:
Styrdokument för pennor och med penna skrivna texter (längre styrdokument om text på datorer är under arbete)
Styrdokument för toalettbesök
Styrdokument för vårt tänkande
vid pennan
Gunnar Schabroll
styrdokumentsdirektör
Katarina får kulturorganets hederspris för ”professionellt bemötande, snabba beslut och närmast omänskligt tålamod då vi velat få ut papper från Mörbylånga kommun. Katarina levererar allt med ett leende, som syns även i nåt så trist som mejl”.
Hela redaktionen niger och bockar för Katarina Johansson på Mörbylånga kommun.
En minut in på nyårsdagen publiceras Livet på södra Öland, december 2021.
I den får du bland annat veta:
Allan von Kompost
redaktionschef
Kulturorganet har på senare år reagerat allt mer mot den växande mängden politisk bullshit. Det ser vi som en nödvändig kursändring, ity denna moderna avart breder ut sig allt mer och skapar en allt starkare känsla av ”att kejsaren är naken”.
Låt oss exempelvis titta på lilla Mörbylånga kommuns alla styrdokument. Du ser den skrämmande listan av ”Öriga styrdokument” här. Man häpnar. Vad är detta för byråkratiskt dravel, hopsnickrat i falsk konsensus av folk som mot god ersättning totar ihop rena önskesagor med lyckligt slut – för vems bästa?
Jag väljer ett av dessa 86 långa och välmenande men naiva styrdokument: Strategi för utveckling av södra Öland. Det är ingen rolig läsning. Man häpnar över alla självklarheter snickrade av rader med vackra ord utan nån som helst kontakt med krav och metoder för verklig utveckling. Det är ren och skär ordbajs på dagisnivå. Jag går så långt i min kritik att jag måste ifrågasätta författarnas självbilder. Vilka tror de att de är? Tror de på fullt allvar att listan nedan med rent dravel för kommunen framåt!? Tror de verkligen det!? Nej, det kan inte vara möjligt. Men om så verkligen är fallet finns ingen räddning.
Läs det makalösa dravlet nedan:
Jag tillhör inte skaran som menar att politiker måste vara perfekta människor. Såna finns inte. Men det finns gränser.
Annika Strandhäll har redan passerat två av dem: Gissningen i teve att vi har två fungerande kärnkraftverk och två nedlagda skulle naturligtvis ha lett till omedelbar avgång som klimat- och miljöminister med ansvar för slutförvaret av utbränt kärnbränsle. Efter en sån vurpa kan förtroendet för henne aldrig återuppstå.
Denna kalamitet är likvärdig med att finansminister Damberg skulle påstå att den svenska rubeln är stark, eller att utrikesminister Linde säger i direktsändning att ”det som händer i Belarus huvudstad Moskva är förfärligt”.
Det andra strandhällska övertrampet rapporterar TV4 Nyheterna om. Hon har haft nio kronofogdeskulder sedan 2018. Nio. Är inte det sex sju för många under så kort tid?
Siri Sirlig
tf nyhetschef
Hamnfiaskot i Mörbylånga har kostat kommunen 11,8 miljoner kronor, skriver tidningen. Förutom de sju miljonerna i förlikningsprocessen har kommunen dragit på sig ”juridiska kostnader” på 910 000 kronor.
Men inte nog med det. Barran berättar också om kostnader på 3,9 miljoner för planprogram, detaljplan och rivning av byggnad i hamnen.
Och så avslutar gammelmediet med några tröstande ord riktade mot skinnade skattebetalare: ”Det är kostnader som Matilda Wärenfalk menar att kommunen skulle ha haft oavsett en juridisk process eller ej.”
En journalistik på hugget skulle naturligtvis kolla upp fakta. Vem har blivit betald för vad i den korta summeringen ”juridiska kostnader”? Och stämmer det som kommunalrådet säger om utgifter ”_ _ _ oavsett juridisk process eller ej”?
Journalistikens uppgift är att granska makten, inte ge röst åt den.
Sune Flisa
chefredaktör
Det är rubriken i Barometernartikel om Revyarna i Torsås som haft ett tufft år 2021.
Rubben är märklig. I de boxningsklubbar jag har varit med i var man helt utslagen och uträknad till tio som knockad, medan en golvning kunde vara sekundkort.
Ingvar Charm-Knubbendorph
MMA-vrak
Från årsskiftet kommer medarbetare på kulturorganet att då och då skriva om tendenser och fakta som intresserar dem.
– Dom korta texterna får handla om precis vad som helst, säger en entusiastisk Sune Flisa. Bara jag får läsa dom först, stryka och skriva om efter mitt huvud. Alla medarbetares åsikter är nämligen värda att tas på fullaste allvar, säger han i en kommentar.
Först ut blir vår kulturreporter Siri Sirlig. Hon bloggdebuterar 1 januari med inlägget ”Gammelmediernas nyhetsval”.
Söndergråtna över det faktum att vår ledare Sune Flisas vackra idé om att gräva av södra Öland och låta spetsen driva söderut för ankring och bildande av en ny fri nation gick om intet får en släng nostalgisk glans av till redaktionen inkommet brevf i vilket författaren skriver:
”Under mina år i Malmö var Sten Broman ett härligt inslag i livet. Han hade också en ambition att med en kanal frigöra Skåne från det vedervärdiga övriga Sverige.”
Vad hans idé stupade på förtäljer dock icke noten. Vi kan bara konstatera att även fria tänkare som Sten Broman kunde stöta på patrull. Det värmer i den intellektuella och faktiska kylan.
Allan von Kompost
redaktionschef
För några månader sen skissade vår högt älskade chefredaktör på ett paradis redan i jordelivet. Tanken var enkel: Gräv av södra Öland från resten av ön, låt den avskurna landsdelen driva nån mil söderut, ankra upp där och skapa en ny fräsch fri modig nation utan kopplingar till mellanmjölkstänkande, gråzoonskapitalism, jäv, ljusskygga sällskap, väl dolda intresseföreningar samt politisk och religiös fundamentalism.
Idén stannade dock på skissbordet. Orsak: Det fanns alldeles för få grävmaskiner för jobbet.
Men visst var tanken vacker?!
I sitt julaftonstal i Shimla tog vår chefredaktör upp gammelpressens svårigheter med neutraliteten.
I det fyra timmar långa talet sa han bland annat:
– Vi på kulturorganet påstår oss icke neutrala, vi slår åt alla håll. Vi fintar åt vänster, vi hookar åt höger, vi slår raka slag mot mitten. Gammelpressen däremot utger sig för att inta neutrala positioner i sin nyhetsrapportering. Man misslyckas ofta.
Ett exempel är dagens Ölandsbladet. Artikeln handlar om en mans protester mot de nya vindsnurrorna på Utgrunden i Kalmarsund.
Rubrik:
Redan där sätts tonen i artikeln. Sommarölänningar är ett patrask som inte ska sticka upp mot oss åretruntboende, äkta, rättänkande ölänningar. Med valet av ordet nygammal får man protesten att se extra onödig ut; parken har redan funnits, varför då bråka om den återuppstår? Man glömmer då att sju verk blir 17 och att de ny snurrorna blir ofantligt mycket högre än de tidigare.
Men reportern nöjer sig inte med denna dom. Han ångar vidare, sannolikt i den naiva tron att ingen märker hans egna åsikter.
Reportern skriver på knagglig svenska:
”Mannen i 80-årsåldern är Civilingenjör, naturvårdsaktiv och ornitolog´ och `Halvårsboende´ i Degerhamn. Dock skriven norr om Stockholm.”
Denna text är ett exempel på människoförakt och bristande journalistisk kompetens. Avsikten är glasklar: Skribenten/tidningen vill hänga ut mannen för åsikter som inte stämmer med reporterns/tidningens.
Han är 80-årsåldern. Vad spelar det för roll? Är han inget att bry sig om för att han är mycket äldre än skribenten?
Han är civilingenjör med versalt C. Vad tillför detta faktum? Skriver reportern det versala C:t för att förlöjliga mannen? Skulle titeln även sättas ut om mannen var renhållningsarbetare eller undersköterska? Om ja, skulle även Renhållningsarbetare sättas i versal och i så fall varför?
Han är halvårsboende i Degerhamn. Ja, där kom det igen: den nedsättande tonen mot icke bofasta ölänningar. Hör inte en halvårsboende samma ljud som en helårsboende under det halvår han bor på Öland? Ser en halvårsboende störande ljus på annat sätt än en helårsboende under det halvår han bebor ön?
Dock skriven norr om Stockholm. Huvudstadsföraktet igen, det tjatiga. Icke fullblodsölänning – inget att ta på allvar. Skulle bostadsorten sättas ut med ett dock före orten även om han var skriven i Bergkvara eller Hoburgen?
Man kan skriva om andras åsikter på ett till synes korrekt sätt – men ändå få dem att framstå som felaktiga/löjliga/naiva. Det har denne reporter lyckats väl med. God Jul.
Allan von Kompost
Redaktionschef
i 40-50-årsåldern
sommarölänning
skidåkningsaktiv och lingvist
halvårsboende i Kvista
dock skriven i Rossön
Mörbylånga kommun tilldelas kulturorganets hederspris Årets Kalkonrulle. Kommunen fullständigt krossade motståndet.
Kommunen hedras för priset genom att ett 4 x 8 meter stort diplom med juryns motivering spikas upp på väggen till delstatskontoret Himachal Pradesh Secretariat i Shimla.
Motiveringen till det åtråvärda priset lyder:
”För en process som startade redan innan som vi började tidigare med sätta målet för kommunen är värt att fokusera på men inte samtidigt förlora inte näringslivet fritt från droger för på samarbete med de bofasta politiken kommuninvånarna på det politiskt planet men vidare mot slutet i processens omedelbara början – men heller inte i slutet av våra barns utgång ur arbetslivet spelar in. Det har med där och nu Mörbylånga kommun sannerligen dom lyckoost med!”
Du ser den vinnande videon här.
vid pennan
Ingvar Charm-Knubbendorph
jurydirektör, elitreporter
MMA-vrak
Elpriserna går upp. Det kommer på sikt att höja många andra priser, på livsmedel, transporter, för lantbruk och industrier.
Vindkraftsparkerna i Sverige byggs till stor del av utländska intressenter som vill sälja elen utomlands – där de får bättre betalt. Statliga kinesiska bolag är stora investerare. Ett dominant bolag i Sverige är China General Nuclear Power Corporation. Det är svartlistat i USA.
Sverige har drabbats av en fix idé av nästan religiös natur: Att bli första fossilfria landet. Storsvensk nationalism när den är som värst!
Det är det ungefärliga innehållet i videon med gamle miljökämpen och kärnkraftsmotståndaren Björn Gillberg. Jag har aldrig tidigare sett honom så upprörd som nu. Jag tolkar honom som att vi går mot en katastrof med målet att bli Europas vindkraftskoloni med flera 10 000-tals vindsnurror. Om bara 20 år behöver vi el från ytterligare tio kärnkraftverk! säger kärnkraftsmotståndare Björn Gillberg och lägger all skuld på Miljöpartiet – som genom denna toksatsning förstör enorma arealer av svensk natur, ödelägger gårdar, raderar djurliv.
Kreditupplysningsföretaget Syna har nu svarat på våra frågor om hur de gjorde undersökningen som vi skrivit om i inlägget Kommunskryt för skattepengar.
Du läser svaren nedan. Tyvärr funkar inte ingående länkar. Vill du se dem får du skriva in adressen manuellt i din webbläsares adressfönster.
I dag gäller det att ligga lågt. Elen är dyr som guld. Maten får lagas på utegrillen. Vi får treva oss fram i eftermiddagsmörkret. Ljusstumpar från den slokande luciakronan får duga som måltidsbelysning. Dator och radio får köras med handvev, alternativt trampkraft. Elvärme och ugn måste läggas i träda – kanske till våren då vi åter kan slå på lite lyse och se var vi är. Det här har våra politiker fixat bra.
I dagsljuset hinner jag före skymningen läsa två stora insändare, en i Barran, en i Ölandsbladet. Den i barran är skriven av Carl-Wiktor Svensson (KD). Om jag – utan att använda den eldrivna spisen – kokar ner hans åsikter blir summan: Vi behöver mer kärnkraft.
I Ölandsbladet berättar stor insändare att vi behöver mer vindkraft till havs.
Den viktiga skillnaden mellan de två insändarna är värd att notera: I Barran skriver en politiker, insändaren i Ölandsbladet är skriven av sex män(!) i vindkraftbranschen.
Framgent bör vi alltid kolla vem som skriver insändare och debattartiklar. Politiker lägger ut kurs, branschfolk vill tjäna pengar.
Allan von Kompost
redaktions- och insändarchef
Det var kommunchefen Ann Willsund som beställde annonsen i Ölandsbladet. Nu väntar vi svar på vem som gjorde annonsen och – eventuellt – till vilken kostnad.
Ann Willsund är på hugget. 19:14 fick vi mejl om vem som gjort annonsen:
Värt att notera är även att det bolag som gjort bakomliggande undersökning inte svarar på mejl med mycket enkla frågor. Vad är en undersökning värd om man inte får fakta om den? Skvatt intet.
Sune Flisa
chefredaktör
I höstens tevefrågestunder med Anders Ygeman/Mikael Damberg och andra regeringsföreträdare fick vi det ständiga beskedet att Sverige har elöverskott – som exporteras. Allt lät kuckimaffens i den motsträviga kärlekskramen med det snurrigaste partiet av alla: vindsnurrepartiet.
Makten sa att det var bra att stänga ned de kärnkraftverk som stängts ned. Mycket bra, till och med. Mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket bra till och med. Vindkraften och vindsnurrepartisterna skulle fixa skivan hur lätt som helst. Vi har lågt elpris och – som sagt – vi har så mycket el att vi kan exportera. Så säg inte emot. Vi har som alltid rätt, ity vi är makten.
Nu varnas för högsta medelpriser på länge. Sex Gurra för en kilowattimme i dag, tisdag. Många befarar att vissa delar av elnätet kan behöva stängas ned under vissa perioder i vinter. Orsak: Det är kallt. Det är vinter.
Men… Brukar inte december vara kall? Brukar inte december räknas som vinter?
Sune Flisa
chefredaktör
Min fråga om vem som beställt helsidesannonsen i Ölandsbladet och vad den kostade är tydligen för svår för kommunen att besvara. Kommundirektören svarar inte, inte heller näringslivschefen. I ett svar till kommunens kommunikatör vet han inte vilken annons det gäller. Han ber kommunikatören svara kulturorganet…
Tilläggas bör att kreditupplysningsföretaget Syna inte heller i dag har svarat på kulturorganets enkla frågor.
Fortsättning följer…
Du ser annonsen i underliggande blogginlägg.
Ska Mörbylånga kommun köpa helsidesannonser i gammelpressen för att skryta om sig själv? Ingår det i en kommuns uppgifter?
När Svenskt näringsliv i höstas presenterade undersökning om företagsklimat hamnade Mörbylånga kommun på plats 275 av 290 kommuner. Man var också sämst i länet. Nu säger kommunen i en helsideannons att man har bäst tillväxt i länet, allt enligt kreditupplysningsföretaget Syna.
Kulturorganet ifrågasätter en skev utveckling. För några år sen köpte kommunen in falska artiklar, nu skryter man i lokalpressen genom annonser. Vilket blir nästa steg i den kommun där det tog 17 år att stycka av en tomt, där skatten är skyhög, där avgifterna är bland de högsta i landet, där man skämt ut sig med en havererad cykelled och där östra sidan släpar långt efter i utvecklingen?
Kulturorganet har sedan i torsdags morse sökt svar på frågor hos företaget Syna. Inget svar.
Många vinkar till mig när jag är ute och hojar. Det är skoj. I dag viftade säkert tio bilister under mina tre mil. Men jag ser inte alla. Ibland måste jag titta stint framåt när jag filmar, ibland är glasögonen igenimmade, ibland ser jag ingenting för regn och oftast hinner jag inte se vem som hälsar på grund av hastigheten eller blänkande vindrutor. Dessutom: När jag vinkar tillbaka har vi i regel redan passerat varandra.
Vinkar jag alltså inte tillbaka vet ni orsaken. Keep vinking!
Det finns planer på att bygga nya snurror på Utgrunden i Kalmarsund fem kilometer väster om sydvästra Öland. Det skissas på sjutton verk upp mot 275 meter höga.
Har du synpunkter kan du tycka till genom ett så kallat samråd. Men det är bråttom, 21 december är sista dag.
Eva Dillner från Grönhögen vet hur man gör.
Denna video har tidigare publicerats men omarbetats efter en hänvisning till fel insändare. Nu ska dock allt vara korrekt. När videon togs bort hade den setts av ett hundratal tittare.
Vindkraft eller kärnkraft? Någon av dessa källor krävs om Sverige ska klara en egen elproduktion i framtiden. Förbrukningen kommer att öka stort och snabbt. Elintensiva företag och en snabbt växande armada av elbilar måste packas med volt och ampere.
Av en ren slump ser jag att det i de tre länen i och runt Stockholm bara finns 46 vindkraftverk, se kartan i videon. Jag kollar på nätet… Oj, av Sveriges 4 500 vindkraftssnurror stör bara 26 i Stockholms län. Hur var det nu man sa…? Gärna vindkraft men inte där jag bor. Denna inställning kallas också NIMBY-syndromet, Not in my backyard. Jag vill att man bryter de metaller som håller liv i mina datorer – men bara i Afghanistan eller nånstans långt bort. Jag vill att man bryter kalk till cement – på Gotland men inte på Öland. Man får gärna bygga kärnkraftverk så jag får el till hojen och lyset – men bygg dom för 17 inte på Öland.
26 vindkraftverk i Stockholms län! Det är iögonenfallande fakta. Och detta trots att det är där elen behövs, där och i södra Sverige. Redan i dag avstår företag i Mälardalen och Skåne satsningar på grund av elbrist och därmed för höga priser. Nästan all vattenkraft finns i Norrland. Där har man gott om el. Men ledningarna ned till söder är för klena. Det har dom varit i decennier. Trots vattenkraften i norr står vindkraftskogen där tät. I Norrbottens län snurrar 418 verk, i Västerbottens 368, i Västernorrlands län 406. Det blir 1 192 snurror i tre Norrlandslän att jämföra med de 46 i huvudstadslänen. I Ragunda kommun i Jämtland produceras tio procent av landets klimatsmarta el. Där sätter man nu p för ny vindkraft.
– Det räcker nu, säger kommunalråd.
I Krokom säger moderaterna nej till flera snurror och i lilla byn Offerdal nejar Vänsterpartiet. Motståndet ökar – och kommer att öka ännu mycket mer. Det kommunala vetot kommer att bli snurrornas värsta fiende, men utredningar tittar på hur detta veto eventuellt ska förändras. Varningsflagg bör hissas. Det finns de som tror att regeringen vill skrota vetorätten.
Vi förstår nu att ett nytt krig är under uppsegling: Kriget om framtida elproduktion. På ena sidan står vind- och sol-kraftentusiasterna, på den andra kärnkraftförespråkarna. Detta krig kommer att bli mycket blodigt, ity båda sidor har stora arméer av specialister och förståsigpåare. På nätet finns tusen och åter tusen sajter om de olika lägrens åsikter, och ve den som tycker fel i en värld där bara man själv har rätt. Alla åsikter bemöts med antingen applåder och hyllningar, eller burop och lögner.
Som chefredaktör är det min plikt att efter bästa förmåga skildra dessa hemska krigshandlingar, ofta utförda i bakhåll eller genom femtekolonntaktik. Att min egen inställning är den enda rätta förstår alla, men den håller jag för mig själv. I stället får andra ta skiten av att våga tycka till. I denna video ger jag ordet till Eva Dillner, Grönhögen.
Varför går allt så långsamt? Varför tar beslut så lång tid? Varför händer ingenting? Det är frågor som vi alla ställer oss då och då. Efter flera decenniers tänkande – tänk att det ska ta sån jäkla tid! – har jag svaret: Människan är förändringsobenägen. Det ligger i generna. Hittar vi en bra stig genom skogen till mormor går vi den gärna om och om igen. Vi letar inte efter en ny, även om det ryktas om bättre vägval. Hur många röstar annorlunda än sina föräldrar? Inte så många. Hur många bönder vågar inse att plöjning kan vara onyttig och onödig? I stort sett ingen. Farfar plöjde så här. Och farsan. Därför gör jag det också. Hur ofta sätter du dig på en ny plats runt matbordet där hemma? Hur ofta försöker du hitta nya egenskaper hos den människa du hatar? Hur ofta omvärderar du din politisk inställning? Tycker du att den som byter parti är en vindflöjel? Menar du att man ska stanna på sitt jobb och inte bli en hoppjerka? Är det finare att jobba 40 år på samma ställe eller är man då en enögd idiot utan livshunger?
Denna sanning – att vi är förändringsobenägna och konservativa – får stöd av de samhällssystem vi byggt. Se bara på arbetsmarknaden. På exempelvis public service-företaget Sveriges Radio sitter livstidsanställda säkert tills de går i pension eller dör. Samma man eller kvinna får i decennium efter decennium ge sin syn på det som händer i världen, i landet, inom kulturen och idrotten. Samma gubbar och tanter får tycka samma samma år efter år och därmed styra åsiktsfloden åt ett visst håll. I God morgon världen väljer en enda kvinna kurs, i parodiska Public service skriver ständigt samma (livstids-)anställda manus, sannolikt till nån dör eller programmet läggs ned. Landshövdingar sitter limmade om dom inte ringer låtsaskåta brudar för statliga slantar. Habitatansvariga på Länsstyrelsen kan i hela sitt liv bestämmer var och hur habitaten ska inrättas på södra Öland. En stadsarkitekt kan i decennier göra en stad allt tristare. Byrådirektörer sitter livet ut. Teves soffpaneler blir som julen – dom återkommer vare sig man vill eller inte. Vad vore en tevepanel utan Göran Greider? Och vad vore Expressen utan Leif G W Persson? Hela vårt lilla Sverige är uppbyggt som ett jättestort mekano. Alla balkar är både bultade och limmade. Styrsystemen är dubbla och försedda med backup. Endast några få människor i detta mellanmjölksland saknar den trygghet som ständigt eftersträvas: politikerna. Bara genom att lägga en liten lapp i en urna kan du rasera Magdalena Anderssons eller Ulf Kristerssons fortsatta liv. Kan du med en liten lapp i en urna ändra din egen uppfattning i någon som helst fråga? Svaret är troligen nej. Du tror dig redan veta bäst – trots att den som faktiskt vet bäst är jag, Sune Flisa.
Summering: Människan är konformistisk. Ultrakonservativ. Hon vill inte ändra i onödan. Hon vill bara få det bättre, dock utan att veta vad ”bättre” betyder. Detta bättre får inte kräva insats eller möda. Det bättre ska levereras av politikerna – med automatik. Och detta trots att de har vår tids taskigaste anställningskontrakt.
Eder Sune Flisa
chefredaktör
Vid omarbetningen av videon försvann naturligtvis de två kommentarerna. De löd:
Jag tror Du ändrar uppfattning om du får se ett 280 meter högt vindkraftverk en knapp kilometer utanför Degerhamn i Kalmarsund.. Om du inte förstår vad det betyder för de boende i form av buller, både hörbart och högfrekvent och för bevarandet av Världsarvsstatusen för vår vackra bygd, så beklagar jag. Ber samtidigt att få bli stuken som prenumerant. Dina lokala skildringar och cykelupplevelser är ok/trevliga, men inte dina knäppa politiska reflektioner över ämnen du uppenbarligen inte behärskar.
Lars Ettarp
*****
Lars.
Jag är besviken på mig själv, ity jag trodde mer om dig. Du reagerar som ett litet barn. Får jag inte nappen pinkar jag på mej! Tyvärr är din inställning modern: Den som inte tycker som jag intresserar mig inte. Genom detta sätt att beskåda världen blir man en tragisk cyklop på den ensammes stig. Själv är jag mån om att läsa alla slags uppfattningar, även de jag ogillar eller till och med avskyr. Det är den inställningen som skiljer mellan demokrati och diktatur, mellan öppenhet och besserwisseranda.
Vad jag förstår av din kommentar menar du att jag ger uttryck för nåt slags ”vindsnurrekärlek”. Var i rullen jag ger utlopp för den förstår jag inte, men misstänker att du syftar på mina frågor i intervjun med Eva Dillner. Därför vill jag tacka dig. Jag agerar helt rätt som journalist: Jag ifrågasätter den intervjuades argument och påståenden, trots att de helt överensstämmer med mina. Mina vänner känner väl till min negativa inställning till vindkraft, en inställning som jag nu – dessvärre – måste offentliggöra. Jag vill vara objektiv och hålla bloggen öppen för alla slags åsikter. Följaktligen blir jag mycket glad då griniga små barn med cyklopiska synsätt lämnar den.
soliga
Staffan
Albrunnamöbeln
Farlig korsning
Björn Gillberg – Vindkraften hotar elförsörjningen och demokratin!
Mina videor på Youtube hittar du här
När väl den omredigerade versionen av novembervideon, del III är publicerad börjar vi jobba på decemberrullen. Innehållet är långt ifrån spikat, men hittills ser ämnena ut att kunna bli dessa:
Min fru och jag handlade i ICA Grönhögen. Jag ville se vad som händer i byn och gick därför mot anslagstavlan… Men? Hur har man tänkt? Ska jag behöva dra ut tio kundvagnar för att komma i läs- eller sätta-upp-lapp-position? Eller finns annan lösning? Kikare, kameraförsedd drönare, horisotalperiskop?
alvarsamt2 