Vy från Grönhögens hamn.
Annonser
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Författararkiv: degerhamn2
Albrunna förr och nu
Det beramade inlägget om Lars Henells bok Albrunna förr och nu har dröjt en aning på grund av en trilskande skanner. Men nu har nämnda skanner fått ta emot tre vänsterkrokar, en högersving och en dansk skalle – och går åter som en klocka. Inlägget publiceras på måndag.
smakprov ur ”Februaricykling”
Den 36 minuter långa versionen av Februaricykling kan du se här. Den ligger på min blogg Cykla på Öland.
om muntlig ordergivning – och att skriva med munnen
Med viss svårighet går det att manuellt använda min lilla actionkamera Gopro Hero 6 black även som stillbildskamera. Men eftersom avtryckaren kräver enorm kraft är det bättre att använda röststyrning och säga ”Gopro, take a photo!” Då gör den det. Man kan också säga ”Gopro, start recording!” Då börjar den filma. Eller ”Gopro, stop reckording!” Då slutar den filma. Dock krävs ganska högt röstläge i en inte alltför störande ljudmiljö. Det är nog inte så märkligt att folk stirrar på mig där jag går eller cyklar med min kamera fastsatt högst uppe på hjälmen och skriker en massa högljudda, konstiga kommandon på engelska till någon osynlig medhjälpare.
Nedanstående foton tog jag dock manuellt. Havet brusade och vinden ven så högt att Gopro inte kunde uttyda mina order.
Om man inte håller extrema vidvinkelkameror – som Gopro – alldeles rakt mot motivet blir det mesta utåt bildkanterna böjt. Det kan man svära över – eller utnyttja för att ge bilden mer dynamik – som här vid stranden nedanför Södra bruket, Degerhamn. Bäst effekt får man om man går mycket nära det objekt som är närmast kameran. Här ser vi också att jorden onekligen är rund. 😉
Röststyrning av kameror och datorer kommer säkert mer och mer, liksom sajter och program som transformerar tal till text. Själv använder jag ibland Speechlogger för att snacka in snabba mejl eller riktigt långa texter. Funktionen är numera förvånansvärt säker. Bäst är att inte bocka i Auto-Punctuation, utan i stället hålla musen på punkt och ”punkta” manuellt. Ska man sätta komma-, utrops- och frågetecken krävs musförflyttning. Läser du tydligt kan sajten skriva ut text i normal konversationshastighet. Det enda tillbehör du behöver är en mikrofon, och en dator förstås. Den intalade texten kan exporteras till exempelvis .txt-fil eller .doc-fil, mejl, diskar eller Google Drive.
rätt ut i havet!
Detta är ett av Ölands hundratals – kanske tusentals – utflöden i havet. Vattnet på bilden kommer från källor en kilometer längre upp på alvaret. Det skummande sötvattnet är till synes kristallklart och har tidigare använts som dricksvatten vid Södra bruket. Jag uppskattar att flödet på bilden är minst 10 liter per sekund, kanske 20. Vid 10 liter per sekund blir volymen 600 liter per minut = 36 000 liter i timmen = 864 kubikmeter per dygn = 315 000 kubikmeter per år. Givetvis varierar flödet stort i detta och alla andra vattendrag, men här kan sannolikt den gamla devisen ”många bäckar små gör en stor å” ledas i bevis. Om vi tog hand om alla dessa sötvattensutflöden skulle vi kanske slippa bygga dyra avsaltningsverk, vars vatten smakar pyton. Fråga gamla sjömän inom kryssningsbranschen! De drack hellre champagne än vatten – och vem gör inte det? Framöver kommer en film om denna märkliga vattenled med vackert stensatta kanaler och underjordiska gångar. Man kunde förr. I dag krånglar vi ofta till det. Sant eller osant?
historisk djupdykning
En vandring på öländska stränder kan ge goda inblickar i jordens historia. På bilden ser vi fossiler av knutgräs, en typ av ängsröe som växte högt uppe i Anderna under den så kallade epifatiska eran, för ungefär 14 miljoner år sedan. Stenen har sedan förts till Öland genom olika eruptiva utbrott på jorden.
En biolog jag känner påstår att detta är ett vingfossil från en typ av strandskata, kallad Hybericon flatusis. Stenen har sannolikt först sjunkit till stora djup för att senare föras upp till stranden igen genom så kallad polymetrisk transparation, en process i vilken saltvatten ”suger med sig” material som omges av sötvatten. Stenen är omkring två miljarder år gammal.
Kalksten med tydliga spår av vattenkvalstret föngrisslor. Dessa levde i enorma kolonier på grunda vatten och utgjorde basföda för plattfiskar, smolt och andra mindre yngel för ungefär en miljon år sedan.
Den kanske intressantaste stenen av dem alla, en borytisk kalksten (kalksten med insmält porfyr) med tydliga fossiler av kräftpärlor, sumpskalbaggar och en större stenkräfta. Den senare syns nedtill på stenen. Den lär vara det första vattenlevande djuret som kunde göra korta vandringar på land för att sätta i sig olika slags insekter och mindre groddjur. Stenkräftan kunde bli upp till 30 centimeter lång och hade en liten giftgadd inne i munnen. Den är på långt håll släkt med vår tids skorpioner.
Kalksten med tydliga fossiler av Kvedum ficilitas, ett slags vass som växte i det grunda vattnet mellan Öland och Gotland under den hydromisiska perioden för 30 miljoner år sedan. Senare sjönk dessa bottnar flera tusen meter, innan de höjde sig igen för 12 miljoner år sedan och stabiliserades på de djup vi finner dem i dag. Det finns inget svenskt namn för Kvedum ficilitas, men den växer fortfarande i havsvikar i Egypten, där den i folkmun kallas ”rumpvass”.
Blåskiffer, en av den dolomitiska erans vanligaste skiffertyper. Den bildades genom att enorma mängder musslor som – vartefter de dog – packades i upp till 900 meter tjocka bottenlager. Dessa tunga lager tryckte samman molekylerna i den dominerande vitskiffern och successivt genomfördes transformeringen från vitskiffer till blåskiffer. Processen kallas av geologerna för ”parentetisk dyplosi”.
En cirka fem miljoner år gammal sandsten. Sandstenslagren bildades där de polynesiska öarna ligger i dag. Genom stora rörelser i jordens så kallade plattor fördes enorma mängder sandsten upp till dagens norra Europa, Svalbard och delar av nordpolens bottnar. Spåren vi ser i stenen är orsakade av den ytterst lilla pikafonmusslans pulserande skalrörelser i jakt på föda, främst encelliga amöbor. Pikafonmusslan kunde äta upp till åtta gånger sin egen vikt per dygn. Inget annat djur, utdött eller nu levande, kan sätta i sig så mycket.
En kvartsitbit med tydliga spår av den lilla tubmasken (Tubifexus irrivana). Den cirka fem millimeter långa masken levde på små loppor, främst Siphonaptera filistere, som i sin tur levde på ett slags grönalg som kunde växa i mörkret på stora djup. Forskarna tror i dag att denna alg, Microspitas klorofyllum, är den enda växt som kan leva, växa och fortplanta sig helt utan ljus. Tubmaskarnas fodersök orsakade under årmiljonerna de urgröpningar i stenen vi ser i dag.
Förklaring:
Stenarna ovan är verkliga. Men all text är ren fantasi. Kanske har du läst och fascinerats av det som berättats. I så fall är du lurad, du har gått på fake news. Sådana sprids av enskilda individer, politiska grupperingar och anställda ”nättroll” i statliga eller privata lögnfabriker över hela världen.
Falska nyheter och osanna fakta kan på sikt bli förödande för demokratiska länders trovärdighet och framtid. Var därför alltid skeptisk och ifrågasättande till uppgifter och nyheter på nätet. Ofta räcker det med några enkla sökningar för att avslöja ljuget. Hade jag stött på detta blogginlägg hade jag genast googlat på några av stenarna, djuren och växterna i texterna. Bluffen skulle då genast vara avslöjad. Några ytterligare tips för att avslöja falska nyheter och felaktiga fakta hittar du här.
kommande rubriker
Historisk djupdykning – strandstenar exemplifierar fake news.
Lokalhistorisk djupdykning – vi har läst Lars Henells bok Albrunna förr och nu.
Februaricykling – en hojrunda på Gubbmonarken gjord 7 februari. Nu är det dags att börja trampa på allvar…
Över floden in bland träden – vi åker vattenrutschkana rakt ut i Kalmarsund.
Ölandsraset ut i Kalmarsund fortsätter – hur länge finns Öland kvar?
ett förlorat slag
Min fru köpte två semlor på södra Öland. De var bakade utanför Göteborg. De har sålunda transporterats 40 mil. Tidigare låg semlor i pappkartong med litet tittfönster i plast. Det duger inte i dag – trots alarm om fisk-, val- och fågeldöd på grund av just plastsörjan i våra hav. Nu ska det vara plast! Basta! HELPLAST! Kunden måste få fri insyn till läckerheten! Det här plaståbäket är en stadig konstruktion, ska du veta. Allt för att sälja. Skit i miljön! Skit i fisken! Skit i alla sköldpaddor som möter tarmvredsdöden! Viktigare är att två små semlor i en nästan skokartongstor, stadig plastlåda med lock kommer fram till kunden 40 mil bort!
växtkraft i februari
Det är bara början av februari, snön har precis emigrerat. Trots det ser strandvegetationen söder om Hammarby livskraftig och frodig ut. Det lovar gott…
Skarvpiren i Grönhögen
Vill du se skarv kan du ta dig till södra piren i Grönhögen. Där sitter ofta ett 40-tal fåglar. De är svåra att komma nära, och med bara en vidvinkelkamera är de omöjliga att få på bild. Desto tydligare syns deras lämningar…
isande politik
I dag var all snö borta. Puts väck. Men på sötvattnen ligger fortfarande isarna. Och i dem ser man att världen inte längre är sig lik.
Sossar regerar på högerbudget, liberalerna sjunker som stenar och trots den ökande miljömedvetenheten backar Miljöpartiet. Upp och ned är världen! V. S. B.
cykeldags!
Från i går är det riskfritt att cykla igen. Cykelleden mellan Degerhamn och Grönhögen är helt isfri, så när som på 150 meter efter raksträckan söder om Södra bruket där snön fortfarande ligger för tjock för att forcera på hoj. Här ser vi inte en enda millimeter snö.
Både luft- och vägtemperaturen höll sig runt + 3 grader i går eftermiddag och i den friska sydliga vinden gick det undan på väg norrut. Det både regnade och snöade, men vad gör det så länge man kan trampa!? Men det är för tidigt att ropa hej, redan på tisdag spås minusgrader igen.
liv och död
Det porlar i bäckarna på södra Öland. I Alvkälla växer bottenväxterna till sig när dagarna blir längre. De ser redan frodiga ut. Annat liv dör. En rödhake har flugit färdigt…
en epok går i graven – nästan
Ingen kan ha undgått nyheten att Cementa i Degerhamn snart krymper verksamheten till ”nästan ingenting”. Oron på hela södra Öland är stor; Cementa har under många decennier varit motorn i bygden. Finns ett liv efter Cementa? Den som överlever får se…
Cementa i Degerhamn är en gammal fabrik. Bolaget bildades 1886 och produktionen började 1888. Hur många ton man tillverkat under alla 131 produktionsår är omöjligt att säga då produktionsmängderna har ökat över tid. Första året tillverkades runt 6 000 ton per år att jämföra med de 300 000 ton per år som produceras i dag. Om vi fabulerar fritt och och räknar med ett snitt på 150 000 ton per år under 131 år skulle den totala produktionen hamna på smått ofattbara 20 miljoner ton (20 000 000 ton).
inbromsad publiceringstakt
En handskada i en cykelvurpa gör det svårt för mig att skriva på tangentbord. Därför publiceras bara ett inlägg under följande vecka – en film om Cementa i Degerhamn. Den läggs ut i morgon måndag klockan 12.
Måndag veckan därpå kan du läsa recensionen av boken Albrunna förr och nu, skriven av Albrunnasonen Lars Henell, inte bara författare utan också VD, biolog, kassabiträde, butikschef, växtodlare och springsjas på Albrunna Perenner.
Allan von Kompost
chefredaktör
då var det 3 februari 2012
För exakt sju år sedan såg det – snömässigt – ut ungefär som i dag efter nattens snöfall. Men här går i dag cykelleden från Södra bruket mot Albrunna och hela sträckan har stängsel mot branten ned mot havet.
Nu som då vimlar det av hare. Vi ser här söderut från tallskogen ungefär mittemellan Albrunna och Södra bruket.
Både vinschen och ekan finns kvar än i dag. Men den uppochnedvända ekan ser mer ut som en plankhög än en båt.
Summering av tankar om vår nya regering
En summering av vår senaste enkät: Har vi en bra regering nu?
50 läsare tyckte till och resultatet nedan uppnåddes 00:00 den 31 januari.
guds vilja
– Gud ville att Trump skulle bli president!
Jo, det är sant. En människa har sagt så. En vad jag förstår mentalt frisk människa har sagt så. Hon heter Sarah Sanders och är Vita husets pressekreterare i president Trumps kabinett.
Men ok, vi har religionsfrihet och var och en får tro på vad hen vill. Det finns tusentals gudar att upphöja till den enda. Man kan även tro på vitten, troll och stjärntecken, flisor, astrologi, järtecken – ja till och med på tomten.
Jag blir därför glad då jag läser Barometern i dag: Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar. Nybro pastorat har tappat över 2 000 medlemmar på sju år. Det är ett friskhetstecken, en åsikt som naturligtvis inte delas av kyrkan.
Kyrkoherde Lars Ström säger:
”_ _ _. Kyrkan vill ändå förmedla ett hopp för framtiden, vi har en berättelse som för oss genom livet och in i döden.”
Där ligger tragiken: Hoppet om ett nytt liv, sannolikt ett bättre, häftigare, skönare, inte så jobbigt som detta. Denna tro förminskar uppskattningen av det pågående livet. Om inte denna tro på något ”dunkelt kommande liv” fanns och ständigt, ständigt utlovades, skulle människan bli djupare förankrad i det liv hon nu lever. Hon skulle vårda det bättre och livsnjutningen skulle bli sannare.
I vårt land är staten lyckligtvis skild från kyrkan. Men religionens iskalla grepp ute i världen är på många ställen förödande. På ett av tusentals såna ställen kan man säga att ”Gud ville att Trump skulle bli president”.
Leni Jönsson Wackander-Kviqk
kulturorganets nya ledarskribent
Allé i byggsats
Vid Alunvallen i Degerhamn ligger det man kapat av almarna i allén mellan Södra Möckleby och Albrunna. Detta är en av de två högarna.
Den andra högen är ännu större. Orsaken till kapningen av almarna är almsjukan, en obotlig åkomma orsakad av den lilla almsplintborren. Denna hög ligger utmed Kvarnvägen.
Personligen undrar jag varför man inte kapar hela allén på en gång – och planterar nya träd av annan sort. Att ta lite då och då förlänger bara plågan – och nästan ingen i vår enkät tycker att högstubbar är vackra.
Så sent som 2012 såg den vackra allén frisk ut. Sedan gick det snabbt utför…
fjärrlånet är tillbaka
Enligt Ölandsbladet är det nu åter möjligt med fjärrlån på biblioteken i Mörbylånga kommun. En demokratisk rättighet är alltså åter i spel. Bravo! säger kulturorganet till den som fixat biffen – vem det nu är.
Fjärrlån är lån från andra bibliotek i landet – om den bok du söker inte finns på kommunens bibliotek.
oerhört många otroliga klyschor
Det luddigt skrivna/sagda är det luddigt tänkta. Detta misstag gör vi alla, mer eller mindre ofta. Det är mänskligt.
Men det är oftare regel än undantag i samhällssektorer som exempelvis turism och näringslivsutveckling. I dagens Barometern läser jag en stort uppslagen artikel med rubriken Kraftsamling pågår för fullt på Sydöland. Jag har nu läst artikeln två gånger och förstår ingenting. Den innehåller bara paradklyschor och ord staplade på ord, trots att avsikten är behjärtansvärd: Att få Sydöland att överleva även sedan Cementa förminskat sig till nästan ingenting.
Korta fakta: Cementa lägger ned 30 april. Kraftsamling Sydöland bildades i november förra året. I projektets arbetsgrupp ingår enligt artikeln fyra personer. En styrgrupp finns också.
Några snabba klipp ur artikeln, mina kommentarer inom parentes:
- ”Det går aldrig att upprätthålla någon skola eller omsorg om det inte bor några människor här.” (Självklart. Varför skulle vi satsa på en skola och omsorg om det inte bor några människor här?!)
- ”Vår ambition är att antalet arbetstillfällen som finns på södra Öland inte ska minska utan finnas kvar och helst utökas.” (Vacker tanke, men bara vackra ord. Vänligen ge handfasta exempel på hur det ska gå till!)
- ”Ett exempel på en åtgärd är att tillsammans med de redan etablerade företagen som finns på öns södra del ta fram behov och hitta lösningar.” (Behov? Lösningar på vad?)
- ”Det finns tomma lokaler här som skulle kunna nyttjas eller om man vill bygga något nytt. Det finns otroliga förutsättningar här.” (Tomma lokaler finns nästan överallt på vischan. Varför då bygga nytt? OTROLIGA förutsättningar? Nämn någon, då! En av Södra Möcklebys bästa affärslokaler har stått tom i många år)
- ”Budskapet behöver även spridas till dem som kan vara intresserade.” (Självklart. Man sprider väl inte budskapet till dem som inte är intresserade. Har ni förresten bjudit in boende till dialog? Jag har inte hört eller sett något om detta.)
- ”Den styrgrupp som nu har bildats med de parter som finns där har en oerhörd styrka.” (OERHÖRD styrka! Ok, hur då? Vari består denna OERHÖRDA styrka?)
- ”Vad som kommer att krävas är kraftsamling och att kommun, region och föreningar står på tå.” (Ja, jisses så många ord om ”ingenting”)
- ”Företagsetablering är ytterligare en betydelsefull faktor.” (Oj oj oj, jag tyar snart inte längre…)
Jag önskar projektet all framgång. Men ett tips är att minimera de ”närmast automatiska klyschorna” och inte strössla med meningslösa fraser som ”otroliga förutsättningar” och ”oerhörd styrka”. Det finns förvisso vissa utvecklingsmöjligheter för södra Öland. Men som läget är i dag är dessa sannolikt varken otroliga eller oerhörda. Med en sansad uppfattning av framtida möjligheter kan resultatet sannolikt bli ganska bra. Men haussas förväntningarna till himlen blir nog alla parter småningom besvikna.
Om en vecka lägger gruppen fram en så kallad projektplan för 2019.
Mitt hopp står till att jag har fel i min modesta uppfattning om utvecklingsmöjligheterna för Sydöland. Gärna OERHÖRT OTROLIGT mycket fel.
Sune Flisa
Kulturorganets
kultur- och
arbetslivsutvecklare
då var det 29 januari
Det ensamma trädet på Schäferiet 29 januari 2012.
Ett stycke Ölandsnatur 29 januari 2013.
Vågen i Grönhögens hamn 29 januari 2015.
längtan
Nu står jag inte ut längre. Snö, is, halka, isvallar, isknollror, isfläckar, isbumlingar, vinande snö, snö på livsfarlig is, hårda ryssvindar med ännu mera snö och is och kyla och annat iskallt vitt fanskap i en mörk tid…
Jag säger bara ett enda ord: Juni!
slantar för ökat öppethållande minskar öppethållandet?
”Vi måste naturligtvis se över våra öppettider”, säger Elisabeth Ingelf, nytillträdd bibliotekschef i Mörbylånga kommun. Hon säger det i Ölandsbladet 24 januari. Elisabeth Ingelf säger detta efter att beslut tagits om att kommunens bibliotek måste minska sina kostnader med 1,6 miljoner kronor. Det kan knappast tolkas på annat sätt än att man är beredd att minska öppethållandet, eftersom hela artikeln andas ”sparande”. Den slutar: ”Elisabeth kommer i samarbete med kultur- och fritidschef Eleonor Rosenqvist ta fram ytterligare besparingsmöjligheter _ _ _.”
Men hur går minskade öppettider ihop med de 320 000 kronor från Kulturrådet som kommunen fått för att använda till ökat öppethållande på biblioteken?
Alvarsamt2 har tidigare frågat bibliotekschefen men bara fått konstaterande, icke det minsta förklarande svar. Läs det här.
Sune Flisa,
kulturchef
på kulturorganet
PS. Jag har nu skaffat lånekort på huvudbiblioteket i Kalmar. Det har öppet varje dag, även lördagar och söndagar. Det mycket välskötta biblioteket i Degerhamn har – ännu så länge – öppet måndag 14-19, torsdag 10-16.
händelseintensiv cykelsträcka
På en så kort sträcka som knappt tre kilometer ska vi inte bara se den vackra novembernaturen, gamla bruksbostäder och en bruksruin, utan också en strålande utsikt mot Sverige, ett ”stentungt nav” och en ”ovanligt stenig trädgård”.
telesortie
Den gjorde ett spöklikt och starkt intryck på mig 2012 då den plötsligt stod där som ett skulpturalt minne av en svunnen tid i Norra Möckleby. Här pågick mystisk telepati. Vem stod där inne så länge, så orörlig i den bistra kylan?
Som nyfiken betraktare drabbades jag under fotograferingen av ett kraftigt sting magisk telefåni. När jag nu för tiden kör genom Norra Möckleby är den telepatiska telefonkiosken borta. Någon som vet om den har gjort telesortie?
då var det 20 januari 2018
Denna dag hade naturen dekorerat räcket vid cykelbron i Södra Möckleby med korkskruvsliknande snögirlander. Snödjupet ser ut att vara ungefär som i dag – exakt ett år senare.
har vi en bra regering nu?
Efter drygt fyra månaders mer eller mindre transparenta förhandlingar har vi fått en ny regering? Vad tycker du om den?
Svaren ser du när du röstar. Slutresultatet presenteras om cirka en vecka.
vänd dig 180 grader!
Genom att ta en bild och sen vända sig om i 180 grader och ta ytterligare en bild kan man ibland få fram två olika världar. Metoden passar särskilt bra när ljuset är hårt och man får med- och motljus. Bilderna nedan är tagna i dag från samma ställe i mitten av allén mellan Albrunna och Södra Möckleby. Färger, toning, totalintryck är väsensskilda.
Allén i medljus vid lågt solstånd.
Samma trädparad – om än decimerad – i skarpt motljus.
novembercykling
Har du ännu inte sett senaste cykelfilmen på Cykla på Öland kan du nu se den här. Den är en och en halv timme lång. Filmen ska kunna ses i 4K. När filmen gått igång kan du klicka på ”hjulet” nere till höger på skärmen och ställa in kvaliteten på 2 160 p.
vid osynlighetens gräns
För nästan två år sedan, den 1 juni 2017 blev Thomas Carlzon landshövding i vårt län? Är det nån som sett till honom sen dess?
Allan von Kompost
chefredaktör
