Kategoriarkiv: 136:an

Nytt ljudförsök med två myggmikrofoner

För en tid sen skrev jag om mina försök att uppnå ett bättre ljud i mina cykelvideor, klicka här. Eftersom det nu går att cykla igen gav jag mig i dag ut på vägarna med en ny mikrofonuppsättning: En mygga på ryggen – en på bröstet. I ryggsäcken låg ljudupptagaren, en Zoom H6.

Vinden var stötig mellan 8 och 11 meter per sekund så vindgenomslagen blev lite för många, trots att båda mikrofonerna hade bra deadcats. I kommande försök ska jag dels använda ytterligare deadcats, dels testa att ha mikrofonerna i burkar, endast öppna åt ett håll. Den idén bygger på den gamla moppestruten/gubbstruten, se här.

I dagens försök tycker jag att ljudet har blivit bra mycket bättre än tidigare. Speciellt hör man bilar långt före och efter att de passerat mig. Det gäller både de som kommer bakifrån och framifrån. Vissa bilar hör man över en halv minut efter att de kört förbi mig, vilket blir mer realistiskt än om billjudet ”bara morrar till och dör ut inom några få sekunder”.

I videon nedan cyklar jag fram och tillbaka på 136:an genom Södra Möckleby på min lilla hopfällbara Bickerton. Filmen ska endast ses som ett ljudtest – ingenting annat.

 

 

Annonser
Taggad , ,

sänk hastigheten genom albrunna!

Albrunnabor kräver 40 i stället för 70 kilometer i timmen genom byn. Det skriver Östra Småland i dag.

Alvarsamt har sedan länge krävt ändringar i hastighetsregleringshärvan, i vilken kommunen, Länsstyrelsen och Trafikverket har luddiga roller. Läs detta genomgripande reportage om de maktens tossigheter som för utomstående ger ett förlöjligat intryck av södra Öland.

Hur man kan förorda 40 genom öde och bredgatade Kastlösa och 70 genom smalgatade och med cykelled förbundna Albrunna är en av de ännu olösta existentiella kärnfrågorna.

Sune Flisa
ledarskribent
och
filosof
Taggad ,

dagens ölandsbild 192

dagensolandsbild192Det är sällan svårt att hitta en parkeringsplats på södra Öland. Trots det ställer sig en och annan lite var som helst.

nya ögon

_mg_2863

Ofta gäller det att ta några steg extra, att se med nya ögon, att ständigt vara nyfiken. Som häromdagen. Vi har många gånger suttit vid rastplatsen Eriksöre vid 136:an. Nu tog vi just de så viktiga extrastegen och fick se något för oss helt okänt: Landborgens stup ned mot kustslätten.

Västra landborgen är den västra kanten av Ölands mot öster lutande kalkstensplatå. Överst på den ligger en drygt 10 000 år gammal strandvall. Den bildades strax efter inlandsisens avsmältning då Öland steg upp ur havet. Strandvallarnas torra, upphöjda lägen var lämpliga för bosättningar och gravfält. Nedanför strandvallen ligger den tre kilometer breda kustslätten ned mot Kalmarsund med en av Sveriges bördigaste jordar.

_mg_2836Rastplatsen ligger – enligt öländska mått mätt – högt över havet. Vid horisonten längst till vänster skymtar Kalmarsund och Sverige.

eriksore_rastplats_102Längst till höger går väg 136 mot norr. Rastplatsen har gedigna bord med tak. Toalett finns också.

eriksore_rastplats_128Mitt i allt det deprimerande läskpappersgrå i det ynkliga novemberljuset finns fortfarande en och annan färgklick.

_mg_2739En mycket brant trappa leder ned mot slätten med en av landets bördigaste jordar. Även fortsättningen är brant, men det finns uppspända rep att hålla sig i.

_mg_2800En geolog skulle kunna berätta mycket om detta skifferparti på toppen av landborgen. Jag kan bara säga att det är både kraftfullt och vackert.

_mg_2855Från detta bord med tak ser man ut över Kalmarsund och Kalmar. Men det är lite längre till staden än bilden berättar. Den är nämligen tagen med ett kortare teleobjektiv.

– – – – – – –
Alvarsamt2 är en fortsättning på avslutade Alvarsamt. Klicka här för att komma dit. På Alvarsamt hittar du 1 800 inlägg och 7 000 fotografier.
Taggad , , ,
Annonser