Kategoriarkiv: Albrunna

fartigt bonusvarv

Som första media i världen har kulturorganet filmat den norra nedfarten av det så kallade bonusvarvet i Albrunna. När varvet – som egentligen är en tresidig rektangel – är färdigt kommer det att gå undan här. Se själv.

 

 


 

Annonser
Taggad , ,

Lyd inte pilen!

Du kommer hojande från söder, på cykelleden. I Albrunna möts du av liten skylt som vill få dig att ta höger. Nej! säger kulturorganet. Den sträckningen är tråkig och farlig, 136:an är inget att leka med när fartgalna turister invaderar ön.

Naturligtvis lyss du till kulturorganet. Naturligtvis går du mot strömmen. Du är motvals, bjäbbig, trilsk, mån om din integritet och fria vilja – precis som kulturorganet.  Du tar vänster – och äventyret väntar…

 

Naturligtvis kan du ta denna föreslagna rutt även om du kommer norrifrån. Det är bara att vända på kuttingen.

 

 


 

Taggad ,

högre eller lägre

Brusa högre lilla å heter en dänga med Janne Schaffer. Min film borde kanske heta Brusa lägre lilla å. Du förstår snart varför…

 

 

 


 

Taggad , ,

snabba jobb

I veckan som gick visade sig plötsligt ett djupt dike mellan höga jordvallar nedanför Albrunna. Jag förmodar att man lägger ned bevattningsrör från det utvidgade vattenhålet nere vid Kalmarsund. Du kan se dammen här.

Bevattningsdammen ligger nere vid havet till vänster i bild. Kameran ser här norr ut.

Diket gick fram till cykelleden mellan Södra bruket och Grönhögen. Framtiden får utvisa om det blir en förlängning av röret söderut. Dagen efter jag tog dessa bilder var diket igenlagt. Det syntes knappt att man grävt. Det går undan med dagens maskiner.

 

 


 

Taggad , ,

bok för ölandsälskare

 

Den lilla byn Albrunna hade 2010 endast 51 invånare, enligt Wikipedia. I höstas utkom en bok om byn, Albrunna förr och nu av Albrunnasonen Lars Henell. På nästan 300 sidor berättar Lars om den by han blivit trogen. Som läsare förundras man. Emanerar denna ocean av fakta och händelser verkligen från en liten oansenlig by i öländsk glesbygd? Mycket har nämligen hänt i denna lilla bebyggelse på var sida om väg 136 strax söder om Södra Möckleby. Oräkneliga evenemang och udda personligheter har satt avtryck i vardagen, i jordbruket och stenbrotten, i kulturen, på fotbollsplanen, på dansbanorna och på festplatserna.

En titt i innehållsförteckningen räcker för att få ett hum om bokens omfattning. Lars går igenom gård för gård. Vi får fakta om varenda inflyttare, om smått och stort under decennium efter decennium. Ämnena skiftar. Jordbruket upptar ett kapitel, barnens lekar ett annat, skepp och skeppare ett tredje och andra världskriget ett fjärde.

Framlidne Tage Nilsson vandrar som en röd tråd genom boken – och åren. Minneskonstnären Tage var en ”hårddisk på två ben”. Med sin kamera dokumenterade han det mesta som hände i Albrunna under mer än ett halvt sekel. Bokens foton är många och ofta unika. Tyvärr är trycket av dem ibland oprecist. Som helhet är dock boken en synnerligen entusiastisk, levande och kunnig skildring av det lilla i det stora, av liv och död i liten by i en stor och föränderlig omvärld.

”Det som är nu, har i en allt snabbare värld blivit till ett förr och det man gör nu spelar en inte helt oväsentlig roll när det i en nära eller avlägsen framtid betraktas som ett förr.”, skriver Lars Henell i tänkvärt efterord.

Några få exemplar av Albrunna förr och nu lär finnas kvar för liten slant. Du köper ett hemma hos Lars. Han är lätt att hitta. Han driver Albrunna Perenner.

 


 

 

 


Det i boken omtalade bymuseet Albrunna Förr och Nu kan du läsa mycket mer om här.

 

 


 

Taggad , , ,

då var det 3 februari 2012

För exakt sju år sedan såg det – snömässigt – ut ungefär som i dag efter nattens snöfall. Men här går i dag cykelleden från Södra bruket mot Albrunna och hela sträckan har stängsel mot branten ned mot havet.

Nu som då vimlar det av hare. Vi ser här söderut från tallskogen ungefär mittemellan Albrunna och Södra bruket.

Både vinschen och ekan finns kvar än i dag. Men den uppochnedvända ekan ser mer ut som en plankhög än en båt.

Taggad , , ,

Allé i byggsats

Vid Alunvallen i Degerhamn ligger det man kapat av almarna i allén mellan Södra Möckleby och Albrunna. Detta är en av de två högarna.

Den andra högen är ännu större. Orsaken till kapningen av almarna är almsjukan, en obotlig åkomma orsakad av den lilla almsplintborren. Denna hög ligger utmed Kvarnvägen.

Personligen undrar jag varför man inte kapar hela allén på en gång – och planterar nya träd av annan sort. Att ta lite då och då förlänger bara plågan – och nästan ingen i vår enkät tycker att högstubbar är vackra.

Så sent som 2012 såg den vackra allén frisk ut. Sedan gick det snabbt utför…

 

 


 

Taggad , , , , ,

händelseintensiv cykelsträcka

På en så kort sträcka som knappt tre kilometer ska vi inte bara se den vackra novembernaturen, gamla bruksbostäder och en bruksruin, utan också en strålande utsikt mot Sverige, ett ”stentungt nav” och en ”ovanligt stenig trädgård”.

 

 


 

Taggad , , ,

bonusrundan i Albrunna tar sig…

Uppförslöpan åt öster nedan Albrunna är snart färdig. Hinner man även med resten av löpan så vi får en hel cykelled från Degerhamn till Ventlinge redan i år?

Snart fattas bara asfalt…

 

 


 

Taggad , ,

straff- eller bonusrunda?

Arbetet på ”straffrundan” nedom Albrunna fortsätter. Kulturorganets redaktion har redan döpt om den till ”bonusrundan” eftersom en cykelled hellre ska vara omväxlande och spännande än ”kortast möjliga väg mellan två punkter”. Att cykla ska vara mer ”njutning” än ”kommunikationsmedel”. Den här ”krumbukten” blir rolig att hoja! Den blir svettig uppför och speedig nedför.

Leden går här rakt upp åt öster. Uppe vid stakpinnarna svänger den höger på en gammal – i dag igenvuxen – kommunal väg.

Ungefär 50 meter före det gula huset uppe till höger viker leden ned mot väster och bevattningsdammen och Kalmarsund igen, se fotot nedan.

Leden kommer uppifrån och ned mot kameran, svänger sedan höger i bild, vilket i verkligheten blir ”mot söder”, se bilden nedan.

Leden uppifrån – i ovanstående bild – ansluter här till den redan asfalterade sträckan öster om bevattningsdammen. Cyklar vi nedåt i bilden styr vi söderut. Då har vi hel asfaltled ned till kyrkan i Ventlinge.

 

 


 

Taggad , ,

labyrinttips genom Albrunna

Kulturorganet har tidigare berättat om hur du kan cykla så kort sträcka som möjligt på väg 136 genom Albrunna. Här visar vi en ännu en möjlighet… Dragningen är dock ingenting för racercyklar eller andra med känsliga däck.

Du förstår ledens dragning ännu bättre genom att se filmen på min blogg Cykla på Öland. Klicka här för att se den.

När du kommer norrifrån – från höger i bild – tar du ned här på den grusade vägen efter ett gult hus. Den leder ned mot Kalmarsund. Nere vid bevattningsdammen tar du vänster på den asfalterade leden. Därifrån har du asfaltsled ända ned till Ventlinge kyrka.

Femtio meter in på grusvägen ser det ut så här. Du svänger höger och sen vänster ned mot dammen. Inga konstigheter.

Du cyklar ned mot vattnet utmed muren. Där gruset upphör tar du asfaltsleden till vänster.

Efter nån halvkilometers trampande cyklar du in i denna bild, på leden vid huset. Du hojar uppför backen och tar höger – till vänster i bild. Sen är det bara att stå på till Ventlinge. Där måste du vara på alerten igen – leden upphör hux flux. Ingen vet om den flugit i luften eller upplösts i atomer av okänd anledning. Men upphör gör den… Lycka till.

 

 


 

Taggad ,

klar för jobb?

En grävmaskin står nu uppställd nedanför Albrunna. Ska man hinna göra hela leden färdig genom byn före årsskiftet? Den som lever får se…

 

 


 

Taggad

cykelledslabyrinten Albrunna

Hur cyklar man på cykelleden genom Albrunna? Ja, den frågan har vi ofta ställt oss denna vår, sommar och höst. Information och skyltar har helt prioriterats bort av ledningen för projektet Fyr till fyr.

I senaste inlägget på min andra blogg Cykla på Öland får du förhoppningsvis några aha-är-det-så-man-styr-hintar om hur du kan sick sacka dig igenom byn från norr till söder.

Bloggen finner du här.

 

 


 

Taggad ,

doft av asfalt…

I dag fulländades cykelleden förbi tryffelodlingen söder om Albrunna genom asfaltering. Det hela blev bättre än jag tidigare trott.

Även snutten förbi ”proppen vid trädet” asfalterades i dag. Snart kan vi hoja säkert mellan Degerhamn och Grönhögen…

 

 


 

Taggad , ,

det rör på sig…

Om vädret tillåter hinner man förhoppningsvis asfaltera cykelledssträckan söder om Albrunna i år. Där har det hänt mycket under bara några få dagar. Och vid ”proppen vid trädet” har man redan rödmarkerat kanterna för asfaltläggning…

13 november. Det jobbas vid tryffelodlingen söder om Albrunna. Här tittar vi norrut.

13 november. Bakom krosshögarna går leden ned till vänster. Här har vi alltså passerat tryffelodlingen på väg norrut.

13 november. Det ser ut att bli gott om utrymme förbi tryffelodlingen. Vi ser här söderut.

17 november. Här svänger leden ned till vänster norr om tryffelodlingen, se även bild 2.

17 november. Leden förbi tryffelodlingen på väg söderut.

17 november. Förbi tryffelodlingen på väg norrut.

 

 


 

 

Taggad ,

nu sätts sågen i almsjuk allé

En av Sveriges vackraste alléer kapas nu ned till ved. Den tidigare så stolta trädparaden sträcker sig från Albrunna i söder till nedfarten till Södra bruket i norr. Men varför lämna kvar högstubbar? De blir med åren vita och ger ett kusligt och ödelagt intryck. I kulturorganets enkät var nästan alla röstande emot sådana. Kolla siffrorna här

 

 


 

Taggad ,

november

En månad utan charm? Nej då, till och med fåglarna sjunger och kraxar och hackspetten hackar fastän vi tuffar på allt närmare jul…

 

 


 

Taggad

det osynliga skeppet

Minns ni när man grävde fram skeppet i Albrunna under några fantastiska dagar för ganska precis två år sedan? I dag är här åker igen och ingen levande själ kan ana vad som döljer sig under vallen eller säden. Det är tur att det finns kameror. Ett större reportage från grävningen kan du läsa här.

 

 


 

Taggad ,

”Något”

Det är kvavt. Det är hett. Det är stilla. Vi tittar ut över Kalmarsund från kvarnen i Albrunna. Vid horisonten, strax till vänster om solen, ser vi ”något”. I ett kommande inlägg ser vi efter vad det är för något…

 

 


 

Taggad , ,

ideellt arbete visar glömd stig

Två alerta tjejer, den ena pensionerad och den andra 78 år, har röjt befintliga delar av den gamla stigen mellan Södra bruket och stranden nedanför Albrunna. Man har jobbat av purt intresse och utan ersättning. Arbetet är värt en parafras på John F Kennedys berömda mening i sitt installationstal 1961: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land”. ”Fråga inte vad din bygd kan göra för dig, utan vad du kan göra för din bygd”.

Enkla och snygga informationspilar är också uppsatta. I bakgrunden ser vi cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna.

 

 


 

Taggad , , ,

kameran som historieberättare

Först när år läggs till år förstår man fotots styrka och dokumenterande kraft. Jag har på skoj dykt ned i mitt arkiv för att se vad jag plåtade i juni 2010 då vi bodde en vecka på Södra bruket. Bara åtta år har gått. Trots det ser vi ser vi stora förändringar.

Här på nocken bodde vi en junivecka 2010. ”Vårt” hus var ännu inte uppfräschat.

På den tiden fanns fortfarande ett muséum på bruket. Här en arbetarfamiljs interiör. På spiselhällen ligger flera biblar.

På den tiden kallade vi detta parti av stigen mellan Södra bruket och Albrunna för ”Amazonas”. Nu är stigen asfalterad som cykelled och många av träden är nedhuggna.

Även denna stig ovanför badstranden vid Södra bruket är i dag asfalterad cykelled – dessvärre försedd med ett fult blänkande metallstaket som för tankarna till ”kravallstaket”.

Samma stig som ovan men sedd från andra hållet.

Denna knappt en halvmeter breda ”träbro” slog sitt ynkliga spann över bäcken från Alvkälla. Att cykla över bron var spännande. Ungefär varannan gång gick man i drickat. I dag cyklar man på asfalterad cykelled över bäcken, man ser den knappast längre.

På stigen mellan Södra bruket och Albrunna. Här går i dag den asfalterade cykelleden som är tänkt att gå vidare ned till Ottenby.

”För länge sen” hette affären Trofast och det hände att folk var ute och gick med både hundar och hästar. I dag går man bara med hundar.

Längan längst åt norr i Södra bruket. På den stora öppna platsen är det i dag en lekpark.

Vi ser stigen upp från badbryggan i Albrunna. Halvvägs upp i sluttningen ligger i dag pumphus för vattnet till Grönhögens vattenverk. Där skylten står Z-böjer sig den asfalterade cykelleden på sin sträckning söderut.

 

 


 

Taggad , ,

sommar!

Badbryggan nedan Albrunna är monterad. Då är det sommar. Men notera det låga vattenståndet. Djupet vid bryggänden är ”icke dykvänligt”.

 

 


 

Taggad ,

utsikter från ”mitt” bord vid havet

De två sofforna är nog snickrade av drivved, för hundra år sen. Eller tusen. Bordet likaså. Hela möbelgruppen är vinglig och nån gång om året måste man sätta in ”livsuppehållande behandling” för att inte hela klabbet ska rasa samman och av misstag tas för ”lämplig majbrasa”. Men här sitter man som en kung och inte på något ställe i hela världen smakar kaffet lika bra som här. Det är magi på högsta nivå.

Man hör egentligen ingenting mer än vågbrus och vindbrus och nu på våren, fågelsång. Och man ser egentligen ingenting mer än grönt vatten, blått vatten, vitt vågskum, vita svanar och en massa stenar som en jätte kastade ut i plurret för flera tusen år sedan. Det är magi på högsta nivå.

 

 


 

Taggad , ,

vimsig kurs…

I vattnen utanför Albrunna stävar ett fartyg norrut. Farten är bara några knop. Det ser behagligt ut…

Plötsligt lägger kaptenen rodret dikt styrbord och fartyget tuffar söderut – i samma låga hastighet… Det ser fortfarande behagligt ut…

Men så ångrar sig kaptenen och ger fullt roderutslag åt styrbord. Fartyget tuffar norrut igen – i samma låga hastighet. Det ser behagligt ut. Och så där håller hon på, år ut och år in sen 1982 – men inte alltid utanför Albrunna. Här kan du läsa mer om Jacob Hägg.

 

 


 

Taggad ,

i lunden den sköna

Det tar sig i Albrunna lund. Träden står fortfarande kala men på marken blommar det för fullt. Bilderna är från i förrgår. Jag visar dem utan texter.

 

 


 

Taggad , ,

då var det 18 april 2012

Dessa blommiga bilder tog jag för sex år sen, den 18 april 2012. Då var ännu flyktingströmmarna inte så stora, då höll Svenska Akademien fred och då visste knappt nån enda svensk vem Donald Trump var för en figur. På nåt märkligt sätt känns det som om landet då var en idyll… Men varför känns det idylliskt bakåt och skrämmande framåt?

Jag tog bilderna för sex år sen och bildbehandlade dem i dag. Det ger en aning luddig uppfattning av begreppet tid. Vad är egentligen tid? Nä, nu får jag sluta. Jag är ingen Einstein!

Hur som helst, bilderna är från Albrunna lund. Snart kommer även nytagna bilder därifrån – från i dag. Och film! Till dess kan vi alla grunna över det här med tid…

 

 


 

Taggad , , ,

vila i frid

Originalet i natursten föll för att aldrig mer resa sig – inte ens på nio. Det gamla älskade originalet i natursten fördes bort till den sista vilan på en rastplats. I stället restes en kopia av betong där originalet i natursten stått i tusen år.

Originalet i sin sista vila på rastplats Albrunna. Här ser det inte mycket ut för världen.

En toalett, några bord, ett fallet original med tusen år på nacken. Vilken förödmjukelse. Så det kan gå!

Originalet har vissa likheter med Öland – som ju är en enda stor kalkflisa.

 

 


 

Taggad , , ,

lyckad konferens om pricksippan

Gårdagens presskonferens om den i fredags funna pricksippan i Albrunna lund blev en stor medial framgång. Till den virtuella konferensen loggade inte mindre än 245 765 besökare in från hela världen och till den fysiska konferensen på Hotell Tuppen i Stockholm kom 378 intresserade botaniker, trädgårdsspecialister och vetenskapsmän.

– Vi kunde inte ta in flera i lokalen, berättade moderator Siv Röjne för alvarsamt2:s utsände. Det var tur att vi inte informerade även om den fysiska konferensen. Folk satt i knät på varandra för att få höra Stefan Bogberg från Albrunna inleda konferensen med en mycket uppskattad berättelse om fyndet av den blomma som så plötsligt tog plats i hans liv och nu är på alla botanisters läppar.

Därpå följde flera timmars expertutläggningar och teoripresentationer om det rara fyndet. Vi fick lyssna till många intressanta hypoteser – och många skratt. Dessutom gavs uttryck för mycket starka känslosvall.

– Maculosus flosaums skönhet är obeskrivbar, tyckte Pia Hansen, Köpenhamns Botaniska Institution, och kunde inte hålla tårarna tillbaka.

– Albrunna är nu satt på den botaniska kartan, slog Stefan Bogberg fast när han avslutade konferensen klockan 23:44 i går. Och alla konferensdeltagare instämde genom flera minuter långa applåder.

Professor Ernst Liebdich, Universitetet i Köln, hade bråttom till konferensen. Vår utsände reporter fick intervjua honom i flygande fläng. – Der Fund des Pricksipps hat die botanische Welt erschüttert, sade han bland annat.

– Skønheden i Maculosus flosa er ubeskrivelig, og jeg har svært ved at holde mine tårer tilbage, berättade Pia Hansen från Köpenhamns Botaniska Institution.

Fiorian Dandanello, professor vid botaniska fakulteten vid universitetet i Milano, förklarar pricksippans utbredning i Europa för kulturorganets reporter. – Molto dipende, ovviamente, dal cambiamento climatico. Ma anche i nuovi modelli di migrazione del mammifero dovrebbero essere presi in considerazione per la crescita di tutti i tipi di piante, sade han och såg ut att mena det.

 

 


 

Taggad , , , ,

pricksippan – sensationellt fynd i Albrunna lund

Tre kvadratmeterstora bestånd av pricksippa upptäcktes i fredags i nordvästra delen av Albrunna lund. Pricksippan (Maculosus flosaum) är en botanisk raritet som aldrig tidigare har hittats i Sverige.

Carl von Linné skriver redan i sin bok Genera Pantarum om pricksippan – som han hittade under sin första utlandsresa i trakterna av Rosenheim i Sydtyskland 1729: ”Vi vore ut på spatzertur då tysk herdte kommo rusande ock skriko på langer avstandt: Beeil dich, komm her! Die Stiche sind ausgebrochen! Fåtaligker blomstrum uppfvisa sådtan schönhet som denne blåprickiaktigke skogksrakkare ock vi funno dedt tragediskdt att den ikke kunna finnas i Sverigke, aldrik eller sällom nordt om Sctuttgardt”.

– Pricksippan är en avlägsen släkting till vår blåsippa (Anemone hepatica) och kommer ursprungligen från de kalkrika delarna av sydvästra Portugal. Det berättar Annika Strandell, botaniker vid Linnéuniversitet, som i dagarna två registrerad och dokumenterat det märkliga fyndet.

– Men jag vet att den odlas som medicinalväxt i Nederländerna, säger Annika. Sannolikt har frön från pricksippan blåst hit för flera år sen i dom förhärskande sydvästliga vindarna. Det tar minst tre år från grodd till utslagen pricksippa.

– Varför odlas pricksippan i Nederländerna och vad används den till? undrar alvarsamt2:s utsände.

– Den är den starkaste afrodisiakum vi känner till. Jag fick några blad av en sambo en gång i världen. Oh, jisses vad det blev åka av! skrattar Annika och berättar om hur Carl von Linné uttryckte saken i Flora Oeconomica 1749: ”Pricksippan synes mykket behaga hare-, kanien- och kalkone-ungar, ock åstadokommo ofta rysliger upphetsning i formen af kroppsdarrningar och hesa pip och blåsljujd. Icke sällom följas den våldtsamme upphetsningen af döden.”

Det var lantbrukare Stefan Bogberg, Albrunna, som hittade pricksipporna.

– Jag var ute och letade efter min dotter Teres kanin Putte som rymde häromdagen. Terese hade sett den ute på Norra ängen så jag gick dit och ganska snart fick jag syn på den. Jag smög försiktigt efter den i riktning mot gamla dansbanan. Tio meter framför dom fundament man fortfarande kan se av dansbanan såg jag blommorna. Gissa om jag blev förvånad! Jag har aldrig sett nåt liknande i hela mitt liv.

Stefan Bogberg tog med sig några av blommorna hem. Fru Gull-Britt blev lika förvånad som sin man.

– Jag trodde först att Stefan skojade, att han spillt färg på sipporna. Men sen såg jag att de var äkta.

Paret Bogberg ringde en bekant som tipsade om Annika Strandell. Hon åkte genast till Albrunna för att beskåda rariteten.

Annika Strandell berättar för alvarsamt2 att pricksippan är en äkta så kallad dotte in unaquaque, det vill säga att färgprickarna på bladen sitter ”i varandra”. En prick kan således vara brun i botten med en grön prick i sig och i den pricken kan ytterligare en prick sitta, ofta gulaktig.

– Det är extremt få blommor som har denna egenskap, berättar Annika som i kväll håller en virtuell presskonferens om det rara fyndet. Många europeiska kollegor är inbjudna. Det här är en sån sensation man bara får uppleva en gång i livet, säger Annika Strandell.

Tilläggas bör att kaninen Putte fortfarande är försvunnen. Med anledning av det vill Annika Strandell framföra en varning i alvarsamt2:

– Hittar han beståndet av pricksippa vet jag inte vad som kan hända… Jag minns ju hur jag själv blev!

* * *

Tilläggas kan att allmänheten är välkommen till den virtuella presskonferensen. Du deltar helt gratis och det enda du behöver är en uppkopplad dator eller smartphone. Förutom Annika Strandell, Stefan Bogberg och ytterligare tre Albrunnainvånare (Siv Rydell, Kent Andersson, Roger Petersson) deltar professor Ernst Liebdich, Universitetet i Köln, Fiorian Dandanello, professor vid botaniska fakulteten vid universitetet i Milano och Stig Jeppson, botaniker och specialist på sippsläkten (Maculosus) vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Presskonferensen börjar klockan 20:00 i kväll, söndag. För att komma dit klickar du här.

* * *

Bara ett tiotal meter från ett av pricksippabestånden hittade vi den vanliga blåsippan (Anemone hepatica) helt utslagen trots den kyliga väderleken. Enligt Annika Strandell kan blåsippa och pricksippa leva sida vid sida. Det föreligger ingen botanisk konflikt dem emellan, så kallad Flora conflictu.

 

 


 

Taggad , , , , ,

då var det 13 mars 2012

Denna bild togs för sex år sedan i Albrunna lund. Den visar ett militärt värn, sannolikt från mellankrigstiden. Av lokalbefolkningen kallas de även ”häxhus”. Se videon om häxhusen här.

Ingången till ett ”häxhus” i Albrunna lund. Sådana här gamla värn lär finnas i hundratal på södra Öland.

 

 


 

Taggad , ,

då var det 10 mars 2013

Albrunnastenen fotograferad för fem år sedan, den 10 mars 2013. Ett år senare skulle den  falla omkull och gå i bitar – för att senare resas som kopia.

Kopian avtäcks 12 maj 2017. Du kan läsa mycket mer om flisan och dess långa historia genom att klicka här. Inlägget om kopians resning läser du här.

 

 


 

Taggad

havsnära cykelled

Cykelleden nedanför Albrunna. Vi tittar norrut. När delen mellan Degerhamn och Grönhögen i projektet Fyr till Fyr blir asfalterad och  färdig kan den bli en skimrande pärla för hojare och vandrare. Initiativrika företagare utmed leden kan säkert öka intäkterna på allt som dessa behöver av husrum, dryck, glass, frukt, grönsaker och…  Ja, bara fantasin sätter gränser. Leden nedanför Albrunna går ibland bara något tiotal meter från Kalmarsund, och ingen skog skymmer. Det blir nästan som att cykla på havet…

Taggad , ,
Annonser