alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Kategoriarkiv: båtar och fartyg
Vilken Älva!
Visst är hon vacker, Älva, byggd 1939 på Lödöse Varf för fraktfart i Östersjön. Senast hon var i Grönhögen var nån gång under 1960-talet. Hon var då ett seglande fraktfartyg.
Älva är 44 meter lång – 55 med peken – och 7,2 meter bred. Djupgående: 3 meter. Tre master, åtta segel på totalt 600 kvadratmeter.
Drygt 40 personer kan övernatta på Älva i 15 hytter. Dusch och wc finns i en del hytter och i korridorerna.
Älva seglar under normala år i vattnet runt Kanarieöarna, men på grund av corona klyver man nu blott svenska vatten.
Dagens båt
En ny kategori inlägg införs nu på bloggen, Dagens båt. I denna visar jag båtar som på något sätt intresserar mig. Det kan handla om vackra båtar, fula båtar, båtar med sevärda detaljer och lösningar. De flesta kommer sannolikt att fotograferas i Grönhögens hamn, men även andra hamnar kan bli aktuella då och då.
Först ut blir denna motorkryssare, Cerveza, i ganska konventionell men stilren formgivning. När jag var där var besättningen tyvärr i land så jag kunde inte ta reda på mera fakta. Hur som helst är hon en riktig snygging, Cerveza.
Vad namnet Cerveza, öl på spanska, spelar för roll i sammanhanget har jag ingen aning om. Kanske är lösningen så enkel att skepparen gillar denna ädla dryck?
Det är kanske inte så fint att skåda fruntimmer i aktern, men vad gör man inte för att få en helhetsbild?
Den blå buckanjären
Är denna holländare den hittills största motorbåten i Grönhögens hamn i år?
att gå i land med att gå iland
Det är trångt i Grönhögens hamn. Här kommer ytterligare en seglare med tydliga läggatillambitioner…
Finns det verkligen utrymme för att lägga sig för om denna dam?
Det kan gå. Men det gäller att ha allt under kontroll… Fart, motor, kurs, eventuell avdrift, besättning, tågvirke, fendertar…
Jag håller andan…
Se på fan. Det gick!
konsten att lägga till, angöra, förtöja…
Lyckad tilläggning i Grönhögen i dag. Att kolla segelbåtar som lägger till är alltid spännande. Det kan gå lätt. Det kan gå hur snett som helst. Men det var mer spännande förr. I dag går man både ut och in för motor – med möjlighet att backa, en metod som förr kallades fusk. När jag var ung styrde jag min gamla skärgårdskryssare för fulla segel mot kaj… Vilka minnen! Och vilka tilläggningar!
Heter det att angöra en brygga, som Hasse och Tage gjorde en gång i världen? Nej, visst inte, sa denne sjöbjörn till mig när han förtöjt vid bryggan i Grönhögens hamn 11 juli 2012, alltså för nästan exakt åtta år sedan. Han menade att man angör en destination och förtöjer vid en brygga – och det är en jäkla skillnad! Så sade han, kapten Bo med fru Barbro.
Nostalgiker kan njuta av att även Sydfart, Sveriges då äldsta handelsfartyg i drift, kan ses vid kaj i länken ovan.
Vill du se mer av Sydfart kan du klicka här.
bit efter bit av båt tas bott…
Skrovet av skrotbåten i Grönhögens hamn är nu borta. Nu återstår bara resten…
I decennier har det talats om att få stil på hamnen i Grönhögen. Mycket återstår…
Då var det 3 juli 2012
För exakt åtta år sedan såg det ut så här i Grönhögens hamn. Då pratades om en pir för att få bukt med svallen i hamnen. Om denna pir pratas det fortfarande…
Först Eliana, nu Helga
Eliana kostade skattebetalarna i Mörbylånga kommun nästan en halv miljon kronor. Kulturorganet varnar nu för ytterligare skattehöjningar i kommunen. En ny vrakskandal är nämligen på gång i Grönhögens hamn. Där har man nu sågat av Helga så hon ska kunna passera under vägbroar på sin färd mot skrotning.
Skattebetalarna pröjsar. Hosta upp och var glad. Vad var det kommunchefen Ann Willsund sa om Grönhögens hamn? Att den var kämpig att se! Jag instämmer.
Men ännu bättre kan det bli. Ytterligare tre stånkor håller nämligen på att sjunka i samma hamn. Enligt sjöräddningsfolket har man tidigare föreslagit att ingen oförsäkrad båt ska få ligga i hamnen. Idén tilltalade inte kommunen.
Hur många båtar sjunker i Grönhögens hamn under sommaren? Den som lever får se…
Skrot i stora tunga dyra lass. Skattebetalare, betala och var glada! Skådeplatsen är Grönhögens kommunala hamn…
hamnidyll
Sydölands kanske charmigaste småbåtshamn, Cemens hamn, ligger i Grönhögen. Kolla inloppet uppe i högra hörnet. Här gäller att hålla tungan rätt i mun vid in- och utgång i krabb sjö. Bara ett kort stenkast från detta vatten ligger en sjö som fåglarna lögar sig i. Den ser vi i ett kommande inlägg…
Denna botten får bottenbetyg
Alger, havstulpaner, musslor och sjögräs har genom alla tider varit ett problem för sjöfarten, för både stora fartyg och små båtar. Tidigare användes giftiga bottenfärger, men dessa är nu förbjudna. Denna fiskebåt ligger på torra land i Grönhögens hamn. Enligt hamnkapten Peter Hansson kan den bli din alldeles gratis. Vänd dig till Mörbylånga kommun och anmäl ditt intresse. Ett tips sedan den blivit din är att snarast skaffa en effektiv bottenfärg. Fotot taget med GoPro Hero 6 black.
nu kommer dom – utlänningarna!
Den första danskan har siktats i Kalmarsund. Och här vilar hon ut i Grönhögens hamn.
dessi kastar loss på måndag
Dessi vid kaj i Färjestaden.
Cykelfärjan Dessi börjar tuffa över Kalmarsund nu på måndag, 11 maj. Det i mina ögon fula fartyget går mellan Södra Hamnplan i Färjestaden och Barkassbryggan i Kalmar.
Pris: 60 kronor för vuxen, 40 för ungdom och pensionär. Rabatthäften finns. Biljett köpes ombord. Hund får medtagas. Färden över Kalmarsund tar en halvtimme.
färgstarka hamngäster
Tre sjöräddningsbåtar i Grönhögens hamn i dag. Sjöräddningssällskapets kåk i bakgrunden.
kulturorganet dementerar
Som chefredaktör för landets enda kulturorgan är det min smärtsamma plikt att i knästående ställning be om ursäkt för mina fullkomligt odugliga medarbetares skämmiga tillkortakommanden, vidriga lögner och naiva fake news.
Det har under kvällen kommit till min kännedom att den publicerade nyhetsartikeln Dramatisk strandning i Grönhögen var en historia hoptotad på dunderfyllan av Ingvar Charm-Knubbendorpf och Hugwald Claes Andersen. Deras försök till försvar är mer än patetiskt:
– Det händer ju aldrig nåt kul på den här ön!
Då jag är på heligt möte i kloster i Shimla i Indien kan jag icke genast utföra det viktiga uppdraget att låta den saltade niosvansade katten (som jag ärvt av min käre fader) dansa trenne timmar över deras blottade bakdelar. Jag får helt enkelt skjuta på detta höga nöje till min hemkomst nästa vecka.
I väntan på denna ”uppfostrande, mycket ljudliga ceremoni” har de båda brottslingarna befriats från sina löner året ut, fråntagits tjänstebilar, tjänstebåtar, tjänstebostäder och tjänstekläder. Deras synnerligen omfångsrika pensionsbesparingar har nollats och flyttats över till Behjärtansvärda insatser för mänsklig utveckling AB, ett av mina mest lönsamma indiska bolag med humanistiska förtecken.
Slutligen ska sägas att fartyget i Grönhögens hamn lär ha ”placerats där av mänsklig hand”. Hur och varför återkommer kulturorganet till så snart tillfälle ges.
med utomordentlig hälsning
Sune Flisa
chefredaktör
vårkänsla i Grönhögen 25 januari
En enda natt med minusgrader denna vinter – om jag minns rätt. I går 3 februari låg tunn ishinna på vattenpölarna. Men den enda minusgraden blev en ytterst kortvarig gäst på södra Öland.
Däremot har vi redan fått känna på vårstämning, exempelvis den 25 januari. Då tog jag dessa soldränkta bilder i Grönhögens hamn – där jag också tog mig en simtur.
Nä, simturen var nåt jag bara drömde om…
Grönhögens hamn – allt populärare destination
Vi söker oss till havet för att undkomma den envisa hettan…
Grönhögens hamn blir alltmer internationell. Den verkar ha blivit ett begrepp på den marina Europakartan. Segelbåtar och husbilar från hela Europa lägger till här – och ställs upp. Stämningen är avslappnad, folk är trevliga och pratglada. När jag senast var där surrade luften av franska, tyska, norska, holländska – och skånska!
Båtmixen är ögonfröjd för en gammal båtentusiast. I detta bildsvep ser du några udda båttyper bland mängden konventionella. Kolla exempelvis in bilderna 2-7 av den vackra kanottriggade träbåten Phönix från Fleckeby sydost om tyska Flensburg! Hon har två master utan fock, som på den en gång så populära lilla snabbseglande C-kantoten. En lustig detalj är jollens genomskinliga botten. Genom den kan man nog skåda många svartmunnade smörbultar.
Bilden längst ned visar en tidigare minsvepare byggd i trä. Mer om henne i ett kommande inlägg…
Bilderna är tagna med en Fuji X30 och är automatiskt bildbehandlade i PhotoShops Arkiv/Skript/Bildarbetare.
ny hamnbekantskap
I dag låg Bahamasflaggade SP Venture i Degerhamns hamn och lossade stenkol till Cementa. Hennes dödvikt är 4 966 ton, och hon mäter 89,75 x 13,6 meter. Hon är byggd 1999. Jag jobbade i Stockholms hamn 1965 och kan inte minnas en så obsolet lossning som denna – med skopa till lastbil på kaj.
arena för ogjorda jobb
Hamnar fascinerar. Där råder ofta ”ett något så när överblickbart kaos”. Men framför allt sticker ogjorda arbeten besökaren i ögonen. Där exponeras helt öppet jobb som aldrig hanns med. Längs kajerna ligger rader av dåliga samveten och guppar till vågornas lullande kluckanden.
Vi ser backen – i fören – som skulle ha målats om för tre säsonger sen – ett jobb som sannolikt åter måste skjutas upp till i vår. Vi landkrabbor spanar in bord som bör bytas, tåg som ska splitsas, stål som ska rätas och svetsas, ribbdäck som ska nåtas, detaljer som ska fixas och trimmas – och enorma ytor som snarast borde skrapas och grundas och målas på nytt. På landbacken ligger ännu några skorvar i vagga med roder och propellrar pepprade med sylvassa havstulpaner – som sitter som berget, som kräver jobb och åter jobb.
Attityden till ägare av gamla skorvar i trä är lyckligtvis förlåtande. Ingen människa kan alltid hålla en sån farkost i topptrim. För en pedant kan en smack eller stånka med decennier på nacken bli lika med hemska döden.
En muntert färgsatt Nordstjärnan med ett originellt skrov i djärv färgsättning.
Titta så mycket arbete som ligger på rad utmed denna kaj?
På land strax norr om skutorna står vår tids ”vägsmackar” i militäriska led. Här är materialen plast och plåt och inget utrymme finns för personlig prägel. Alla ska vara lika blanka, lika vita – med cyklar i aktern.
Hav och land, stereotyp plast framför och bakom levande men krävande träbåtar.
Visst är det nåt härligt uppkäftigt med denna stäv med så markerad back!
Erica är ett riktigt charmtroll! Kan man skriva så om en smack? Jo visst kan man det. Jag gjorde det nyss.
De flesta skutor ligger nu i sitt rätta element. VG 100 är dock kvar på landbacken – med svår slagsida!
Gammalt och ”inte fullt så gammalt” i Grönhögens hamn. Närmast kameran ligger Sjöräddningens fartyg och framför henne guppar smackar överlastade med ogjorda jobb.
vimsig kurs…
I vattnen utanför Albrunna stävar ett fartyg norrut. Farten är bara några knop. Det ser behagligt ut…
Plötsligt lägger kaptenen rodret dikt styrbord och fartyget tuffar söderut – i samma låga hastighet… Det ser fortfarande behagligt ut…
Men så ångrar sig kaptenen och ger fullt roderutslag åt styrbord. Fartyget tuffar norrut igen – i samma låga hastighet. Det ser behagligt ut. Och så där håller hon på, år ut och år in sen 1982 – men inte alltid utanför Albrunna. Här kan du läsa mer om Jacob Hägg.
MV bimi
En för mig ny bekantskap hälsar på i Degerhamns hamn, MV Bimi från Bergen. Nedan ligger hon vid Cementas kaj och lossar ”jag vet inte vad”. Som alla ser är hon 88 meter lång och 13 meter bred. Om jag förstår innehållet rätt i denna faktafil om Bimi sörplar hon i sig 5,5 ton olja per dygn. Bimi går på så kallad Marine Oil Gas som kostar ungefär 3 000 kronor/ton. Det låter mycket men på ett dygn kan hon transportera 5 000 ton mer än 40 mil. Per ton gör det drygt 7 öre per mil. Oslagbart billigt.
