Kategoriarkiv: båtar och fartyg

kulturorganet dementerar

strandad-i-Grönhögen_2

Som chefredaktör för landets enda kulturorgan är det min smärtsamma plikt att i knästående ställning be om ursäkt för mina fullkomligt odugliga medarbetares skämmiga tillkortakommanden, vidriga lögner och naiva fake news.

Det har under kvällen kommit till min kännedom att den publicerade nyhetsartikeln Dramatisk strandning i Grönhögen var en historia hoptotad på dunderfyllan av Ingvar Charm-Knubbendorpf och Hugwald Claes Andersen. Deras försök till försvar är mer än patetiskt:

– Det händer ju aldrig nåt kul på den här ön!

Då jag är på heligt möte i kloster i Shimla i Indien kan jag icke genast utföra det viktiga uppdraget att låta den saltade niosvansade katten (som jag ärvt av min käre fader) dansa trenne timmar över deras blottade bakdelar. Jag får helt enkelt skjuta på detta höga nöje till min hemkomst nästa vecka.

I väntan på denna ”uppfostrande, mycket ljudliga ceremoni” har de båda brottslingarna befriats från sina löner året ut, fråntagits tjänstebilar, tjänstebåtar, tjänstebostäder och tjänstekläder. Deras synnerligen omfångsrika pensionsbesparingar har nollats och flyttats över till Behjärtansvärda insatser för mänsklig utveckling AB, ett av mina mest lönsamma indiska bolag med humanistiska förtecken.

Slutligen ska sägas att fartyget i Grönhögens hamn lär ha ”placerats där av mänsklig hand”. Hur och varför återkommer kulturorganet till så snart tillfälle ges.

med utomordentlig hälsning
Sune Flisa
chefredaktör

Märkt , , ,

vårkänsla i Grönhögen 25 januari

En enda natt med minusgrader denna vinter – om jag minns rätt. I går 3 februari låg tunn ishinna på vattenpölarna. Men den enda minusgraden blev en ytterst kortvarig gäst på södra Öland.

Däremot har vi redan fått känna på vårstämning, exempelvis den 25 januari. Då tog jag dessa soldränkta bilder i Grönhögens hamn – där jag också tog mig en simtur.

Nä, simturen var nåt jag bara drömde om…

vårkänslor_Grönhögen_25januari_1

vårkänslor_Grönhögen_25januari_2

vårkänslor_Grönhögen_25januari_3

vårkänslor_Grönhögen_25januari_4


 

Märkt ,

Grönhögens hamn – allt populärare destination

Vi söker oss till havet för att undkomma den envisa hettan…

Grönhögens hamn blir alltmer internationell. Den verkar ha blivit ett begrepp på den marina Europakartan. Segelbåtar och husbilar från hela Europa lägger till här – och ställs upp. Stämningen är avslappnad, folk är trevliga och pratglada. När jag senast var där surrade luften av franska, tyska, norska, holländska – och skånska!

Båtmixen är ögonfröjd för en gammal båtentusiast. I detta bildsvep ser du några udda båttyper bland mängden konventionella. Kolla exempelvis in bilderna 2-7 av den vackra kanottriggade träbåten Phönix från Fleckeby sydost om tyska Flensburg! Hon har två master utan fock, som på den en gång så populära lilla snabbseglande C-kantoten. En lustig detalj är jollens genomskinliga botten. Genom den kan man nog skåda många svartmunnade smörbultar.

Bilden längst ned visar en tidigare minsvepare byggd i trä. Mer om henne i ett kommande inlägg…

Bilderna är tagna med en Fuji X30 och är automatiskt bildbehandlade i PhotoShops Arkiv/Skript/Bildarbetare.

 

 


 

Märkt , ,

ny hamnbekantskap

I dag låg Bahamasflaggade SP Venture i Degerhamns hamn och lossade stenkol till Cementa. Hennes dödvikt är 4 966 ton, och hon mäter 89,75 x 13,6 meter. Hon är byggd 1999. Jag jobbade i Stockholms hamn 1965 och kan inte minnas en så obsolet lossning som denna – med skopa till lastbil på kaj.

 

 


 

Märkt

arena för ogjorda jobb

Hamnar fascinerar. Där råder ofta ”ett något så när överblickbart kaos”. Men framför allt sticker ogjorda arbeten besökaren i ögonen. Där exponeras helt öppet jobb som aldrig hanns med. Längs kajerna ligger rader av dåliga samveten och guppar till vågornas lullande kluckanden.

Vi ser backen – i fören – som skulle ha målats om för tre säsonger sen – ett jobb som sannolikt åter måste skjutas upp till i vår. Vi landkrabbor spanar in bord som bör bytas, tåg som ska splitsas, stål som ska rätas och svetsas, ribbdäck som ska nåtas, detaljer som ska fixas och trimmas – och enorma ytor som snarast borde skrapas och grundas och målas på nytt. På landbacken ligger ännu några skorvar i vagga med roder och propellrar pepprade med sylvassa havstulpaner – som sitter som berget, som kräver jobb och åter jobb.

Attityden till ägare av gamla skorvar i trä är lyckligtvis förlåtande. Ingen människa kan alltid hålla en sån farkost i topptrim. För en pedant kan en smack eller stånka med decennier på nacken bli lika med hemska döden.

En muntert färgsatt Nordstjärnan med ett originellt skrov i djärv färgsättning.

Titta så mycket arbete som ligger på rad utmed denna kaj?

På land strax norr om skutorna står vår tids ”vägsmackar” i militäriska led. Här är materialen plast och plåt och inget utrymme finns för personlig prägel. Alla ska vara lika blanka, lika vita – med cyklar i aktern.

Hav och land, stereotyp plast framför och bakom levande men krävande träbåtar.

Visst är det nåt härligt uppkäftigt med denna stäv med så markerad back!

Erica är ett riktigt charmtroll! Kan man skriva så om en smack? Jo visst kan man det. Jag gjorde det nyss.

De flesta skutor ligger nu i sitt rätta element. VG 100 är dock kvar på landbacken – med svår slagsida!

Gammalt och ”inte fullt så gammalt” i Grönhögens hamn. Närmast kameran ligger Sjöräddningens fartyg och framför henne guppar smackar överlastade med ogjorda jobb.

 

 


 

Märkt

vimsig kurs…

I vattnen utanför Albrunna stävar ett fartyg norrut. Farten är bara några knop. Det ser behagligt ut…

Plötsligt lägger kaptenen rodret dikt styrbord och fartyget tuffar söderut – i samma låga hastighet… Det ser fortfarande behagligt ut…

Men så ångrar sig kaptenen och ger fullt roderutslag åt styrbord. Fartyget tuffar norrut igen – i samma låga hastighet. Det ser behagligt ut. Och så där håller hon på, år ut och år in sen 1982 – men inte alltid utanför Albrunna. Här kan du läsa mer om Jacob Hägg.

 

 


 

Märkt ,

MV bimi

En för mig ny bekantskap hälsar på i Degerhamns hamn, MV Bimi från Bergen. Nedan ligger hon vid Cementas kaj och lossar ”jag vet inte vad”. Som alla ser är hon 88 meter lång och 13 meter bred. Om jag förstår innehållet rätt i denna faktafil om Bimi sörplar hon i sig 5,5 ton olja per dygn. Bimi går på så kallad Marine Oil Gas som kostar ungefär 3 000 kronor/ton. Det låter mycket men på ett dygn kan hon transportera 5 000 ton mer än 40 mil. Per ton gör det drygt 7 öre per mil. Oslagbart billigt.

bimi_bergenMV Bimi på ”lätten”. Denna lördag ser hon i stort sett färdiglossad ut.

bimiNär detta inlägg publiceras, 07:40 på söndagen, är Bimi på väg nånstans utanför Karlskrona.

Märkt , , , ,