Använd AI som uppslagsbok!

Medierna svämmar över av artiklar om Artificiell Intelligens, AI. De flesta intar en negativ attityd till den nya ”flugan”, som jag är övertygad om kommer att revolutionera världen, på gott och ont. Men så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Allt nytt är ”farligt” och ”det var bättre förr”. Varför inte öppna takluckan och skåda stjärnorna!?

Mitt råd är att inta en tillbakalutad inställning och se vad AI kan göra för dig redan i dag. Och det är mycket. Jag har tidigare gett prov på AI:s skarpa förmåga att stryka ned texter. Ett annat exempel: Om du grunnar på något slags problem och ställer dig själv en fråga – gå till en AI-robot och ställ frågan till den. Du får då ett enda – och direktare – svar än om du googlar frågan och får en miljon svar. Men minns att du kan få knäppa, falska eller rent felaktiga svar, precis som när du googlar.

I dag har jag ställt flera frågor till ”min” AI-robot, GPT4, och fått klara och bra svar på alla. Jag har frågat hur man bäst behandlar getingstick, hur man startar och jobbar med en bandsåg och hur jag skyddar insektslivet på bästa sätt. Nedan ser du svaret på sista frågan:

Hur skyddar jag insektslivet på bästa sätt?

GPT4 svarar:
Att skydda insektslivet är viktigt för att bevara den biologiska mångfalden och upprätthålla ekosystemens balans. Här är några sätt du kan bidra till att skydda insekterna på bästa sätt:

1. Skapa en insektsvänlig trädgård: Plantera blommor och växter som lockar till sig insekter genom att erbjuda nektar, pollen och lämpliga livsmiljöer. Undvik användning av bekämpningsmedel och skapa gömställen som stenar, ris- eller lövhögar.
2. Undvik användning av kemiska bekämpningsmedel: Använd naturliga metoder för skadedjurskontroll i trädgården eller odlingen, som att använda insektsbekämpare som är ofarliga för nyttiga insekter. Kemiska bekämpningsmedel kan vara skadliga för insekterna och kan ha negativa konsekvenser på lång sikt.
3. Bevara naturliga livsmiljöer: Stöd och engagera dig i bevarandeprojekt och organisationer som arbetar för att skydda insekternas naturliga livsmiljöer, till exempel skydd av naturområden och vildmarker.
4. Bygg insektshotell: Skapa eller köp insektshotell för att ge boplatser åt olika insekter, som bin och skalbaggar. Insektshotell kan vara tillverkade av trä eller andra material och ger en plats för insekter att bo och övervintra.
5. Minska ljusförorening: Ljusförorening påverkar insekter negativt, särskilt nattlevande insekter som fjärilar och nattflyn. Använd riktat och svagt ljus utomhus och stäng av onödiga lampor för att minska störningar av insekterna.
6. Minska användningen av konstgödsel: Överanvändning av konstgödsel kan påverka insekter negativt genom att förändra den naturliga balansen i marken och leda till minskad mångfald av växter och blommor som insekter behöver.
7. Sprid kunskap och medvetenhet: Informera andra om vikten av insektslivet och hur man kan bidra till att skydda det. Sprid kunskap genom att engagera dig i lokala samhällen, skolor eller organisationer för att öka medvetenheten om insekternas betydelse och hoten mot dem.

Genom att vidta åtgärder för att skydda insektslivet kan vi alla bidra till att bevara den biologiska mångfalden och säkerställa ett hälsosamt ekosystem.

Jag ställde så en följdfråga:

Jag har lämnat en oklippt gräsyta av vår gräsmatta för att stimulera insektslivet. Är det bra?

GPT4 svarar:
Ja, att lämna en stor oklippt gräsyta kan vara bra för att stimulera insektslivet och främja biologisk mångfald. Här är några skäl till varför det kan vara positivt att ha en oklippt gräsmatta:

Biotop för insekter: En oklippt gräsmatta ger en naturlig livsmiljö för många insekter, inklusive fjärilar, bin, skalbaggar och gräshoppor. Dessa insekter är viktiga för pollineringen av växter och för att upprätthålla ekosystemet.

Foder för insektslarver: Många insekter, som fjärilar och skalbaggar, lägger sina ägg i gräset. Genom att ha en oklippt yta ger du möjlighet för insektslarverna att växa och utvecklas, vilket i sin tur gynnar den lokala insektspopulationen.

Näringskälla för fåglar: En oklippt gräsmatta kan fungera som en matkälla för fåglar. Insekter som lever i det högre gräset blir föda åt fåglar, vilket ökar den biologiska mångfalden och lockar till sig fåglar till din trädgård.

Naturlig bekämpning av skadedjur: Många insekter, som nyttodjur, är naturliga fiender till skadedjur i trädgården. Genom att bevara en oklippt gräsmatta skapar du en gynnsam miljö för dessa nyttodjur att etablera sig och hjälpa till att hålla skadedjurspopulationerna i schack.

Det är viktigt att notera att en oklippt gräsmatta inte behöver vara helt oorganiserad. Du kan fortfarande skapa variation i vegetationen genom att plantera blommor och växter som gynnar insekter längs kanterna av gräsytan eller skapa olika sektioner med olika höjd och täthet på växterna.

Sammanfattningsvis kan en oklippt gräsmatta vara ett positivt bidrag till att främja insektslivet och öka den biologiska mångfalden i din trädgård.

Annons

Sommar i parken

I Stadsparken i Kalmar är det redan högsommar.

Vildblommornas revansch

Mina odlingar av vildblommor börjar ta sig – om än ojämnt. Vissa vårsådda har vuxit till sig bättre än höstsådda. Här gäller det att vara ödmjuk och gå varsamt fram, lära, tänka, göra om…

En självsådd vilding, redan med finaste blomningen bakom sig. Runt 1,5 meter hög.

Höstsådd i krukan till vänster. Den växer sämre än de tre andra krukorna som jag sådde i våras.

Nu får snabbväxande stockros, till höger, konkurrens av nästan lika snabbväxande främling. Det spännande är att jag inte har en aning om vilka slags växter jag har sått. Jag samlade frön från så många vildingar jag hittade, blandade – och sådde.

Tänk nytt! Förvilda! Rufsa till!

Nu drar gräsklippningsmaffian igång sina dödande maskiner igen. Allt ska mejas ned. Allt ska bli platt, trist, dött. Att vi går mot en massutrotning av insekter, groddjur och fåglar tycks få bry sig om. Det viktigaste är att gräsmattan blir totalt livlös.

Nej, tänk nytt! Låt gräsmattan växa, klipp gångar i den och satsa på en större biologisk mångfald. Och se teveprogrammet Ge oss naturen tillbaka!

Nedan återpublicerar vi ett inlägg från 2022.

***

Allt fler inser att välstädade ständigt gräsklippta trädgårdar utarmar naturens mångfald. Dessutom är de tråkiga för ögat och själen.

– Låt det vara lite rufsigt!, säger Lotta Fabricius Kristiansen, forskningsassistent hos SLU Råd, i onsdagens SvD.

Hon tipsar om att dra ned på gräsklippningen och släppa in det vilda. Bäst är att jobba mot mångfald och blomning över lång tid, från tidig vår till sen höst.

Man kan lägga ut stubbar i trädgården för bina att bygga bon i. Man kan samla frön från lokala växter och låta dem gro i egna planteringar. Lokala växter stöttar nämligen lokala insekter och andra nyttodjur.

Vi vet att många inköpta växter inte alltid ger den lokala insektspopulationen en skjuts i rätt riktning. I det sammanhanget kan vi släppa en sensation: Den av många så oönskade maskrosen är kanske den bästa växten för insekterna. Den är dessutom livskraftig och vacker. Vad mer begära? Människan måste ställa om sitt egoperspektiv och inse att svikande mångfald skapar växande problem även för allt levande. Den krympande mångfalden kan på lång sikt till och med bli vår död.

Vår ”gräsrondell”, alltså det oklippta området i vår ökenliknande gräsmatta. I rondellen frodas mängder av blommor, gräs och mossor. De drar till sig insekter, fjärilar och fåglar. I de omgivande ständigt klippta gräsmattorna runt rondellen finns inget liv alls. Där kunde Mörbylånga Bostads AB lika gärna ha lagt grön asfalt. Då slapp de ett enormt antal arbetstimmar och bensin och klippmaskiner för miljoner. Vi skulle också slippa förpestande avgaser. För de pengarna kunde man sänka hyrorna.

Kulturorganet har i många inlägg agerat mot den förödande gräsklippningshysterin. Vi har i medborgarförslag till kommunen föreslagit en kraftig minskning av den kommunala gräsklippningen för att förbättra den biologiska mångfalden och minimera bensinförbrukningen/avgasutsläppen. Vi räknar inte med nån respons. Många kommuner är som spårvagnar. Man följer en utlagd räls; allt ska vara som det alltid har varit. Först när mänskligt feltänk slår mot plånboken brukar man agera.

I mina trädgårdsplaner ingår att röja undan en del stockrosor för att så in lokala vilda blommor. Redan nu i månadsskiftet juni-juli kan man plocka frön från tidiga arter. På bilden ser vi frön tagna utmed cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen. De får nu torka för att sås i vår för att sommaren 2023 överraska som otuktade vildar i rabatter och gräsmattor…

Bortkastad möda

Tanken slår mig när jag cyklar förbi ställplatsen vid Drottning Ödas Restaurang i Össby på sydöstra Öland: Hur kan någon vettig människa lägga pengar, energi, tid och vilja på nåt så tossigt som att med maskiner, redskap och kemikalier ta bort de kanske vackraste blommorna vi har just nu? Vi har bara en sol, men miljarder solar i våra gräsmattor. Låt de vara.

Kampen under och över nollan

Det är minusgrader på nätterna men upp till 35 grader varmt i solen på dagarna. Många växter för en hård kamp mot de häftiga temperaturkasten. Den här raringen hittade jag i en dikeskant för snart två veckor sen.

Fotografera med ljuset

En kamera har många svagheter i jämförelse med det mänskliga ögat. Den ljuger om allt. Men den har också styrkor. Den går att manipulera – utan att den märker det.

I översta fotot ser du en liten del av en av mina många tomatplantor, sådda runt årsskiftet. Klart solljus slår in från sidan. När jag såg bilden blev jag besviken. Utsnittet såg bättre ut i sökaren. Fotot är trist realistiskt och det ljus som bilden innehåller är dött. Jag skulle genast radera bilden om den inte behövdes till detta blogginlägg…

Genom att flytta plantan så den dränks i rent motljus blir resultatet ett helt annat. De två undre bilderna innehåller det jag söker: Mystik. För så ser jag på livet. En planta är inte bara en planta. Den är också nåt helt annat, ett eget liv, en kraft, en vilja, en längtan…

Genom att bara ändra ljusets infallsvinklar och flytta på kameran nån decimeter fick jag de foton jag ville ha. Tänk alltså på ljuset när du fotograferar. Kameran spelar nästan ingen som helst roll i skapelseakten. En modell för 50 000 kronor tar inte bättre bilder än en fickkamera för 1 000 – om du bara smäller av foton rakt på sak utan hänsyn till ljuset. Vill du nå annat resultat än realism är ljuset allt. Allt!

Kompositionen är helt ok. Färgerna likaså. Skärpa och kontrast är bra. Men bilden är död på grund av ”fel ljus”. Allt jag påstår i detta blogginlägg bottnar naturligtvis i mina personliga åsikter om vad som är en bra och en dålig bild.

Tack vare extremt hårt motljus och en något annan kameravinkel blev denna bild bra. Så här ville jag få den. Tilläggas skall att dessa bilder är tagna i RAW-format, på grund av att de krävde rätt mycket bildbehandling som inte hade gått att göra i .JPG.

Det här fotot kan jag titta länge på. Det lever. Det böljar. Det bjuder på mystik. Realismen är borta. Det vi ser är inte bara en tomatplanta. Vi ser också nåt annat…

Trädgård för livet

Det pinnar på mot vår. 4 mars är den meteorologiska våren här på södra Öland, enligt meteorologerna. Fåglarna letar redan rätt bostad bland mina fågelholkar och det är dags att börja tänka över odlingssäsongen. Jag satsar på vilda växter – och några extrema insektslockande ”tamväxter” – i år. Har hel balja vildfröer insamlade i höstas. Målet är naturligtvis biologisk mångfald. Apropå balja… Se här vad ett enkelt bad betyder för fåglarna. Inte bara i utan även runt badet händer det grejor under sommaren. Gräset växer med raketfart tack vare skvättvatten och fågelbajs. Och med det sistnämnda kan komma ”överraskningsfrön” som senare gror…

Och apropå överraskningar… Jag gör ibland ”blombomber”, alltså lerbollar med frön av sommarblommor. Dessa kan man trycka ned i gräsmattan varhelst man vill se blommor, eller kasta ut på måfå för att låta naturen slumpgenerator ha sin gång.

Kampanjen Ett rikare Sverige tipsar om enkla grepp du kan ta för att öka den biologiska livskraften. Man kan göra mycket med bara en balkong, och en större trädgård bjuder på ett hav av möjligheter. Själv hoppas jag på ett slut för ständigt slaktade gräsmattor och krattade rabatter med växter i parad, som på kyrkogårdar. Något mer onaturligt är svårt att hitta. Låt din trädgård förvildas, leva, blomma och vissna – till hjälp för alla de djur – och växter! – som vi är på väg att utrota.

Ett rikare Sverige föreslår bland annat:

• Låt delar av gräsmattan gå i blom och klipp dessa delar enbart i slutet av sommaren varje år. Ta bort klippet (för att föra bort näring vilket stimulerar ängsblommor, kulturorganets kommentar) så har du påbörjat en liten äng.
• Lägg grenar och ris i en hög i ett oanvänt hörn av trädgården för att gynna fåglar, insekter, svampar och mossor.
• Gräv en liten damm, antingen med dammduk eller en balja. Det gynnar exempelvis groddjur och trollsländor och fåglar kommer för att bada och dricka.
• Bygg ett stort insektshotell med mängder av borrade, djupa hål med 2-10 mm bredd. Odla kryddor runt omkring för att ge bina både mat och bostad.

Man tipsar också om enkla förbättringar man kan göra vintertid, se sajten.

Mörbylånga kommun är sen några år tillbaka inne på rätt spår, även om det går långsamt.

Att ”dra gran”

Bength Andersson vid Lotties Blommor i Södra Möckleby drar gran genom den finurliga ”tratten” som gör spolformat paket av den yviga och stickiga tingesten. Denna gran kostar 250 kronor men man säljer också ”kungsgranar” – som inte barrar – för 500.

Klappat och klart. Den yviga granen är här transformerad till en spolformad ”grön cigarr”, lättare att lasta i bil och inte så stickig.

Decemberblommor

Är sommaren slut? Det tror vi inte på. Vi fortsätter blomma!

Hösten för tankarna till våren

När dagarna blir korta och färgerna allt mer utspädda bläddrar jag då och då i mina fotodiskar för att minnas våren. Den känns långt borta. Ändå är denna livsbejakande bild tagen för bara ett halvår sen – i Albrunna lund.

Gratis näring från himlen

Det är inte bara regn, snö och hagel som kommer från ovan. Även gratis näring kommer singlande därifrån, dessutom i vackra färger. En bekant berättar att han har lagt ned en hel dags jobb på att kratta löv och därför fått ryggskott.

Varför krattar människor löv? Varför dra på sig ryggskott för att förstöra naturens självbevarande förlopp? Varför störa naturens självklara cykel växa-dö-bli näring-växa? Varför slita för att ta bort gratis näring för att senare köpa gödning och lägga ned ännu mer jobb på att sprida den? Människan är bra konstig.

Trädgårdsmästare Lars-Johan Svanström i Varberg har insett lövens värde.

Öland – kontrasternas ö

I dag mötte jag första bilen med dubbdäck. Samtidigt växer mina försöksodlingar med vildblommor som om det vore maj. Eketorps borg såg grå ut i dimman men grönskan framför den är fortfarande sommarstark. Solen bröt då och då igenom diset och jag blev tvungen att ta av mig plagg efter plagg. Det blev hett. Mina damer och herrar: Vi har fortfarande sommar! Vissa kör med dubbdäck medan andra funderar på att ta sig ett uppfriskande havsbad igen. Södra Öland är helt crazy.

Vild tillväxt i höstsådd av vilt

Blomstren i mina provodlingar av vilda växter från årets frö växer bra. Här ser vi den lilla djungeln i en av fyra stora krukor. Canon 5D, Sigma makroobjektiv 150 millimeter, blixt.

Gyllengult i det grå

En grå dag som denna kan det liva upp att konstatera att det fortfarande finns blomster som tror på sommaren. Dessa hittade vi vid vindskyddet i Degerhamns hamn – dit vi snart ska återvända…

Enastående tillväxt!

Du som följt bloggen en tid vet att jag håller på att förvilda min trädgårdstäppa. Målet är att byta ut kultiverade växter mot vilda för att skapa en naturligare flora till nytta för fjärilar och andra insekter.

Under hösten har jag därför samlat frön från ett 20-tal ”vildar” och gjort några provsådder i stora krukor. Den senaste utvecklade sig till en sensation: Nedanstående planta är bara 15 timmar gammal. Jag sådde en dag klockan 13 och 16 nästa dag förvånades jag över en fullt utvecklad planta.

Det är inte ofta jag använder ordet fantastiskt, men nu har det täckning. På dessa 15 timmar har fröet grott och bildat miljontals klorofyllkorn. På denna korta tid har plantan också utvecklat en stjälk och ett rotsystem som för vatten från jorden upp till bladen plus ett försvarssystem bestående av många hundra vassa taggar. Det är rena trolleriet.

Ytterligare en dag senare har även andra vildar börjat sticka upp sina gröna skallar ur jorden. Kanske vilda växter överlag gror snabbare än kultiverade.

En blott 15 timmar gammal planta med rotsystem, stjälk och blad med klorofyll redo att sköta fotosyntesen. Magiskt!

I denna detaljförstoring av ett blad ser vi de miljontals klorofyllkornen och de vassa taggar som plantan skapat på bara drygt ett dussin timmar efter sådd. Klorofyll använder solens ljus och skapar sin egen näring i en process som kallas fotosyntes. Processen är grunden för växternas, djurens och mänsklighetens liv på jorden.

On the road again

Alla har väl rätt att ändra sig? Efter två månader utan bloggande har jag beslutat att åter tycka och tänka högt. Tanken är att som tidigare doppa pennan i antingen honungssötad välling eller dödligt kobragift.

Valet är över. Sällan har jag hört så många papegojafraser som i detta politiska spektakel – som jag trots allt högaktar och till och med ”älskar”. Vi svenskar är en minoritet av världens folk som lever i ett samhälle där vi får tycka och tänka fritt om allt. Men som förespråkare för ”tidsbegränsad politisk makt” ser jag positivt på maktskiftet, eftersom all makt – dessvärre – korrumperar, söver, invaggar de bestämmande i en självförlåtande självskadande självuppfattning.

Ursula van der Leyen framstår allt mer som Europas starkaste politiker. I sitt linjetal i går gick hon till hård attack mot Putin och hans vidriga anfallskrig. Efter talet åkte hon till Kiev. När åker Jimmie Åkesson dit? Svenska politiker tycks numera låtsas som om kriget inte längre existerar. Det man inte pratar om finns inte.

Sverigedemokraternas framtida inflytande skaver. Partiet har haft evig medvind. Det har en munvig ledare. Socialdemokraterna ”såg det inte” trots att de skulle ”vända på varenda sten”. C blev strax före valet Magdalenakramare och i dag tackade Annie för sig. V försköningsljög om sina – i egna ögon – framgångar. MP spelade bort sin trovärdighet genom Stenevis besserwisserattityd och Bolunds enda kärlek – till vindkraften. De dagliga skjutningarna sopade slutligen paradgatan för Sverigedemokraterna fram till Rosenbad. Röstresultatet ska givetvis visa vägen framåt. Men jag är övertygad om att SD:s storhetstid är över efter kommande fyra år. Då landar de på nåt tiotal procent och får inse att de då har tuktats av samma regleringskrafter som övriga storkäftspartier i Norden har fått smaka på.

I öster gör en anakronistisk despot allt han kan för att förvränga sanning och historia och döda och fängsla så många människor som möjligt. Men som jag skrev redan kort efter invasionen vinner Ukraina inom några år det vedervärdiga kriget – efter ohyggliga förluster som det kommer att ta decennier att förstå och sekler att förlåta. Före årsskiftet är Putin borta. När sanningen om 70 000 slaktade unga landsbygdsryssar går upp för den hjärntvättade folkmassan är hans öde beseglat. Men han avgår inte efter ett åtta timmar långt tal om sin egen förträfflighet. Han råkar i stället halka på ett bananskal och ramla ut från sjunde våningen på ett sjukhus. Alternativt hittas han död på den ryska tajgan efter att ha drullat ut ur sitt presidentflygplan då han av misstag öppnat nödutgången i stället för toalettdörren. Trollfabrikerna går på högvarv. Man skriver och skriver om den underbara sanningen. Ryssland i dagens tappning har ingen framtid. Landet är en livslögn styrd av dess rikaste egoister. Dessvärre måste ryssarna skuldbeläggas kollektivt, precis som tyskarna efter WW2. Man kan inte alltid komma undan med bekvämlighetsfrasen ”vi visste ingenting”.

Vi fria människor får stå ut med alla slags skönmålande och förljugna texter som troll, propagandister, politiker, tokstollar och mediehus sprider i den byiga internetvinden. Min favorittext just nu är därför ”Hawaiian War Chant”. Av den förstår jag ingenting. Så obeskrivligt skönt!

Tahuwai la a tahuwai wai la
Ehu hene la a pili koo lua la
Pututui lu a ite toe la
Hanu lipo ita paalai

Au we ta huala
Au we ta huala

Nu om nåt helt annat, som det brukar heta… Mina nyligen sådda vildblommor växer bra i det milda höstvädret. Vissa frön gror efter bara ett dygn. Till våren är nästan alla mina kulturväxter ersatta av vallmo, gulmåra, blåeld, skogsnäva, flockfibbla, klöver, tistlar och ett tjugotal andra vildar som kommer att älskas av bin, humlor, blomflugor, fjärilar – och av mig.

Nu ser vi framåt, mot våren, mot pånyttfödelsen, mot en framtid skriven med osynligt bläck…

Sune Flisa
chefredaktör

Diverse vilda växter sådda i stor kruka runt 1 september. Även den magra och näringsfattiga jorden är tagen i naturen.

Några av mina plockade frön från vilda blommor.

Mystiken ligger tät över Albrunnamöbeln

Det har tidigare gått troll i den världsberömda Albrunnamöbeln. Och går det inte troll i den växer blommor upp genom dess bordsskiva. Jag tror att den är en kvanne.

Gräsklippningsmaffian härjar överallt

Cykelled i Skåne där man låter växtligheten växa långt in på sommaren.

Vi vet att naturens mångfald drastiskt minskar, speciellt bland fjärilar och andra insekter. Orsakerna är många. En är att andelen ängsmark blir allt mindre. Vägrenar har därför blivit allt viktigare för insekternas fortlevnad. Studier har visat att växtrikedomen blir större om man slår vägrenar först efter mitten av augusti så växtligheten hinner gå i frö. Trafikverket ansvarar för skötseln av vägkanterna. Sedan mitten av 1990-talet har verket regeringens uppdrag att ta hänsyn till vägkanternas biologiska mångfald. Att snagga vägkanter där trafiken går snabbt bygger ofta på säkerhetsskäl. Men varför klippa utmed fridfulla cykelleder? Varför klippte man sidorna utmed cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen redan i början av juli?

En skönhet

Blå snokört är min nya favorit bland sommarblommor.

Tänk nytt! Förvilda! Rufsa till!

Allt fler inser att välstädade ständigt gräsklippta trädgårdar utarmar naturens mångfald. Dessutom är de tråkiga för ögat och själen.

– Låt det vara lite rufsigt!, säger Lotta Fabricius Kristiansen, forskningsassistent hos SLU Råd, i onsdagens SvD.

Hon tipsar om att dra ned på gräsklippningen och släppa in det vilda. Bäst är att jobba mot mångfald och blomning över lång tid, från tidig vår till sen höst.

Man kan lägga ut stubbar i trädgården för bina att bygga bon i. Man kan samla frön från lokala växter och låta dem gro i egna planteringar. Lokala växter stöttar nämligen lokala insekter och andra nyttodjur.

Vi vet att många inköpta växter inte alltid ger den lokala insektspopulationen en skjuts i rätt riktning. I det sammanhanget kan vi släppa en sensation: Den av många så oönskade maskrosen är kanske den bästa växten för insekterna. Den är dessutom livskraftig och vacker. Vad mer begära? Människan måste ställa om sitt egoperspektiv och inse att svikande mångfald skapar växande problem även för allt levande. Den krympande mångfalden kan på lång sikt till och med bli vår död.

Vår ”gräsrondell”, alltså det oklippta området i vår ökenliknande gräsmatta. I rondellen frodas mängder av blommor, gräs och mossor. De drar till sig insekter, fjärilar och fåglar. I de omgivande ständigt klippta gräsmattorna runt rondellen finns inget liv alls. Där kunde Mörbylånga Bostads AB lika gärna ha lagt grön asfalt. Då slapp de ett enormt antal arbetstimmar och bensin och klippmaskiner för miljoner. Vi skulle också slippa förpestande avgaser. För de pengarna kunde man sänka hyrorna.

Kulturorganet har i många inlägg agerat mot den förödande gräsklippningshysterin. Vi har i medborgarförslag till kommunen föreslagit en kraftig minskning av den kommunala gräsklippningen för att förbättra den biologiska mångfalden och minimera bensinförbrukningen/avgasutsläppen. Vi räknar inte med nån respons. Många kommuner är som spårvagnar. Man följer en utlagd räls; allt ska vara som det alltid har varit. Först när mänskligt feltänk slår mot plånboken brukar man agera.

I mina trädgårdsplaner ingår att röja undan en del stockrosor för att så in lokala vilda blommor. Redan nu i månadsskiftet juni-juli kan man plocka frön från tidiga arter. På bilden ser vi frön tagna utmed cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen. De får nu torka för att sås i vår för att sommaren 2023 överraska som otuktade vildar i rabatter och gräsmattor…

Mot arontorpsrosen!

Ur mitt projekt ”Ett år i Albrunna lund” cyklar du här in i lunden under årets sista aprildag. Arontorpsrosen/våradonisen är målet…

Växter i maj

Knäppupp! Relax! Koppla av! Tänk inte på nånting. Avskärma allt världsligt. Bara se!

Södra Öland 9 maj 2022

Foton tagna under cykeltur sträckan Södra Möckleby-Grönhögen-Gräsgård-Solberga-Södra Möckleby.

En blåsig dag på södra Öland

I de ukrainska färgerna

Krokus i Näsby på södra Öland.

Det viktigaste

I dessa dagar måste man hålla stenkoll på skillnaden mellan rålögner och verklighet. Det vi under lång tid har sett byggas upp i Ryssland och Kina borde få alla fritt tänkande människor att inse vad som är det viktigaste i livet: Friheten.

Friheten kostar mycket i dag. Men priset kan aldrig bli för högt. Det vet de som upplevt Gulag och de kinesiska hjärntvätterierna liksom de som fick smaka på peståren i DDR, Polen, Tjeckoslovakien, Rumänien med flera andra östliga tyrannier.

Anfallskriget mot Ukraina förföljer mig dygnet runt. Det är till och med mig när jag letar vårblommor. Och jag säger till mig själv: Glöm aldrig!

Vintergäck

Ofullkomlighetens lov

Precis som i livet är det nästan omöjligt att uppnå allt man vill när man makrofotograferar. Därför blir de ofullkomliga bilderna ofta de bästa. När livet kinkar hittar jag ofta tröst i den lilla världen, den som är så liten att vi måste ha hjälpmedel för att komma den in på livet, i detta fall ett makroobjektiv.

”Det perfekta” är nästan alltid ouppnåeligt, lyckligtvis. Att hitta skärpan på en humlas öga på en i vinden svajande blomma är i det närmaste omöjligt då skärpedjupet är en millimeter. Men försöka duger och ”bara nästan” blir ofta bättre än ”fulländat”.

Nedan följer jag en humla i mina nyutslagna blåluserner. Bilderna är från soliga i går och passar bra på regniga i dag.

45 dagar efter sådd

Mina blålucern och honungsfacelior blommar 45 dagar dagar efter sådd. Inom en vecka kommer stora mängder knoppar att slå ut. Det känns som att jag kan lura hösten en smula – med sommarblommor. Den gula ringblomman är självsådd. Den hängde på min idé om att det aldrig är för sent.