
Cykelleden Fyr till Grönhögen

Så här i covidtider kan man behöva skratta. Artikeln ovan vårdar jag med omsorg. Genom några få pratminus förstår man att ingen vet nånting. Texten är saxad ur avsomnade Östra Småland och säger mycket om hur cykelledsprojektet Fyr till Grönhögen har skötts av idel ädel gubbar.
Notera detta historiska citat:
”Han kan inte svara hur mycket pengar det finns kvar till de sista etapperna. – Det är några miljoner kvar och de ska räcka men jag vet inte hur många det är. Jag sitter som ordförande i styrgruppen och vi ska ha möte den 28 oktober så då vet vi närmare.”
Det är underbar läsning. Eddie Forsman är ordförande i styrgruppen men vet ingenting. Fraser som ”det är några miljoner kvar men jag vet inte hur många det är” säger det mesta om amatörismens totala makt över detta fiaskoprojekt. I dag vet vi att det saknas 20 mille. Men vad spelar det för roll när styrgruppen för länge sen har upplösts i atomer och projektchefen har gått hem och ingen ansvarig politiker visar minsta tillstymmelse till aktion.
***
I Mörbylånga kommun har man slängt in nödbromsen och pausat både rekryteringen av vice kommundirektör, en titel i folkmun kallad Lill-Ann, och cykelledprojektet Fyr till Grönhögens eventuella fortsättning. Hur det går med anskaffandet av en vice näringslivschef står endast skrivet i ”någons” anteckningsbok. Det är tyst från kommunhuset. Denna tystnad kallas julefrid.
Det känns som att det är dags för en ny version av Tomtarnas julnatt!
Midnatt råder, det är tyst från makten, tyst från makten
alla hyssja, släckta äro ljusen, äro ljusen
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Se, då krypa visslare upp ur vrårna, upp ur vrårna,
lyssnar, spejar, trippar fram på tårna, fram på tårna
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Snälla folket låtit skatten rara, skatten rara,
ligga kvar på faten åt en ljugarskara, ljugarskara.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten,
tissla, tassla: “God är julelögnen”, “Julelögnen!”
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Gröt och skinka, lilla direktören, lilla dirren,
tänk, så rart det smakar Mejlar´n liten! Mejlar´n liten!
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Nu till lögner! Grövsta lögnen klingar, lögnen klingar,
runt om kassan skaran muntert valsar, muntert valsar.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Tystnad svider. Snart de valda själar, valda själar,
kvickt och näpet allt i tystnad ställa, tystnad ställa.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Sedan åter in i skumma vrårna, skumma vrårna,
tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna.
Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Allan von Kompost
redaktionschef
”Utan personligt ansvar. UPA. När jag var aktiv i SSU på 90-talet ägde vårt SSU-distrikt en kursgård som hette Rösjön. Kursgården låg nära Mörby och ägdes formellt av en ekonomisk förening med den där märkliga förkortningen på slutet. Jag frågade vad det betydde. En ombudsman förklarade att det var så för att ingen skulle bli personligt ansvarig om något gick fel. Sedan dess har det där orden klingat i mina öron när jag stött på situationer där ingen vill ta personligt ansvar.”
Det skriver Daniel Suhonen i tidningen Affärsvärlden. Och han fortsätter:
”När jag såg IVO:s presskonferens tänkte jag: Någon måste avgå. Men debatten bara puttrade på lite lagom. _ _ _ I konungariket Sverige är det lugnt. Ingen avgår. Alla sitter kvar. _ _ _ Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under denna pandemi, så är det någon annans fel.”
Daniel Suhonens förvåning delas av kulturorganets redaktion. Om vi byter ut Suhonens exempel pandemin mot cykelleden Fyr till Grönhögen ser vi exakt samma mönster. Hur många som än gör fel, gör av med för många miljoner, försvinner i tjänstebil till Sydeuropa, har nollkoll på läget, upplöser styrgruppen eller helt enkelt går hem så händer ingenting. Ingen ansvarig politiker reagerar, ingen säger flasklock. Ingen avgår. Allt är bara kuckimaffens.
Och för att travestera Daniel Suhonen: ”Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under detta cykelledprojekt, så är det någon annans fel.”
Nu jäklar ska vi cykla! Från Bjärby till Grönhögen. Där har du dagens hela cykeltur som tar en timme i strålande novemberväder. Vi inleder med sträckan Bjärby – Degerhamn, som är 9,2 kilometer lång. Denna sträcka är en del av cykelleden Ölandsleden. Och det är nu det blir intressant: Kan man kalla en cykelled för cykelled om den går på landsväg i nästan en mil?
Om svaret på den frågan är ja, ska man då kalla en cykelled där det kör bilar för landsväg? Såna sträckor finns nämligen mellan Solberga och Enetri!
Om sånt och annat tänker jag högt medan jag cyklar i videon längst ned i inlägget. Tänker på alla märkliga turer i cykelprojektet som först hette Fyr till fyr, senare Ölandsleden och nu – i min tappning – Fyr till Grönhögen.
Enligt tidigare kommunalrådet Kent Ingvarsson, (M) klubbades projektet 2006 eller 2008. Det är så länge sen att han inte minns säkert. Ingen annan minns nog heller. Allt är en dimma, ingen vet nåt, alla bara hoppas på att eländet nån gång ska ta slut. Men det gör det inte.
Nu har projektledaren gått hem och allt jobb är nedlagt och nån gång i en avlägsen framtid kommer nån att yrvaket ställa sig upp i Mörbylånga kommunfullmäktige och säga med förvirrad blick inför skräckslagna kollegor:
– Kamrater, inledde vi inte nåt spektakel för tusen år sen som vi kallade Fyr till fyr, nåt slags cykelled eller vad det nu var. Minns någon?
Samtliga i fullmäktige kommer då att skaka på huvet och se helt frånvarande ut, och en skulle vända sig till ordföranden och be honom leda ut den där galningen som yrar om nåt som inte finns och aldrig har funnits…
Ja, sån är tidens gång. Så nöter tidens tand på det som hänt och till slut minns ingen nånting. Gud ske lov! Prisad vare herren! Låtom oss bedja.
***
Projektet har alltså alltså drivits i minst tolv år och kostat över 100 miljoner kronor. Trots det har bara korta snuttar anlagts söder om Mörbylånga: en halv kilometer väster om Risinge, en mil mellan Degerhamn och Grönhögen och några kilometer cykelled mixade med traktorvägar mellan Enetri och Solberga.
Till fyren Långe Jan blir det ingen cykelled. Leden slutar i Grönhögen vad än politikerna säger om hur vansinnigt hårt de jobbar på en lösning. Därifrån cyklar man på landsväg till fyren och från fyren upp till Enetri på Ölands östra sida, nästan exakt 20 kilometer. Lägg till de 9 kilometer mellan Bjärby och Degerhamn som vi cyklar i dag och vi är uppe i 30 kilometer, 3 mil, cykelled på landsväg som är supertrafikerad sommartid. Men inte ens 3 mil räcker. Vi talar om 4 mil! Vi måste nämligen lägga till milen mellan Solberga och Skärlöv.
Fyra mils landsvägscykling bara söder om Mörbylånga! Vad sägs om det? Och denna landsväg ska nu klassas som ”Nationell cykelled”! Det storslagna fiaskot är ett faktum.
Trots det håller politikerna masken och säger att man jobbar stenhårt för en lösning. Lösning på vad? På att glömma, på att ångra att man nånsin klubbade projektet?
Se filmen nedan och njut av det sköna vädret och det vackra landskapet. Glöm allt vad cykeledprojekt heter och tänk på alla de sköna cykelturer du kommer att göra på Bornholm, i Skåne och kanske till och med i Nederländerna, Frankrike och Spanien småningom…
Matildas svar föranledde mig att genast ställa en följdfråga till punkt 12. Jag anser nämligen att summan 337 000 kronor måtte vara betydligt högre, eftersom både boende i byn och jag själv gjorde ungefär följande iakttagelser:
En grävmaskin med förare och hjälpredor jobbade i sex veckor med röjning och anläggning av ”muren”. Till hjälp hade man minst en dumper och flera andra fordon som körde bort och dit material. En annan grävare jobbade i tio veckor vid bevattningsdammen. 27 meter L-betongblock kostar också pengar liksom maskin och två jobbare som under några dagar jobbade med att skära bort delar av redan anlagd led. Mina ”icke-precisa” beräkningar landar nånstans mellan 1,5 och 2 miljoner kronor.
Matilda svarade att summan 337 000 kronor kommer från ekonomiavdelningen. Hon ska nu kolla igen.
Hans Sabelström (C) svarar:
När du klickar på en text blir den kanske först inte fullstor. Stäng den då och klicka på den igen. Den visar sig då i fullstort format. Det är inte jag som hittat på denna dumhet, det har WordPress gjort.
Dessa enkla mejlfrågor har sänts till samtliga 49 ledamöter i Mörbylånga kommunfullmäktige. Svaren kommer successivt att presenteras här på kulturorganet.
I filmen Tre mil cykelled saknas visar vi en kartbild över södra Öland. På den ser vi tre korta gröna linjestumpar. De visar riktig cykelled. Röd linje visar cykelled som går på landsväg.
Tidigare påstod vi att den gröna ledsnutten uppe till vänster på kartan var tre kilometer anlagd cykelled. Det är överdrivet positivt. Det ska vara 550 meter. Det är nämligen så lång den asfalterade biten av den gamla traktorvägen är.
Som synes är sträckan riktig cykelled i projektet Fyr till Grönhögen iögonenfallande kort. På vad har man gjort av med mer än 100 miljoner kronor?
Alla indiska nätbaserade cykelledsböcker har nu ändrat namn på vår kraschade cykelled. Den heter nu – precis som här – Fyr till Grönhögen. Även de analoga varianterna på papper ska ha genomfört namnbytet senast till årsskiftet, skriver Shimla News.
Sune Flisa, just nu hemma på semester i Shimla, kommenterar den fyra sidor långa artikeln i Shimla News:
”Indierna har en underbar känsla för sanningen. Man vill att ett ska vara ett och inte fem – som makten ständigt försöker få det till på Öland.”
Allan von Kompost
redaktionschef
Kommundirektör Ann Willsund berättar i ett mejl till kulturorganet om hur det går med de förhandlingar som nämns i filmen Staffan ifrågasätter, del II. Med stor besvikelse konstaterar kulturorganet att:
Så långt Ann Willsund.
***
Kulturorganet kommenterar, Sune Flisa vid pennan:
Diskussion mellan inblandade myndigheter betraktades inledningsvis av våra spioner som ”lovande”. Men det var månader sedan. Nu verkar allt hopp ute. Den sydöländska verkligheten är tillbaka med eviga nej, nej, nej, nej, nej. Det verkar gå åt pipsvängen på nästan alla tänkbara sätt i alla tänkbara frågor.
Du som tror på en framtid, som vill utveckla, som vill se förändringar och förbättringar – flytta från Sydöland.
i all välmening
Sune Flisa
chefredaktör
härförare
realist