Cykelleden Fyr till Grönhögen

Cykelleden ”Fyr till Grönhögen” börjar lyckligtvis bli ett begrepp världen över. Alla mår vi bra av att kalla A för A och inte för K. Mörbylånga kommuns skönmålningar av verkligheten faller ihop, blir till grus och boss. Bilden ovan visar inledningen i min redan visade film – ett generalangrepp mot den förljugna kommunala makten – och fega myndigheter. På bilden ser du en cykelled på södra Öland. En cykelled! Endast i Mörbylånga kommun kan en nästan milslång landsväg med tung trafik kallas cykelled. Men så är det. Landsvägen mellan Bjärby och Degerhamn kallas cykelled! Det är sant. Se filmen igen och du kommer att inse att mycket om cykelleder bara är råa lögner och tomma förhoppningar i Mörbylånga kommun. Politikerna i fullmäktige bryr sig inte heller ett skvatt om kommunens uppfordrande och glasklart formulerade e-postpolicy. Man sätter sig utan att skämmas över de regler man själv har skapat. Och man tiger som muren om det storslagna fiasko i vilket projektledaren enligt Ölands Kommunalförbund ”har gått hem” och ingen levande människa vet när eller ens om han kommer tillbaka. Mer än 100 miljoner kronor, varav 18 000 000 kommunalskattekronor och 20 000 000 från EU har gått åt till den led där det bara på södra ön fattas minst tre mil cykelled och där sträckan mellan Kungsgården och målet(!) fyren inte ens är projekterad. Tidigare kommunalrådet Kent Ingvarsson minns att han var med och klubbade beslutet om att bygga leden. Men det är så länge sen att han inte minns om det var 2006 eller 2008. Projektet är alltså antingen 15 eller 13 år gammalt. På de åren har södra ön berikats med 15 kilometer cykelled, varav den större delen kom till när man lade ned rör till nya reningsverket i Grönhögen. Det gör 1 kilometer om året, alternativt 1,2 kilometer. I Albrunna jobbade man i perioder under flera års tid, man drog led, man drog om led, man drog ny led, man skar bort led och forslade bort led, man jobbade månad efter månad och skapade en konstgjord ”fasad” mot havet för att inte en swimmingpool skulle dråsa i havet, man körde med minst tre grävmaskiner, lastbilar och dumprar och gjorde en bevattningsdamm av två. Och kommunalrådet i Mörbylånga kommun påstår att detta jobb gått på endast 337 000 kronor! Inom kort kräver kulturorganet alla papper på bordet om den led som invigdes i norr hösten 2019 men som i söder har imploderat till ett magnifikt politiskt fiasko utan motsvarighet i svensk cykelledhistoria.

Cykelledens inkonsekvenser – III

Här går en så kallad cykelled, fastän den inte är en cykelled – hur mycket projektledningen och våra politiker än påstår det. Vägen vi ser är en traktorväg som projektledningen låtsas är cykelled. Längs den sätts naturligtvis inga snökäppar. Vi skiter väl i cyklisterna! Och traktorer tar sig alltid fram ändå…

Här ser vi en bit som kallas cykelled men som inte är det. Den är en allmän liten bilväg i Gammalsby. Eftersom det ligger kåkar vid sidan av bilvägen markerar man den med snökäppar. Bilisterna måste naturligtvis komma fram, även till sina sommarhus. Men cyklisterna skiter vi naturligtvis i! Tidigare inlägg med titeln cykelledens inkonsekvenser hittar du här. Nummer I. Nummer II,

Cykelledens inkonsekvenser – II

Cykelleden ”Fyr till Grönhögen” har många farliga broar utan skyddsräcke. Cyklar du av leden här sommartid slår du ihjäl dig mot stora stenar. Gör du det på vintern drunknar du. Man kan undra vad Trafikverket säger om detta säkerhetsexempel? Trafikverket är ”deltagande part” i projektet, och om jag minns rätt sysslar det en del med trafiksäkerhet. Verket har för övrigt 9 000 anställda. En av dessa borde kanske ha tid att titta till det fiaskoprojekt man själv är med och gör bort sig i… Det skulle vara intressant att höra en jurist om vem som skulle befinnas skyldig om en cyklist drunknade/slog ihjäl sig här. Trafikverket? Mörbylånga kommun? Ölands kommunalförbund eller Region Kalmar län? Enligt Trafikverkets egen text torde det bli omöjligt att klassa denna led som ”nationell led”, något verket har uppmanat kommunerna att ansöka om. Här läser du om hur Trafikverket uppmanar till att söka för att bli sådan led, trots dessa famösa säkerhetsbrister.

Inte långt från den övre bron finns denna. Här är dikesdjupet mindre och inte alls lika dödande. Trots det finns här rejäla räcken på båda sidor. Hur fungerar projektledningens logik? Hur tänker man? Eller singlar man slant?

Sätter man sprätt på all kosing finns det naturligtvis inte en spänn över till skyddsräcken. Men vad spelar det för roll, här handlar det bara om cyklister. Vi ser här ett ”fattigmansräcke” mellan Gammalsby och Solberga. Hur stor skyddseffekten är mot avåkningar står kanske skrivet i projektledningens arbetsbok.

Cykelledens inkonsekvenser – I

Här i Enetri har man på sjösidan av väg 925 anlagt 30 meter cykelväg vid sidan av vägen genom Enetri. Den lilla stumpen har försetts med nåt slags bommar. Man kan fråga sig varför, då den lilla vägens andra ände mynnar ut helt ”naken” på 925:an. Se bilden nedan.

Här ser vi andra änden av vägen genom Enetri, exakt en kilometer söder om föregående foto. Här finns ingenting. Inte en skylt, inte en meter cykelled, inte några bommar. Man frågar sig varför. Cykelleden heter numera ”Fyr till Grönhögen” sedan projektledaren gick hem förra året. Pengarna var slut. Dåvarande kommunalråd Kent Ingvarsson (M) var med och klubbade beslutet om cykelleden. Men det är så längesen att han inte minns om det var 2006 eller 2008. Det var alltså 15 eller 13 år sen det hela började. 100 miljoner kronor, varav 19 000 000 kommunskattekronor, har hittills bara gett en dryg mil riktig cykelled på södra Öland: Mellan Degerhamn och Grönhögen och några snuttar om sammanlagt en halvmil mellan Solberga och Enetri.

En styrgruppsordförande berättar

Så här i covidtider kan man behöva skratta. Artikeln ovan vårdar jag med omsorg. Genom några få pratminus förstår man att ingen vet nånting. Texten är saxad ur avsomnade Östra Småland och säger mycket om hur cykelledsprojektet Fyr till Grönhögen har skötts av idel ädel gubbar.

Notera detta historiska citat:

”Han kan inte svara hur mycket pengar det finns kvar till de sista etapperna. – Det är några miljoner kvar och de ska räcka men jag vet inte hur många det är. Jag sitter som ordförande i styrgruppen och vi ska ha möte den 28 oktober så då vet vi närmare.”

Det är underbar läsning. Eddie Forsman är ordförande i styrgruppen men vet ingenting. Fraser som ”det är några miljoner kvar men jag vet inte hur många det är” säger det mesta om amatörismens totala makt över detta fiaskoprojekt. I dag vet vi att det saknas 20 mille. Men vad spelar det för roll när styrgruppen för länge sen har upplösts i atomer och projektchefen har gått hem och ingen ansvarig politiker visar minsta tillstymmelse till aktion.

***

I Mörbylånga kommun har man slängt in nödbromsen och pausat både rekryteringen av vice kommundirektör, en titel i folkmun kallad Lill-Ann, och cykelledprojektet Fyr till Grönhögens eventuella fortsättning. Hur det går med anskaffandet av en vice näringslivschef står endast skrivet i ”någons” anteckningsbok. Det är tyst från kommunhuset. Denna tystnad kallas julefrid.

Det känns som att det är dags för en ny version av Tomtarnas julnatt!

Midnatt råder, det är tyst från makten, tyst från makten
alla hyssja, släckta äro ljusen, äro ljusen
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Se, då krypa visslare upp ur vrårna, upp ur vrårna,
lyssnar, spejar, trippar fram på tårna, fram på tårna
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Snälla folket låtit skatten rara, skatten rara,
ligga kvar på faten åt en ljugarskara, ljugarskara.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten,
tissla, tassla: “God är julelögnen”, “Julelögnen!”
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Gröt och skinka, lilla direktören, lilla dirren,
tänk, så rart det smakar Mejlar´n liten! Mejlar´n liten!
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Nu till lögner! Grövsta lögnen klingar, lögnen klingar,
runt om kassan skaran muntert valsar, muntert valsar.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Tystnad svider. Snart de valda själar, valda själar,
kvickt och näpet allt i tystnad ställa, tystnad ställa.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Sedan åter in i skumma vrårna, skumma vrårna,
tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna.
Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

Allan von Kompost
redaktionschef

UPA

”Utan personligt ansvar. UPA. När jag var aktiv i SSU på 90-talet ägde vårt SSU-distrikt en kursgård som hette Rösjön. Kursgården låg nära Mörby och ägdes formellt av en ekonomisk förening med den där märkliga förkortningen på slutet. Jag frågade vad det betydde. En ombudsman förklarade att det var så för att ingen skulle bli personligt ansvarig om något gick fel. Sedan dess har det där orden klingat i mina öron när jag stött på situationer där ingen vill ta personligt ansvar.”

Det skriver Daniel Suhonen i tidningen Affärsvärlden. Och han fortsätter:

”När jag såg IVO:s presskonferens tänkte jag: Någon måste avgå. Men debatten bara puttrade på lite lagom. _ _ _ I konungariket Sverige är det lugnt. Ingen avgår. Alla sitter kvar. _ _ _ Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under denna pandemi, så är det någon annans fel.”

Daniel Suhonens förvåning delas av kulturorganets redaktion. Om vi byter ut Suhonens exempel pandemin mot cykelleden Fyr till Grönhögen ser vi exakt samma mönster. Hur många som än gör fel, gör av med för många miljoner, försvinner i tjänstebil till Sydeuropa, har nollkoll på läget, upplöser styrgruppen eller helt enkelt går hem så händer ingenting. Ingen ansvarig politiker reagerar, ingen säger flasklock. Ingen avgår. Allt är bara kuckimaffens.

Och för att travestera Daniel Suhonen: ”Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under detta cykelledprojekt, så är det någon annans fel.”

Fyra mil landsväg kallas cykelled

Titta på södra Öland. Titta så korta snuttar cykelled vi fått för 100 miljoner kronor. Gröna streck är cykelled, röda är landsväg.

Nu jäklar ska vi cykla! Från Bjärby till Grönhögen. Där har du dagens hela cykeltur som tar en timme i strålande novemberväder. Vi inleder med sträckan Bjärby – Degerhamn, som är 9,2 kilometer lång. Denna sträcka är en del av cykelleden Ölandsleden. Och det är nu det blir intressant: Kan man kalla en cykelled för cykelled om den går på landsväg i nästan en mil?

Om svaret på den frågan är ja, ska man då kalla en cykelled där det kör bilar för landsväg? Såna sträckor finns nämligen mellan Solberga och Enetri!

Om sånt och annat tänker jag högt medan jag cyklar i videon längst ned i inlägget. Tänker på alla märkliga turer i cykelprojektet som först hette Fyr till fyr, senare Ölandsleden och nu – i min tappning – Fyr till Grönhögen.

Enligt tidigare kommunalrådet Kent Ingvarsson, (M) klubbades projektet 2006 eller 2008. Det är så länge sen att han inte minns säkert. Ingen annan minns nog heller. Allt är en dimma, ingen vet nåt, alla bara hoppas på att eländet nån gång ska ta slut. Men det gör det inte.

Nu har projektledaren gått hem och allt jobb är nedlagt och nån gång i en avlägsen framtid kommer nån att yrvaket ställa sig upp i Mörbylånga kommunfullmäktige och säga med förvirrad blick inför skräckslagna kollegor:

– Kamrater, inledde vi inte nåt spektakel för tusen år sen som vi kallade Fyr till fyr, nåt slags cykelled eller vad det nu var. Minns någon?

Samtliga i fullmäktige kommer då att skaka på huvet och se helt frånvarande ut, och en skulle vända sig till ordföranden och be honom leda ut den där galningen som yrar om nåt som inte finns och aldrig har funnits…

Ja, sån är tidens gång. Så nöter tidens tand på det som hänt och till slut minns ingen nånting. Gud ske lov! Prisad vare herren! Låtom oss bedja.

***

Projektet har alltså alltså drivits i minst tolv år och kostat över 100 miljoner kronor. Trots det har bara korta snuttar anlagts söder om Mörbylånga: en halv kilometer väster om Risinge, en mil mellan Degerhamn och Grönhögen och några kilometer cykelled mixade med traktorvägar mellan Enetri och Solberga.

Till fyren Långe Jan blir det ingen cykelled. Leden slutar i Grönhögen vad än politikerna säger om hur vansinnigt hårt de jobbar på en lösning. Därifrån cyklar man på landsväg till fyren och från fyren upp till Enetri på Ölands östra sida, nästan exakt 20 kilometer. Lägg till de 9 kilometer mellan Bjärby och Degerhamn som vi cyklar i dag och vi är uppe i 30 kilometer, 3 mil, cykelled på landsväg som är supertrafikerad sommartid. Men inte ens 3 mil räcker. Vi talar om 4 mil! Vi måste nämligen lägga till milen mellan Solberga och Skärlöv.

Fyra mils landsvägscykling bara söder om Mörbylånga! Vad sägs om det? Och denna landsväg ska nu klassas som ”Nationell cykelled”! Det storslagna fiaskot är ett faktum.

Vägen ned till fyren Långe Jan. Trafikverket tillåter inte en breddning. Det är till att sätta trafiksäkerheten främst. Nollvisionen, heter det spektakulära påfundet!

Trots det håller politikerna masken och säger att man jobbar stenhårt för en lösning. Lösning på vad? På att glömma, på att ångra att man nånsin klubbade projektet?

Se filmen nedan och njut av det sköna vädret och det vackra landskapet. Glöm allt vad cykeledprojekt heter och tänk på alla de sköna cykelturer du kommer att göra på Bornholm, i Skåne och kanske till och med i Nederländerna, Frankrike och Spanien småningom…

Vi cyklar här på landsvägen mellan Bjärby och Degerhamn. Vägen kallas ”Ölandsleden” och påstås vara en cykelled, något kulturorganet absolut inte håller med om. En ros är en ros är en ros och en landsväg är en landsväg är en landsväg. Den som inte håller med om det kan här läsa mästerverket ”Kejsarens nya kläder”.

Matilda Wärenfalk (S) svarar på mina frågor om cykelleden

Mina frågor.

Matilda Wärenfalks svar.

Matildas svar föranledde mig att genast ställa en följdfråga till punkt 12. Jag anser nämligen att summan 337 000 kronor måtte vara betydligt högre, eftersom både boende i byn och jag själv gjorde ungefär följande iakttagelser:

En grävmaskin med förare och hjälpredor jobbade i sex veckor med röjning och anläggning av ”muren”. Till hjälp hade man minst en dumper och flera andra fordon som körde bort och dit material. En annan grävare jobbade i tio veckor vid bevattningsdammen. 27 meter L-betongblock kostar också pengar liksom maskin och två jobbare som under några dagar jobbade med att skära bort delar av redan anlagd led. Mina ”icke-precisa” beräkningar landar nånstans mellan 1,5 och 2 miljoner kronor.

Matilda svarade att summan 337 000 kronor kommer från ekonomiavdelningen. Hon ska nu kolla igen.

Hans Sabelström (C) svarar på mina frågor om cykelleden

Frågorna.

Hans Sabelström (C) svarar:

Hans Sabelströms svar.

När du klickar på en text blir den kanske först inte fullstor. Stäng den då och klicka på den igen. Den visar sig då i fullstort format. Det är inte jag som hittat på denna dumhet, det har WordPress gjort.

Frågor till alla 49 ledamöter i Mörbylånga fullmäktige

Dessa enkla mejlfrågor har sänts till samtliga 49 ledamöter i Mörbylånga kommunfullmäktige. Svaren kommer successivt att presenteras här på kulturorganet.

Rättelse, anlagd cykelled är ännu kortare

Sekvens ur filmen ”Tre mil cykelled saknas”.

I filmen Tre mil cykelled saknas visar vi en kartbild över södra Öland. På den ser vi tre korta gröna linjestumpar. De visar riktig cykelled. Röd linje visar cykelled som går på landsväg.

Tidigare påstod vi att den gröna ledsnutten uppe till vänster på kartan var tre kilometer anlagd cykelled. Det är överdrivet positivt. Det ska vara 550 meter. Det är nämligen så lång den asfalterade biten av den gamla traktorvägen är.

Som synes är sträckan riktig cykelled i projektet Fyr till Grönhögen iögonenfallande kort. På vad har man gjort av med mer än 100 miljoner kronor?

Omtalade film kan du se här.

Fyr till Grönhögen

Alla indiska nätbaserade cykelledsböcker har nu ändrat namn på vår kraschade cykelled. Den heter nu – precis som här – Fyr till Grönhögen. Även de analoga varianterna på papper ska ha genomfört namnbytet senast till årsskiftet, skriver Shimla News.

Sune Flisa, just nu hemma på semester i Shimla, kommenterar den fyra sidor långa artikeln i Shimla News:

”Indierna har en underbar känsla för sanningen. Man vill att ett ska vara ett och inte fem – som makten ständigt försöker få det till på Öland.”

Allan von Kompost
redaktionschef

Kommundirektören om Fyrvägen

Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga kommun.

Kommundirektör Ann Willsund berättar i ett mejl till kulturorganet om hur det går med de förhandlingar som nämns i filmen Staffan ifrågasätter, del II. Med stor besvikelse konstaterar kulturorganet att:

• den smala vägen till fyren inte kan breddas. Det sätter Trafikverket p för.
• det inte finns nån lösning för cykelleden mellan Kungsgården och fyren. Men kommunen jobbar med sträckan Grönhögen-Ås.
• enda möjliga V/A-lösning till fyrplatsen är att lägga rören i slänten bredvid vägen. Den utreds nu av Nejmyndigheten (Länsstyrelsen).
• det inte blir fiber till fyren Långe Jan. Nejmyndigheten (Länsstyrelsen) säger nej till den, eftersom man löst frågan med luftburen fiber som fungerar bra. Men om Nejmyndigheten säger ja till rör i vägslänten kan fiber läggas i rör – i framtiden.

Så långt Ann Willsund.

***

Kulturorganet kommenterar, Sune Flisa vid pennan:

Diskussion mellan inblandade myndigheter betraktades inledningsvis av våra spioner som ”lovande”. Men det var månader sedan. Nu verkar allt hopp ute. Den sydöländska verkligheten är tillbaka med eviga nej, nej, nej, nej, nej. Det verkar gå åt pipsvängen på nästan alla tänkbara sätt i alla tänkbara frågor.

• Trafikverkets tankelåsning är cementerad. Att hoppas på nytänk från detta obsoleta verk är förspilld energi. Bättre att tro på tomten. God Jul, förresten.

• Cykelleden Fyr till fyr kommer även fortsättningsvis att gå mellan Långe Erik och Grönhögen, varför leden behåller sitt nuvarande namn Fyr till Grönhögen. Att kommunen jobbar med leden mellan Grönhögen-Ås ger vi inte många lingon för. Har nån snilleblixt plötsligt tänts efter tio års evigt mörker? Ska den dras från Grönhögen mot månen/Bergkvara/återvinningen i Färjestaden?
  
• Nejmyndigheten kommer att säga att rören inte går att lägga bredvid vägen. Det är inte lika säkert som amen i kyrkan, det är säkrare. Skiten blir kvar vid fyren.

• Glöm fiber i modern tid. Det finns brevduvor och Postnord.

Du som tror på en framtid, som vill utveckla, som vill se förändringar och förbättringar – flytta från Sydöland.

i all välmening

Sune Flisa
chefredaktör
härförare
realist