Ett gammalt förslag om hur cykelleden Fyr till fyr ska kunna ta sig förbi Karl X Gustavs mur på södra Öland kan fortfarande vara aktuellt.
Som första media i världen har kulturorganet provcyklat den anrika sträckan där sannolikt Gustav Vasa en gång ridit fram i något brådskande ärende till Ottenby kungsgård…
Vår inhyrde före detta proffscyklist Pierre Picard har fått lämna sjukhuset där han vårdats efter sin första – förödande – provcykling av Fyr till fyr-leden.
– Pierre har behandlats med psykofarmaka i kombination med vissa operativa ingrepp, berättar överläkare Oswald Truck för kulturorganets utsände. Han var illa däran och ett tag trodde vi att han skulle tvingas bryta. Det såg faktiskt ut som om loppet var kört, men han spurtade starkt och gick i kaklet som kärnfrisk.
Pierre är alltså fit for fight och åter redo för testcykling, den andra av 32.
Välkommen tillbaka, Pierre! Vi ser fram mot den nästa runda…
I dag testcyklar vår inhyrde tidigare proffscyklist Pierre Picard cykelleden mellan Södra bruket och Ölands södra udde.
Pierre Picard är fransman men har bott i ett tiotal europeiska länder, varför hans accent är en aning speciell. Han talar ett dussintal språk flytande och hans svenska är så bra att alla förstår den.
Pierre vann Tour de France inte mindre än 14 gånger i rad, ett oslagbart rekord. Numera provcyklar han olika leder över hela världen, plockar svamp, tillverkar sitt eget rödvin på sin gård utanför Montpellier i Provence, där han även skriver dikt och sjunger i kör. Hans mest kända dikt är ”Ensam på cykeln jag är” från 1999. När den deklamerades i fransk teve av skådespelaren Claude Renaudot på nyåret 2001 hissade fler än 20 miljoner till tårar rörda fransmän tricoloren på halv stång följande dag.
Nu önskar vi Pierre lycka till i avsnitt I av 32 planerade. Detta blir hans första cykeltur på öländsk mark. Lycka till, Pierre!
I morgon publicerar vi första avsnittet ur den högdramatiska videoserien Pierre på villovägar. Pierre Picard provcyklar då sträckan Södra bruket – Ölands södra udde på snart världskända cykelleden Fyr till fyr.
Den vällovliga arbetsinsatsen slutade dock mycket illa för den tidigare proffscyklisten med 14 vinster i Tour de France. Han vårdas nu på sjukhus efter ett nervöst sammanbrott, orsakat av testcyklingen.
Bulletinen från sjukhuset berättar att ”_ _ _den oerhört vältränade Pierre Picard svävar inte längre i livsfara. Efter högintensiv vård på hjärtkliniken vilar han nu ut på okänt behandlingsställe för mentala skador/chockupplevelser. Han bör framdeles inte sättas på liknande test”, avslutar läkaren sin lapidariska summering.
Morgondagens film bör endast ses av mentalt mycket starka personer, gärna med nåt lugnande inom räckhåll!
Här ska leden spränga sig in på kommunal mark genom djungeln på sin väg mot Södra bruket…Arbetet på Fyr till fyr-cykelleden genom Albrunna ska enligt projektledningen återupptagas i september – detta år!
Det är lika med ”inom sju dagar”. Kulturorganet bevakar ärendets – eventuella – utveckling…
Åren går och tiden flyr och kommer aldrig igen… Det har nu gått massor av år sen man inledde evighetsprojektet Fyr till fyr… Hur många minns ingen…
Hur går det förresten genom Albrunna? Den frågan har ställts av många under oräknelig tid. Senaste prognos från projektledningen berättade att det avbrutna arbetet skulle återupptas i september 2019. I dag är det ett dussin dagar kvar på denna månad…
Kulturorganet hojade till stilleståndslinjen för att kolla in läget med egna ögon. Vårt spontana intryck blev Törnrosasömn. Men man vet ju aldrig. Det lär ha hänt att även till synes döda har vaknat till liv…
Kulturorganet följer arbetet. En långfilm är planerad. Arbetsnamn: Evighetens ansikte. Speltid: 1 000 år.
Så här såg det ut i slutet av mars i år.I dag 18 september 2019.
Slutet mars 2019.
I dag 18 september 2019, bara 12 dagar kvar för att hinna återuppta jobbet under utlovad tid, alltså september månad 2019…
Det blir grönt. Det blir grönare. Det känns som att cykla genom ett salladshuvud – i det hårda motljuset i skogen ned mot havet. När vi kommer ut på andra sidan ser vi ut över Schäferiängarna…
I denna film sätts den lilla hjälmmonterade actionkameran GoPro på svåra prov. Ljuset växlar sekund för sekund och kontrasterna är enorma.
Värt att veta är att det fortfarande är sommar. Det är i dag 26 dagar kvar till den meteorologiska hösten på södra Öland…
Målningar som denna på cykelleden Fyr till fyr nedan Albrunna väcker glädje; cyklingen blir ännu roligare.
Du känner väl igen tusenfotingen Uncas och bakterierna Ugge och Vigge? 
Torsken Torbjörn i vacker simstudie.
Här sätter vi punkt för denna lilla bildberättelse. By the way… Punkten på bilden heter Pucke.
Efter fyra dagars cykling i skånska Österlen vet jag att cykelbanor kan se mycket olika ut. Fem till tretton timmars daglig hojning lärde mig en hel del i ämnet ”cykelledsutformning”.
Skillnaderna mellan lederna på Öland och de jag hojade på i Österlen är stora.
Den största skillnaden mellan lederna i Österlen och på södra Öland är frånvaron av det förhatliga och vassa grus som används i ledens ytterkant på Öland. I Österlen finns inget grus; asfalten och naturen ligger sida vid sida. Följaktligen är leden helt fri från det vassa och däckslitande grus som ligger på Fyr till fyr-leden.
Övergången mellan asfalt och grus blir mycket mjukare och naturligare i Österlen än på Öland. På Öland ger lederna ett mycket mer disciplinerat och ”tuktat” intryck.
På några få ställen gick leden på naturstig med mycket fint grus och sand. Ombyte förnöjer. Som cyklist är det rätt skönt att få byta cykelstil ibland. Hojning på sand kräver helt andra tag än på snabb asfalt.
I Österlen har lederna många fler toaletter än på södra Öland.
Österlenlederna har också många fler rastplatser, sköna sådana!
Utanför Simrishamn finns flera utegym bredvid leden.
Där finns också Wifi och belysning utmed stora delar av leden.
Ordning och reda på rastplatserna. På södra Öland får man söka länge efter enklaste papperspelle.
Hav, cykelled, å. Kan det bli bättre?
Lyckligtvis håller man borta alla ”gräsklippningsfundamentalister” utmed leden. Intrycket blir ”vackert och naturligt”.
På många ställen slingrar sig leden fram som en orm. Ormen ger omväxlande cykling. Tyvärr finns fartdårar även inom cykelkåren, som tar för givet att de alltid har förkörsrätt. Man cyklar om utan signal och saktar aldrig in vid möten, inte ens med barn. Såna ska ha pisk med cykelkedja på bara stjärten!
Leden söder om Brantevik.
Som att hoja genom en underbar högvuxen äng!
Bokskog ger märkligt ljus.
Ned mot Kivik. Sammanfattningsvis tycker jag att cykellederna i Österlen är naturligare och mer varierande än på Öland. Landskapet är också duktigt kuperat. Österlenlederna besväras inte heller av det vassa grus som kantar Fyr till fyr-leden. Lederna är i princip helt grusfria. Under 30 timmars cykling på asfalt körde jag inte på ett enda större vasst gruskorn. Negativt är att skyltningen här och var kunde vara bättre. Den blir dock aldrig så dålig som på Öland.
Hårdkörning + avkoppling + dödsinsikt. I dag gör vi en något annorlunda cykeltur från Långe Jan till kyrkan i Ventlinge. Vi hojar på ordentligt på Gubbmonarken och avslutar med en fridens kyrkogårdsvandring till vårligt fågelkvitter från både levande och stendöda träd.
Att skåda livets slutstation är alltid nyttigt. Som ateist sätter jag naturligtvis det pågående livet högst. De religiösa fokuserar mest på ”de eventuellt kommande”, vilket jag ser som ett svek mot det rådande – och enda. Kan man tänka sig värre öde än evigt liv?
Nu hojar vi!
Tiden flyktar, tiden går. Obarmhärtigt tickar den tick tack, hur gärna vi än ibland vill stanna den. ”Allt förbleknar och blir till dröm”, skrev Hjalmar Söderberg. I denna film cyklar vi rakt in i förgången tid, den som tvärstannade för femtio år sen. I den stora byggnaden mixas dåtidens drömmar med dagens visioner och kraftsamlingar för södra Ölands framtid. Somliga vill spara fabriken som ”en livslevande happening”, andra vill riva den för att bygga nytt.
Här inne lastades Ytong-stenen i raden av tryckkammare för att täta den porösa ytan. Här rasslade lastvagnar fram på spår för att transportera stenen till väntande fartyg i Grönhögens hamn – för resor ut i världen.
1943 drog man igång Ytongfabriken och två år senare jobbade 220 personer här. Senare sjönk produktionen och efter upptäckt av gift i stenen las fabriken ner 30 september 1971.
Följ med kulturorganet på färden in genom tidens mörka port, in mot den tid som var. Och mitt i stora hallen bland krossat spegelglas, torkade midsommarstänger, skrot, boss, golfbollar, dunkar, sand, lantbruksmaskiner och ej fungerande toalettstolar… är det inte Lasse O Månsson som står där borta vid korvkiosken?
Filmen bygger till stora delar på ljudupplevelsen. Dra alltså på volymen!
Cykelleden Fyr till fyr mellan Södra Möckleby och Grönhögen lämnar mycket att önska vad gäller information. På flera ställen slutar leden plötsligt att finnas till, utan upplysningar om fortsättningen. Bland annat finns två trafikfarliga ställen i Ventlinge där du måste ut på den sommartid högtrafikerade 136:an.
Om du är ovan med att cykla på klappersten föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan vi cyklar på sådan nedanför Albrunna. Det handlar om mindre än hundra meter.
I filmen nedan förstår du hur du hojar cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen på 40 minuter – på en Gubbmonark. Häng med!
Kanske minns du kulturorganets varning för akut trafikfara vid tryffelodlingen strax söder om Albrunna. Inlägget publicerades i slutet av mars. Du kan läsa det här. Då såg det ut som på bilden nedan.
Svårt att se var vägen tar slut. Ingen målning, bara löst grus. Körde man ned i det med bil skulle man antagligen volta in i tryffelodlingen.Vår kritik har burit frukt. Nu har man målat dit en osedvanligt kraftig sidlinje som verkligen syns. Kulturorganet drar till med den slitna frasen Bra jobbat!
Vilken skillnad. Ser man inte den här linjen ska man inte köra bil.
Nu känns det en aning tryggare att hoja här. Många kör över 100 knutar här, vissa 140.
Under påskhelgen har vår utsände mött en och annan cyklist – på cykelleden Fyr till fyr. Några har nog blivit konfunderade över ledens upplösning i intet – eller i flera alternativ nedanför Albrunna…
Ett tips: Genom hålet i muren löser du enklast dessa cykelledsproblem. Kulturorganet visar vägen!
Är du ovan med att cykla på klappersten, eller har cykel med smala däck, föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan på det underlaget.
Hålet i muren – så cyklar du leden genom Albrunna utan att behöva ta dig ut på hårt trafikerade väg 136
Som första media i världen har kulturorganet filmat den norra nedfarten av det så kallade bonusvarvet i Albrunna. När varvet – som egentligen är en tresidig rektangel – är färdigt kommer det att gå undan här. Se själv.
Trafikinformation för cyklister på Bornholm. Vid detta vägarbete måste bilister stanna för rött ljus, medan cyklister har gräddfil rakt fram inom utstakad mittfåra. De behöver inte ens bry sig om trafikljuset. Cyklister behandlas värdigt i Danmark.
I Sverige är bilismen helig. Den ska omhuldas till vilket pris som helst. Cyklismen är ohelig. Den får klara sig själv.
När en bilväg ska åtgärdas informeras jobbet med en skog av varningsskyltar, ofta ackompanjerad av ett stort blinkeri placerat på baksidan av en lastbil. Där ligger stora däck i travar, det blinkar och prålar och pilas och tillfälliga körbanor målas in med gult. Pådraget är enormt. Man larmar till och med i tidningsannonser. Bilförare är fina människor som till varje pris ska skyddas från livets alla faror, även grus. Man sopar och gör fint, målar och pyntar.
När en cykelled åtgärdas och cyklisterna måste sick sacka ut och in på livsfarliga bilvägar varnas icke med en skylt eller ett endaste litet ord, informeras på intet sätt. Inte en pil, inte ett gult streck. Att gruset ligger i drivor här och var spelar ingen roll. Vi måste sopa för bilisterna! Ni är ju bara cyklister! Hoja försiktigt genom gruslagren i stället! Och se opp för fan, som alla vi andra måste göra!
En son racercyklade. Plötsligt var cykelleden slut i 50 knutar, utan info. Han hamnade ute på en stenig åker med fossingarna fastlåsta i pedalerna. Fyr till fyr-leden upphör ofta och gärna tvärt och plötsligt på södra Öland. Punkt. Slut. Men ingen info! Gissa var du är? Gissa vart du ska! Var fortsätter leden? När? Vart? Hur?
Vi säger inget. Du får väl se upp, för fan! Du är ju bara cyklist!
Du kommer hojande från söder, på cykelleden. I Albrunna möts du av liten skylt som vill få dig att ta höger. Nej! säger kulturorganet. Den sträckningen är tråkig och farlig, 136:an är inget att leka med när fartgalna turister invaderar ön.
Naturligtvis lyss du till kulturorganet. Naturligtvis går du mot strömmen. Du är motvals, bjäbbig, trilsk, mån om din integritet och fria vilja – precis som kulturorganet. Du tar vänster – och äventyret väntar…
Naturligtvis kan du ta denna föreslagna rutt även om du kommer norrifrån. Det är bara att vända på kuttingen.
I ett tidigare inlägg ifrågasatte vi om cykelleden genom Ventlinge kommer att dras som tidigare planerats. Ett harvat fält tyder på omtänk. Ibland får man intrycket att ledningsdragningen sköts med tärning.
Ett rykte nådde vår cyklande reporter, nämligen att leden kommer att gå rakt ned mot havet, ta vänster nere vid vattnet och gå upp till vänster igen längre bort. Vad ”längre bort” betyder återstår att se.
Hur som helst, blir dragningen den ovan skissade kommer du som cyklist att se ungefär det du ser i filmen nedan.
Om man står vid stranden och tittar upp mot Ventlinge genom ett teleobjektiv ser vi i mitten den ”väg” vi cyklar i videon. Till höger i bild leder mot golfbanan. Tar vi vänster i bild kommer vi till slut till vägs ände.
Det är dags att gå till kungs. Så här kan det inte fortsätta. Kulturorganet skriver nu öppet brev till kungen för att få ordning på cykelledsdragningen förbi muren nere i Ottenby. Kungens ”sannolikt positiva svar” publiceras så snart det har anlänt.
Att cykla i regn är skönt under alla årstider. Filmen nedan togs i går. Den visar hur du hittar rätt när du kommer söderifrån till Grönhögen och är på väg norrut och vill nå Degerhamnsvägen för vidare färd mot Hammarby och väg 136 vid Bjärby. Turen går förbi Albrunna, genom Södra bruket, förbi Södra Möckleby och ned till Degerhamn…
Jag cyklar här på de delar cykelleden Fyr till fyr tillåter just nu. Senare blir dragningen en annan, exempelvis faller cyklingen på klapperstensstranden bort.
God tur!
Vi startar dagens februaricykling nere vid vattenbrynet innanför Sandviksreveln. Fram till 1 april är det tillåtet att röra sig på Schäferiängarna, södra Ölands kanske mest fascinerande naturområde.
Härifrån cyklar vi mot Kyrkängen. På vägen dit knatar vi upp i gamla fågeltornet och ser ut över det öde landskapet och det kalla havet.
När vi tagit av mot Kyrkängen kan du med falkblick först se en mindre grupp hjortar som springer snabbt långt bort på vänster sida av leden, mellan 11:50 och 11:58 in i filmen. En större flock står och bligar på oss innan den kutar iväg, mellan 12:30 och 12:58, också den långt bort till vänster in bland träden, innan och efter att vi cyklat över en liten bro.
Observera att du kan se filmen i upplösningen 4 K/2 160 p. När du är i Youtube, klicka på ”kugghjulet” längst ned till höger för att hitta maximal upplösning.
Nu trampar vi igång!
Vill du känna dig helt ensam på Öland – ja, i hela världen – ska du vandra på Schäferiängarna. Det är tillåtet fram till 1 april. Här är vi på stranden innanför Sandviksreveln. Snart visar vi en film om en cykeltur härifrån till… Ja, säg det. Den som lever får se…
Den 36 minuter långa versionen av Februaricykling kan du se här. Den ligger på min blogg Cykla på Öland.
Historisk djupdykning – strandstenar exemplifierar fake news.
Lokalhistorisk djupdykning – vi har läst Lars Henells bok Albrunna förr och nu.
Februaricykling – en hojrunda på Gubbmonarken gjord 7 februari. Nu är det dags att börja trampa på allvar…
Över floden in bland träden – vi åker vattenrutschkana rakt ut i Kalmarsund.
Ölandsraset ut i Kalmarsund fortsätter – hur länge finns Öland kvar?
Från i går är det riskfritt att cykla igen. Cykelleden mellan Degerhamn och Grönhögen är helt isfri, så när som på 150 meter efter raksträckan söder om Södra bruket där snön fortfarande ligger för tjock för att forcera på hoj. Här ser vi inte en enda millimeter snö.
Både luft- och vägtemperaturen höll sig runt + 3 grader i går eftermiddag och i den friska sydliga vinden gick det undan på väg norrut. Det både regnade och snöade, men vad gör det så länge man kan trampa!? Men det är för tidigt att ropa hej, redan på tisdag spås minusgrader igen.
På en så kort sträcka som knappt tre kilometer ska vi inte bara se den vackra novembernaturen, gamla bruksbostäder och en bruksruin, utan också en strålande utsikt mot Sverige, ett ”stentungt nav” och en ”ovanligt stenig trädgård”.
Den digitala världens faror uppmärksammas allt mer. Anställda på Google och Facebook skickar sina barn till skolor där den analoga världen styr. De har alltså insett riskerna med de floder av ettor och nollor som dränker oss i ett ständigt växande flöde.
Den psykiska ohälsan slår rekord på rekord och många känner sig villrådiga i den tsunami av nyheter, valmöjligheter, moden, trender, annonser, åsikter och kommentarer som forsar in över oss med allt större kraft. Många är slavar under sina mobiltelefoner, andra lever under kvävande grupptryck och ofattbart många går in i väggen på grund av det mycket luddiga begreppet stress. Många blir sjuka för livet och för vissa går det ännu sämre. Den digitala världens baksida är bittermörk.
Kultur och motion ökar livslusten. Det vet man i dag. Kulturorganet har därför ett anspråkslöst tips: Kolla in senaste filmen på bloggen Cykla på Öland och öva dig i förmågan ”att göra ingenting under en längre tid”, i detta fall en och en halv timme…
På torsdag kan du se en ny cykelfilm på min blogg Cykla på Öland. Om kvaliteten är dålig är det bäst att återkomma nån dag senare, eftersom Youtube ”suddar och fixar och komprimerar” en längre film i flera dygn, kanske ”ständigt”. Det vet nog ingen mer än Youtube. De kör kanske program som hela tiden komprimerar den enorma videomassa de härbärgerar. För två år sedan lades det ut 300 timmar videomaterial varje minut dygnet runt, året om på Youtube. I dag är nog den massan troligen dubbelt så stor.
Den nya filmen är en och en halv timme lång och går just nu, 8 januari, bara att se i 360 p. Efterhand stiger kvaliteten och när Youtube komprimerat färdigt ska den gå att se i 1080 p. Men som sagt, det kan ta dygn… Vi återkommer i ärendet…
PS. Nu på onsdagsmorgonen verkar Youtube ha ”suddat färdigt”. Filmkvaliteten är nu 4 K! Du kan se rullen i morgon bitti…
Kulturorganet har i dag sänt kort mejl till Statens Fastighetsverk angående dess nej till cykelled söder om ”muren”. Vi väntar på svar…
