Man tar en cykelhjälm. På den sätter man en GoProkamera som riktas framåt. Och så sätter man en som riktas bakåt. Sen cyklar man genom Södra Möckleby. Och då kan det bli som nedan – i min första testfilm med dubbelkameror.
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Kategoriarkiv: cykla med Alvarsamt2
cyklande viking
I viss vinkel ser jag numera – ibland – ut som en cyklande viking iförd den typiska hjälmen med två horn – som dock är ett sentida anakronistiskt påhitt. Mina cykelfilmer kan nu visa färden både framåt och bakåt – en möjlighet som ger skaparkraften en spark i ändan.
Det är ofta stora skillnader i ljus, färg och klarhet på samma objekt sett från olika håll. Det visade den testfilm jag gjorde i dag. Filmen är en bagatell, en rundtur i Södra Möckleby. Men den kan kanske trots det intressera bybor och cykel- och videointresserade. Den publiceras inom några få dagar.
Framåt tittar en Gopro Hero 6 Black. Den är utrustad med GoPros ljudadapter och med mitt fynd: Röde ON! Den är värd varenda krona (2 500). Vindbrus är historia, signalen är klar och stark, mikrofonen kan sända ljud upp till 70 meter från kameran. Och ljudkvaliteten är utmärkt. Och så enkel och lätt! Hela Rödes trådlösa ljudsystem väger futtiga 75 gram. Ger man sig tid att även behandla ljudet en liten aning blir det i mina öron högkvalitativt. Men det gör jag nästan aldrig; det räcker gott med att hålla koll på ljudnivåerna i videoredigeringsprogrammet.
För att minska de enormt stora 4 K-filerna som blir till under projektet Fyr till fyr – meter för meter, väljer jag att gå ned till 2,7 K. Kvalitetsskillnaden bli minimal, men minneskorten räcker längre, redigeringen liksom renderingen går snabbare och slutfilerna blir väsentligt mindre. Som standard filmar jag med 30 bilder/sekund, med bildstabilisering, lägsta skärpa. Både kamerorna är justerade minus 0,5 bländarsteg och inställda på röststyrning, något som väsentligen underlättar hanteringen. Att ha två kameror på hjälmen som ska startas och stoppas med handkraft skulle bli för mycket även för en bläckfisk.
Rent praktiskt har jag ännu inte hittat den optimala redigeringsmetoden av två filmer som skildrar samma förlopp men i 180 graders skillnad. Hittills har jag lagt filerna under varandra i redigeringsprogrammet och raderad sektioner i den övre då jag vill att den undre ska visas för betraktaren. Men det finns säkert andra lösningar.
Jag försöker starta kamerorna samtidigt. Från bakre kameran raderar jag ljudfilen; endast den från främre kameran med det proffsiga ljudsystemet används.
Den vänstra kameran på hjälmens baksida är en GoPro Hero 7 black. Den är riktad rakt bakåt i färdriktningen. Den högra, en GoPro Hero 6 black siktar rakt fram. Under kameran finns GoPros ljudadapter och uppe på kameran sitter ljudmottagaren Röde ON. Mikrofonen har samma form och är lika liten som mottagaren på kamerans överdel. Micken syns ej i bild. Ytterligare information om Röde ON och andra detaljer hittar du här.
hoppets allé
Allén mellan Södra Möckleby och Albrunna har under senare år vissnat och dött. Inom kort är alla träden stendöda. Orsaken är almsplintborrens härjningar.
Men nya träd av annan sort planteras mellan de gamla liken. Personligen har jag svårt för att förstå varför högstubbarna ska stå kvar – fulla med smittämnen.
Häng med på en kort cykeltur för att se Hoppets allés nya invånare…
En miljon kvadratmeter ensamhet
Nu var det länge sen den sista salvan ekade mellan bergväggarna i Cementas stenbrott i Degerhamn.
Brottet har blivit ensamhetens öde land…
cykla med kulturorganet från Skärlöv till Ås Camping!
Denna cykeltur går parallellt med två av det halvdussin delsträckor – om tillsammans drygt 30 kilometer – som återstår att anlägga i projektet Fyr till fyr på södra Öland.
Vi cyklar söderut från Skärlöv, svänger som hastigast in och kollar läget i det tänkta delmålet Solberga. Från Solberga fortsätter vi till Ås Camping. Hela sträckan vi cyklar är drygt 20 kilometer.
Frågan som hela tiden gnager är: Hur ska det nu gå för cykelledprojektet? Ytterligare komplikationer har nämligen lagts till de många gamla. Nyligen sa Länsstyrelsen nej till leden på sträckan Skärlöv-Solberga. Alternativ sträckning lär enligt projektledaren saknas. Trots det ska leden utmed de dryga två mil vi cyklar i dag färdigställas under 2019. Det skriver beställaren Ölands Kommunalförbund på sin hemsida.
På måndag inleder vi vår intervjuserie om ledens mångåriga problem på södra Öland, där inte en enda meter led söder om Kastlösa har färdigställts på flera år. Svaranden blir:
Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga och biträdande förbundschef i Ölands Kommunalförbund, beställare av leden.
Ulf Kyrling, chef i projektet Kraftsamling Sydöland, som enligt egen utsago har ett nära samarbete med Fyr till fyr-projektet.
Henrik Yngvesson, oppositionsråd i Mörbylånga kommun och ledamot i Ölands Kommunalförbund, beställare av leden.
Kulturorganets läsare får i veckan också tillgång till vårt brev till regeringen. I det ber vi bland annat om regeringens hjälp med att få korrekt information om avtalen med markägarna för kvarvarande delsträckor verkligen är juridiskt klara.
Sträckorna är:
Albrunna
Ventlinge
Grönhögen-Parboäng
Parboäng-Karl X Gustavs mur
Karl X Gustavs mur på forvägen till och runt Kungsgården
Kungsgården-Ås Camping
Ås Camping-Solberga
Solberga-Skärlöv.
dubbeltest: ljud och cykelledsträcka
Ibland är det klokt att slå två flugor i en smäll. I denna film testar jag en modifierad ljudupptagning och en för mig helt ny bit av cykelleden Fyr till fyr.
Leden går nära havet nere vid Klovenhäll, ungefär två kilometer väster om Kastlösa, fem kilometer söder om Mörbylånga. Efter att ha cyklat den vet jag att den är endast tre kilometer lång.
Ljudsystemet är Röde GO, nu med nedskruvad upptagningskänslighet och micken på bröstet i stället för på styret som jag tidigare haft. Nu hörs min röst tydligare och ”omkringljuden” – som rasslet från kedjan – dämpas en aning. En eventuell nackdel är att min andning kan kännas störande. Men det är en smaksak. Cyklar man mil efter mil bör nog andningen bli en del av helheten. Och kör man hårt på racern ska den naturligtvis framträda ännu mer. Den hårda vinden i början av filmen tycker jag Rödemikrofonen fångar mycket naturtroget. Den lilla deadcaten gör vad den ska. Den ska inte eliminera vindbruset, den ska skildra det.
Mitt betyg på denna lilla stump cykelled blir 3 av 5 stjärnor. Vacker natur, bitvis havsnära. Långa sträckor är underlaget undermåligt, stumpen är mer traktorväg än cykelled. Några bitar går på skrå och på vissa partier ligger till och med makadam, som är alldeles för grovt för en cykelled. Endast en mycket kort bit är asfalterad. Stort plus för toalett och rastställe.
Kulturorganet begår världspremiär
Ett gammalt förslag om hur cykelleden Fyr till fyr ska kunna ta sig förbi Karl X Gustavs mur på södra Öland kan fortfarande vara aktuellt.
Som första media i världen har kulturorganet provcyklat den anrika sträckan där sannolikt Gustav Vasa en gång ridit fram i något brådskande ärende till Ottenby kungsgård…
Pierre Picard har fått lämna sjukhuset
Vår inhyrde före detta proffscyklist Pierre Picard har fått lämna sjukhuset där han vårdats efter sin första – förödande – provcykling av Fyr till fyr-leden.
– Pierre har behandlats med psykofarmaka i kombination med vissa operativa ingrepp, berättar överläkare Oswald Truck för kulturorganets utsände. Han var illa däran och ett tag trodde vi att han skulle tvingas bryta. Det såg faktiskt ut som om loppet var kört, men han spurtade starkt och gick i kaklet som kärnfrisk.
Pierre är alltså fit for fight och åter redo för testcykling, den andra av 32.
Välkommen tillbaka, Pierre! Vi ser fram mot den nästa runda…
Premiär för cykelledstestserien ”Pierre på villovägar”
I dag testcyklar vår inhyrde tidigare proffscyklist Pierre Picard cykelleden mellan Södra bruket och Ölands södra udde.
Pierre Picard är fransman men har bott i ett tiotal europeiska länder, varför hans accent är en aning speciell. Han talar ett dussintal språk flytande och hans svenska är så bra att alla förstår den.
Pierre vann Tour de France inte mindre än 14 gånger i rad, ett oslagbart rekord. Numera provcyklar han olika leder över hela världen, plockar svamp, tillverkar sitt eget rödvin på sin gård utanför Montpellier i Provence, där han även skriver dikt och sjunger i kör. Hans mest kända dikt är ”Ensam på cykeln jag är” från 1999. När den deklamerades i fransk teve av skådespelaren Claude Renaudot på nyåret 2001 hissade fler än 20 miljoner till tårar rörda fransmän tricoloren på halv stång följande dag.
Nu önskar vi Pierre lycka till i avsnitt I av 32 planerade. Detta blir hans första cykeltur på öländsk mark. Lycka till, Pierre!
Pierre Picard vårdas på sjukhus
I morgon publicerar vi första avsnittet ur den högdramatiska videoserien Pierre på villovägar. Pierre Picard provcyklar då sträckan Södra bruket – Ölands södra udde på snart världskända cykelleden Fyr till fyr.
Den vällovliga arbetsinsatsen slutade dock mycket illa för den tidigare proffscyklisten med 14 vinster i Tour de France. Han vårdas nu på sjukhus efter ett nervöst sammanbrott, orsakat av testcyklingen.
Bulletinen från sjukhuset berättar att ”_ _ _den oerhört vältränade Pierre Picard svävar inte längre i livsfara. Efter högintensiv vård på hjärtkliniken vilar han nu ut på okänt behandlingsställe för mentala skador/chockupplevelser. Han bör framdeles inte sättas på liknande test”, avslutar läkaren sin lapidariska summering.
Morgondagens film bör endast ses av mentalt mycket starka personer, gärna med nåt lugnande inom räckhåll!
Allan von Kompost
redaktionschef
sju dagar kvar…
Här ska leden spränga sig in på kommunal mark genom djungeln på sin väg mot Södra bruket…
Arbetet på Fyr till fyr-cykelleden genom Albrunna ska enligt projektledningen återupptagas i september – detta år!
Det är lika med ”inom sju dagar”. Kulturorganet bevakar ärendets – eventuella – utveckling…
Allan von Kompost
redaktionschef
Fyr till fyr-leden stormar fram över stock och sten…
Åren går och tiden flyr och kommer aldrig igen… Det har nu gått massor av år sen man inledde evighetsprojektet Fyr till fyr… Hur många minns ingen…
Hur går det förresten genom Albrunna? Den frågan har ställts av många under oräknelig tid. Senaste prognos från projektledningen berättade att det avbrutna arbetet skulle återupptas i september 2019. I dag är det ett dussin dagar kvar på denna månad…
Kulturorganet hojade till stilleståndslinjen för att kolla in läget med egna ögon. Vårt spontana intryck blev Törnrosasömn. Men man vet ju aldrig. Det lär ha hänt att även till synes döda har vaknat till liv…
Kulturorganet följer arbetet. En långfilm är planerad. Arbetsnamn: Evighetens ansikte. Speltid: 1 000 år.
Så här såg det ut i slutet av mars i år.
I dag 18 september 2019.
Slutet mars 2019.
I dag 18 september 2019, bara 12 dagar kvar för att hinna återuppta jobbet under utlovad tid, alltså september månad 2019…
in bland träden ut mot havet
Det blir grönt. Det blir grönare. Det känns som att cykla genom ett salladshuvud – i det hårda motljuset i skogen ned mot havet. När vi kommer ut på andra sidan ser vi ut över Schäferiängarna…
I denna film sätts den lilla hjälmmonterade actionkameran GoPro på svåra prov. Ljuset växlar sekund för sekund och kontrasterna är enorma.
Värt att veta är att det fortfarande är sommar. Det är i dag 26 dagar kvar till den meteorologiska hösten på södra Öland…
Ugge, Vigge och punkten Pucke
Målningar som denna på cykelleden Fyr till fyr nedan Albrunna väcker glädje; cyklingen blir ännu roligare.
Du känner väl igen tusenfotingen Uncas och bakterierna Ugge och Vigge?
Torsken Torbjörn i vacker simstudie.
Här sätter vi punkt för denna lilla bildberättelse. By the way… Punkten på bilden heter Pucke.
en cykelled är en cykelled – eller?
Efter fyra dagars cykling i skånska Österlen vet jag att cykelbanor kan se mycket olika ut. Fem till tretton timmars daglig hojning lärde mig en hel del i ämnet ”cykelledsutformning”.
Skillnaderna mellan lederna på Öland och de jag hojade på i Österlen är stora.
Den största skillnaden mellan lederna i Österlen och på södra Öland är frånvaron av det förhatliga och vassa grus som används i ledens ytterkant på Öland. I Österlen finns inget grus; asfalten och naturen ligger sida vid sida. Följaktligen är leden helt fri från det vassa och däckslitande grus som ligger på Fyr till fyr-leden.
Övergången mellan asfalt och grus blir mycket mjukare och naturligare i Österlen än på Öland. På Öland ger lederna ett mycket mer disciplinerat och ”tuktat” intryck.
På några få ställen gick leden på naturstig med mycket fint grus och sand. Ombyte förnöjer. Som cyklist är det rätt skönt att få byta cykelstil ibland. Hojning på sand kräver helt andra tag än på snabb asfalt.
I Österlen har lederna många fler toaletter än på södra Öland.
Österlenlederna har också många fler rastplatser, sköna sådana!
Utanför Simrishamn finns flera utegym bredvid leden.
Där finns också Wifi och belysning utmed stora delar av leden.
Ordning och reda på rastplatserna. På södra Öland får man söka länge efter enklaste papperspelle.
Hav, cykelled, å. Kan det bli bättre?
Lyckligtvis håller man borta alla ”gräsklippningsfundamentalister” utmed leden. Intrycket blir ”vackert och naturligt”.
På många ställen slingrar sig leden fram som en orm. Ormen ger omväxlande cykling. Tyvärr finns fartdårar även inom cykelkåren, som tar för givet att de alltid har förkörsrätt. Man cyklar om utan signal och saktar aldrig in vid möten, inte ens med barn. Såna ska ha pisk med cykelkedja på bara stjärten!
Leden söder om Brantevik.
Som att hoja genom en underbar högvuxen äng!
Bokskog ger märkligt ljus.
Ned mot Kivik. Sammanfattningsvis tycker jag att cykellederna i Österlen är naturligare och mer varierande än på Öland. Landskapet är också duktigt kuperat. Österlenlederna besväras inte heller av det vassa grus som kantar Fyr till fyr-leden. Lederna är i princip helt grusfria. Under 30 timmars cykling på asfalt körde jag inte på ett enda större vasst gruskorn. Negativt är att skyltningen här och var kunde vara bättre. Den blir dock aldrig så dålig som på Öland.
cykeltur med kyrkogårdsrunda
Hårdkörning + avkoppling + dödsinsikt. I dag gör vi en något annorlunda cykeltur från Långe Jan till kyrkan i Ventlinge. Vi hojar på ordentligt på Gubbmonarken och avslutar med en fridens kyrkogårdsvandring till vårligt fågelkvitter från både levande och stendöda träd.
Att skåda livets slutstation är alltid nyttigt. Som ateist sätter jag naturligtvis det pågående livet högst. De religiösa fokuserar mest på ”de eventuellt kommande”, vilket jag ser som ett svek mot det rådande – och enda. Kan man tänka sig värre öde än evigt liv?
Nu hojar vi!
Om du vill kan du se hela turen, 33 minuter, på en av mina andra bloggar, Cykla på Öland. Klicka här för att komma dit.
En korv med bröd, tack
Tiden flyktar, tiden går. Obarmhärtigt tickar den tick tack, hur gärna vi än ibland vill stanna den. ”Allt förbleknar och blir till dröm”, skrev Hjalmar Söderberg. I denna film cyklar vi rakt in i förgången tid, den som tvärstannade för femtio år sen. I den stora byggnaden mixas dåtidens drömmar med dagens visioner och kraftsamlingar för södra Ölands framtid. Somliga vill spara fabriken som ”en livslevande happening”, andra vill riva den för att bygga nytt.
Här inne lastades Ytong-stenen i raden av tryckkammare för att täta den porösa ytan. Här rasslade lastvagnar fram på spår för att transportera stenen till väntande fartyg i Grönhögens hamn – för resor ut i världen.
1943 drog man igång Ytongfabriken och två år senare jobbade 220 personer här. Senare sjönk produktionen och efter upptäckt av gift i stenen las fabriken ner 30 september 1971.
Följ med kulturorganet på färden in genom tidens mörka port, in mot den tid som var. Och mitt i stora hallen bland krossat spegelglas, torkade midsommarstänger, skrot, boss, golfbollar, dunkar, sand, lantbruksmaskiner och ej fungerande toalettstolar… är det inte Lasse O Månsson som står där borta vid korvkiosken?
Filmen bygger till stora delar på ljudupplevelsen. Dra alltså på volymen!
Se också inlägget Art Factory från 2014.
så cyklar du mellan Södra Möckleby och Grönhögen
Cykelleden Fyr till fyr mellan Södra Möckleby och Grönhögen lämnar mycket att önska vad gäller information. På flera ställen slutar leden plötsligt att finnas till, utan upplysningar om fortsättningen. Bland annat finns två trafikfarliga ställen i Ventlinge där du måste ut på den sommartid högtrafikerade 136:an.
Om du är ovan med att cykla på klappersten föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan vi cyklar på sådan nedanför Albrunna. Det handlar om mindre än hundra meter.
I filmen nedan förstår du hur du hojar cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen på 40 minuter – på en Gubbmonark. Häng med!
kulturorganet griper in i trafiksäkerhetsfrågor
Kanske minns du kulturorganets varning för akut trafikfara vid tryffelodlingen strax söder om Albrunna. Inlägget publicerades i slutet av mars. Du kan läsa det här. Då såg det ut som på bilden nedan.
Svårt att se var vägen tar slut. Ingen målning, bara löst grus. Körde man ned i det med bil skulle man antagligen volta in i tryffelodlingen.
Vår kritik har burit frukt. Nu har man målat dit en osedvanligt kraftig sidlinje som verkligen syns. Kulturorganet drar till med den slitna frasen Bra jobbat!
Vilken skillnad. Ser man inte den här linjen ska man inte köra bil.
Nu känns det en aning tryggare att hoja här. Många kör över 100 knutar här, vissa 140.
hålet i muren
Under påskhelgen har vår utsände mött en och annan cyklist – på cykelleden Fyr till fyr. Några har nog blivit konfunderade över ledens upplösning i intet – eller i flera alternativ nedanför Albrunna…
Ett tips: Genom hålet i muren löser du enklast dessa cykelledsproblem. Kulturorganet visar vägen!
Är du ovan med att cykla på klappersten, eller har cykel med smala däck, föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan på det underlaget.
Hålet i muren – så cyklar du leden genom Albrunna utan att behöva ta dig ut på hårt trafikerade väg 136
fartigt bonusvarv
Som första media i världen har kulturorganet filmat den norra nedfarten av det så kallade bonusvarvet i Albrunna. När varvet – som egentligen är en tresidig rektangel – är färdigt kommer det att gå undan här. Se själv.
Du får väl se opp, för fan!
Trafikinformation för cyklister på Bornholm. Vid detta vägarbete måste bilister stanna för rött ljus, medan cyklister har gräddfil rakt fram inom utstakad mittfåra. De behöver inte ens bry sig om trafikljuset. Cyklister behandlas värdigt i Danmark.
I Sverige är bilismen helig. Den ska omhuldas till vilket pris som helst. Cyklismen är ohelig. Den får klara sig själv.
När en bilväg ska åtgärdas informeras jobbet med en skog av varningsskyltar, ofta ackompanjerad av ett stort blinkeri placerat på baksidan av en lastbil. Där ligger stora däck i travar, det blinkar och prålar och pilas och tillfälliga körbanor målas in med gult. Pådraget är enormt. Man larmar till och med i tidningsannonser. Bilförare är fina människor som till varje pris ska skyddas från livets alla faror, även grus. Man sopar och gör fint, målar och pyntar.
När en cykelled åtgärdas och cyklisterna måste sick sacka ut och in på livsfarliga bilvägar varnas icke med en skylt eller ett endaste litet ord, informeras på intet sätt. Inte en pil, inte ett gult streck. Att gruset ligger i drivor här och var spelar ingen roll. Vi måste sopa för bilisterna! Ni är ju bara cyklister! Hoja försiktigt genom gruslagren i stället! Och se opp för fan, som alla vi andra måste göra!
En son racercyklade. Plötsligt var cykelleden slut i 50 knutar, utan info. Han hamnade ute på en stenig åker med fossingarna fastlåsta i pedalerna. Fyr till fyr-leden upphör ofta och gärna tvärt och plötsligt på södra Öland. Punkt. Slut. Men ingen info! Gissa var du är? Gissa vart du ska! Var fortsätter leden? När? Vart? Hur?
Vi säger inget. Du får väl se upp, för fan! Du är ju bara cyklist!
Staffan Lagerström
cyklist, bilist
Film i ämnet kommer…
Lyd inte pilen!
Du kommer hojande från söder, på cykelleden. I Albrunna möts du av liten skylt som vill få dig att ta höger. Nej! säger kulturorganet. Den sträckningen är tråkig och farlig, 136:an är inget att leka med när fartgalna turister invaderar ön.
Naturligtvis lyss du till kulturorganet. Naturligtvis går du mot strömmen. Du är motvals, bjäbbig, trilsk, mån om din integritet och fria vilja – precis som kulturorganet. Du tar vänster – och äventyret väntar…
Naturligtvis kan du ta denna föreslagna rutt även om du kommer norrifrån. Det är bara att vända på kuttingen.
Cykelleden genom Ventlinge
I ett tidigare inlägg ifrågasatte vi om cykelleden genom Ventlinge kommer att dras som tidigare planerats. Ett harvat fält tyder på omtänk. Ibland får man intrycket att ledningsdragningen sköts med tärning.
Ett rykte nådde vår cyklande reporter, nämligen att leden kommer att gå rakt ned mot havet, ta vänster nere vid vattnet och gå upp till vänster igen längre bort. Vad ”längre bort” betyder återstår att se.
Hur som helst, blir dragningen den ovan skissade kommer du som cyklist att se ungefär det du ser i filmen nedan.
Om man står vid stranden och tittar upp mot Ventlinge genom ett teleobjektiv ser vi i mitten den ”väg” vi cyklar i videon. Till höger i bild leder mot golfbanan. Tar vi vänster i bild kommer vi till slut till vägs ände.
brev till kungen
Det är dags att gå till kungs. Så här kan det inte fortsätta. Kulturorganet skriver nu öppet brev till kungen för att få ordning på cykelledsdragningen förbi muren nere i Ottenby. Kungens ”sannolikt positiva svar” publiceras så snart det har anlänt.
Ordbok för ickestockholmare
långspenk = kikare
karda = hand
oljeeldad djungeltrumma = SAAB, tvåtaktare
blypiller = hagel
Nesan hette poeten Gunnar Ekerlöfs båt, döpt efter en vurpa där han skadade näsan.
Nya inlägg publiceras måndag 1 april…
På hoj i regn på led, väg och strand
Att cykla i regn är skönt under alla årstider. Filmen nedan togs i går. Den visar hur du hittar rätt när du kommer söderifrån till Grönhögen och är på väg norrut och vill nå Degerhamnsvägen för vidare färd mot Hammarby och väg 136 vid Bjärby. Turen går förbi Albrunna, genom Södra bruket, förbi Södra Möckleby och ned till Degerhamn…
Jag cyklar här på de delar cykelleden Fyr till fyr tillåter just nu. Senare blir dragningen en annan, exempelvis faller cyklingen på klapperstensstranden bort.
God tur!
sandreveln – kyrkängen
Vi startar dagens februaricykling nere vid vattenbrynet innanför Sandviksreveln. Fram till 1 april är det tillåtet att röra sig på Schäferiängarna, södra Ölands kanske mest fascinerande naturområde.
Härifrån cyklar vi mot Kyrkängen. På vägen dit knatar vi upp i gamla fågeltornet och ser ut över det öde landskapet och det kalla havet.
När vi tagit av mot Kyrkängen kan du med falkblick först se en mindre grupp hjortar som springer snabbt långt bort på vänster sida av leden, mellan 11:50 och 11:58 in i filmen. En större flock står och bligar på oss innan den kutar iväg, mellan 12:30 och 12:58, också den långt bort till vänster in bland träden, innan och efter att vi cyklat över en liten bro.
Observera att du kan se filmen i upplösningen 4 K/2 160 p. När du är i Youtube, klicka på ”kugghjulet” längst ned till höger för att hitta maximal upplösning.
Nu trampar vi igång!
öde land
Vill du känna dig helt ensam på Öland – ja, i hela världen – ska du vandra på Schäferiängarna. Det är tillåtet fram till 1 april. Här är vi på stranden innanför Sandviksreveln. Snart visar vi en film om en cykeltur härifrån till… Ja, säg det. Den som lever får se…
