Kategoriarkiv: cykling

backiga brokiga bedårande blomstrande bornholm

”Tungt i den branta backen” är titeln på en roman av Gösta Gustaf-Janson från 1972. Den titeln dök ofta upp i mitt medvetande under redaktionens många jobbiga cykelklättringar under Bornholmssemestern. Jag har en cykel växlad för plattlandscykling, inte fjällcykling. Å andra sidan var det underbart att hoja nedför dessa ”stup”. Jäklar, vad det gick undan! Innan man gör det bör man dock vara säker på att man har minst två bra bromsar. Gärna också en bra livförsäkring. På bilden cyklar vi ned mot hamnen i Allinge. Bakom kurvan börjar vägen stupa ännu brantare… Så här ser de flesta infarter ut i de små orterna på Bornholms norrsida: De stupar brant ned mot havet/hamnen.

 

 


 

Annonser
Taggad

235 kilometer cykelled på 30 kilometer bred ö

På Bornholm cyklar alla. Nästan. Och det går undan.

Jo, rubriken är helt sann. Och 95 procent av dessa cykelleder är asfalterade, medan 5 procent är grusleder. Men gruset är inte alls som det som används på våra öländska leder, grovt och vasst. Nej, det är ett extremt hårdpackat stengrus med små korn. Dessa leder känns ofta lika hårda som asfalt.

Till och med många skogsleder är asfalterade. De är ofta inte så breda, men välskötta.

De få gruslederna är ingenting att oroa sig för. De känns ofta lika hårda och lättcyklade som asfalt. Här bär det rakt in i – och brant ned – i den mörka bokskogen där snart en ”cykeltrappa” väntar…

 

 


 

Taggad

bara timmar kvar…

Nu mitt på söndagen är det bara timmar kvar tills valurnorna töms. Upp från sofflocket! Fram med legitimation och röstkort. Och så iväg… Men kasta inte bort din röst på oväsentligheter som pensioner, poliser, trygghet, sjukvård och äldrevård. Rösta på det parti som vill behålla en stötig och omskakande cykling på södra Öland! Vinner vi kommer vi att dela ut gratis njurbälten till alla cyklister.

Tänk bara på de tre R:en:

Rösta

Rätt

Reaktionärerna

 

 


 

Taggad , ,

grönsaksjuice

Känner du för att först gå högst upp, till 91 meter över havet, sedan cykla brant ned för den slingrande vägen för att slutligen dricka grönsaksjuice i hamnen i Sandvig? Då är denna film något för dig. Rullen har den logiska titeln Grönsaksjuice och är inspelad under min cykelsemester på Bornholm. Slå på högtalarna och klicka i pilen nedan för att se den.

 

 


 

Taggad , , ,

bara 14 mil mellan Öland och Bornholm

Att cykla på Öland är att gneta sig fram på en pannkaka, snabbt som fanken i medvind, långsamt och plågsamt i motvind. Bara fjorton mil längre söderut ligger den lilla danska ön Bornholm med en helt annan terräng. Här går det upp och ned, ibland i så branta backar att man konstruerat ”cykeltrappor”, alltså trappor mellan ledstigar för cyklar. Här ser vi 22 meter höga klippor vid Helligdommen nedanför Bornholms Konstmuséum.

En av klippsidorna i Helligdommen. Det är förbjudet att klättra här. Men många unga grabbar gör det ändå.

Vid Helligdommen får man ta sig ned för branta trätrappor till havet. Det stupar brant på många ställen på Bornholm. Exempelvis inbjuder de flesta gator ned mot hamnarna i orterna på norra ön till allt för höga hastigheter – för en ovan. Jag hojade i 70 knyck ned för en sån ”stupgata” i Allinge innan jag insåg att det kanske var dumdristigt. Ja, vid närmare eftertanke var det helkorkat.

De här trätrapporna torde vara bland de mest nötta på Bornholm. Många turister kommer hit, liksom skolklasser. Skolbarnen kommer naturligtvis på cykel. Det är svårt att skildra stora höjdskillnader i foto. Eftersom denna bild är tagen med teleobjektiv ser det kortare ut ned till havet än det i verkligheten är.


Flera inlägg från Bornholm kommer… De handlar om cykling men också om döden, om byggnad med blodig historia, om en av min ungdoms poeter, om en keramiker, om en praktisk detalj på kyrkogårdar och om bedårande utsikter från den ö som har stulit mitt hjärta… Så häng på. Småningom övergår naturligtvis kulturorganet mer och mer till sydöländska ämnen…
Allan von Kompost
söndertrampad chefredaktör

 

 

 


 

Taggad ,

redaktionell samling i cykelparadis

Hela kulturorganets redaktion har legat på mentalt och fysiskt träningsläger på Bornholm, något vi berättar om i ett antal kommande inlägg. Programmet har varit stenhårt: Yoga, Jujutsu, ”livsstilskorrigeringar med indiske professorn Abman Zoan Curtu” och krävande cykling på den hårt kuperade ön. Vi passade naturligtvis också på att heja fram vår egen Sune Flisa i tävlingen Bornholm rundt på cykel. Vårt empatiska och kamratliga stöd gav beräknad effekt. Sune segrade överlägset i det 103 kilometer långa rundloppet.

Sune hade det goda omdömet att tända en redig Havanna på upploppet och som ett ”rökpuffande ånglok” bryta målsnöret till danska ovationer och senare tal av Sören Pedersen, borgmästare i Nexö. Det var 23:e året i rad som denna krävande tävling genomfördes och segertiden blev unikt fina 1 timme 46 minuter 43 sekunder. Tvåa blev kulturorganets framtidssatsning Alice Asterisk-Danielsson-Puttman, som väckte medial uppmärksamhet i sin kritstrecksrandiga fartbikini med logon alvarsamt2 i guldfärg på hjälmen. Trea blev inte helt oväntat vår tidigare MMA-atlet Ingvar-Charm-Knubbendorpf, som trots svår huvudvärk och otäck dimsyn lyckades hitta målet genom att fråga sig fram på dålig danska. Bäste dansk blev Peder Pedersen som var över timmen efter Sune och näst bäste dansk blev Ole Pedersen som saggade i mål nästan två timmar efter Peder Pedersen. 1 654 Pedersen och 14 567 andra cyklister från hela världen startade i loppet, som i tidningen Bornholm News beskrivs som ”det folkliga och internationella genombrottet för cyklisten, publicisten och narcissisten Sune Flisa.”

Redaktionen cyklade dagligen många mil på det vackra och starkt kuperade Bornholm, och alla förundrades vi över hur smart cykelbanorna är dragna. De finns utmed alla vägar – nästan. Ibland är de bara 70-80 centimeter breda – med de finns! I vissa samhällen är extremt breda brunröda cykelbanor dragna på båda sidor av vägen – som går som en liten smal tarm mellan cykelbanorna. Tanken är – vad vi förstår – att cyklisterna har företräde i allt och att bilisterna måste bromsa och styra undan för att kunna möta andra bilister, till cyklisternas fromma. En genial tanke.

Cyklisterna skyddas i alla sammanhang. Här är ena väghalvan avstängd för underhållsarbete. Cyklisterna behöver inte stanna för det röda ljuset, utan de kan lugnt cykla in i den ”korridor” som är gjord för dem i mitten av vägbanan. Och allt är väl skyltat, förstås.

Bornholm är ungefär 4 x 3 mil stor. Den är Ölands motsats; det går upp och ned hela tiden. Vägen runt är 103 kilometer lång. På ön finns 235 kilometer cykelled. På fotot nedan ser du en tre meter bred cykelbana till vänster. Men även på andra sidan vägen finns en cykelbana, icke så bred som den till vänster men ändå! Det märks tydligt att danskarna är födda cyklister. Antalet trampare är mycket större än hemma på Öland. Alla cyklar. Hela skolklasser cyklar. Hela föreningar cyklar. Vänner cyklar. Familjer cyklar. Klubbar cyklar. Hela skolor cyklar. Små 3-åringar kommer sjavande i skrämmande hastigheter, extremt disciplinerade. De kan cykla i sömnen. I Sverige verkar få 7-åringar veta vilken sida man ska cykla eller gå på.

Cykelbanor på båda sidor av vägen mellan Tejn och Allinge. Allt är förstås väl skyltat.

Vi har flera gånger blivit omcyklade av 80-åriga damer som pinnat på i runt 25 kilometer i timmen. Med stor möda har vi cyklat ikapp dessa fartfantomer för att belåtet kunna konstatera: elcykelfuskis! Men icke. De hojar vidare i denna hastighet till synes hur långt och hur länge som helst – på vanliga, icke eldrivna hojar. Dessa seniga gråpanterdamer imponerar. Vilken underbart framfusig stil! Och vilka muskler, vilken fysik. Alla på Bornholm cyklar snabbt. Man har hypermoderna hojar, ofta typ ”korsning mellan racer och mountainbike” med massor av växlar och enorma däck. Under vår Bornholmsvistelse har vi hittills inte sett en enda vuxencykel av ”klassisk typ” med bara 5-7 växlar.

Apropå inte sett… Under våra många mils cyklande har vi inte sett ett enda uppsågat, grusfyllt icke asfalterat parti efter fiberdragning. I många byar är ”många tiotals uppsågningar” gjorda – och alla är igenlagda och asfalterade. Under våra tio dagar på Bornholm har vi faktiskt bara sett en enda liten skada i en cykelväg. En enda, stor som en apelsin!

Hundratals uppsågningar för fiber är alla igenlagda och asfalterade och därmed inte längre farliga för cyklister. I Danmark har entreprenören råd med det, men inte i Sverige där vissa bolag utan framtid beklagar sig, ojar sig, skyller på allt utan hänsyn till folkvett och egna skyldigheter…

Det som inte finns på Öland finns på Bornholm: Vettig information för cyklister. Man behöver ingen karta på Bornholm, tack vare stora informativa skyltar vet man alltid var man är. Det är skillnad mot Öland där man lockas in på leder för att helt plötsligt stå öga mot öga med en stenmur tvärs över leden. På Bornholm lever cyklisten ett enkelt liv – alltid i vetskap om var hen är.

 

 


 

Taggad , , , ,

då var det 25 augusti 2014

För fyra år sedan upptäckte vi grävningar för cykelbron över vägen mellan Cementa och deras stenbrott. Cykelbron invigdes 1 december samma år, klicka här.

 

 


 

Taggad , ,

foton av ironmancyklister visas då och då under veckan

Av de 5 850 bilder som kulturorganets utsände tog av Ironmancyklisternas hojande genom Södra Möckleby visar vi under denna vecka – och kanske även nästa – ”några hundratal”. De läggs ut då och då. På bilden ser vi ”försten” till byn…

Taggad ,

katten på råttan, råttan på repet…

Kulturorganet skrev om det. Barometern skrev om det. Östra Småland skrev om det. Och nu skriver även Ölandsbladet om det. Men vad är det de skriver om? Jo, om detta.

Det är bra att de skriver om detta. Mycket bra. Eller som vissa sportreferenter säger på teve: Det är mycket mycket mycket bra.

 

Värt att notera är nedanstående klipp ur Ölandsbladets artikel. Det visar klart och tydligt att det är stor skillnad på folk och folk. Det skulle lika gärna kunna stå så här: Bofasta och andra ölänningar bryr vi oss inte om, men Ironmancyklister pysslar vi om som små bebisar…

”Christina Hysing Borrhed, gatutekniker i Mörbylånga kommun, berättar att den enda kommunala sträckan som cyklisterna passerar på lördag går via Södra Möckleby. De gropar som i dagsläget finns är två hål efter kommunens vattengrävningar, men de ska åtgärdas och asfalteras under fredagen.”

 

 


 

Taggad , ,

barometern hakar på kulturorganet…

De utsågningar som IP Only gjorde i cykelleder och vägar för över ett år sedan är ännu inte igenlagda, något alvarsamt2 uppmärksammat i flera inlägg. Här är det senaste.

Nu skriver även tidningen Barometern om eländet.

Det är bra.

 

 

Allan von Kompost
chefredaktör

 

 


 

Taggad , , , ,

ansvarsfrågan löst – läkeprocessen kan rulla igång…

En av åtta asfaltutsågningar gjorda i mars 2017 rakt över cykelleden från Degerhamnsvägen till Södra vägen i Södra Möckleby. I dag, över ett år efter att bilderna togs, har gruset sjunkit ihop mycket mer och groparna kan på sikt bli riktigt farliga. Redan i dag är asfaltkanterna så höga att det vore synnerligen dumdristigt att försöka cykla över dessa ”grustäkter” i hög fart med smala däck. Läs inlägget om dessa grustag från juli förra året.

Som vi tidigare berättat jagar kulturorganet ansvariga för de vägskador som orsakats vid nedläggning av fiber på södra Öland. Ett av våra tidigare inlägg hittar du här. Operatören IP Only leker struts och har ännu inte svarat på något av våra mejl med annat än floskler och tomma löften. Det första skickade vi 17 maj med frågan vem som är ansvarig för att uppkomna vägskador läggs igen.

Vid kontakt med ansvarig på Mörbylånga kommun får vi i alla fall – efter lång väntan – reda på vem som har ansvar för att skadorna läggs igen: ”_ _ _är det fiber som grävt så är det fiber som ska lägga igen.”

Klara papper, alltså! Sätt igång och jobba, då!

Men kommunen verkar trots det vilse i pannkakan. Den vill ha våra iakttagelser för att ta kontakt med ansvarigt/ansvariga bolag! Den vill att vi ska återkomma med platser och adresser så att den kan ringa underentreprenören och framföra vad som behöver återställas.

Detta svar får vi alltså i augusti 2018 då bilderna i inlägget är tagna i juli 2017 och djupet i utsågningarna är mycket större nu än tidigare – på grund av ihopsjunken grusfyllning. Några störtregn nu och gruset sjunker ihop ännu mer, alternativt far all världens väg – och cyklisterna kommer att stå på näsan som spön i backen!

En detalj förvånar: Varför ska underentreprenören kontaktas? Det är väl alltid huvudentreprenören som har det grundläggande ansvaret!? Det är väl huvudentreprenören som ska piska på underentreprenörer som inte gör det de ska!?

Kulturorganet återkommer mer än gärna till kommunen med platser och adresser som behöver läggas igen. Men eftersom dessa ”ännu icke igenlagda skador” finns i många byar på södra ön måste frågan ändå ställas: Är ingen kommunanställd någonsin ute och kör/cyklar på södra ön – eller på annat sätt kontrollerar utförda jobb?

På rak arm kan vi nämna att de här grusgroparna finns i exempelvis Södra Möckleby, Kvinsgröta, Enetri, Össby, Grönhögen. Men – de finns säkert i alla byar där fiber är lagd. Kulturorganet föreslår nu handling i stället för strutspolitik. Livet är ändligt.

Cykelleden mellan Degerhamn och Grönhögen är på flera sätt ett grandiost fiasko som väckt uppmärksamhet i hela landet. Åtta grusgropar alldeles i starten mot söder gör inte saken bättre. Kulturorganet återkommer i ämnet…

 

 


 

 

Taggad , ,

bygatan i Ventlinge asfalterad

Svart, varm, mjuk, sköncyklad. Sån är den nu, den nyasfalterade bygatan genom Ventlinge där cykelleden Fyr till fyr ångar vidare ned mot Ottenby…

Samma led sedd ”nedanför” väg 136, alltså väster om den. Ventlinge kyrka till höger.

 

 


 

Taggad ,

cykla – bada – fortsätt cykla!

Vid sidan av cykelleden på golfbanan i Grönhögen ligger en liten sjö. Vid den kan du pusta ut en stund på en fin badbrygga. Oasen kommer lite plötsligt och syns knappast om man hojar snabbt.

Naturligtvis kan du även bada här. Vattnet ser förvånansvärt klart ut och temperaturen är säkert åtskilligt högre än i havet. Men hur är det med bakteriehalten i vattnet? Massor av tärnor häckar på en liten ö strax utanför och många andra måsar och änder gillar också sjön.

 

 


 

Taggad ,

just nu…

… förbereds Alunbruksgatan genom Södra bruket inför pålägget av ”den svarta njutningen”.

Enligt uppgift kommer asfalten att läggas med en fullbreddsmaskin.

 

 


 

Taggad , ,

alunbruksgatan asfalteras!

På tisdag inleds (äntligen!) asfalteringen av Alunbruksgatan genom Södra bruket. Det berättar vanligtvis betrodda källor för alvarsamt2. En andra etapp inleds fredag samma vecka.

Våra cyklande reportrar tackar den som tackas bör – vem det nu är – ity vi tvingats göra inte mindre än 63 punkteringsreparationer, 21 däcksbyten och 13 gaffelreparationer (mest svetsningar) under den period då skötarna av Alunbruksgatan tävlat med brytarna i Cementas kalkbrott om att få fram de största flisorna till cyklisternas förtret och lidande.

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle
tf redaktionschef

 

 


 

Taggad ,

asfalteringen av cykelleden kryper norrut…

Till veckohelgen nådde man Kristinelund. Vi ser kyrkan i Ventlinge vid horisonten. Når man Albrunna i veckan som kommer? Den som lever får se…

 

 


 

Taggad ,

ny cykelledspåfart

Från Trafikplats Albrunna har nu gjorts en påfart till cykelleden mellan Albrunna och Grönhögen. I förgrunden ser vi Albrunnastenen, originalet. Vi inväntar nu den underbara doften av nylagd asfalt…

 

 


 

Taggad ,

en stor dag för oss cyklister…

Som en smäcker svart mamba slingrar sig leden fram utmed väg 136 genom Grönhögen. Vägen går till höger i bild, sjön på golfbanan ligger till vänster.

I morse inleddes asfalteringen av cykelleden mellan Grönhögen och Albrunna i projektet Fyr till fyr. Vår utsände tog dessa bilder medan den svarta massan ännu ångade av värme och spred den doft som för cyklister når samma svindlande smakförnimmelsehöjder som den av nybakat bröd.

Nu hoppas vi att återinkallade projektledaren Christer Petersson glömmer ordet semester och i stället kör för allt vad tygen håller.

I morgon bjuder bloggen på ett förbryllande trollerinummer. Vi cyklar nämligen cykelleden mellan Albrunna och ”gäddsjön” i Grönhögen – och detta innan asfalten är på plats. Du blir alltså först i världen med att ha cyklat denna sträcka – utan asfalt. Häng med på den en aning gropiga turen!

Leden går fram utmed golfbanesjöns östra strand.

Här vid kanten av Allévägen börjar asfalteringen. Arbetet fortsätter nu norrut.

I brist på havsnära cykling får vi hålla till godo med sjönära. 

 

 


 

 

Taggad , ,

Breaking news: Dags för asfalteringsjobben på cykelleden!

Chefredaktör Sune Flisa har förbjudit all publicering fram till måndag eftermiddag då Mörbylångapolitikernas svar på frågan om äldreboenden presenteras i analys och summering.

Men Sune har farit till Shimla i Indien, då han inte står ut med Öland Spirar. Därför publicerar vi ändå, ity det handlar om årets garanterat största nyhet. Som näst högst ansvarig får jag chansa. En världsnyhet kan inte läggas på lager. Jag måste tänka på läsarna. Det kan stå mig dyrt. Det kan bli kicken. Men läsarna går före allt annat. Och kicken eller en smärtsam lönesänkning eller en vänsterkrok är en världslig sak. Jag säger som Doris Day: Que sera, sera…

Allan von Kompost
redaktionschef

 


Det målas blå linjer där det ska asfalteras. Det läggs på lastbilslass efter lastbilslass med grus i olika storlek och färg. Det grävs och vältas. Man tutar och kör. Flera vattenhål nedanför Albrunna har blivit en sjö. Ned mot Grönhögen står grävarna i parad. Det är snart dags. Snart. Mycket snart!

– På tisdag börjar vi asfaltera, berättade en anläggare för vår utsände reporter Sigwahld Restorin.

Man börjar i söder och går norrut.

Årets viktigaste nyhet är därmed släppt av alvarsamt2. Du ser inte en rad om detta i DN, SvD, Expressen eller Aftonbladet. Gammelmedierna är alltid efter, alltid frånåkta.

Nedanför Albrunna har man i dagarna lagt ett rött, blött grus i tjocka lager. Detta avsnitt av leden blir ett av de vackraste.

Två bevattningsdammar har blivit en sjö. Alldeles bakom sjön ligger Kalmarsund. Här kommer nog många cyklister att pausa, kanske bada. En idé är att plantera in fisk.

Högst upp ser vi Albrunna by utmed väg 136. Cykelleden går på bortre grusvallen. Havet ligger till höger utanför bild.

 

 


 

Taggad , ,

cykelleden genom ventlinge…

Kulturorganet har under en tid placerat sin utsände Larsa Marsipin på redaktionens tjänstecykel, en 5-56-besprutad Fram från 1951. Ordern från chefredaktören Sune Flisa har varit kort: – Söderut!

Avsikten har varit att – om möjligt – utröna och belägga cykelledens hela sträckning från Södra Möckleby till Ottenby.

Gode Larsa fann den glasklar ända fram till Ventlinge. Men där snurrade kompassen till, där slutade alla spår. Flera hundra meter cykelled ”fattades” och Larsa drabbades av svår yrsel. Nedan försöker han dock förklara sina upplevelser – som stundtals gett upphov till vånda, i den cyklande branschen kallad ”hojångest”. Som redaktionschef är det därför min publicistiska plikt att be er kära läsare att blunda för eventuella geografiska absurditeter, emanerande ur Larsa Marsipins tillfälligt låga mentala status.

Nedan berättar Larsa Marsipin om sina omskakande rekognoseringar i allmänhetens tjänst. Var så god, Larsa. Ordet är ditt!

Allan von Kompost
redaktionschef

Tack chefen.

Jo, så här är det. Jag lade upp alla foton nedan för några dagar sen – då jag inte fattade ett enda milligram av hur leden ska fortsätta genom Ventlinge. Men så ringde den återinsatte projektledaren Christer Petersson – och läget ljusnade. Ja till och med ångesten släppte. Enligt Christer vet man hur man vill gå vidare. Sen är det en annan sak om det lyckas. Orsakerna till detta går jag inte in på just nu.

Så här vill man dra leden:

Ponera att du kommer rullande här från Kristinelund ned mot Norrgården…

Du närmar dig platsen för löktavlan… Leden ser här ut att gå ut på 136:an igen. Men icke! Enligt Christer Petersson ska man ta ner flera av de träd vi ser utmed vägens högra sida och får på så sätt plats för leden – vid sidan av vägen fram till en liten byväg som viker av ned till höger…

Den lilla byväg jag talar om går från vänster till höger i denna bild, alltså hitom den vita villan längst till vänster och ned till T-korsningen med den väg vi ser rakt fram. Enligt Christer Petersson är tanken/förhoppningen/planen att leden sedan tar 90 grader vänster för att fortsätta söderut – ut ur bilden där en gul grävmaskin skymtar… Smäll upp bilden stort så ser du!

Leden korsar senare denna tvättbrädesväg som går ned till havet utmed golfbanans norra sida… 

… och fortsätter som befintlig led mellan golfbanan och 136:an och ned mot hamnen i Grönhögen… Hänger du med?


Enligt projektledare Christer Petersson har det däremot snurrat till ordentligt i den fortsatta sträckningen från Grönhögens hamn och vidare söderut. Tanken är att leden ska gå väster om den lilla gäddsjön på Parboängs gård, alltså mellan sjön och havet, se tidigare inlägg här. Den ska löpa vidare utmed stranden, gå till höger om murslutet, ta vänster upp mot och utmed den södra mursidan, ungefär tio meter från muren… Men icke! Här har flera myndigheter synpunkter – och såna kan dra ut på tiden – i åratal, i decennier, i århundraden, i årtusenden…

På det här näset mellan Östersjön till höger och gäddsjön till vänster vill man dra cykelleden fram till muren som skymtar överst. Som synes går inte muren ända ned till vattnet. I gluggen mellan mur och hav kunde cykelvägen smita förbi, menar Christer Petersson. Men det menar inte vissa andra…

Samma vy som ovan men under högsommar. Tänk dig att glida fram på hojen här i +25 med en och annan sångsugen lärka ovanför sig …

Men Christer Petersson lurar man inte i första taget, han har andra lösningar. En är att dra leden utmed murens norra sida – för att sen slinka in genom det befintliga murhålet för väg 136. Men se där lägger sig Trafikverket i, och den som läst båda alvarsamtbloggarna känner redaktionens synnerligen kritiska inställning till de stora tänkarna som där sitter och fantiserar och tycker – och säger nej, nej, nej…

Glädjeämnen: Asfalteringsarbetena inleds om några veckor, även Alunbruksgatan genom Södra bruket kommer att bli svart och slät som ett salsgolv – och dofta gott…

Det får räcka för nu. Vi återkommer i ämnet. Till dess kan du här läsa några av våra Fyr-till-fyr-inlägg från 2012 och framåt.

 

hälsningar från Eder utsände
Larsa Marsipin

 

Taggad , , , ,

utrustningen börjar ta form…

I mina senaste cykelfilmer har jag återgått till tre mikrofoner. Samtliga är hårt ”nivåskurna”. Zoom H6-maskinen sitter i en liten ryggsäck. Upptill ser du den ”håriga” huvudmikrofonen. Håret är en så kallad dead cat, som ska hjälpa mot vindgenomslag. Huvudmikrofonen är av stereomodell. Till ljudupptagaren är ytterligare två mikrofoner kopplade. De hänger som ”små svarta bollar” i ryggsäckens underkant.

Vid ljudbehandlingen har jag märkt att det sammanlagda ljudet blir bäst om jag inte använder ”normalisera” på stereoupptagningen men på de två spåren för ”hängmickarna”. Alla försök till brusreducering har givit negativa resultat.

Snart visar jag min hittills längsta slow cycling-rulle, nästan 2,5 timmar lång. I den har jag hård motvind hem på Ölands östsida. Jag la då märke till att jag inte hörde någonting annat än vindbrus. Ingenting annat! För att ett cykelljud i en video ska vara trovärdig ska följaktligen ljudet i hård vind faktiskt ”slås sönder av vinden” – precis som i öronen. Med dessa tre mikrofoner kan jag styra nivåerna som jag vill – nästan.

Den läsare som eventuellt vill börja med videofilmning ska veta att alla de kameror jag hittills testat är helt värdelösa på ljudupptagning – om det blåser. Slutsats på Öland: Ska man få till bra ljud krävs ”extern upptagning, tålamod och en massa finter och fiffigheter”.

Ryggsäcken med Zoom H6 till vänster. Cykelhjälmen med kameran till höger. Under ryggsäcken ser du de två extra mikrofonerna i sina svarta deadcats. Nivårattarna på ljudupptagaren går så lätt att de måste tejpas fast, något konstruktörerna borde ha upptäckt – om de provkört sitt underverk i den så kallade verkligheten. Dessa rattar skulle naturligtvis vara mycket tröga – i ”hacklägen” – för att stå kvar där man ställer dem. Innan jag tejpade rattarna hände det att jag efter flera timmars cykling kom hem med helt oanvändbart ljud på grund av att nivåerna hade ändrats av vind, rörelser, väggupp. Men nu börjar det likna nåt…

 

 


 

Taggad , , , ,

cykelleden bred som väg

Cykelledens bredd vid Kristinelund förbryllar. Den är drygt fem meter. Varför? Landningsbana för Gripen? Tvåfiligt åt båda hållen?

Väg 136 till höger är bara metern bredare än cykelleden. Vad säger detta om dess säkerhet? I ett kommande inlägg ska vi titta på eventuella fortsättningar för leden Fyr till fyr genom Ventlinge på väg söderut mot Ottenby. Vad jag kan se i dag finns ingen given sträckning. Kanske vet inte ansvariga hur ”knuten Ventlinge” ska lösas. Kanske det saknas pengar. Alvarsamt2 forskar i ämnet. Den som lever får se – fortsättningen…

 

 


 

Taggad , , ,

till Albrunna lund – igen!

Vi var nyss i Albrunna lund. Och nu ska vi dit igen – på cykel. Vi cyklar till den Norra ängen. Lunden är nu så torr att stigen bar hela vägen…

 

 


 

Taggad ,

resan mot slutet…

Vågar du hänga med? Vågar du följa med på denna världspremiär som sträcker sig ända fram till det steniga, hårda och dramatiska slutet? Vågar du cykla där ingen levande människa tidigare hojat?

Om ja, klickar du igång videon nedan. Om nej, kommer du i hela ditt resterande liv fråga dig själv varför du bangade ur!

 

 


 

Taggad , ,

vi hojar utmed nya cykelleden

Efter att ha skaffat mig en Monark Thor Grön känns milen bara hälften så långa som på min hopfällbara Bickerton. Thor Grön käkar mil och i lätt medvind är det inga problem snitta 30 knyck. Thor Grön verkar vara gjord för Öland; den är växlad för planmark. I minsta backe får man överväga att ståcykla eller kliva av.

Vill du kolla in den blivande cykelleden mellan Grönhögen och Södra Möckleby är det bara att hänga med i den 28 minuter långa cykelturen genom att klicka igång videon nedan. Vi startar vid nya boullebanan och går i mål till folkets jubel i allén på Degerhamnsvägen.

Turen gjordes i shorts och t-tröja 9 april. Dan efter gjorde vårvintern komtillbaka…

 

 


 

äntligen vår – och en meter snö!

Tusen lärkor drillade ovanför mig på väg mot Seby läge. Likadant hem. Hur orkar dessa ”virrvingar” sjunga så psykopatiskt intensivt, så entonigt, så malande minut efter minut, timme efter timme dagen lång…

Tio grader varmt. Inte en snöflinga kvar. Nä, nu ljuger jag. På vägen ned mot Seby läge ligger snövallar av norrländska dimensioner, den högsta över en meter. Livet är fullt av överraskningar, så även Öland.

Mycket snö, den största drivan är över en meter hög. Men ingenting stoppar en tidigare jämtlandsbo. Ingenting!

Samma vägstump sedd nedifrån sjösidan. När man väl forcerat dessa hinder var det i stort sett raka rör ned till Östersjön.

 

 


 

Taggad

den som gräver en grop åt andra…

_ _ _ faller inte själv däri.

Däremot ”faller” vi cyklister dagligen i alla meterlånga ingrepp som gjordes av ”någon” för att få fram bredband i Södra Möckleby. Undrar om denna ”någon” också lägger igen groparna, som nu börjar bli så djupa att tankar på ett byte till mountainbike tar allt fastare form?

Bilderna nedan togs vid torrt väder. Groparna blir djupare vid blöta.

Taggad , ,

paraplycykla med alvarsamt2

Det blåste 16 meter per sekund i går. Jag skulle cykla till Gräsgård. Det var bara att ge upp. En sån motvindstripp hade tagit mitt liv, eller åtminstone flera timmar. Jag vände. Och det gick undan värre…

 

 


 

Taggad

alvarsamt2 cyklar vidare med ”slow television” i tankarna…

Minns ni de slow television program (långteveprogram) som gjordes i Norge för några år sedan – och kanske görs ännu? De handlade om bland annat Hurtigruten och järnvägsresor och blev mycket populära. Ett av dem kan du se här – en 7 timmar och 14 minuter lång tågresa mellan Bergen och Oslo. Låter det tråkigt? Inte alls, resan har setts av över 20 procent av det norska folket.

Programmet om sjöresan med Hurtigruten blev hela 134 timmar långt. Det sågs av varannan norrman. För folk med myror i baken finns en synnerligen nedbantad version på bara fem minuter. Du kan också se en bra video om denna långa och oförglömliga resa här.

Alvarsamt2 har redan släppt en och annan längre rulle om cykling på Öland, och vi fortsätter den inslagna vägen. Vi tror nämligen att pendeln slår; att många är trötta på ständig ”action” i blixtsnabba klipp, gjorda i den enda ambitionen att ge ”omedelbara kickar”. Många i dag orkar inte läsa mer än några få rader, se några sekunder film utan att ”nåt dramatiskt” händer. Alvarsamt2 ser det som en farlig utveckling som på sikt kan skapa psykiska besvär, eftersom ”livets resa” inte är en kedja av kickar och action utan en utdragen historia utan logik, utan egentlig mening, utan mål…

Vill du cykla i normal hastighet på elcykel, väljer du den översta turen nedan. I den cyklar vi Södra Möckleby – Hammarby – Smedby – Södra Möckleby på knappt 40 minuter. Vi möter gäss och rådjur och en och annan människa.

Vill du göra samma tur på knappt 10 minuter klickar du på den undre videon.

Ha en god tur! som norrmännen säger.

 

 


 

Taggad , , ,

cykelleden genom Ventlinge-Grönhögen

Den tar sig, cykelleden mellan fyrarna i projektet kallat Fyr till fyr. På lite sikt kan leden bli ett stort lyft för södra Öland. Men mycket hänger på marknadsföringen – och problemet med cykelförbud på bron och den dimmiga framtiden för cykelfärjan Dessi.  Men lösningar finns nog när samtliga inser den fulla nyttan av leden…

Vi cyklar mot kameran, vi kommer från fjärran Kristinelund uppe på höjden bakom den gula lastaren. Leden går här utmed 136:an…

Här har vi vänt kameran 180 grader. Vi cyklar ned mot Ventlinge. Exakt hur leden ska gå genom byn vet jag inte, men i bilden nedan är vi utmed 136:an igen – väster om den…

Vi är nu strax inne i Grönhögen som ligger åt andra hållet än kameran tittar åt. Bakom grävarna ligger Ventlinge.

Åt motsatt håll fortsätter vi mot Grönhögen… Leden är här hoptryckt i ett teleobjektiv. Precis vid skylten ”Grönhögen” går leden vidare i en 90-graderssväng åt höger ned mot  sjön på golfbanan.

Efter 90-graderskurvan löper leden nen mot sjön, svänger vänster och fortsätter mellan den lilla vattensamlingen och jordvallen. Den går alltså mellan sjön och villorna utmed västra sidan av 136:an. Hänger du med?

Nu tittar vi åt andra hållet igen. Vi är nu inne i Grönhögen och kommer cyklande söderut från höger i bild mot vänster…

… och fortsätter ned till avtagsvägen mot golfbanan vid vägs ände i denna bild. Tänk dig denna led i juni när fåglarna sjunger, blommorna slår ut i enorma färgkaskader och temperaturen ligger runt 22 grader – plus! Och fortsättning följer ned mot Ottenby…

 

 


 

Taggad , ,
Annonser