Kategoriarkiv: cykling

Trots motstånd blir vi fler och fler

– Ibland har vi cyklister uppförsbacke, som här på Bornholm. Men i långa loppet cyklar vi mot storslagna mål, sa Sune Flisa i dagens hyllade tal på Revoli Theatre i Shimla under rubriken ”Så cyklar vi mot den hägrande segern”. Det fyra timmar långa talet följdes av stående ovationer och 16 inrop.

Andelen stockholmare som cyklar måste öka från 7 till 20 procent fram till 2030 – om stan ska klara sin gröna omställning. Men cyklisterna har motståndare, skriver Mitt i Stockholm.

– Det finns många som över huvud taget inte vill att cyklister borde finnas, dom personerna är många i min mejlkorg, säger Daniel Helldén, trafikborgarråd.

Handelskammaren släppte nyligen rapporten ”Cykeln stäker Stockholm”. I den finns tio råd för bättre cykling. Kanske kan några av dessa vara till nytta även på Öland. Punkt 3 förvånar inte. Cyklarna blir allt mer komplicerade.

Tre av punkterna är:

  1. Accelerera utbyggnaden av det regionala cykelvägnätet.
  2. Öka planeringskompetensen för cykling.
  3. Utbilda cykelmekaniker.

Allan von Kompost
redaktionschef och
cykelansvarig på kulturorganet

Märkt , ,

Ibland drömmer man…

… och i natt cyklade jag på den underbaraste av alla cykelleder. Du ser den ovan. Vi är nånstans i närheten av Brantevik i Skåne. Det är högsommar, hett, vindstilla. Den smala släta leden plöjer genom ett svenskt Amazonas befolkat av tusen och åter tusen insekter och en och annan liten pratig fink.

Hösten – hojköparsäsongen

Efter att ha använt två standardcyklar, tre racerhojar och tre elcyklar under tio år på Öland har jag några råd till dig som tänker skaffa hoj nu under hösten – den rätta tiden för bra priser.

På Öland blåser det alltid, oftast motvind. Att cykla ska inte vara detsamma som att lida. Köp därför en elcykel. Välj modell med motor vid pedalerna. De med motorn fram ger ingen cykelkänsla. En sån kan man ”låtsastrampa” och låta motorn göra hela jobbet. Det går inte på modeller med motorn vid pedalerna. Den placeringen ger äkta cykelkänsla. Ska du framåt måste du ta i. Ju mer du tar i, desto snabbare går det. Men du får jobba hårt för att få fart på ackjan. Glöm reklam som påstår ”cykla till jobbet och kom fram utan att behöva duscha”.

Ska du ha packning är en klassisk herrcykel bäst och stabilast. En kinesisk damelcykelmodell var det rangligaste jag har cyklat, trots vikt på 26 kilo. Välj inte för hög cykel. En hög hoj går visserligen marginellt snabbare, men en lägre ger mycket bättre komfort och säkerhet. Min erfarenhet säger att man ska välja utanpåliggande växelsystem, det enda som håller om du cyklar mycket. En elhoj med växellådan i navet jag hade orsakade ständiga problem med oljud och missväxlingar som krävde ideliga justeringar – som snart krävde nya. Pakethållare även fram är en ny erfarenhet för mig – i dag ett måste. Den enkla detaljen ger dubbel lastförmåga och fördelar vikter på ett bra sätt.

Undvik modeller med ”trams och bling-bling”. Min senaste elhoj har bara tre lägen för effekt: ekonomi, normal och hög. Det räcker. Flera nivåer krånglar bara till cyklingen och ökar risken för fel. Skivbromsar är bra men inget krav.

Viktigast är provcyklingen. Känn efter om cykeln ”är ett med dig”. Många modeller känns omedelbart fel. Min nuvarande är den smidigaste jag hittills har haft. Med packning både fram och bak flyter den som en orm genom kurvorna, ju snävare desto stabilare. Motorn är helt ljudlös och körställningen ”svagt framåtlutad mot det korta, raka styret”. Motorn slår av vid 25 kilometer i timmen och bromsar inte när jag ökar farten. I måttlig medvind kan jag hålla upp mot 30 knyck längre sträckor, i hård medvind har jag maxat 40. Utan motorpåslag känns cykeln som en standardhoj.

Cykeldatorn är ett kapitel för sig. På min hoj tycks den räkna ut ”hur långt jag kommer om jag fortsätter att cykla som jag gör just nu”. När jag börjar cykla kan den visa el för 17 mil. Tar jag därpå ut mycket el och plötsligt ingen alls kan den visa 23 mil för att fem minuter senare visa 14. Jag litar bara på ”staplarna”, de som visar ”ungefärlig kvarvarande kapacitet”. Datorns uppgifter delar jag med två. Visar den el för tio mils cykling räknar jag dem som fem. Det brukar stämma. Använder man bara elstödet i motvind och kör ekonomiskt kan ett vanligt standardbatteri räcka upp mot 15 mil. Jag har som längst cyklat nio mil, då visade batteriindikatorn att batteriet var halvfullt. Vill du komma långt ska du framför allt undvika fullgas och att accelerera med eldriften i. Trampa i stället manuellt upp till den fart du vill hålla innan du kopplar in elstödet. Om du är tungt lastad eller inte spelar mindre roll på Öland – uppförsbackarna är få.

Min senaste cykel, den bästa hittills. Modellnamnet är rena poesin: Monark Sture El Petrol Matt.
Ett växelsystem som håller, som är lättskött, som inte ständigt måste justeras.
Motorn vid pedalerna är det enda tänkbara alternativet för mig.
Pakethållare även fram fördubblar lastförmågan och bidrar till bättre balans.
Skivbromsar är bra men inget krav. Min hoj har dessa bromsar både fram och bak.
Enkel design. Effekten regleras med vänster tumme. Ett klick upp eller ett klick ned. Vänster handtag är frambroms, höger bakbroms. Cykeldatorn ser jag mer som en ”lägesrapportör” än ett precisionsinstrument. Ringklocka är ett måste i dag när ”ingen” kan reglerna för hur man går och cyklar. De flesta går på höger sida på både cykelleder och vägar, vilket är helt galet. Några går lite hur som helst, medan andra vid möte först går åt ena sidan, sedan åt andra, sedan tillbaka till ena sidan – en underbar metod om man vill krocka och hamna på sjukhus. Förr kom polisen till skolorna och undervisade i trafiklära, i dag är kunskaperna minimala, trots mycket intensivare trafik, snabbare fordon, bättre leder och vägar. Som cyklist måste du i dag inse att många vandrare och cyklister måste klassas som stendöva. Dom har musik eller talbok i öronen och hör inte ens en briserande atombomb. Som cyklist bör du också veta att många bilister inte räknar cyklister som fordon. Man svänger eller backar ut i körbanan helt utan hänsyn. Ett exempel är utfarten från Norrgården i Ventlinge där cykelleden går precis utmed vägen. Bilister som ska ut på vägen ställer sig ibland rakt över cykelleden i väntan på tillfälle att svänga ut på vägen. Där kan man länge bli stående under sommartrafik. Cyklisterna på cykelleden skiter man fullständigt i. Det finns till och med de som parkerar sin bil mitt på cykelleden. Hur många parkerar mitt på en landsväg?

Märkt ,

Familjecykling allt populärare

Jag tycker mig märka att det blir allt vanligare att man cyklar med hela familjen, eller med delar av släkten och goda vänner. Så här ser det ofta ut på den smala och synnerligen hårdtrafikerade vägen upp från fyren Långe Jan. Det som skämmer är cykelledens implosion, att cykelleden ”Fyr till fyr” bara blev ”Fyr till Grönhögen” – om ens det. Jag har fått mig berättat att leden inte heller går ända fram Långe Erik i norr. Kanske bör leden därför heta ”cykelleden Nubbelund till Grönhögen”?

Märkt , , ,

Sommar

Växlande molnighet, 25 grader varmt och en välsopad cykelled. Kan det bli bättre? Svar: Nej.
Märkt ,

Räddad av Blixten!

Jag hade parkerat cykeln, vänt mig om mot Annys lilla servering för att knäppa denna alldagliga bild. Plötsligt small det till. En dam hade backat in i hojen, som ryckte till. Den kraftiga smällen fick mig att tro att hela framhjulet var mosat. Men icke. Cykeln var oskadad. Jag förstod ingenting. Då uppenbarade sig ”Blixten”, en man i sina bästa år. Han berättade att han sett kvinnans backmanöver och genast förstått att det här skulle gå åt skogen. Han kastade sig fram och daskade med kraft näven i bagageluckan. Smällen fick kvinnan att tvärstoppa. Allt gick alltså väl. Tack ”Blixten”. Jag avundas din snabbhet i både tanke och näve. Jag är däremot inte imponerad av den backande kvinnans körförmåga.
Märkt , ,

Tuffa tjejer

Såna här solocyklande tjejer beundrar jag. De trampar på i lugn takt med jättelik packning och ser alltid ut att njuta av livet. Det är årets kanske hittills varmaste dag och luften dallrar på grund av att ljuset bryts på olika sätt i olika lufttemperaturer. Fotot taget med 480-millimeters teleobjektiv strax norr om Fyrplatsen på södra Öland.

Märkt ,

15 mil på elcykel – på en laddning? Svar: Ja!

Den bästa cykeln för Öland är elcykeln. Att ligga och sjava mil efter mil i hård motvind på en standardhoj förgyller ingen upplevelse. Tvärt om. Den får dig att överväga att börja med dart eller schack i stället. Det är inte ens särskilt kul att elcykla i hård motvind, men elhjälpen underlättar. De största eltjuvarna är uppförsbackar och motvind. De förra är inte många på Öland, men motvind är legio. Motvind ”äter” elkraft. Jag är nu inne på min tredje elhoj och har lärt mig en del om den ädla konsten att spara på elen. Kanske kan du ha nytta av mina råd och komma längre och längre för varje tur…

Min nya hoj, en Monark E-Sture, ska enligt cykeldatorn rulla 17 mil på ekonomigas. Det är sannolikt ett datavärde som inte går att uppnå i praktiken. Men upp mot15 mil tror jag är möjligt att dra på en laddning – om jag tänker på följande:

  • Ingen eldrift i medvind. Gör dig så stor som möjligt. Du är nu ”ett segel”.
  • Sällan – helst aldrig – full gas. Bättre är att gasa måttligt och växla ned, speciellt i uppförsbackar.
  • Kryp ihop i motvind; luta dig framåt. Motvinden är största elrånaren. Gör dig så liten som möjligt. Stora jackor och kapuschonger som slår ut likt spinnakrar tömmer snart ditt batteri.
  • Starta utan eldrift. Slå på den först när du nått den hastighet du vill cykla i.
  • Och sist det slitna rådet som gäller alla som vill cykla lätt, på vilken cykel som helst: Pumpa däcken så nära maxtrycket som möjligt.

Min cykel visar elförbrukningen i realtid. Jag kan se att all acceleration slukar el, speciellt från stillastående. Jag har därför lärt mig att inte starta med eldrift. Förbrukningen är nämligen hög när du börjar från noll och accelererar upp till 10-20 kilometer i timmen. Dra alltså inte på någon gas förrän du är uppe i den fart du vill cykla i. Spareffekten blir stor.

Lyder jag dessa råd har jag mellan 60 och 80 procent kvar i batteriet efter sex mils snabb och tuff cykling. Det bör därför gå att nå upp mot 15 mil på en laddning.

Batterivård är viktig. Ladda så snart du kan efter användning. Mitt batteri ska ha en ”extrakick” nån gång i månaden. Jag laddar då 24 timmar mot normala 4.

Märkt , ,

Snälla, rara, fina…

Det är inte riskfritt att cykla eller gå på cykelleder. Många går fyra i bredd och hör ingenting när man antingen pinglar eller hojtar. Andra ställer cyklarna tvärs över leden när de ska svara i telefon. Varför?

Vid golfbanan ståt ibland golfbagarna ute i gatan, och farligast – i kurvor utan nån som helst sikt – cyklar man i bredd och på fel sida. Det är bara en tidsfråga innan nåt allvarligt händer.

Jag pinglade diskret på en dam på hoj. Svaret är obetalbart: – Vilken aggressiv ton din ringklocka har!

Många blir kränkta i dag, av allt. I mina öron låter den som ett pömsigt gosedjur på dagis.

Här kan du läsa ett tidigare inlägg i frågan.

Märkt

Bygg cykelleder – för folkhälsans skull

”Enligt undersökningar når bara 7 procent av svenskarna upp till rekommenderade 2,5 timmes fysisk aktivitet i veckan, vilket medför sjukdomar som kostar i lidande och pengar.

_ _ _ Forskning visar att 30 minuters lågintensivt cyklande per dag är tillräckligt för att minska risken för flera allvarliga sjukdomar.

_ _ _ Det som nu krävs i svenska kommuner är att bygga ut cykelnätet. I dag finns en stor cykelskuld vad gäller tillgång till trygg och sammanhängande cykelinfrastruktur. Det innebär att cykeln väljs bort till förmån för bilen, även på sträckor där det egentligen går snabbare att cykla.”

Styckena är saxade ur en debattartikel i dagens Barometern.

Märkt ,

Milslukaren

Ordentliga skivbromsar fram och bak, stödet på bakhjulet och pakethållare både fram och bak – för olika typer av väskor och korgar med snabbfäste. Sadeln är den hittills enda som inte ger mig bakvärk. Det fina med motorn i pedalhuset är att man måste jobba på ungefär som på en vanlig cykel för att komma framåt. På cykel med motorn i framhjulet kan man fuska genom att ”låtsastrampa” och ändå få motorn att ge inställd effekt. Det går inte på denna typ av cykel. Glöm alltså allt reklamsnack om att ”cykla till jobbet utan att bli svettig”.

*****

Min tredje elcykel blev en Monark E-Sture med åtta utanpåliggande växlar. Min första köpte jag 2012. Den kom från Kina och jag har – lyckligtvis – glömt namnet. Den var rangligheten själv, trots en vikt på drygt 26 kilo. Motorn satt i framhjulet. Nästa hoj blev en Batavus Razer med motorn i pedalhuset. Den var bra men navväxlarna höll inte måttet. Nu blev det en Monark med det romantiska namnet E-Sture 8.

E-Sture slår allt jag tidigare cyklat på, mycket lik min vanliga hoj Monark Thor grön. Den känns som en semiracer, är vacker i sin klassiska stil med pakethållare även fram, en fördel för mig som snabbt vill komma åt kameror och bandare. Till båda pakethållarna finns en mängd olika väskor och korgar med snabbfäste. Motorn sitter i vevpartiet och är i det närmaste helt tyst, den tystaste elmotor jag nånsin hört.

Styret är kort och rakt och ganska lågt vilket ger en viss framåtlutad åkstil, bra på motvindens Öland. Reglagen lättåtkomliga, datorn lättavläst. Observera den rymliga frontpakethållaren.

Det som först slår mig är cykelns enorma ”rull”. Den sticker iväg som en racer och rullet i medvind imponerar. Är du en någorlunda vältränad cyklist kan du cykla utan motor i 26-29 kilometer i timmen i medvind om sex till åtta meter i sekunden. Motorn slår av vid 25 så i såna lägen nollar jag motorn med ett enkelt knapptryck och seglar vidare med pedalkraft. Ingen cykel av dem jag provat har denna hojs flyt utan motorkraft, något man på Öland bör tänka på. Inget kostar nämligen så mycket elkraft som motvind. Den suger musten ur batteriet mycket snabbare än andra faktorer som exempelvis tung cyklist eller dålig vägbeläggning. Min Batavus kunde jag snålcykla i tio mil, men blåste motvinden hård och jag krämade på full gas tog orken slut efter bara två.

Med E-Sture 8 gjorde jag i går ett fyramilavarv utan motor i sju kilometer medvind, ekonomigas i cirka två mil och normalgas i runt en + full gas några korta motvindssträckor och en backe. Efter fyra mil visade elmätaren att bara en av fem staplar hade förbrukats. Enligt instruktionsboken finns det då minst 61 % el kvar i batteriet, något man nog får ta med en nypa salt. Jag tror man kan snåla sig fram i tio mil med nästan alla elcyklar, men så snart man gasar på bildas ”virvel i tanken”. Man bör också veta att batteriet tappar kraft i temperaturer under + 15 grader, vilket råder under mycket stor del av året.

Stadgan och flytet i E-Sture 8 är enastående. Ändå väger den inte mer än andra hojar i samma stil.

De åtta utanpåliggande växlarna klickar distinkt in, Du kan växla från ettan till åttan på bara några sekunder. Se bara till att trampa hela tiden du växlar. Och trampa aldrig bakåt och växla. Skadorna kan då bli stora.

Jag köper aldrig mer en elcykel med navväxlar. Min teori är att de inte pallar för trycket från både motor och cyklist. För att hålla kräver dessutom denna växellådstyp att du inte trampar vid växling, något som drar ned flytet och farten. De utanpåliggande växlarna på E-Sture 8 klickar i som ett precisionsurverk, man kan rassla upp och ned – men kom ihåg att trampa hela tiden du växlar!

Slutbetyget för Monark E-Sture 8 blir det bästa tänkbara. Den är oerhört snabb – och den fullkomligt äter mil.

Monark E-Sture 8 med nosen mot norr på väg 925. Observera det effektiva stödets placering.

Märkt , , ,

Till vänster, till höger, mitt i

Senast jag slog en liten försiktig pling från cykeln snurrade fyra mattar ihop sig med två hussar och sju jyckar till en underbar happening föreställande en perfekt slagen pålstek om egen part. Flertalet involverade i happeningen ligger här utanför bild.

*****

På södra Öland blir man varse problemet på cykelleden mellan Grönhögen och Ventlinge. Endast där går eller cyklar så pass många att man inser att problemet kan orsaka skada, till och med död.

På denna sträcka går de flesta ”hur som helst”, till höger och till vänster, i mitten och hit och dit. Slår man då som cyklist på en liten pling blir nio av tio vettskrämda. Oj, en cyklist! Därpå skuttar några till vänster, andra till höger medan en och annan blir stående kvar mitt på, vänd mot cyklisten uppvisande ett kritvitt ansikte präglat av skräck. En kvinna skrek erkännande:

– Förlåt, jag tog för givet att leden är bara min!?

Om alla intog denna ödmjuka inställning blev problemet snart ett ickeproblem. Ty det ska genast sägas: Det finns även cyklister som borde uppfostras.

Alla dessa gångares ”hopp åt något håll” blir desto svårare att avläsa för cyklisten om en eller två eller tre av gångarna dessutom har lilla Snutte, Lassie och Bamse i femton meter långa invevbara så kallade komfortkoppel. Senast jag slog en liten försiktig pling snurrade fyra mattar ihop sig med två hussar och sju jyckar till en underbar happening föreställande en perfekt slagen pålstek om egen part, som skulle få vilken seglare som helst att falla i trance av beundran. Vovvar, mattar och hussar överlevde dock – denna gång.

Medan antalet cyklister stadigt ökar tycks även okunskapen om var man går och var man cyklar öka. DN tar upp problemet: Sedan 2018 gäller regeln om att gående ska hålla till vänster och cyklar till höger – på gemensamma gång- och cykelbanor. _ _ _ För att underlätta samspelet mellan cyklister och gångtrafikanter ska gående, om möjligt, hålla till vänster i färdriktningen, och på så sätt möta cyklisterna som håller till höger. Det ändrades i Trafikförordningen 2018 och gäller på gemensamma gång- och cykelbanor.

Kulturorganet förstår inte varför man ska behöva skriva långa artiklar om ämnet, då samma regler gäller för fotgängare och bilister på vanlig väg. Finessen är att den som går ska se den mötande trafiken, den som kan smita förbi på mindre än en meters avstånd.

Tyvärr finns många ärthjärnor som hävdar sin rätt att gå eller cykla på vilken sida av vägen som helst. Använder de samma argument när de kör bil?

Märkt

Medborgarförslag

Laddstation i Södra Möckleby, tyvärr endast för bilar.

Att cykla är nödvändigt, att leva är det inte, sa redan romarna. Fler och fler elcyklar på solen och vindarnas ö – av mycket lättbegripligt skäl: vinden!

Men få hojar har batterikapacitet för längre turer. För de flesta modeller uppges 40-100 kilometer, ofta ofantliga överdrifter. I hård motvind tömmer du ett standardbatteri på mycket kort sträcka, medan du kan cykla mycket långt på litet eluttag i medvind.

Eftersom södra Öland i stort sett endast inbjuder till ”varvcykling” utmed vägarna 136 och 925 med några få ”tvärsvägar” blir avstånden snabbt stora. Ett par tre laddstolpar på södra ön skriver nu kulturorganet in högst upp på önskelistan till tomten i kommunhuset…

Uttag endast för bil. Varför inte ytterligare ett uttag – för elcykel? Varför denna ständiga prioritering av bilen?
Märkt ,

Södra Ölands tråkigaste vägar

En av de få sevärdheterna utmed vägen mellan Alby och Södra bårby är gravröset strax väster om Alby.

De tvärgående vägarna på södra Öland är inte roliga, vare sig man bilar eller cyklar. De är raka och nästan helt händelselösa och kantade av stereotyp om än märklig natur. Att cykla mellan Alby och Södra Bårby i hård motvind är en upplevelse som kan kasta mörka skuggor över livet i många år. Ännu mörkare avtryck i den själsliga sfären kan en motvindstur på hojen mellan Torngård och Södra Möckleby sätta. Där förstärks golgatacyklingen av en hemsk vägbeläggning plus svag uppförsbacke.

Men, där har vi delar av tjusningen med både Öland och cykling. Båda stärker ditt psyke. Vindarnas tjut kräver en förlåtande inställning. Cyklingen tränar dig i konsten att stå ut – hur jävligt det än är. Det är inte konstigt att just elitcyklister är de mest dopade av alla idrottsmän. De ska stå ut i massor av mil, i mängder av timmar.

Att cykla i motvind tvärs över Öland kan jämföras med Tour de France. Skillnaden är bara att touren är 400 gånger längre.

Sug på den, du – medan du hojar över ön och tycker synd om dig själv!

Märkt , ,

Ölandsleden – snart ett minne blott

Som vi tidigare berättat har EU bestämt att riva upp Ölandsleden på grund av att den inte blir färdig inom stipulerade tio år. Den upptagna asfalten ska regenereras för att EU ska få tillbaka de 20 miljoner kronor man satsat i det imploderade projektet.

Och nu går det undan i svängarna. Kulturorganet besökte i dag norra Öland där uppsågningen av leden redan är igång. Asfalten sågas, bärgas, lastas på truckar och bilar med specialflak för vidare transport till lagret i Mörbylånga, där det skissade charge and four off-verket blir klart i slutet av maj.

Asfalten sågas i bitar om 22 x 1,7 meter. En sån längd väger omkring 4 ton.
Ibland ramlar de stora bitarna isär. De läggs i högar för senare regenerering på platsen i mobilt Charge and four off-verk.

Chockerande EU-beslut: Ölandsleden rivs upp – Mörbylånga 80 miljoner back!

Detalj i ett ”Charge and four off”-verk. Detta finns i Bamberg, Tyskland. Skärskivorna med brickor av magnetiskt strontiumkarbonat strimlar uppriven cykelled och med tillsats av ättika, selen och pentamylhoxidin får man det minerala innehållet att avskiljas från ledmassorna. Oljemineralerna, främst tvåmolekylärt petroleum och tjärdioxid, sjunker undan och förs till cistern medan den kvarvarande massan, ”kvarken”, pressas till majskornstora pellets att säljas för eldning i villapannor. Kvarken kan också pressas till balar om 60 kilo, lämpliga för eldning i kraftvärmeverk. Källa: Europaunionen. Foto: Helmuth Friedrich.

*****

Sent i går kväll anlände en skarpt formulerad not från europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Sveriges regering samt Borgholms och Mörbylånga kommundirektörer. Kulturorganet har fått ta del av innehållet genom vänlig insats av ölandsbördige kabinettsekreterare Bo Agge Bjelvenstam med sommarhus i Norra Möckleby.

Detta blir cykelsportens död på Öland, skrockar Anders Flanking, landshövding på Gotland

Ursula von der Leyen skriver:
”Eftersom EU har satsat 20 miljoner svenska kronor (1 824 770 EUR) i projektet Ölandsleden och detta inte har avslutats inom stipulerade tio år ser vi oss nödsakade att riva upp cykelleden och genom två återvinningsverk regenerera de produkter ur redan lagd led som kan försäljas på den öppna europeiska asfaltmarknaden och ge unionen pengarna tillbaka. Genom min stabschef Gertrude Müller-Steinhausen har jag även informerat svensk riksdag, de svenska partiledarna samt Sveriges konung Carl XVI Gustaf med gemål om unionens beslut.”

Noten åtföljs av en åtgärdslista som på sikt kan ge även positiva resultat för Mörbylånga kommun. I punkt 12 kan exempelvis läsas:
”EU har redan för en vecka sedan utsett en preses med fullmakt att ensam bestämma hur återvinningsarbetet i Mörbylånga kommun ska utföras. Denne preses, Ernst Blum-Snickeldorph, har i samförstånd med mig primärt placerat ett av återvinningsverken i Spinkhorvan, Färjestaden. Det andra ska förläggas strax öster om Mörbylånga hamn längs Skansgatan. Verken, av typ ”charge and four off”, torde under minst ett halvdussin år ge arbete åt ett 40-tal ingenjörer, tekniker, kemister och chaufförer. Då verken släpper ut toxiner förses de med 95 meter höga skorstenar med blink- och ljudsignaler. Verkens uppförande betalas med regenererade försäljningsvaror, men då samtliga EU:s kostnader är ersatta överförs verket i Mörbylånga kommuns ägo. Vår bedömning är att verken då kan generera vinster i ytterligare ett par decennier, varför den totala förlusten för kommunen synes bli försumbar, eller högst 80 miljoner SVK.”

Kulturorganet söker hittills utan framgång statsminister Sefan Löfven, EU-minister Hans Dahlgren samt kommunalråden Matilda Wärenfalk och Anna-Kajsa Arnesson.

Kabinettsekreterare Bo Agge Bjelvenstam
fotograferad utanför sin sommarbostad
i Bröttorpören, Norra Möckleby i
september 2019.
Foto: Irma Bjelvenstam-Ljunge

.

Kabinettsekreterare Bo Agge Bjelvenstam berättar för kulturorganet att beslutet kom som en blixt från klar himmelskupa och att en chockad statsminister Stefan Löfven i hast har skrivit brev till kungahuset, i vilket han djupt beklagar EU:s beslut att riva upp Ölandsleden:

”Det botar dock föga att gråta över spilld asfalt. Som gammal svetsare vet jag att alla brännare kan råka i bakslag och slagga igen. Då är det viktigt att putsa partiemblemet och hoppas och tro på en nytändning, måhända efter ett munstycksbyte.”, skriver han bland annat. I brevets slutmening vänder han sig direkt till drottning Silvia i ett försök att rädda partiets låga anseende och lätta upp den politiskt kvava stämningen:

”Som du nog minns (själv har jag många minnesluckor) hade vi jäkligt kul på krogsvängen efter senaste öppnandet av världens tråkigaste riksdag (där de där förbannade miljönissarna förstör allt vettigt arbete). Den krogronden tycker jag vi gör om – helst utan Tjabo även denna gång (han är ju – om möjligt? – tråkigare än Per Bolund). Jag slår dig en pling i veckan.”

Ärendet uppdateras kontinuerligt…
Kulturorganet följer utvecklingen. Bland annat uppmärksammar vi statsminister Stefan Lövens tal till nationen i SVT 2 klockan 15:40 i eftermiddag. Det ryktas på Helgeandsholmen att han i talet kommer att rikta sanktioner mot vissa EU-toppar. Bland annat väntas han förbjuda alla tyska livsmedelsbutiker att sälja toalett- och hushållspapper till Ursula von der Lyen och samtliga medlemmer i hennes familj. Dock går detta förbud inte att ålägga lågprisbutikskedjan Lidl, då den är tysk och inte har undertecknat EU:s toalettpapperstraktat Handel mit Toilettenpapier und ähnlichen Produkten från maj 2012.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt , , , ,

Mjukare asfalt kan rädda liv

Asfalten och oljegruset på cykelleden ”Fyr till Grönhögen” är av konventionellt slag. De är alltså inte mjuka. I Sverige omkommer i snitt 27 cyklister per år i trafiken.

Fler än 23 000 skadade cyklister söker varje år vård vid en akutmottagning. Mer än 80 procent av dem har råkat ut för en singelolycka. Av de övriga har runt hälften krockat med en annan cyklist.

Tillsammans med sina kollegor har Viveca Wallqvist, vid det statliga forskningsinstitutet Rise, utvecklat en mjuk asfalt gjord av gamla bildäck för gång- och cykelbanor. Hennes förslag är att göra själva asfalten mjukare så man landar på ett mer förlåtande underlag. Mjuk asfalt skulle rädda liv.

Det hävdar DN 20 mars.

Märkt , , ,

Tipsa om cykelleden

Har du synpunkter på hur kvarvarande sträckor av cykelleden Fyr till Grönhögen ska utformas? Tipsa då Nätverk Sydöland genom att lämna kommentar på Eva Dillners sajt.

Minns att jag frågade oppositionsrådet Henrik Yngvesson för flera år sen om leden kommer att ta ”ytterligare sju år att fullborda”. Han skrattade.

Jag skrattar inte. Vi är snart där…

Märkt

136 är bästa cykelleden

Eventuella cyklister sugna på tur mellan Degerhamn och Grönhögen, på leden ”Fyr till Grönhögen”, rådes att cykla på vägen. Cykelleden är bitvis ”ett grustag”, här och där en åker.

Bilvägar sköts som spädbarn. Cykelleder får sköta sig själva.
Märkt

Pierre Picard, kulturorganets provcyklist, död

Som tidigare meddelats i franska nyhetsmedier har förre medarbetaren till kulturorganet Pierre Picard avlidit hemma hos mor Éloïse i Paris. Den tidigare proffscyklisten Pierre Picard blev akut sjuk under en av de provcyklingar han trampade för kulturorganets räkning på Ölands cykelled Fyr till Grönhögen. De psykologiska påfrestningarna blev för svåra, Pierre lades in på sjukhuset i Kalmar där han behandlades för affektiva störningar kombinerade med icterus, gabapentin, förhöjd lakrimation på grund av längtan till mamma. Pierre Picard uppvisade även rubbningar i vena cava, saccus. Han hade även cykliska och cyklistiska smärtor i barba. Pierre behandlades med effleurage, cykeldäckssolution, Daivobet, famotidin och varm grönsåpa.

När samtliga kurer visade sig verkningslösa transporterades Pierre Picard medelst cykelbud hem till mamma Éloïse i Paris på franska konsulatets bekostnad. Pierre återfick aldrig medvetandet.

Vid Pierres insjuknande skrev Sune Flisa i Shimla News: ”Fransmän tycks – precis som italienare och spanjorer – vara gjorda av makaroner. Ge mej fem minuter med den lille mammagrisen i telefon så ska jag förbanne mej skrämma upp honom på benen! Nästa vecka cyklar han hem till Paris. Jag vill inte se fanskapet igen!”

Nu är tongångarna annorlunda. Under dagens morgonbön höll en samlad Sune Flisa ett kort hyllningstal till sin tidigare medarbetare och anbefallde 2,5 tysta minuter – under vilka samtliga medarbetare skulle fortsätta jobba på som vanligt:

Pierre Picard var guds utsände cykelbud för att sprida livsglädje i vår hårt prövade tidevarv. I går petade han i friläget och kadensen dök till noll. En stor cyklist har hojat ut ur velodromen för gott. Tack vare sin väloljade 21-stegs Shimano och kroppen full av livgivande nandrolon blev han den cyklande ikon världen saknat ända sen Eddy Merckx styrde in hojen på pensionärens eviga straffrunda. Glöm inte solutionen, drick mycket och hoja i frid, Pierre!

Ovan ser du en av Pierres oförglömliga reportagecyklingar. Som alltid slutade den i ett nervsammanbrott. Just detta breakdown blev början till slutet för vår tappre pedalist. Pierre Picard blev 48 år. Han sörjes närmast av mamma Éloïse samt hela kulturorganets redaktion.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

Aldrig elbrist på södra Öland!

Det kom ett mejl från Claes Elinder, trogen alvarsamtläsare. Han skriver:

Om alla svenskar får en cykel i present redan på BB och samtliga - utan undantag - tvingas att cykla året runt, livet ut, och cyklarna förses med ett slags generator - skulle vi då inte kunna cykla ihop till all vår elförbrukning? 

Satsar man på en cykelkärra kan man på dina cykelfärder ta med sig allt som man har hemma och ladda upp vad det nu är med elöverskottet. Du som orkar cykla långt kan ju med lätthet cykla ihop till en hel teveserie. Jag kan vara glad om min cykling räcker till femminutersnyheterna på radion.

Claes bjussar också på en användbar devis: Cykelströmmen på Sydöland ökar spänningen

Jag tror vårt blivande cykelsällskap helt enkelt stjäl den från gode Claes. Ja, så blir det!

Märkt ,

En meter snö på cykelled

På cykelleden söder om Albrunna låg snön en meter tjock i går. Det är alltså som vanligt: För bilisten fjäskas, plogas, skrapas, sandas och saltas det – och sopas. Cyklisten får klara sig bäst hen kan – och detta trots att politiker och friskvårdskonsulter i alla sammanhang framhäver cyklingens alla fördelar. Ska man satsa på vintercykling på Öland måste man nog få kommunen ur koman.
Märkt ,

Kommunalrådet svarar på våra frågor om cykelleden

20 januari mejlade kulturorganet sex frågor om cykelleden till de fem politiskt ansvariga för projektet inom Mörbylånga kommun: Två har svarat och vi har redan publicerat svaret från Anna-Kajsa Arnesson (C). Nedan publicerar vi svaret från kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S).

Kulturorganet tackar dessa två ansvariga för svaren. Vi inser att Matildas svar har krävt en hel del kontakter och efterforskningar, vilket hedrar henne. I sammanhanget vill vi dock uttrycka vår stora oro för hur demokratin vårdas inom kommunens politiska sfär, då de tre andra politiskt ansvariga för projektet inte har svarat med ett enda ord, trots kommunens mycket lättförståeliga e-postpolicy. De tre ickesvararna är:

Henrik Yngvesson (M)
Mattias Nilsson (S)
Bo Sjölin (KD)

* * *

Frågorna:

1) Varför anlade man en i mångas ögon så överdimensionerad cykelbro? Den tål 12 ton.

2) Hur stor blev totalkostnaden för cykelbron i Södra Möckleby, alltså inköpspris för bron + markberednings-, förberedelse- och monteringskostnader för hela klabbet.

3) Det går rör under cykelbron. Vilken funktion har det? Har det att göra med rördragningen till reningsverket i Grönhögen som gjordes samtidigt som cykelbron anlades?

4) Har cykelbron också annan funktion än att vara just cykelbro?

5) Är den kommunala rördragningen betald med endast kommunala pengar, eller har även pengar från cykelledprojektet använts? Frågan är befogad, eftersom det blev väldigt bråttom att anlägga ledsträckan mellan Degerhamn och Albrunna. Sen den var klar stod det mesta stilla i flera år…

6) Slutligen, den viktigaste frågan: Hur mycket pengar gick åt för allt arbete nedanför Albrunna?

Eftersom WordPress envisas med att visa stora bilder som små kan det vara svårt att läsa ovanstående bilder av Matildas svar. Därför visar vi svaret även som ren text nedtill:

Hej igen Staffan.

Christer Petersson är återigen i tjänst för att slutföra ansökan om att bli nationell cykelled. Han har hjälpt mig med svar på ditt mejl och dina frågor:

Enskilda markägare

För att få anlägga cykelleden på mark tillhörande enskilda markägare krävs dessas tillstånd. Många gånger har markägare avstått mark för cykelleden eftersom de bedömer cykelleden som en positiv turistutveckling som gynnar enskilda företag inom turistnäringen och därmed hela kommunen och Öland. Att någon enskild markägare varit av en annan åsikt måste accepteras och därmed har projektet fått i uppdrag att försöka hitta alternativa sträckor för att få en sammanhängande turistcykelled.

Projektets historia

Under 2006-2008 tilldelades kommunerna arbetsmarknadsstöd till personal som hade till uppgift att skapa en cykelled på befintliga vägar samt att sammanställa ansökan och förslag till en framtida cykelled som skulle ligga till grund för en ansökan om bidrag till utbyggnad av vad som hade projektnamnet  ”Ölandsleden Fyr till fyr ( Norra- och södra slingan)”. Detta arbete resulterade i en ansökan 2011 om utbyggnad av Ölandsleden – Fyr till fyr. För utförande, etapp 1, beviljades från kommunerna 2,5 mkr vardera, Nationella planen 5 mkr, Regionala planen 5 mkr, Regionförbundet 1,5 mkr samt EU-medel 11 mkr. Enligt beslutet skulle arbetet utföras 2012-2015. Cykelleder utfördes under perioden inom ramen för beviljad finansiering.

Därefter beviljades Ölands kommunalförbund ytterligare ett bidrag från Trafikverket som även det krävde medfinansiering från kommunerna. Projektet tillfördes ytterligare 63 mkr genom denna överenskommelse. Totalt har projektet tilldelats en budget på 90,5 mkr. Denna kostnad var baserad på vid ansökningstillfället gällande kostnadsläge.  Följer man därefter index för konsultuppdrag gällande upprättande av erforderliga dispensansökningar, anbudsunderlag som skall leda till anbudsförfrågning och efter utvärdering av lämnade anbud för utförandeentreprenader så konstateras det att kostnadsutvecklingen har ökat väsentligt jämfört med den beräknade kostnaden vid ansökningstillfället 2010. 

Utförda delsträckor söder om Mörbylånga

Fram till sommaren 2020 hade följande delsträckor färdigställts inom Mörbylånga kommun:

Risinge-Bjärby

Kastlösa-Penåsa

Degerhamn-Albrunna

Albrunna-Grönhögen

Solberga-Enetri

Återstående sträckor söder om Mörbylånga

Skärlöv-Torngård

Grönhögen-Ås

Fråga 1

Dimensionering av bron har utförts av tillverkaren och grundar sig på längden av bron och fristående spann utan upplag. Bron är enbart till för cykeltrafik.

Fråga 2

Kostnaden för bron och erforderliga kompletterande arbeten ingår i entreprenadens totalsumma för hela delsträckan och kan därför inte specificeras.

Fråga 3

Ledningar under bron är en del av Va-projekt som utförs av Mörbylånga kommun. Kostnader för dessa ledningar finansieras till fullo av VA-projektet.

Fråga 4

Det är enbart en cykelbro. Efter dialog med Trafikverket ansågs det inte trafiksäkert att blanda cyklister och fordonstrafik över den befintliga vägbron när projektets målsättning var att skapa en säker cykelled för cyklister.

Fråga 5

Projektering och upphandling av entreprenaden på denna delsträcka utfördes av Mörbylånga kommun som huvudman och inte cykelprojektet eftersom det i huvudsak var ett VA-projekt med högre prioritet än cykelprojektet. Däremot sågs det som en ekonomisk fördel att projekten samverkade på denna delsträcka för att få bästa möjliga anbudspris för båda parterna. Kostnadsfördelning mellan VA-ledningar och cykelled var klart angivet i upphandlingen. Att cykelleden inte slutfördes i denna delsträcka berodde på att VA-projektet hade möjlighet genom ledningsrätt, beslutad av Lantmäterimyndigheten, få tillgång till mark tillhörande enskilda fastighetsägare för VA-arbetet. Motsvarande rättighet till att anlägga cykelled finns inte, utan det måste upprättas överenskommelse med varje enskild fastighetsägare om fastighetsintrång. Att cykelprojektet blev ”stillastående” i Albrunna berodde på att enskild fastighetsägare inte beviljade cykelprojektet tillgång till mark.

Fråga 6

Delsträckan väster om Albrunna by har försenats på grund av att projektet inte i ett tidigt skede kommunicerade med den berörda fastighetsägaren om att få anlägga cykelleden i samma sträckning som VA-projektet. Att projektet inte lyckades nå en överenskommelse med fastighetsägaren innebar en försening på drygt ett år samt en väsentlig kostnadsfördyring. Detta misstag från projektets sida innebar att det inte gick att slutföra sträckan fram till Grönhögen. Förhandlingar fick i och med detta ske med andra fastighetsägare för att anlägga alternativ sträckning av cykelleden. Den tillfälliga sträckningen för att få en sammanhängande led innebar en extra kostnad på 1,92 mkr. I denna kostnad ingår även den alternativa sträckan vid ”tryffelodlingen” utmed väg 136 söder om Albrunna by.

Hälsningar

Matilda Wärenfalk
Kommunstyrelsens ordförande
Tfn direkt: 0485-473 28
E-post: matilda.warenfalk@morbylanga.se

Mörbylånga kommun
386 80 Mörbylånga
Tfn växel: 0485-470 00
www.morbylanga.se

* * *

Kulturorganet noterar:

att vi i Matilda Wärenfalks svar äntligen får bekräftat att vår misstro mot den tidigare angivna totalkostnaden för leden nedanför Albrunna blev 337 000 kronor. Hon skriver: ”Den tillfälliga sträckningen för att få en sammanhängande led innebar en extra kostnad på 1,92 mkr.

att det är klädsamt att kommunen genom Matilda Wärenfalk erkänner att projektet begick misstag i Albrunna och inte skyller på markägare. Matilda Wärenfalk skriver: ”Att projektet inte lyckades nå en överenskommelse med fastighetsägaren innebar en försening på drygt ett år samt en väsentlig kostnadsfördyring. Detta misstag från projektets sida innebar att det inte gick att slutföra sträckan fram till Grönhögen.”

Denna skrivning föder naturliga följdfrågor:

* Vad menas med ”den tillfälliga sträckningen”? Är den inte slutgiltig; ska sträckningen ändras igen?

* Matilda Wärenfalk svarade tidigare att hela Albrunnavarvet gick på 337 000 kronor något vi hela tiden har funnit helt osannolikt. Nu höjer Matilda Wärenfalk summan till 1 920 000 kronor, alltså i det närmaste sex gånger mer. Hon skriver: _ _ _ ”en extra kostnad på 1,92 mkr.”… En extra kostnad!? Vad blev då den totala kostnaden för denna lilla stump om några hundra meter? Det är den totala summan vi i alla våra frågor velat ha svar på.

Vi finner också en del andra märkligheter i Matilda Wärenfalks svar:

Matilda påstår att sträckan Risinge-Bjärby är fullbordad fram till sommaren 2020. Vad menas? Vad har man gjort där? Vad vi kan se har ingenting gjorts där mer än en 550 meter lång asfaltering lagd för flera år sedan. Leden går på gamla allmänna vägar och traktorvägar som plötsligt kallas cykelled.

Återstående sträckor sägs vara: Skärlöv-Torngård och Grönhögen-Ås. Det är korrekt, men kulturorganet vill trots det påpeka att även andra sträckor återstår om man i cyklisters ögon ska kunna påstå att Ölandsleden går från fyr till fyr:
Kungsgården – Långe Jan.
Ås-Enetri.
Bjärby – Degerhamn – en nästan en mil lång allmän landsväg som helt fräckt kallas cykelled!

Om cykelbron i Södra Möckleby skriver Matilda Wärenfalk:
”Det är enbart en cykelbro. Efter dialog med Trafikverket ansågs det inte trafiksäkert att blanda cyklister och fordonstrafik över den befintliga vägbron när projektets målsättning var att skapa en säker cykelled för cyklister.”

Kulturorganet finner Trafikverkets omsorg om cyklisterna djupt rörande. Men omtanken tycks bara gälla denna 27 meter långa sträcka. Broarna utan skyddsräcken på sträckan Solberga – Enetri ingår uppenbarligen inte i trafiksäkerhetskontrollen, liksom övriga sträckor på vanlig allmän, sommartid hårdtrafikerad, väg. Trafikverkets logik är lika med noll, särskilt som man uppmanar kommunerna att ansöka om att få kalla leden Nationell cykelled – trots att den inte uppfyller ställda krav.

Märkt , , ,

Decembercykling

Bländande solsken och 8 grader varmt. Fem dagar kvar till julafton.
Märkt

Luciacykling

Min idé om vintercykling håller gott. Dagens första Luciatur avnjöts i +6, ett skönt lätt regn och nästan vindstilla. Tiodygnsprognosen säger 6 till 7 plusgrader vareviga dag. Nu cyklar vi året runt!

Märkt

Ytterligare en cykelbana – i Färjestaden

Efter Mörbylånga kommuns tio års utdragna fiasko med cykelleden Fyr till Grönhögen tar man nu nya tag – i plånboken. 400 000 kronor ska satsas på en mountainbikebana – i Färjestaden, förstås. Banan blir 600 meter lång, vilket får meterpriset att landa på 667 kronor/metern.

Om vi jämför det med meterkostnaden för cykelleden Fyr till Grönhögen är det rena Black friday-reapriset. Om vi uppskattar att Mörbylånga kommun har gjort av med 60 procent av de totalt 100 miljoner som skattebetalare och EU pumpat in i Fyr till Grönhögen gör det 60 000 000 för 15 kilometer lagd cykelled. 15 kilometer är 15 000 meter. Vi räknar: 60 000 000:15 000= 40 000 kronor per meter.

Fyr till Grönhögen-fiaskots meterpris är alltså 60 gånger högre än mountainbikebanans. Säger det något till våra 49 politiker i fullmäktige?

Sannolikt inte.

Allan von Kompost
redaktionschef

PS. På Mörbylånga kommuns hemsida kan man läsa att medfinansiär till mountainbikebanan blir Färjestadens Motions IF. Deras bidrag i kronor nämns dock inte.

Märkt , ,

Möte i dimma

Det var svårt att hitta hem under dagens cykeltur på östra Öland…

Märkt

Cykelsverige halkar efter Europa

Det är inte bara på Öland det ligger tonvis av sirap och tuggummi mellan kuggarna i hjulen för att få till en ökad cykling. Sverige halkar efter Europa, rapporterar Rapport.

Det är synd, eftersom en ökad cykling skulle öka livslängden och livskvaliteten genom färre sjukdomar. Mera hoj och mindre bil ger också en bättre miljö. Dessutom skulle folk garva lite mer. Se på en bilförare i dag. Hen ser ut som hen är på väg mot graven… Vi cyklister glider i stället fram med ett evigt leende på läpparna…

Märkt , ,