Dagens Ölandsbild
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Kategoriarkiv: Degerhamn
Stenbrottet
Hamn med möjligheter
Underbara proffs
Var hittar man kunniga, professionella människor som verkligen vill hjälpa till, som är glada, som hälsar med ett leende då man kommer in, som kan sina saker och som jobbar hur länge som helst med att fixa det man ber dem om?
Jo, de finns på biblioteket i Degerhamn/Södra Möckleby. Jag minns inga namn men en är ung och en är ”något äldre” och båda är ”magnifika i sin yrkesutövning”. Genom åren har jag lämnat långa listor med svårfunna boktitlar och inte en enda gång har dessa kvinnor gått bet på att skaka fram dem, om så från Mars eller Jupiter.
Det finns många surmulna butiksanställda överallt på ön som kunde lära av dessa entusiaster.
Gammelmedia som ser klart
Det finns fortfarande tidningar som inte bara skildrar den ödsliga vischan som en exotisk blommig idyll med tjurskalliga backstugusittare, betande Bred Gott-kor, kluriga Uppfinnarjockar med snuset rinnande i skägget, feta grisar och unik sammanhållning mellan de få kvarvarande i en miljö att kanske besöka nån sommarvecka då och då, kanske till och med skriva ett solnedgångsvykort ifrån – hem till de urbaniserade vännerna i storstan – ”dom som älskar den pursvenska bilden av dom röda stugorna – till synes på måfå utkastade i dom öppna landskapen”.
Att Degerhamn mer än halverat sin befolkning på 50 år är ett faktum som naturligtvis fått konsekvenser.
Degerhamn halverat
Degerhamn tillhör de tätorter i landet som har minskat mest i folkmängd sedan 1970. Tappet är hela 54 procent.
Sådan är utvecklingen trots att svenskarna under samma tid blivit två miljoner fler. Det skriver Hem & Hyras nättidning.
En dag som gjord för stenbrottsbad
Stenbrottet i Degerhamn. Vindstilla. + 29 grader. Luften dallrar. Man vinglar på cykeln. Styr man rätt hamnar man till sist i dagens rätta element, vattnet. Men jisses så varmt det är även i det. Vasst grus försvårar sjösättningen. Sjön är dock lättsimmad med punktvis stygg botten med vass sprängsten. När man simmar under vattenytan ser man att vattnet är extremt hårt.
Film med inslag av undervattenssimning kommer…
Framme efter cykling på däckmördarvägar. Ja, vägar är att ta i… Stenkrossvägar.
Tvärs över är det mycket längre än man tror av denna bild som är tagen med teleobjektiv. Hörde av dem som var mitt ute i sjön att de inte bottnade. Kan vara bra att veta för dåliga simmare.
Jag var här för några månader sedan och – om jag minns rätt – var vattennivån inte lägre då. Stämmer detta kommer det sannolikt att ta längre tid än de 17-18 år som experter räknat ut att det ska ta att fylla hela brottet. Kanske ska vi lägga till en nolla? Kulturorganet planerar redan expedition hit 2190 – om våren.
scen blev loppis
En liten scen som inte kunnat användas i coronatider har temporärt blivit loppislokal hos Johan Persson i Degerhamn. Johan står till höger om mannen i keps.
Inifrån loppisen tittar vi här ut mot hamnen i Degerhamn.
Att Johan är anhängare av DIF, Degerhamns Idrottsförening, går inte att ta miste på.
Utbudet är varierat. Cd:ar, kläder (”dock ingår inte galgarna de hänger på”), korgar, kannor, en tvåmans brandsläckarpump eller en vespa? Det är bara att välja.
Och så finns här konst, som vi visat i ett tidigare inlägg. Det är alltså här på Johan Perssons loppis i Degerhamn som en äkta Rembrandt såldes för bara 190 kronor. Enligt uppgifter i engelsk press har den senare sålts på en auktion för den nätta summan av 34 890 000 – pund. Ja, man kan nästan inte tro att det är sant…
i röret…
Var kan man köpa ”Skålande munk” målad av Rembrandt för 190 riksdaler? Svaret kommer småningom…
Det är inte varje dag en padelbana invigs på södra Öland. Bilden är från dagens evenemang i Grönhögen. Senare kom många fler människor än du ser på detta foto. Du ser de flesta människorna och hör nästan hela invigningstalet på film inom kort…
Vi ska också ”ta en tänk” om begreppet ”tusen år”.
Den 4 augusti är det åtta år sedan två större evenemang genomfördes i Södra Möckleby… Kulturorganet var med på bägge och du får se foton där du kanske själv är med…
Ett nytt Udd-Nytt är påbörjat, men arbetet går stundtals trögt på grund av stora motsättningar mellan chefredaktör Sune Flisa och självutnämnde kulturreportern och MMA-vraket Ingvar Charm Knubbendorpf…
En hel del annat ramlar också in som med tiden ramlar ut på bloggen… Håll till godo!
utan doft av tjära
Nya bryggan i Degerhamns hamn, bekostad av pengar från Cementa. Degerhamns båt- och sportfiskeklubb har fått 30 294 kronor till brygga, vindskydd och soffor – i denna hamn.
Grönhögen: En hackande motor
I morse var det fullt i Grönhögens hamn. Flera båtar fick förtöjas sida vid sida. Kulturorganets utsände räknade till 22 farkoster, varav bara två var motordrivna.
Uppe i centrum var det full rulle. Massor av kunder vid affären. Och folk på elsparkcyklar, hojar, motorcyklar – och i bil. Grönhögen kokar. Men hade kommunen gjort det man lovat i 50 år hade hela södra Öland blomstrat i dag. Nu går vi i stället mot sotdöden…
Degerhamn/Södra Möckleby hade kunnat få uppleva samma slags sommarutveckling som den i Grönhögen om Nejmyndigheten inte hade funnits. Det var den som förbjöd ställplatsen i Degerhamn, vilket i sin tur drev affären i kk.
Alla i denna hårt drabbade bygd minns detta skammens tilltag, som aldrig kommer att förlåtas. Dock finns hopp. Motståndsrörelserna poppar upp som kantareller efter ett höstlikt regn och gerillakrigare övar längs kust och på alvar, i luft och till sjöss…
ideella krafter gör skillnad
I vår bygd finns många ideellt arbetande människor som lägger ned kraft och tid för att utveckla och bevara smått och stort. Södra Möckleby Hembygdsförening har i många år rustat och skött om Bergstigen. Den kan jag rekommendera för dig som kommer ny till bygden. Med sina historiska rötter speglar den ett samhälle – och en natur – i ständig förändring.
Här i Albrunna har man satt upp anslagstavla och vandringsledpilar. Och karta med kortfattad information om bygden.
Var är vi? Vart ska vi? Hur går vi?
Allt kostar pengar. Tid är pengar. Arbete är värt pengar.
Hur snabbt växer sjön i stenbrottet?
Då och då kommer kulturorganet att mäta vattennivån i det gamla stenbrottet i Degerhamn.
Från samma ställe kommer vi att ta en bild av samma stenparti ute i vattnet. Vi gör det med samma kamera, samma objektiv, samma exponeringsinställningar, 1/400 sekund och bländare 11 på ett Canon 85/1.8-objektiv. Vi korrigerar till rätt exponeringsvärde med ISO-inställningen.
På stenpartiet nedan bör man få en rätt bra uppfattning av hur snabbt och hur mycket nivån förändras, uppåt eller nedåt.
Mätobjektet. Detaljerna vid pilarna bör bli intressanta den första tiden. Växer de eller minskar de? Kliver de upp ur det våta elementet eller drunknar de?
Mätplatsen. Mätobjektet syns ute i vattnet långt till höger i bild.
eldsjälar
En för mig ny bekantskap vid stigen förbi fågelsjön i Degerhamn.
Livet i genuin glesbygd skulle vara betydligt fattigare utan eldsjälarna. Jag ska inte nämna några namn men tänker exempelvis på dem som under många år jobbat med Bergstigen och med museet i Degerhamn. Jag tänker på dem som röjer och krattar och bygger broar och sittplatser nere vid Alvkälla. Och jag tänker på han som häromdagen krattade hela cykelleden fri från nedfallna grenar på samma ställe. Alltså ingen nämnd men säkert många glömda.
Soffan är under normala tider lagom för två. I coronatider dock bara för en.
ny vy i degerhamns hamn
Om aftonen 19 mars 2015 fanns bara en pinne kvar av de tre vindkraftverken på piren i Degerhamns hamn.
snurrorna på piren i degerhamn
Minns du dem? De revs för i dag exakt fem år sen och exporterades till Polen.
frukostklubben vid båååtklubben
Nu samlas man vid grötfaten igen på Frukostklubben i Degerhamn. Kulturorganet garanterar trevlig stämning och gott käk. Under måltiden kan man diskutera om äggen är lös- eller hårdkokta. Du åker till hamnen, där ser du skylten och följer pilen…
den enes död den andres…
Elen är nu dragen till västra delen av nya ställplatsen i Grönhögen.
Stållplatsen blir stor! Utrymmet bortom staketet är nästan lika stort som hitom det.
Du vet väl att även Degerhamn hade en blomstrande och mycket uppskattad ställplats för inte så länge sen!? Den blev till och med korad som bäst i Sverige. Men den tog Länsstyrelsen död på. Läs mer här om hur allt tycktes gå mot en lysande utveckling – tills Länsstyrelsen, statens förlängda arm, sabbade allt med ett dödande beslut….
Dödsstöten för ställplatsen blev också början till slutet för ICA-affären i Södra Möckleby. Grattis, Länsstyrelsen! Se Torbjörn Arvidsson berätta om sina 19 år i affären – tio minuter före definitiv stängning den 16 december 2019.
Bjärby – nästa!
För att hålla formen under julens frosserier cyklar vi nu mellan Degerhamn och Bjärby. Sträckan är fjärde etappen på vår testcykling av leden Fyr till fyr. Målet är fyren Långe Erik i norr.
God Jul, alla läsare! Nu ser vi fram mot bästa året någonsin…
tre sträckor testcyklade och betygsatta
Du hämtar boken – eller bara läser den – genom att klicka här. I boken kan du även se videofilmerna.
För dig som inte läser boken läggs den senaste filmen om sträckan från Golfvägen i Grönhögen till Övre Sjöhagsvägen i Degerhamn ut separat här på bloggen inom några dagar. Den är 43 minuter lång.
tobbe stänger butiken
ICA i Södra Möckleby stängde för gott klockan 18:00 måndagen 16 december 2019. Då hade Torbjörn ”Tobbe” Arvidsson drivit den i nästan 20 år.
Kulturorganet var med den sista halvtimmen i butikens historia…
fullt i folkets hus
Runt 70 helt förtvivlade operaälskande södra möcklebybor mötte upp till kvällens konsert i Folkets hus Degerhamn. Repertoaren gick i moll och många tårar blänkte som silver på det bonade golvet när föreställningen var slut. På bilden ser vi dirigenten Ulf Kyrling mana fram de innerliga ångestkänslor som mötet krävde, medan sopranen Eva Hansson Törngren drömmer sig bort i en adagietto-fas av operan ”Aj då” av Giuseppe Verdi. Att allt detta bara är ordlekar för att sprida åtminstone en gnutta hopp i den nu butikslösa byn torde alla som var där förstå. Senare i kväll – eller i morgon bitti – publiceras en mer realistisk version om mötet som i korthet kan sägas ha handlat om ”den oväntade konkursen för byns ICA-butik”. Något slags fortsättning följer alltså – så som det alltid gör i det så kallade livet…
Nej, man gick inte man ur huse för att njuta av ”Aj då” av Giuseppe Verdi. Man gick till Folkets hus för att höra om den för många helt oväntade konkursen för byns ICA-butik. Helt plötsligt låg affären i Grönhögen – eller i Mörbylånga. Vad har egentligen hänt? Och viktigare: Vad göra? Kvällens möte var tänkt att se framåt, hitta lösningar… Och runt 70 själar kom, lyssnade och ställde frågor. Så många svar serverades inte – av naturliga skäl.
Om ansikten kunde tala… Tänk om man kunde se tankar! Kan djup koncentration överföra tankar? Ingen vet.
Kraftsamling Sydöland var där, representerat av Eva Engström och Ulf Kyrling. Eva Hansson Törngren var där som jag vet inte vad, kanske som byinvånare, kanske som ordförande i Södra Möckleby Sockenförening. Inga titlar eller speciella särintressen tycktes spela nån roll en kväll som denna. Nu gällde frågan en enda sak: den affär som fanns i går men som inte finns i dag.
Ann Willsund från kommunen var också där. Och folk från både Smedby och Degerhamn. Nå, vad kom man fram till? Vilken är lösningen? Svaret är att det finns många möjliga lösningar, och många som senare kommer att visa sig omöjliga. En möjlighet är att Tobbe fortsätter, en annan att en ny handlare tar över. En tredje är kooperativ, en fjärde är ”köp-en-hel-liten-färdig-affär-med-varor-och-allt-som-kommer-med-lastbil-och-som-det-bara-är-att-ställa-på-backen-och-genast-öppna”. En femte möjlighet är en obemannad butik, en sjätte är en butik som tidvis är bemannad, tidvis obemannad med självservering. En sjunde är att Uno Magnusson tar över, något han sa nej till. En åttonde är att Jonas Hansson slutar hamra på sitt hus och istället blir butiksförman. Även han slog – med eftertryck – ifrån sig denna chans, se tre bilder ned.
Eva Engström från Kraftsamling Sydöland tänkte på olika alternativ – och talade om dem. Emellanåt tänkte hon även på annat – såg det ut som. Och så var nog hela mötet, en radda möjligheter som det i dag är juridiskt, praktiskt, teoretiskt och kunskapsmässigt omöjligt att bedöma som möjliga, troliga, fantastiska eller stört omöjliga. Vi måste ta tiden till hjälp och göra saker och ting i rätt ordning.
Eva Hansson Törngren delade på slutet ut små egentillverkade lappar med frågor: Vill du vara med och jobba för en lösning? Vill du offra tid på det? Vill du till och med lägga en slant för att nå målet? En bra idé tycker kulturorganet. De som sa ja blir kallade till nästa möte. De som kommer till det spikar datum för mötet därpå. Stenen (i brist på snö) är i rullning…
Jonas Hansson visade med tydligt kroppsspråk att han inte var intresserad av en karriär som handlare. Inte ens löfte om en stilig uniform hjälpte…
Den som ville veta vad Ulf Kyrling tänkte på fick lägga en Selma i hans röda låda. Då tog han bladet från munnen och berättade. Eller var det nåt jag drömde under den korta siesta jag tog efter mötet? Ingen vet. Och det blev nog kvällens enda slutsats: Ingen vet fortsättningen.
Andersson från Smedby, Willsund från Färjestaden. Även utbölingar kände sig kallade denna viktiga afton. Och det är nog tur det. Det blir ett svårt pussel att lägga framöver. Mycket är möjligt men inte allt. Mycket blir också svårt. Och somt blir omöjligt. Med dessa odds i bakhuvudet är det dags att sova. Vaknar nån i byn fredag morgon och vrålar: – Heureka!
bergstigen fräschas upp
Bergstigen får delvis ny dragning. Exempelvis leds den nu in genom Navet vid Södra bruket. Det är ett smart drag för att flera ska upptäcka det undanskymda området med intressanta fakta om begreppet ”sten”. Här ser vi nyuppsatta pilar vid Vita villan – som är brun. Några andra delar av Bergstigen i snö kan du se här.
där stumma stenar talar
Det är grått. Det blir allt mörkare. Låt oss backa en aning i tid, åtminstone till mitten av oktober…
En miljon kvadratmeter ensamhet
Nu var det länge sen den sista salvan ekade mellan bergväggarna i Cementas stenbrott i Degerhamn.
Brottet har blivit ensamhetens öde land…
Många tappade sugar i Grönhögen
Sedan Cementa minimerade sin produktion i Degerhamn pågår projektet Kraftsamling Sydöland. Ambitionen är att utveckla södra Öland.
Marianne Hedelin bodde nästan två decennier i Grönhögen på sydvästra Öland. Hon var länge ordförande i den lokala hembygdsföreningen.
Många är de utvecklingsmöten som hon och andra grönhögenbor har haft med Mörbylånga kommun. Idéerna har varit oräkneliga. Många hopp har tänts, men lika många har släckts.
När den politiska ledningen i kommunen nyligen besökte Kraftsamling Sydölands lokal i Södra Möckleby beslöt sig därför Marianne Hedelin för att passa på att informera om det ryckiga och disharmoniska samarbetet mellan byinvånarna och kommunledningen. Resultatet har blivit i stort sett lika med noll…
