Kategoriarkiv: Degerhamn

film och teater i södra möckleby

I går var det filmvisning på Folkets hus i Degerhamn. Filmklubben håller i trådarna, främst genom Olle Nilsson och Kurt Arvidsson. Medan Olle sätter upp entréflaggor berättar Kurt:
– När vi betalat den årliga filmlicensen och hyran kom vi fram till att vi måste bli drygt 30 medlemmar för att det hela skulle gå runt. Vi blev en bra bit över 40! Och flera är välkomna. Medlemmen betalar 400 kronor för tio filmer. Billigare kan det knappast bli.

Alvarsamt2 träffade Margaretha och Uno Magnusson strax innan den moderna digitala bion släckte ned för visning av kvällens film, Härifrån till evigheten från 1953. Margaretha behövde inte tänka länge på frågan vad som är bäst med Filmklubben…

PS. Det är inte bara film som snurrar i huvudet på Olle och Kurt. Fredagen 23 mars visar man 19:00 även teater i det toppmoderna Folkets hus. Pjäsen heter Hissvägraren.

 

 


 

Annonser
Taggad , , , ,

kalkgatan

Inte i någon kartbok går det att hitta Kalkgatan. Men den finns – i Degerhamn. Den är ingen vanlig gata, utan en ungefär hundra meter lång dalgång kantad av ugnsruiner.

I ett 20-tal ugnar brändes för länge sedan kalk som efter bränning forslades ned till Degerhamn. En utförlig skildring av denna flerhundraåriga industri kan du läsa här. På sidan 13 finns detaljerad beskrivning av hur kalkbränningen gick till.

I videon nedan går vi Kalkgatan i mjuk februarisnö. Vill du se gatan i sommarkläder klickar du här.

 

 


 

Taggad , , , , , ,

då var det 28 februari 2015

För tre år sen visade Ann-Christin och Olle Nilsson upp det totalrenoverade köket i Folkets hus Degerhamn. Hela byggnaden är en pärla för olika slags möten. I stora salongen möts exempelvis Filmklubben fem gånger per säsong. Man visar kvalitetsfilm i två halvlekar med kaffe i pausen. Reportage om klubben kommer småningom. Ett tidigare reportage om Filmklubben hittar du här. Det innehåller även en poddintervju där flera av klubbmedlemmarna vädrar sina åsikter om de filmer de dittills sett. Vill du se de gamla filmprojektorerna som Olle skötte innan digitaliseringen genomfördes klickar du här.

 

 


 

Taggad , ,

en strålande idé!

Läste i veckan om torsåsbon Jan-Erik Persson. Han föreslår att Torsås och Mörbylånga kommuner ska samarbeta för en färjeförbindelse mellan Bergkvara och Degerhamn. Vilken utmärkt idé!

Jag vet inte hur Jan-Erik tänkt sig detaljerna men i mina ögon skulle en sån färja ge många fördelar:

  • Avlastning av trafiken över bron.
  • Möjligheter för landkrabbor att komma till södra Öland för att cykla eller husbila och därmed ge inkomster till sydölänningar på hugget.
  • Och mycket enklare för oss på södra Öland att åka till Sverige.

Mörbylånga kommun borde undersöka förutsättningarna! Det borde vara rätt enkelt att köra ett test under juni-augusti.

 

 


 

Taggad , , ,

Fågelsjön i snö

Utsikt från den lilla observatoriekullen vid Fågelsjön i Degerhamn.  Vill du förstå sjöns ganska komplicerade form klickar du härKyrkan i bakgrunden står i Södra Möckleby.

Öland ser nu ut som ett lämpligt plejs för ett vinter-OS. Vi har gott om snö och is och mer lär det bli under veckoslutet. Här finns inte en pippi så långt ögat når! De har rymt kylan och snön – precis som jag vill göra.

Samma vy från augusti 2015. Visst ser den här versionen mer inbjudande ut än de ovan i kyligt vitt. Detta till trots ska vi titta på ytterligare ett vitt och kallt motiv i ett kommande inlägg – om ”Kalkgatan”…

 

 


 

Taggad , ,

fågelsjön i Degerhamn

I ett kommande inlägg ska vi skåda ut över Fågelsjön i Degerhamn, just nu snövit. Sjön är här konstnärligt fångad av Bernt Petersson, en av entusiasterna bakom utvecklingen och skötseln av Bergstigen.

 

 


 

Taggad ,

Is i hamnen

Ingrundens fyr, Degerhamns hembygdsmuséum och Cementa med is i förgrunden.

Delvis sammanfrysta isflak. Men inom några dar är isen sannolikt rutten – och vintern slut!

Taggad , ,

det tunga molnet

Lokala skurar över Kalmarsund utanför Degerhamn. 

Taggad

muddring i degerhamns hamn

Det har muddrats i Degerhamns hamn. Men inte med mudderverk utan med grävskopa. För en oinvigd ser det ut som att höstgräva trädgårdslandet med tesked. Men det är kanske effektivare än man kan tro?

En liten ”tug” kom smygande norrifrån mot hamninloppet. Här är den framme med en ny pråm som ska fyllas med det bottenmaterial som grävs upp.

När man ser pråmens hela längd inser man att det rör sig om mycket material som ska upp och forslas bort. Vart vet vi inte.

Taggad ,

flisa slog flisa ur skorsten – nära bli grillad!

Det växer en vacker, nästan självlysande mossa på platån i jämnhöjd med de fyra stora skorstensöppningarna i Degerhamn. Men här är livsfarligt. Går man ut över kanten faller man lodrätt tio meter. Det var på en av dessa skorstenar som sotarmästare Emil Virra, från Virras Sot & Glöd AB, gjorde det makabra fyndet…

I kölvattnet av det dramatiska fallskärmshopp som Sune Flisa gjorde i går morse över ett nermörkt Degerhamn poppar den ena skräckberättelsen efter den andra upp ur dramatikens gungande epicentrum. Vår utsända har träffat en som verkligen fått känna av en nära-döden-upplevelse in på bara skinnet. Han heter Emil Virra och är sotarmästare.

–  I går skulle jag sota en av dom fyra bruksskorstenarna vid tennisbanan i Degerhamn. Då såg jag hur nära döden Sune Flisa var i landningsfasen av sitt fallskärmshopp. Hade han farit ned i skorstenen hade han blivit grillad på en tusengradig glödbädd. Oh, hemska tanke! Det är rent förfärligt! utbrister sotarmästare Virra.

Han lägger in en prilla för att stärka nerverna. Och så fortsätter han:

– Det var svart som i en kolkällare när Flisa kom farande från himlen med sikte på tennisbanan. Han missade den och dammade i stället in i en av de stora skorstenarna. Det blev en jäkla smäll och Flisa slog en stor flisa ur skorstenens öppning!

Emil Virra visar upp en klack från en lågsko.

– Den här klacken satt intryckt i teglet. Vad jag kan se är den från en högersko. Och det var ju den foten som tog mest stryk, enligt sjukhusbulletinen.

Sotarmästare Emil Virra har sotat dessa skorstenar i mer än 30 år och har aldrig sett nåt liknande. Han är uppenbart skärrad, dels på grund av det fysiska avtryck Sune Flisa lämnat i skorstenen, dels för att dramatikens huvudroll spelas av hans käre barndomsvän Sune Flisa.

– Vi gick båda i den i dag rivna skolan lite söder om nerfarten till Södra bruket och jag har aldrig pallat så många äpplen som i lag med Sune. Han kunde verkligen konsten att välja rätt trädgårdar med dom rätta sorterna, avslutar sotarmästare Emil Virra.

Det var i den vänstra bortre skorstenen som Sune Flisa slog i och skadade sig. På bilden syns dock inte den stora flisa som Flisa slog ut. Lägg märke till höjden – runt tio meter.

Om gudarna varit på sämre humör är det fullt möjligt att Sune Flisa kunde ha fallit lodrätt ned i den bakre skorstenen och blivit grillad på den enorma glödbädden.

 

Alice Asterisk-Danielsson-Puttman
inhoppad nyhetsreporter
Taggad , ,

Breaking news: Sune har landat på Öland – i fallskärm

En relativt oskadd Sune Flisa vinkar med sitt nödljus i skogen söder om tennisbanan efter det dramatiska fallskärmshoppet över Degerhamn. Vid en snabbundersökning på Kalmar lasarett visade röntgen på fyra brutna revben, två mellanfotsbrott, sprucken mjälte och två kotförskjutningar. – Inte nåt att bry sej om, sa Sune till den förundrade sjukhuspersonalen och avböjde behandling. Jag har en flaska whisky. Den får räcka. Hej då! Foto med ensamrätt för alvarsamt2: Anne-Marie Gyll.

 

– Jag hörde en susning i luften och så knakade det till nåt alldeles förfärligt inne bland träden. Grenar som knäcktes lät som pistolskott och sist hördes en dov duns. Det var otäckt. Jag förstog ingenting. Några sekunder senare vinkade en figur i overall med nåt slags lampa mot mej. Jag blev verkligen rädd. Trots det fick jag upp min mobil och tog en bild. Det berättar Anne-Marie Gyll från Degerhamn för alvarsamt2:s utsända reporter.

Anne-Marie Gyll var ute på sin sedvanliga morgonjoggning då hon kastades rakt in i världsnyheternas centrum. Fortfarande svettig berättar hon om detta oväntade möte som bara för en halvtimme sen slutade i kärleksfulla kramar ”av reminiscensisk karaktär”.

– Jag ropade hallå där och figuren svarade vem där?

– Anne-Marie, svarade jag.

– Mitt namn är Flisa, sa figuren. Sune Flisa. Jag har hoppat…

– Jag blev alldeles knäsvag, berättar Anne-Marie. Han var min ungdoms stora kärlek och nu stog han här livs levande inne i mörkret bland träden klockan fem på morronen… Han var så stilig i sin flygaroverall och jag tog dom nödvändiga springstegen mot honom och kastade mej om hans hals. Vi kramades länge medan han berättade om vad som hänt…

Han hade lyft från flygfältet i Strasbourg under eftermiddan för att flyga till Paris för att hämta – som han uttryckte det – en brallis. Men hon hade blivit sjuk så han startade från Le Bourget tidigt i morse – med kurs på Öland…

– Sen minns jag inte alla detaljer, säger Anne-Marie Gyll. Han tänkte i alla fall landa på Storlägdan i Övra Segerstad men motorerna började hacka över Ottenby. Bara sekunder senare tog bränslet slut och det blev tyst. Han glidflög ned mot Degerhamn och styrde så ut planet mot Kalmarsund. Så hoppade han. Han ville landa på tennisbanan i Degerhamn, men slog i en av dom stora gamla bruksskorstenarna där och brakade i stället ner i skogen strax söder om dom – där jag fann honom. Planet lär ha störtat i närheten av Utgrunden utan att nån människa skadades. Sune var ensam i planet.

Det är allt vi vet i nuläget. Sune Flisa tog efter landningen en taxi mot okänt mål, men innan det bar iväg rev han av en bit av fallskärmen som han fortfarande hade i famnen.

– Behåll den här som ett minne av mej, sa han och drog igen bildörren, vinkade glatt och pekade med hela handen åt chauffören och skrek: – Bajonett på, anfall!

–  Och Anne-Marie, vad ska du göra med fallskärmsbiten? frågar alvarsamt2:s utsända.

– Den ska jag rama in och sätta upp i taket ovanför min säng, säger Anne-Marie med svagt kuttrande röst.

 

texten uppdateras kontinuerligt

 

Laurha Porthin von Weshenstråhle,
inhoppad nyhetsreporter
Taggad , ,

skymningsljus

Hamnen i Degerhamn. Flera bilder av det muddringsarbete som pågår där visas senare.

Taggad ,

Degerhamn-Dalsjö

Följ med utmed delar av Bergstigen och se Degerhamn och Dalsjö – från cykel.

För kameraintresserade kan jag berätta att min Goprokamera är inställd på 4K, 30 bilder/sekund, bildstabilisering. Färgen är ställd i ”flat”, vilket ger en något blek återgivning av verkligheten. Den passar väl i andra sammanhang men är inte helt lyckad här. Skärpan är ställd ”låg”. Ljudet är upptaget externt, på diktafon.

 

Taggad ,

test av Gopro Hero 6 Black

Efter många analyser och ett och annat ”felköp” sitter nu min nya cykelkamera på hjälmen. Det blev en Gopro Hero 6 Black. Den helt avgörande egenskapen blev bildstabiliseringen, eftersom jag är allergisk mot skakande och hoppande bilder.

Första testet blev enklast tänkbara: En tur ned till Degerhamns hamn. Jag har behållit det hemska originalljudet. Det blåste ordentligt och i vissa riktningar får man addera fartvinden med den naturliga vinden. Det kan bli ungefär 10 meter/sekund + 8 meter/sekund = 18 meter per sekund. Såna förhållanden klarar ingen mikrofon utan en effektiv ”deadcat”. I kommande videor tar jag upp ljudet på extern ljudinspelare.

Lägg märke till hur fint min pyttelilla hopfällbara Bickerton flyter fram på de skakiga vägarna. Det ser nästan ut som professionella kameraåkningar på räls. I kommande filmer kommer det att gå betydligt snabbare – på racerhoj!

 

Taggad ,

att fotografera från kite

Inre delen av den vackra hamnen i Degerhamn. Att ensam fotografera från en drake, Kite Aerial Photography, kräver att man är med på noterna. I händerna har du dels RC-sändaren, dels linvindan i vilken kiten hugger och sliter. Med sändaren styr du kameran i horisontal- och vertikalplanet. Med linvindan kan du ta hem eller släppa ut mera lina för att antingen få kameran att flyga lägre och längre ifrån dig under några få sekunder – eller högre. När/om vinden mojnar måste du springa mot den för att kiten inte ska störta. Börjar det inte blåsa igen inom några få sekunder är det kört. Då dör kitens bärförmåga hastigt ut och hela ekipaget med kite, picavet (ett slags ”balanserat kameramontage”) och kamera störtar. Foto från 28 september 2017.

Taggad , ,

rent vatten och skitigt vatten

Det handlar ofta och mycket om vatten på södra Öland. Är det inte vattenbrist så är det utbyggnad av olika vattennät. Snart förvandlas exempelvis reningsverket nere vid Södra bruket till pumpstation, som ska föra avloppsvattnet till det effektivare reningsverket i Grönhögen.

Det befintliga vattenverket vid Torngårdsvägen är för litet. Där byggs just nu ett större. Även det ska med tiden förbindas med Grönhögen. Läs mera här.

Vattenverket vid Torngårdsvägen, alldeles öster om Södra Möckleby.

Vy mot söder. Vattenjobben beräknas vara färdiga i vår.

Taggad , , , ,

en by för framtiden

Har du planer på att flytta till Öland föreslår jag Södra Möckleby, en by med många fördelar. Den saknar radbyns enformighet, den breder ut sig i alla väderstreck och har bibliotek, matvaruaffär, en del andra butiker, kafé och brukshotell. Den är en vacker by i en för Öland ovanligt kuperad terräng. Vår, höst och vinter är det lugnt här, men på sommaren invaderas vi av människor från hela Europa. Byinvånarna är trevliga och naturliga, och framtiden ser ljus ut. Politikerna vill nämligen utveckla Södra Möckleby till ”södra Ölands nav”. Så tag ditt pick och pack och flytta hit!

Innan du beställer flyttbil vill du kanske kasta ett öga på byn? Vi startar vår cykeltur vid ICA i centrum, drar ned mot Degerhamn och Dalsjö och kämpar slutligen upp för den branta backen vid Strömmelns gård för att sluta varvet där vi började. Turen går genom de delar vi kan kalla västra Södra Möckleby. Senare ska vi också cykla genom de östra och södra delarna.

Slå på högtalarna och klicka igång videon!

Taggad , , ,

mot solnedgången – och Rostock

Hon heter Echion och lämnade Degerhamn i tisdags kväll för gång mot Rostock. Hon är Liberiaflaggad, mäter 88 x 13 meter och deplacementet är 2 452 ton. Hon är byggd 2010.

 

Taggad , ,

bara 100 ISO vid kvälls- och nattfotografering?

Ja, det går prima att fotografera ända tills det blir kolmörkt – på bara 100 ISO. Lösningen heter stativ. Med 100 ISO i stället för att pressa handhållen kamera upp mot groteska ISO-tal blir resultatet så mycket bättre. Metoden passar bra för motiv som inte rör sig så snabbt, landskap och havsutsikter exempelvis. Vid knäppandet av bilderna nedan var det bra mörkt. Men titta på exponeringsvärdena – och bli förvånad: Bländare 8 på översta bilden, 4 på undre.

Solen doppar sig i Kalmarsund i går kväll. Kamerans ofta bäst levererande bländare 8 och 1/40 sekunds exponering. Och som sagt, bara 100 ISO. Denna bild hade gått att ta med handhållen kamera, men absolut inte den undre.

Med ett litet resestativ kan du använda nästan hur långa exponeringstider som helst. Bilden är tagen med bländare 4. Exponeringstiden är så lång som 1/3 sekund. Byggnader och träd är skarpa men inte vattnet, vilket passar sådana här motiv bra.

Taggad ,

spökskepp

Dimman låg i går tät över södra Öland. Runt 6 grader. Norr om Kastlösa övergick gråluddet tvärt i solsken. I Färjestaden var det 15 grader, shorts, sommarstämning. I Degerhamn låg denna anonyma tramp med rosslande och skramlande dieselmotorer. Jag hann aldrig ta reda på om hon kom eller gick.

Dimman suddade ut detaljer och sög musten ur färger. Inte ens när jag zoomade in henne kunde jag se hennes namn. Hon förblev anonym.

Taggad , , ,
Annonser