Kategoriarkiv: djur

Vackra fålar norr om Torngårdsvägen

I mina ögon utstrålar dessa stiliga hästar en blandning av ”kollektiv rastlöshet och lätt melankoli”. De är självmedvetna och nyfikna. Öronen framåt är ett bra tecken på intresse för kontakt även med tvåbenta djur med kamera i högsta hugg…

hästar_Torngårdsvägen_02

hästar_Torngårdsvägen_03

hästar_Torngårdsvägen_04

hästar_Torngårdsvägen_05

hästar_Torngårdsvägen_06

hästar_Torngårdsvägen_07

hästar_Torngårdsvägen_08


 

Märkt

smaka på ordet ”honungsfacelia”!

Vi går mot en tyst vår – om den så kallade utvecklingen får trampa på med automatik. Larmen avlöser varandra. Det finns allt färre insekter, fjärilar, bin och humlor.

Klipp inte hela gräsmattan. Lämna delar av den oklippt. Den blir så mycket vackrare och bättre för di sma undar jordi – och även för dem i luften.

Jag duschar som hastigast buskar och rabatter under morgonen. Den förbrukade vattenmängden blir minimal. Fjärilar och annat smått bevingat dyker genast upp för att släcka törsten.

honungsfacelia varje vår! Vackert namn, vacker blomma. Lättskött. En blå magnet för bin och humlor. De älskar den. Och jag med.

honungsfaceliaFör en timme sen landade detta bi på en nyutslagen honungsfacelia precis framför min kamera. Det sa bara klick.


Märkt , , , , ,

sköna fejs

Som tidigare kobonde kvarstår min kärlek till kreaturen. Doften, mixningen av nyfikenhet och totalt ointresse är fängslande. Ena sekunden är man värd all uppmärksamhet i världen, andra sekunden finns man inte… På dessa bilder finns jag – fortfarande.

Bilderna från Albrunna får tala för sig själva.

Albrunnakritter_5

Albrunnakritter_1

Albrunnakritter_2

Albrunnakritter_4


 

Märkt , , ,

godis

spyflugor_2En rutten skiva skinka låg i solen och spred sin läckra doft…

spyflugor_1Ju slemmigare desto godare. Canon 50/1.8 med två mellanringar. Trots bländare 7,1 är skärpedjupet minimalt, runt tre millimeter.


Märkt , , ,

Matglädje

grisar Fotot är taget i Stensjö by strax norr om Oskarshamn. Denna fridens idyll visas snart upp i all sin skönhet i ett längre bildreportage…


Märkt , ,

väntan, kramp och mera väntan…

rådjur_02

Trots att jag har två ögonsjukdomar ser jag 1,1. Som cyklist ser man dessutom mycket mer och tydligare än som bilist. Lägg till dofterna, vindarna, värmeväxlingarna, de tydligare ljuden. I jämförelse med en cyklist är en bilist rena blindstyret.

På väg söderut i går tyckte jag mig skymta nåt brunt i de stora haven av klorofyll. Jag stannade mjukt, klev av cykeln så tyst att prärieapachen Smygande mockasinen hade blivit vit av avundsjuka – trots färgstark krigsmålning…

Jo då. Därinne stod ett rådjur och tog för sig av ett varierat smörgåsbord. Jag såg bara öronen. Men jag kunde inte röra mig utan att röja mig. Det fanns inget att gömma sig bakom. Men jag vet att rådjur ser stillastående föremål diffust. Jag stod alltså stilla med höjd kamera. Stod så med tyngden på vänster ben, på höger, på vänster igen… Domningarna kom. Kramperna kom. Men jag uthärdade. Förr eller senare skulle rådjuret blotta sig. Man får aldrig ge sig.

Efter en kvart fick jag lön för krampen: rådjuret började röra på sig, jag såg mer än bara öronen.

Krampen satt nu cementerad i hela kroppen, med undantag för höger pekfinger – avtryckarfingret. Jag drog av några serier. Ra-ta-ra-ta-ra-ta-ra-ta-ra-ta… Rådjuret tittade upp mot mig men såg mig inte som fiende, eftersom jag stod blickstilla. Trots flera smattrande serier blev hen inte rädd.

En osynlig fiende kan inte vara en fiende. Det man inte ser det finns inte, tänkte rådjuret och började långsamt dra sig in mot skogen. …

rådjur_01


 

Märkt

insekterna äger jorden – ändå utrotningshotade

gräsmattsblommor_04En sällan klippt gräsmatta är rena drivbänken för insekter. Lite vatten på den då och då verkar ge allt liv en putt framåt.

Forskning visar att insekterna kan vara utrotade från jorden inom ett hundratal år. Paradoxalt nog anses insekter bli de enda överlevande djuren efter exempelvis ett fullskaligt nukleärt världskrig.

Människans aktiviteter dödar ofattbara mängder insekter. Ett försök i Nederländerna visade att bilar dödar 1 600 miljarder insekter om året – bara i lilla Nederländerna.

Jag gör det lilla jag kan för att få alla slags kryp att trivas. En metod är att vattna en bit av gräsmattan mitt på dagen. När det är gjort kommer ofta fjärilar och andra flygare för att dricka – antar jag. Det märks också att vissa insekter lockas upp till ytan, något fåglarna gillar. Lite vatten och jag får både insekter och fåglar.


 

Märkt ,

gräsklippning mot coronatristess?

Har svensken tråkigt? Lider svenska folket av den smittsamma gräsklippningsfebern? Så snart det stackars gräset vuxit en halv centimeter kommer klipparen fram, ofta av åkmodell till och med på pyttesmå tomter.

Borgholms kommun gör nu en insats för den biologiska mångfalden och inför randklippning. Man klipper då bara ytterkanterna av gräsytorna, resten får stå orört. Det ger nya överlevnadsmöjligheter för alla slags insekter.

Ett klokt beslut, som kommunen ska ha beröm för.

Källa: Barometern.

Även Mörbylånga kommun randklippte 2018 och 2019. Jag hoppas den fortsätter så.


 

Märkt , , ,

vägen – slaktmaskinen

Årets första riktiga sommardag på södra Öland!

Jag varnade nyligen för ormar på cykelleden… Under dagens cykeltur om 42 kilometer räknade jag till tre överkörda ormar – alla på bilvägar.

Denna lilla äsping fick inte ens uppleva hela den första dagen av sommarlovet…

äsping


 

Märkt , ,

på bryggan

spigg_01

Detta med nyfikenhet gör mig nyfiken. De flesta djur är nyfikna. Som gammal akvarist vet jag att fiskar kan vara lika nyfikna som grannen. Men det torde bero på att akvaristen i en sorgmanteltetras ögon är synonym med käk.

Men nu skakar min teori i sina grundvalar. Vid gårdagens bryggtänkning – en form av öländsk yoga – kom flera spiggar långsamt upp från djupen, allt närmare min smattrande Canonsmälla. Ju mer den smattrade, desto närmare kom de små skönheterna. Här står de alldeles vid ytan med falkblicken mot mig: Vem är du? Vad gör du här?

Jag hade inget svar.


 

Märkt , ,

Se upp för pinnormen!

I dag. Fart på hojen: 24,6 km/timmen. Bländande sol. Ser pinne mitt på cykelleden, 30 meter bort. Ökar takten…

20 meter från pinnen: Beslutar mig för att köra över den. Den ser smal och klen ut.

10 meter från pinnen: Styr rakt mot den. Det går undan nu, 27 km/timmen

3 meter från pinnen: Pinnen har ett sick sackmönster på ovansidan! Finns såna pinnar? Hjärnan snabbkopplar, styret svänger utan att jag vet varför, hojen slinker förbi pinnen med några centimeter till godo.

2 meter på andra sidan pinnen: Stannar cykeln. Ser att pinnen är en ganska stor huggorm. Smyger mot den medan jag tar upp kameran. Men huggormar känner steg; den ringlar makligt av leden in i klorofyllen…

Se alltså upp för pinnar på cykelleden. Risken är störst där leden är som svartast. Där är den också varmast, och alla ormar älskar värme. Denna huggorm märkte inte mig förrän jag klev av cykeln. Cykeldäck skapar små vibrationer som en solnjutande orm kan missa. Däremot ”hör” en orm minsta steg – och kan fly.

Det finns ytterligare ett skäl till att aldrig cykla över pinnar. Ett rent livsfarligt sådant kan du läsa om här.

huggorm_överkörd_7Undvik såna här tragedier genom att aldrig cykla över pinnar.


 

Märkt , ,

det tar sig…

sugande_bifluga

Till min stora glädje kan jag konstatera – och berätta – att det tycks vara ovanligt många bin i farten denna vår, trots ”kylan”. Kring vissa buskar i vår lilla täppa flyger ett dussintal biliknande insekter varv efter varv, timme efter timme.

Det har också varit tämligen gott om humledrottningar. Nu väntar vi på ”arbetarna och tjänstemännen”.

Dagens kioskvältare: Tornseglarna har kommit!


 

Märkt , ,

rar fågel äntligen tillbaka

ringhalsade-sjöduvans-äggEfter närmare tio års bortavaro från Öland har den ringhalsade sjöduvan, Columba aqua, iakttagits i ett vatten på mellersta öns östra sida. Genom goda kontakter inom fågelskådarvärlden kan kulturorganet som första media i världen presentera foton av den ringhalsade sjöduvans ägg. Denna rara fågel ruvar nämligen inte sina vita klotrunda ägg utan lägger dem direkt i sötvatten där de ligger tills de kläcks. Märkligt är också att äggläggningen sker kollektivt. Ett 20-tal honor flyger i v-formation in mot äggläggningens centrum och fäller som på en given signal upp mot tio ägg per hona från ungefär fem meters höjd. Äggen dumpas med fördel längs vasstråk, vattenväxter eller annat som håller äggen samlade i en så kallad ”äggastring”. Äggen på bilden är nyligen lagda. Kläckning sker första veckan i juni. Allt detta berättar fågelskådare Felix Jörgensson för kulturorganets utsände stjärnreporter Ingvar Charm-Knubbendorpf.


Märkt

möte i regn

Den senaste tidens regn har lockat fram djur som vi inte ser i torka, exempelvis vinbergssnäckan.

Dessa två sågs skyndande över cykelleden i Albrunna häromdagen. Den 2,5 meter breda leden avverkades på världsrekordtiden 29 minuter och 56 sekunder – en makalös prestation. Vilken löpare klarar av det med sitt eget hus på ryggen?

Mitt på leden stannade dom för vila och snack – på behörigt coronaavstånd. Men kulturorganets utsände säger i lokala medier att ”ingen vet vilket slags umpabumpa dom haft för sej innan jag dök upp.”

Kulturorganets redaktion instämmer i detta diplomatiska konstaterande.

vinbergssnäckor_2För den fotografiskt intresserade kan berättas att bilderna är tagna med den lilla fickkameran Fuji X70. Den har något så ovanligt som objektiv med fast brännvidd. Objektivet kan kallas pannkaksobjektiv; det är mycket platt, vilket gör kameran lätt och bekväm att ha med sig. Bildvinkeln motsvarar ett 28 millimetersobjektiv för småbildskameror.

vinbergssnäckor_1Förstakameran till nybörjarfotografer kan med fördel ha ett fast objektiv. Med ett sånt lär man sig snabbt att det viktigaste vid all fotografering är att gå nära motivet. Och att zoomen sitter i fötterna! Ett fast objektiv ger också generellt sett bättre optisk prestanda än ett zoomobjektiv. Ofta är det också billigare.


 

Märkt

blåsigt

sjöfågelHammarby i dag. 19 meter i sekunden. Svidande starka kontraster. Solregn, hagel, mörka skyar, regn. Vad bryr sig fåglar om det?


Märkt ,

få cyklar – några målar

Under mina dagliga cykelturer möter jag mycket få cyklister, säg en var tredje dag. Men skaparna är desto flera. Nu finns tydligen målarsugna i både Albrunna och Grönhögen. Eller är det samma konstnär som förflyttar sig och sina verk dit näsan pekar? Ingen vet.

På cykelleden vid golfsjön i Grönhögen finns många stora kritmålningar. Nedan ser du en av dem, nästan en meter bred. Fördomsfull som jag är misstänker jag att kärleksförklaringen till pållen är gjord av en tjej.

Graffiti_cykelleden_Grönhögen


 

Märkt , , ,

lek för liv

Nu går gäddorna upp i bäcken i Parboäng söder om Grönhögen för att leka…


 

 

Märkt , , ,

den stora invasionen 19 mars 2012

eldlus19maj_2012För exakt sju år sen vällde de fram i stora arméer, eldlössen. Men de gör ingen skada så det är bara att njuta av färg och form. Men en varning är på sin plats: Är du som läser detta en eldlus bör du se upp. Eldlusen är nämligen kannibal!


Märkt ,

Hjort i sikte

hjortar_SchäferietFrån fågeltornet vid Södra lundsjön har man fin utblick över de betande hjortarna. Hade jag haft en systemkamera med långt tele hade läget varit ännu bättre. Men min lilla fickkamera Fuji X30 gör så gott den kan…


Märkt , ,

fickkamera till hjort

Går det att plåta vilt med fickkamera? Svaret är naturligtvis ja. Allt går att plåta med fickkamera. Hur resultatet blir är en annan femma.

Har man inte ett långt teleobjektiv gäller andra möjligheter. Jag brukar ställa tre frågor till mig själv: Vid vilket avstånd från mig flyr motivdjuren? Vart kommer viltet jag ser att fly? Åt vilket håll? Frågorna är relevanta eftersom allt vilt flyr när du kommer tillräckligt nära. I fallet nedan beräknade jag rätt: De kommer att dra rakt över vägen!

Det gjorde de. Men avståndet var stort. Men, det blev några bilder. Den tekniska kvaliteten är låg men det gör mindre när stämning, färger och väder kanske är viktigare bildkomponenter än hjortarna!

hjortar_Fyrplatsen_12Alla djur har en exakt uppfattning om när avståndet till människan blir så litet att det är dags att fly. Här är det – uppskattningsvis – runt hundra meter. Kamera: Fuji X 30.

hjortar_Fyrplatsen_04-kopieraHjortarna en sekund före flykt. Avståndet är runt 150 meter. Kraftig delförstoring drar ned bildkvaliteten, men som sagt: Den betyder inte mycket i bilder som dessa.


 

Märkt , , , ,

högklassig snokteater

rolig_snok_2

Ovan ser du en fullständigt utmattad liten snok, bara 20 centimeter lång. Den har precis spelat upp hela sin repertoar för mig – i ett desperat försök att skrämma mig. Den har rullat i hop sig som en boll. Den har ”rest sig” i avsikten att se ut som en livsfarlig glasögonorm. Den har piskat med stjärten hit och dit. Den har ringlat i sidled med höjt huvud. Den har ”böljat pucklar” på ryggen. Och den har åter rullat ihop som som en liten hård boll. Och jag har sällan skrattat så gott. Denna snok är en världsartist!

Vad den inte visste var att jag haft många snokar i terrarium och därför vet att en snok är helt ofarlig. Den hugger aldrig, den bara flyr. Och ibland spelar den underbar teater på cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen.

rolig_snok_1Här har vi sagt adjö till varandra. Snoken ger sig trött iväg. Men för säkerhets skull ”böljar den några pucklar” och ”slår lite bakut” med svansspetsen. En världsartist lämnar scenen…


 

Märkt

cykelleden = rena skansen

ihoprullad-larv_4

Det vimlar av djur på cykelleden dessa dagar då solen värmer asfalten snabbare än den omgivande naturen. Ormar, skalbaggar, gräshoppor, larver ringlar och kryper och skuttar fram mot till synes bestämda mål. De dagar det har regnat har armador av stora vinbärssnäckor segat sig ut på asfalten. Lyckligtvis tycks mördarsniglarna ha blivit betydligt färre.

Mördarsnigeln är det enda djur jag avsiktligt cyklar över. På en långtur förr om åren kunde det bli hundra stycken. I år har jag bara knäppt några få nån enstaka gång.

ihoprullad-larvDenna långhårslurviga larv är minst tolv centimeter lång, svart på ovansidan. När jag försiktigt stoppade den  för att ta några bilder vände den en ljusare sida utåt och drog ihop sig till en perfekt ring. Så låg den blickstilla. Petade jag på den rörde den inte ett hår.

ihoprullad-larv_2Så här blev den liggande så länge jag stannade vid den, minst tio minuter. Här reser den vit ragg, vilket nog betyder ”upptagen, stör ej”.

ihoprullad-larv_3Ordet fantastisk används alldeles för ofta. Men den här larvens hela framtoning tycker jag är det, fantastisk. Vilken konstruktion. Det var en upplevelse i lugn och ro få plåta den med min Fuji X30 inställd på supermacro. Frontlinsen är då bara nån centimeter från motivet.


 

Märkt , , ,

varning för delförstoringar

Jag plåtade en gräshoppa häromdagen. Du kan se den här. Den är mycket vacker. Därför tog jag en annan bild och gjorde en delförstoring av den. Det skulle jag inte ha gjort. Jag stirrar en insekt i de kloka ögonen – som berättar något för mig som jag aldrig tidigare har hört…

Visst säger hen att jag stör! Visst säger hen att jag ska ta bort min löjliga kamera och dra dit pepparn växer!

delförstoringJag blir imponerad av vad min gamla följeslagare Fuji X30 kan. Delförstoringen är bara runt 1/5 av originalbildens storlek. Hoppans blick inger respekt.


 

Märkt , ,

skönhet på promenad

larv-på-asfaltMånga märkliga djur dyker upp på cykelleden. Ormar, fåglar och insekter förgyller cyklingens själ. Ovan en färgsprakande larv. I dag pratade jag med en vänlig huggorm. Häromdagen spelade en snok upp hela sin repertoar av trick och finter för att få mig byxis. Jag har sällan haft så roligt. Hen hade kommit in som ett skott på Dramaten – om hen bara sökt. Mer om denna snok småningom… Tyvärr ser jag också många överkörda ormar. Ibland får jag för mig att vissa kör över dem med avsikt, men jag hoppas jag har fel.


 

Märkt , ,

kommunal insektsinsikt

Mörbylånga kommun sa ja till mitt medborgarförslag.

Däremot omnämns inte det roligaste i förslaget, lietävlingen Liemannen för att hålla agrart kunnande vid liv vid de bistrare tider som kanske komma skall…

 

medborgarförslag

 


 

humledöd

död-humlaPå cykelleden mellan Albrunna och Grönhögen låg i går många döda och döende humlor. De döda var säkert många fler än man kunde räkna till, eftersom de snabbt föstes bort från leden av den relativt hårda vinden. Nån som har nån orsaksteori? Värmen? Torkan? Eller…?

 


 

Märkt , ,

+ och –

äspingEn liten äsping. Jag har sett många både bruna/brunröda och silverfärgade/svarta huggormar i vår. Det är trevligt. Ingen huggorm vill dig illa – om den inte retas eller blir trampad på. Jag har också sett flera mycket små vanliga snokar. Inte att rekommendera: Om du lyfter en huggorm eller en vanlig snok i stjärten orkar den inte upp med huvudet till dina fingrar. Om den gör det är den ingen huggorm, ingen vanlig snok. Då är den en hasselsnok, vår muskelstarkaste orm. Den är tyvärr sällsynt och tas ofta felaktigt för huggorm. Bra sida om hur du bör agera vid huggormsbett.

Miljöförändringarna är reella. Bara en Trump kan förneka dem. Vårens iakttagelser är både positiva och negativa.

De positiva först: Det finns gott om både huggorm och vanlig snok, nästan alla födda förra året och i år. Hare och rådjur finns i överflöd. Färre mördarsniglar än förra året.

Negativt: Jag har bara sett en enda räv och bara två humlor under hundratals mil på cykeln. Bin är aningen mer frekventa, men är extremt mycket färre än tidigare år. Mycket få fjärilar, förutom enorma mängder invasiva tistelfjärilar.

Plus och minus. Miljön förändras snabbt, vissa arter dör, andra växer till. Ingen kan förutspå framtiden. Den är verkligen oviss.

 


 

Märkt , , , , ,

en av 800 miljarder

tistelfjärilSå här ser den ut, tistelfjärilen, som har svept in över Sverige och Öland i enorma mängder med vindar från Nordafrika. Att komma nära dessa tistelfjärilar för att fotografera dem är nästan omöjligt. De är skygga och flyger mycket snabbt. Detta exemplar är dött. Troligen har det krockat med en bil. Bilismen dödar ofattbart många insekter. En undersökning i Nederländerna visade att landets en miljon bilar tar död på 800 miljarder insekter om året. Man tror att siffrorna skulle bli ungefär likadana i Sverige.

 


 

Märkt ,

håll sverige rent

Allsköns skräp hamnar till slut i havet och på våra stränder. Traktordäck, lastpallar, plast till förbannelse. Här har Håll Sverige Rent gjort en fin insats i Grönhögen. Men det är en skam för mänskligheten att frivilliga – exempelvis Håll Sverige Rent – ska behöva gå och städa efter andra, år ut och år in.

Det som kastas på land hamnar förr eller senare i havet. Tyvärr sjunker mycket till botten. Och vissa plaster upplöses till mikroplaster som dödar smådjur och fiskyngel. Större plastsjok dödar fisk och valar.

Den plast du slänger dödar liv”.

 

 


 

Märkt , , , ,