För precis nio år sedan arrangerade Degerhamns lokalhistoriker Gösta Wahlgren tillsammans med Birgitta Söderhielm, Gunnel Sjöberg och Laila Rickardsson utställningen Dalsjö i ord och bild. Jag minns att min fru och jag fascinerades av alla levnadsöden – och av besökarna som kom långt ifrån för att minnas tider som flytt.
Länkar till de fem blogginläggen om utställningen hittar du här.
Smedby hembygdsförening önskar en skön sommar.
Vi följer Folkhälsomyndighetens instruktioner och begränsar våra aktiviteter.
Dock den 25 juli kl 13 har vi en traditionell sommarfest med friluftsgudstjänst och kaffeservering, men inget lotteri år.
2, 3, 4, 5 augusti har vi lunchkonserter med Christer Svensson och gästartister.
Varmt välkomna!
Styrelsen genom sekreterare Ingalill
Kronprinsessan Victoria kommer inte att ta emot folkets gratulationer på Solliden den dag hon fyller 44 år, alltså 14 juli. Pandemin är orsaken.
– Detta glada besked kommer från slottet och texten finns att läsa i gårdagens Barometern, berättar Allan von Kompost, kulturorganets redaktionschef och tillägger:
– Varje dag kungahuset inte visar sej är en hoppets dag. Att skicka fram oskyldiga små barn med blombuketter till en tjej som fyller något så obetydligt som 44 tyder på att delar av svenska folket inte går i takt med vetenskapens, omvärldens och folkbildningens utveckling. Kungar i gyllne krona, prinsar på vita springare och prinsessor i långklänningar är lika obsoleta som riddarslag, häxbränning och offerriter.
– Det fanns en tid för länge sen då man hade tidningsplanscher med V-gurra och drottning Victoria på torrdassväggen. Dom framstegsvänliga stoppade senare porträttet i det hål det hörde hemma, berättar Allan von Kompost medan han slår numret till Republikanska föreningen.
*****
Vissa politiker, och särskilt en, får oss stackars väljare att tro att en katastrof står för dörren om inte han får leda landet. Alla partier kastar skit på varandra men trots det vill man jobba tillsammans, hitta lösningar, föra landet framåt. Men får inte han leda landet blir det katastrof. Då är slutet här. Tack och adjö. Politikerna vältrar sig i mardrömsscenarier. ”Nu när vi äntligen fått skutan på rak kurs ska andra komma och förstöra allt arbete vi har lagt ned.”
Vissa kallar det undergångshypoteser, andra pajkastning. Jag kallar det demokrati.
*****
Midsommar är lika med dunderfylla. Åtminstone i Sverige. Ingen vet varför men så är det. I morgon ångrar hundratusen stackars invånare vad de gjorde i dag men som de inte kommer ihåg. Därför har vi lagar mot annonsering för alkohol. Drycken får inte vara starkare än 15 procent och den får inte heller vara kopplad till person eller ett specifikt evenemang. Därför är varannan helsida i min rikstidning en annons för vin om 14,5 procent med vacker etikett och dubbelmoraltext om alkoholens förbannelse. Vinannonser blir gammelpressens räddning. Men har lagstiftarna tänkt logiskt? Jag frågar eftersom en polare till mig berättat det jag aldrig kom ihåg det alla andra minns än i dag: Att jag en gång blev sketfull på 3,5 procent – på folkets öl, finurligt döpt till folköl.
*****
I en betraktelse i dagens Barometern läser jag:
I Jesus Kristus blev Gud människa. Gud inte bara böjde sig ned till jorden, han utlämnade sig och lät sig födas som människa. Han klev ner och lämnade sin himmelska tillvaro, han underkastade sig det mänskliga livet och kom till oss, blev som vi- delade vårt liv… och vår dödlighet.
Vi lever i ett någorlunda fritt land och vi får skriva nästan vad vi vill. Men hur är det? Borde det finnas gränser även för skrivandet – precis som för annonsering av alkohol? Eller har vissa redan börjat tulla av brännvinet?
Det här med alkoholhalter kanske trots allt är viktigt. Kanske skulle den vara noll.
Trevlig midsommar, kära läsare!
Det drar ihop sig till det förfärliga spektaklet Victoriadagarna. Sune Flisa krävde för ett år sen att de kungalydiga gammelmedierna och de kungasvassande kommunpolitikerna skulle ställas inför rätta och dömas till lagens strängaste straff. Du läser hans dunder här.
– Jag har ännu inte helt lyckats förtränga det turistchefen då sa om denna dubbelmoralens årliga högtidsstund. Det slår nämligen alla världsrekord i inställsamhet, säger Sune Flisa medan har drar ett djupt bloss på havannan. Läs här på egen risk.
– Men även i år laddar jag för en total tillintetgörelse av detta devota pekuniära trams utan annan drivkraft än stålar, fortsätter Sune Flisa från stridsledningscentralannexet i Degerhamn. Med kungahusens vidrigheter mot Ölands befolkning i minne är det obegripligt att det finns ölänningar som ställer upp på detta skämmiga jippo.
Victoriadagarna garneras med mängder av ”godis” för att ”dölja och förlåta” den rent groteska sanningen: Att allt detta görs för att fira att en tjej fyller 44.
I går fick Stefan Löfven bita i gräset. Hans och partiets dubbelmoral är lika frånstötande som skrattretande: Man vill avskaffa kungahuset, men lyfter inte ett finger för att göra verklighet av denna enda fräscha idé partiet numera besitter.
-Störta monarkin! Befria oss från dumhetens kvävande ok! avslutar Sune Flisa och återgår till arbetet på kommande anfall mot en helnollad kung, en lismande drottning och de i Svensk Damtidning evigt leende små sessorna.
Allan von Kompost
redaktionschef
Nationaldagen tillbringade jag kaffedrickande tillsammans med huggormen Huggward i Albrunna sittmöbel, tillkommen långt tidigare än det gamla fäderneslandet. På bordet en bedagad blomsterbukett, bakom den det förfärliga Sverige på andra sidan Kalmarsund. Det gäller att hålla sig på rätt sida om saker och ting här i livet.
Sanningen om den makalösa sittgruppen i Albrunna ser du här som film.
Kommunfullmäktiges presidiums utmärkelse 2020 tilldelas Carl-Gustaf Nilsson och Jonas Börjesson, alltså den personal som sköter vandringslederna i Mörbylånga kommun. De prisas för sitt arbete med att hålla lederna i fint skick året om.
Under prisceremonin deltog kommunfullmäktiges ordförande, Kjell Magnusson (C), kommunfullmäktiges förste vice ordförande, Margaretha Lööf-Johanson (S), kommunfullmäktiges andre vice ordförande, Kent Ingvarsson (M) – och pristagarna! – Carl-Gustaf Nilsson och Jonas Börjesson.
Kulturorganet gratulerar och hoppas att de hyllade förutom det taskigt inramade diplomet med Maggans autograf fått åtminstone några tiotusentals Gurra för sveda och värk. ”Kommunala, politiskt kolorerade prisutdelningar av sovjetisk modell på södra Öland” kan som bekant få den starkaste att tappa det sista hoppet om en eventuell framtid.
* * * * *
Ett liknande pris har i dag förärats vår egen Sune Flisa. Han har av presidiet i Shimlas nationalförsamling tilldelats Den Gyllene Snöskyffeln för sina insatser att hålla cykelleden Fjäll till fjäll ren från snö, laviner, jordskred och förolyckade bergsbestigare/cyklister. Den 197 mil långa cykelleden Fjäll till fjäll anlades 2016-2019 och vid årsskiftet 2019/2020 greppade vår vän Sune den snöskovel som under det gångna året undanröjt uppskattningsvis 55 miljoner kubikmeter snö och is från den världsberömda cykelleden mellan de i bergbestigarvärlden så fruktade topparna Leo Pargial II North Peak, 6 791 meter över havet – Reo Purgyil, 6 816 m/öh, Chaanshal Peak, 4 520 m/öv, Choordhar 3 647 m/öh och Hatu Peak, 3 400 meter över havet. Cykelledens höjdskillnad är 8 893 meter, beroende på att vissa sträckor löper långt under havsnivån och därför måste skottas i grodmansdräkt.
Motiveringen lyder:
Sune Flisa har på ett självuppoffrande sätt hållit vår stolthet cykelleden Fjäll till fjäll i ett fantastiskt gott skick. Han har gjort det med kärlek, ödmjukhet och enastående envishet. Vi är många som sett honom arbeta på sitt karaktäristiska sätt ”att med fjärlilslätta skyffeltag smeka undan snön för att blotta vår kära cykelleds innersta väsen i symbios med vår gyllene historia, våra tusenåriga traditioner och våra ledares bergfasta mål: Shimla first!”
Borgmästarejobbet är för närvarande vakant i Shimla. Därför utdelades priset om 875 000 dollar av förste presidiegeneralen av fjortonde storleken Kentbad Inkvarkssbad. Första presidiemajorskan av andra storleken Maggi-Löffle-Snojhonsson överräckte därpå Den Gyllene Snöskyffeln i 24 karats guld, vägandes 22,3 kilo, till en strålande glad Sune Flisa.
I sitt fyra timmar långa tacktal framhöll Sune Flisa den imponerande tekniska, moraliska och mänskliga utvecklingen i Shimla. Han såg med förtröstan fram mot nästa skottår och jämförde cykelleden Fjäll till fjäll med sin mycket mindre kusin på Öland, Fyr till Grönhögen.
– På södra Öland anlägger man bara några kilometer här och där om året, ofta på fel ställen och man får därför göra om och göra fel igen, berättade Sune Flisa för den tusenfaldiga publiken på torget utanför slottet Gorton Castle i Shimla.
Talet följdes av timslånga applåder och 44 inropningar.
Dags igen! Konstnären Theo Janson och tidigare örlogsfartygsbyggaren Kjell Julén borrar på för brinnande livet…
Det finns två cykelsällskap på Öland, som jag känner till. Deras turer utgår från Färjestaden. Det känns lite avsides. Därför undrar jag om det finns intresse för att bilda ett sällskap med utgångspunkt Degerhamn?
Jag tänker mig olika slags turer i olika tempon. Alla ska dock grundas i begreppet att ha trevligt. Man kan cykla några mil, sen käka lunch, på sommaren på nån krog. Och sen fortsätta färden.
Naturliga varv på södra ön är exempelvis Degerhamn-Torngård-Alby-Södra Bårby-Kastlösa-Degerhamn. Den trippen är runt 50 kilometer.
Ett annat varv är Degerhamn-Grönhögen-Fyrplatsen-Näsby-Enetri-Solberga-Degerhamn. Detta varv mäter runt 45 kilometer, 10 kilometer kortare om man cyklar förbi nedfarten mot fyren.
En längre utmaning kan skissas Degerhamn-Grönhögen-Kungsgården-Näsby-Enetri-Solberga-Skärlöv-Triberga-Stora Brunneby-Resmo-Risingehamn-Bjärby-Degerhamn, ett varv på cirka 85 kilometer.
Vem som helst ska kunna haka på varsomhelst utmed sträckan.
Vi skulle kunna laborera med olika hastigheter vid olika tillfällen. Tänkbara snitt är förslagsvis 15 och 18 kilometer i timmen i klasserna långsamma motionärer, respektive inte fullt så långsamma motionärer. För oss som ibland racercyklar kan vi förslagsvis sätta 20 och 23 kilometer i timmen som snittmål.
Min tanke är att sällskapet ska vara helt informellt. Under första turen – vid kaffet – lägger vi ett turschema för hösten. Den som sen vill hänga med på en tur skickar ett sms till mig. Blir vi minst fyra kör vi! Starten går på utsatt tid för att den som vill ska veta på ett ungefär när hen kan hänga på klungan från Degerhamn – varsomhelst utmed varvet.
Vad sägs? Själv tror jag att det kan bli både roligt, lärorikt och nyttigt. Ett gyllene tillfälle för dig som gått och grunnat på det här med cykling men ännu inte har fått ändan på sadeln. 😉
Du som elcyklar kan naturligtvis också hänga med.
Mejla ditt intresse och telefonnummer till alvarsamt@yahoo.se
Visa gärna också ditt intresse med en kommentar.
Du vet väl vad den grekiske filosofen Stratioulis den äldre sa: Utan cykling blir livet meningslöst.
En liten scen som inte kunnat användas i coronatider har temporärt blivit loppislokal hos Johan Persson i Degerhamn. Johan står till höger om mannen i keps.
Inifrån loppisen tittar vi här ut mot hamnen i Degerhamn.
Att Johan är anhängare av DIF, Degerhamns Idrottsförening, går inte att ta miste på.
Utbudet är varierat. Cd:ar, kläder (”dock ingår inte galgarna de hänger på”), korgar, kannor, en tvåmans brandsläckarpump eller en vespa? Det är bara att välja. 
Och så finns här konst, som vi visat i ett tidigare inlägg. Det är alltså här på Johan Perssons loppis i Degerhamn som en äkta Rembrandt såldes för bara 190 kronor. Enligt uppgifter i engelsk press har den senare sålts på en auktion för den nätta summan av 34 890 000 – pund. Ja, man kan nästan inte tro att det är sant…
För åtta år sedan spelade Lasse Trofasts orkester utanför dåvarande ICA Södra Möckleby, av många kallad ICA Trofast. Nyligen spelade den utanför samma affär, då nyinvigd med namnet AutoMat.
Bandet hette denna dag Johni Muréns, syftande på legendariske handlaren ”John i Muren”. Till vänster Håkan Söderlund, i mitten Gunnar Hallgren. Bandledaren Lasse Trofast närmast kameran.Denna dag för åtta år sedan firades hemvändardag i Södra Möckleby. En god idé som förhoppningsvis kan tas upp igen.
Nere vid Navet vid Södra bruket var aktiviteten hög. Man lastade och snackade, snackade och lastade. Längst till vänster ser vi tecknaren ”lehån”, alltså Lars-Erik Håkansson. Vithåret i mitten sitter på Walle Dickson. Till vänster om honom ser vi Christian Cederroth. Till höger om Walle framlidna Britt Bergman och längst till höger skådar vi Roland ”Rolle” Andersson.
I Konstens Geologiska Trädgård spelades teater och musik. I förgrunden donar Margaretha Magnusson i egenskriven pjäs, ”Ett brev betyder så mycket”. Vill du ha denna bild i stort format, för att bättre kunna urskilja personer i publiken, mejlar du till alvarsamt@yahoo.se Du får då bilden med vändande post.
Bitte Janninger och Lars Lundkvist spelade så det stod härliga till – på durspel, tror jag det kallas. Lars har ett förflutet som kameratekniker och som sådan upplevde han en innovation som förvandlades till en extremt rolig historia. Den måste jag – eller han – få berätta för er – nån gång…
Åren går. Minnen består – åtminstone på foton. Bilderna nedan är från invigningen av majslabyrinten i Ventlinge 2012, ett av de bästa marknadsföringsjippon på Öland som jag känner till.
Ett kanske ännu bättre är löktavlan. Också den visas i ny version varje år. Bra idéer behöver inte vara komplexa och dyra att genomföra.
Lantbrukare Ingvald Petersson klipper bandet till majslabyrinten 2012.
Längst till höger konstnären Theo Janson. Det är han som har gjort skulpturerna i labyrinten.
Majslabyrintinvigningen kräver lite show. Invald och Theo är inte nödbedda.
I majslabyrintens prasslande innandöme. Theo Janson och min fru Anna-Britt.
Långt där nere: Ingvald och Theo. Fotot taget från taket av den borg som detta år ingick i labyrintens virrvarr.
För mig okända damer har skoj som barn i borgen.
Här kommer borgmästaren själv ut ur borgvalvet. Trummor och trumpeter, fotoblixtarna ljungar…
Det är svårare än man tror att hitta rätt väg i labyrinten. Kulturorganet släppte på skoj in sin reporter Ingvar Charm-Knubbendorpf i spenaten. Enligt uppgift har han ännu inte kommit ut…
En av Theos skulpturer i trä.
Tre betraktare av skulpturen ovan.
Under premiärvandringen stannade gruppen då och då till vid Theos verk för lite tyckande och tänkande.
Theo vid fågelskulptur.
Konstvisning i djungelmiljö. Bara tigrarna och aporna fattas.
Theo försöker förklara. Vad det var som skulle förklaras har jag glömt. Man kan inte minnas allt efter åtta år.
Visst skymtar jag där Sylve Persson, den gamle sjöbusen som gått iland och numera bor i Albrunna.Studier av tupp i guld. Mest intresserad ser hunden ut. En guldtupp till middag skulle sitta fint.
Strax före insläpp. Hur ska detta gå?
Parhästarna Ingvald Petersson och Theo Janson. Till höger det lilla galleriet Ventlinge Konsthall. Av synnerligen naturliga skäl ligger det i Ventlinge, liksom majslabyrinten.
Vi slutar där det började. Samling inför invigning och bandklippning… Tilläggas bör att majslabyrinten finns kvar. Man gör en ny varje år.
I dag är det åtta år sen. Ja, tiden går.
För åtta år sen invigdes det näst bästa marknadsföringsjippot på Öland. Det har kopplingar till det bästa.
Senare i dag kan du läsa om det näst bästa. Småningom även om det bästa.
Så fräscht att se Öland med andra ögon – nån enstaka gång. Som ni kära läsare nog vet är jag allergisk mot det jag kallar Ölandsporr, alltså ett överdrivet frosseri i superlativer om Öland.
Alla som har åkt över bron vet att det finns många paradis, i alla svenska landskap, i alla länder, i alla världsdelar.
Alltid positiva och vänliga journalisten och författaren Nina Lekander går nu att lyssna på i gammelmediet Ölandsbladets poddserie Öländska sommarröster.
Nina pendlar mellan världsmetropolerna Berlin och Södra Möckleby. Hon är skriven och skattebetalande i Mörbylånga kommun, vilket färgar innehållet i podden.
Många minns de underhållande kulturfestivalerna Dikt & Lögn som hölls i Ninas trädgård. De uppskattades för spontanitet, lekfullhet och kärlek till det skrivna ordet.
Årgång 2014 av Dikt & Lögn kan du besöka här.
I Öländska sommarröster berättar Nina bland annat om det som alla märker allt tydligare ju äldre de blir: att man saknar en människa, som nu är död. Nina reder också ut bakgrunden till det iögonenfallande och fantasieggande tilltalsnamnet Torrknulla.
I öronenfallande är Ninas friska musikval. Det är allt annat än PK.
Bravo, Nina!
Besökarna på invigningen av den nya affären i Södra Möckleby hade tur. En regnig morgon förbyttes strax före evenemanget av uppehållsväder och den riktigt stora optimisten kunde till och med känna närvaron av lite sol bakom molnen då och då.
Kom 150 personer? Eller 200? Du som saknar sysselsättning kan räkna dem i filmen.
Ridån går opp!
Matilda Wärenfalk, kommunalråd i Mörbylånga kommun, invigde i förmiddags den nya livsmedelsbutiken i Södra Möckleby…
Lång version av hela evenemanget kommer inom kort…
I dag 11:00 invigs den nya affären i Södra Möckleby. Kulturorganet hoppas kunna visa film under eftermiddagen/kvällen.
I dag fyller min folkskolefröken på Lidingö 90 år. Hon var inte bara min fröken, hon var också min första förälskelse – om än bara känd av mig. Min fröken är en av mina trognaste bloggföljare och vi har fortfarande mejl- och brevkontakt. Hon är skarpare än Einstein, piggare än kvicksilver. Må solen skina hela dagen och halva natten för dig! Som brasklapp vill jag avsluta med att säga att jag är en usel florist, jag plockade vad jag kom över under min dagliga cykeltur.
Ägget pickas med litet hål för att de inte ska spricka vid nedsänkningen i kokande vatten.
Det räcker med mycket små hål.
Nedsänkning av äggen i kokande vatten.
Arbetets belöning, påskens – kanske livets enda – mening klara för avnjutning.Som chefredaktör för landets enda kulturorgan är det min plikt att reagera mot att det i gammelmedierna figurerar de mest förljugna tips om hur ett ägg ska kokas till påsk, så kallade ”påskägg”. Jag har tagit del av de mest förfärande rekommendationer, många härstammande från trollfabriker i Ryssland, från fylleceller i Polen eller från privata uppäggade och därför otillförlitliga personer av okänd nationalitet, av ovisst genus.
I gammelmedierna figurerar de mest förljugna koktidstips, från 3 till 12 minuter. Dessa vansinnesrekommendationer är jämförbara med att en läkare skulle uppge människans normaltemperatur till mellan 20 och 50 grader, något som skulle kosta henne/honom jobbet och en månad på vatten och bröd i mörk cell.
Med ambitionen att du ska känna dig fullständigt påsk-trygg bjuder jag nedan på världens enda fulländade äggkokningsrecept. Lejonparten av koktidsbedragarna lägger ägget i kallt vatten, varpå spisen slås på och ägguret startas. Ett förödande missgrepp! En tragedi! Ett påskfiasko, som varken du eller släkten någonsin kan förlåta! Ingen spis är nämligen den andra lik. Alla spisar accelererar olika snabbt till kokning. Lika stor betydelse för temperaturaccelerationen har kastrullens botten. Är den plan eller skev, tunn eller tjock? Av koppar eller stål? Kokar du ute kan dessutom utetemperatur och vindar spela in och i värsta fall förstöra hela äggkoket, hela påsken, hela livet. En spis kan ta 5 minuter fram till kokning, en annan 15. Slutsats: För att uppnå Sune Flisas kokprecision måste ägget alltid läggas i kokande vatten!
Därför, god vänner, gör du så här:
Det gamla rådet att koka ägg utan kastrullock är förlegat. Du kan koka med eller utan lock, och det räcker att vattnet sjuder. Hur mycket du än gasar på kan ingen spis i världen få upp vattentemperaturen till över 100 grader.
PS. En film om äggkokandets mysterier kan du se här.
Den av många efterlängtade invigningen av den i döden ingådda camouflagetättingen som var planerad att hållas utanför kommunhuset i dag klockan 12:15 är inställd.
Orsaken är lika enkel som tragisk: camouflagetättingen stals under transporten från uppstoppningen i Uppsala till den förväntansfulla mottagningskommittén i Kalmar.
– Vi är alla förtvivlade, säger Fred Stenberg, ordförande i Ölands Fågelvänners Förening. Ett alternativ för att rädda invigningen skulle kunna vara att köpa en kyckling hos Guldfågeln, men vi skulle inte under några omständigheter hinna stoppa upp den på bara några timmar.
– Det tänkta fundamentet till monumentet – den drygt två meter resliga högstubben av alm – får alltså pryda kommunhuset i Mörbylånga utan camouflagetätting, berättar en källa på kommunen (som vill vara anonym) för kulturorganets utsända Lina ”Luggo” Casparin.
Kulturorganet har utan framgång sökt kommunalråden Matilda Wärenfalk och Anna-Kajsa Arnesson för en kommentar.
I dag fälldes den kärnfriska alm som ska bära upp minnesmonumentet över den nu döda camouflagetättingen som kulturorganet tidigare berättat om. Stammen som ska resas utanför kommunhuset i Mörbylånga blir 2,65 meter hög, berättar skogshuggare Nils Dodén-Andersson. Invigningsceremonin är planerad till fredag klockan 12:15. Även ickefågelskådare är varmt välkomna.
Nu samlas man vid grötfaten igen på Frukostklubben i Degerhamn. Kulturorganet garanterar trevlig stämning och gott käk. Under måltiden kan man diskutera om äggen är lös- eller hårdkokta. Du åker till hamnen, där ser du skylten och följer pilen…Häromdagen skrev vi att Mörbylånga kommun skjuter av nyårsfyrverkeri. Det stämmer inte. På fråga till kommunen om vad kalaset kostar skriver gatu- och servicechef Per Gustavsson att det är Mörbylånga Elservice AB som har sökt tillståndet för fyrverkeriet. Det anordnas alltså i privat regi.
Rätt ska vara rätt.
Mörbylånga kommun ska vid nyår brassa av ett tio minuter långt fyrverkeri, skriver Barometern. Det rimmar illa med kommunens påstådda miljömedvetenhet. Fyrverkeripjäser innehåller som bekant en hel del kemi, exempelvis tungmetaller.
Framsynta kommuner har lagt de pyrotekniska barnsligheterna på hyllan för att kanske minimera antal händer och ögon som varje år går upp i rök.
Och vad kostar det pyrotekniska kalaset? Kulturorganet återkommer med svaret…
