Dags igen! Konstnären Theo Janson och tidigare örlogsfartygsbyggaren Kjell Julén borrar på för brinnande livet…
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Kategoriarkiv: evenemang
Cykelsällskap i Degerhamn?
Det finns två cykelsällskap på Öland, som jag känner till. Deras turer utgår från Färjestaden. Det känns lite avsides. Därför undrar jag om det finns intresse för att bilda ett sällskap med utgångspunkt Degerhamn?
Jag tänker mig olika slags turer i olika tempon. Alla ska dock grundas i begreppet att ha trevligt. Man kan cykla några mil, sen käka lunch, på sommaren på nån krog. Och sen fortsätta färden.
Naturliga varv på södra ön är exempelvis Degerhamn-Torngård-Alby-Södra Bårby-Kastlösa-Degerhamn. Den trippen är runt 50 kilometer.
Ett annat varv är Degerhamn-Grönhögen-Fyrplatsen-Näsby-Enetri-Solberga-Degerhamn. Detta varv mäter runt 45 kilometer, 10 kilometer kortare om man cyklar förbi nedfarten mot fyren.
En längre utmaning kan skissas Degerhamn-Grönhögen-Kungsgården-Näsby-Enetri-Solberga-Skärlöv-Triberga-Stora Brunneby-Resmo-Risingehamn-Bjärby-Degerhamn, ett varv på cirka 85 kilometer.
Vem som helst ska kunna haka på varsomhelst utmed sträckan.
Vi skulle kunna laborera med olika hastigheter vid olika tillfällen. Tänkbara snitt är förslagsvis 15 och 18 kilometer i timmen i klasserna långsamma motionärer, respektive inte fullt så långsamma motionärer. För oss som ibland racercyklar kan vi förslagsvis sätta 20 och 23 kilometer i timmen som snittmål.
Min tanke är att sällskapet ska vara helt informellt. Under första turen – vid kaffet – lägger vi ett turschema för hösten. Den som sen vill hänga med på en tur skickar ett sms till mig. Blir vi minst fyra kör vi! Starten går på utsatt tid för att den som vill ska veta på ett ungefär när hen kan hänga på klungan från Degerhamn – varsomhelst utmed varvet.
Vad sägs? Själv tror jag att det kan bli både roligt, lärorikt och nyttigt. Ett gyllene tillfälle för dig som gått och grunnat på det här med cykling men ännu inte har fått ändan på sadeln. 😉
Du som elcyklar kan naturligtvis också hänga med.
Mejla ditt intresse och telefonnummer till alvarsamt@yahoo.se
Visa gärna också ditt intresse med en kommentar.
Du vet väl vad den grekiske filosofen Stratioulis den äldre sa: Utan cykling blir livet meningslöst.
scen blev loppis
En liten scen som inte kunnat användas i coronatider har temporärt blivit loppislokal hos Johan Persson i Degerhamn. Johan står till höger om mannen i keps.
Inifrån loppisen tittar vi här ut mot hamnen i Degerhamn.
Att Johan är anhängare av DIF, Degerhamns Idrottsförening, går inte att ta miste på.
Utbudet är varierat. Cd:ar, kläder (”dock ingår inte galgarna de hänger på”), korgar, kannor, en tvåmans brandsläckarpump eller en vespa? Det är bara att välja.
Och så finns här konst, som vi visat i ett tidigare inlägg. Det är alltså här på Johan Perssons loppis i Degerhamn som en äkta Rembrandt såldes för bara 190 kronor. Enligt uppgifter i engelsk press har den senare sålts på en auktion för den nätta summan av 34 890 000 – pund. Ja, man kan nästan inte tro att det är sant…
då var det också 4 augusti 2012
För åtta år sedan spelade Lasse Trofasts orkester utanför dåvarande ICA Södra Möckleby, av många kallad ICA Trofast. Nyligen spelade den utanför samma affär, då nyinvigd med namnet AutoMat.
Bandet hette denna dag Johni Muréns, syftande på legendariske handlaren ”John i Muren”. Till vänster Håkan Söderlund, i mitten Gunnar Hallgren. Bandledaren Lasse Trofast närmast kameran.
då var det 4 augusti 2012
Denna dag för åtta år sedan firades hemvändardag i Södra Möckleby. En god idé som förhoppningsvis kan tas upp igen.
Nere vid Navet vid Södra bruket var aktiviteten hög. Man lastade och snackade, snackade och lastade. Längst till vänster ser vi tecknaren ”lehån”, alltså Lars-Erik Håkansson. Vithåret i mitten sitter på Walle Dickson. Till vänster om honom ser vi Christian Cederroth. Till höger om Walle framlidna Britt Bergman och längst till höger skådar vi Roland ”Rolle” Andersson.
I Konstens Geologiska Trädgård spelades teater och musik. I förgrunden donar Margaretha Magnusson i egenskriven pjäs, ”Ett brev betyder så mycket”. Vill du ha denna bild i stort format, för att bättre kunna urskilja personer i publiken, mejlar du till alvarsamt@yahoo.se Du får då bilden med vändande post.
Bitte Janninger och Lars Lundkvist spelade så det stod härliga till – på durspel, tror jag det kallas. Lars har ett förflutet som kameratekniker och som sådan upplevde han en innovation som förvandlades till en extremt rolig historia. Den måste jag – eller han – få berätta för er – nån gång…
Då var det 28 juli 2012
Åren går. Minnen består – åtminstone på foton. Bilderna nedan är från invigningen av majslabyrinten i Ventlinge 2012, ett av de bästa marknadsföringsjippon på Öland som jag känner till.
Ett kanske ännu bättre är löktavlan. Också den visas i ny version varje år. Bra idéer behöver inte vara komplexa och dyra att genomföra.
Lantbrukare Ingvald Petersson klipper bandet till majslabyrinten 2012.
Längst till höger konstnären Theo Janson. Det är han som har gjort skulpturerna i labyrinten.
Majslabyrintinvigningen kräver lite show. Invald och Theo är inte nödbedda.
I majslabyrintens prasslande innandöme. Theo Janson och min fru Anna-Britt.
Långt där nere: Ingvald och Theo. Fotot taget från taket av den borg som detta år ingick i labyrintens virrvarr.
För mig okända damer har skoj som barn i borgen.
Här kommer borgmästaren själv ut ur borgvalvet. Trummor och trumpeter, fotoblixtarna ljungar…
Det är svårare än man tror att hitta rätt väg i labyrinten. Kulturorganet släppte på skoj in sin reporter Ingvar Charm-Knubbendorpf i spenaten. Enligt uppgift har han ännu inte kommit ut…
En av Theos skulpturer i trä.
Tre betraktare av skulpturen ovan.
Under premiärvandringen stannade gruppen då och då till vid Theos verk för lite tyckande och tänkande.
Theo vid fågelskulptur.
Konstvisning i djungelmiljö. Bara tigrarna och aporna fattas.
Theo försöker förklara. Vad det var som skulle förklaras har jag glömt. Man kan inte minnas allt efter åtta år.
Visst skymtar jag där Sylve Persson, den gamle sjöbusen som gått iland och numera bor i Albrunna.
Studier av tupp i guld. Mest intresserad ser hunden ut. En guldtupp till middag skulle sitta fint.
Strax före insläpp. Hur ska detta gå?
Parhästarna Ingvald Petersson och Theo Janson. Till höger det lilla galleriet Ventlinge Konsthall. Av synnerligen naturliga skäl ligger det i Ventlinge, liksom majslabyrinten.
Vi slutar där det började. Samling inför invigning och bandklippning… Tilläggas bör att majslabyrinten finns kvar. Man gör en ny varje år.
bästa och näst bästa
I dag är det åtta år sen. Ja, tiden går.
För åtta år sen invigdes det näst bästa marknadsföringsjippot på Öland. Det har kopplingar till det bästa.
Senare i dag kan du läsa om det näst bästa. Småningom även om det bästa.
Fula Öland
Så fräscht att se Öland med andra ögon – nån enstaka gång. Som ni kära läsare nog vet är jag allergisk mot det jag kallar Ölandsporr, alltså ett överdrivet frosseri i superlativer om Öland.
Alla som har åkt över bron vet att det finns många paradis, i alla svenska landskap, i alla länder, i alla världsdelar.
Nina Lekander om öland, dikt & lögn och saknad
Alltid positiva och vänliga journalisten och författaren Nina Lekander går nu att lyssna på i gammelmediet Ölandsbladets poddserie Öländska sommarröster.
Nina pendlar mellan världsmetropolerna Berlin och Södra Möckleby. Hon är skriven och skattebetalande i Mörbylånga kommun, vilket färgar innehållet i podden.
Många minns de underhållande kulturfestivalerna Dikt & Lögn som hölls i Ninas trädgård. De uppskattades för spontanitet, lekfullhet och kärlek till det skrivna ordet.
Årgång 2014 av Dikt & Lögn kan du besöka här.
I Öländska sommarröster berättar Nina bland annat om det som alla märker allt tydligare ju äldre de blir: att man saknar en människa, som nu är död. Nina reder också ut bakgrunden till det iögonenfallande och fantasieggande tilltalsnamnet Torrknulla.
I öronenfallande är Ninas friska musikval. Det är allt annat än PK.
Bravo, Nina!
invigning i uppehållsväder
Besökarna på invigningen av den nya affären i Södra Möckleby hade tur. En regnig morgon förbyttes strax före evenemanget av uppehållsväder och den riktigt stora optimisten kunde till och med känna närvaron av lite sol bakom molnen då och då.
Kom 150 personer? Eller 200? Du som saknar sysselsättning kan räkna dem i filmen.
Ridån går opp!
Nya butiken invigd…
Matilda Wärenfalk, kommunalråd i Mörbylånga kommun, invigde i förmiddags den nya livsmedelsbutiken i Södra Möckleby…
Lång version av hela evenemanget kommer inom kort…
Ny affär invigs i Södra Möckleby
I dag 11:00 invigs den nya affären i Södra Möckleby. Kulturorganet hoppas kunna visa film under eftermiddagen/kvällen.
Allan von Kompost
redaktionschef
grattis, fröken!
I dag fyller min folkskolefröken på Lidingö 90 år. Hon var inte bara min fröken, hon var också min första förälskelse – om än bara känd av mig. Min fröken är en av mina trognaste bloggföljare och vi har fortfarande mejl- och brevkontakt. Hon är skarpare än Einstein, piggare än kvicksilver. Må solen skina hela dagen och halva natten för dig! Som brasklapp vill jag avsluta med att säga att jag är en usel florist, jag plockade vad jag kom över under min dagliga cykeltur.
Koktidsbedragare har invaderat gammelmedierna
Ägget pickas med litet hål för att de inte ska spricka vid nedsänkningen i kokande vatten.
Det räcker med mycket små hål.
Nedsänkning av äggen i kokande vatten.
Arbetets belöning, påskens – kanske livets enda – mening klara för avnjutning.
Som chefredaktör för landets enda kulturorgan är det min plikt att reagera mot att det i gammelmedierna figurerar de mest förljugna tips om hur ett ägg ska kokas till påsk, så kallade ”påskägg”. Jag har tagit del av de mest förfärande rekommendationer, många härstammande från trollfabriker i Ryssland, från fylleceller i Polen eller från privata uppäggade och därför otillförlitliga personer av okänd nationalitet, av ovisst genus.
I gammelmedierna figurerar de mest förljugna koktidstips, från 3 till 12 minuter. Dessa vansinnesrekommendationer är jämförbara med att en läkare skulle uppge människans normaltemperatur till mellan 20 och 50 grader, något som skulle kosta henne/honom jobbet och en månad på vatten och bröd i mörk cell.
Med ambitionen att du ska känna dig fullständigt påsk-trygg bjuder jag nedan på världens enda fulländade äggkokningsrecept. Lejonparten av koktidsbedragarna lägger ägget i kallt vatten, varpå spisen slås på och ägguret startas. Ett förödande missgrepp! En tragedi! Ett påskfiasko, som varken du eller släkten någonsin kan förlåta! Ingen spis är nämligen den andra lik. Alla spisar accelererar olika snabbt till kokning. Lika stor betydelse för temperaturaccelerationen har kastrullens botten. Är den plan eller skev, tunn eller tjock? Av koppar eller stål? Kokar du ute kan dessutom utetemperatur och vindar spela in och i värsta fall förstöra hela äggkoket, hela påsken, hela livet. En spis kan ta 5 minuter fram till kokning, en annan 15. Slutsats: För att uppnå Sune Flisas kokprecision måste ägget alltid läggas i kokande vatten!
Därför, god vänner, gör du så här:
- Fyll kastrullen med så mycket vatten att ägget/äggen kommer att täckas helt.
- Slå på spisen.
- Under tiden pickar du litet hål i äggets ena ände med ”något vasst”. Jag använder ena skänkeln på en sysax. Vilken ände du pickar spelar ingen roll, vad än gamla gammelmedietips påstår.
- När vattnet kokar sänker du sakta ned ägget på en matsked i kastrullen.
- Slå på stoppuret. Ett normalstort ägg med antydan till hårdhet i gulans ytterområden med krämigt inre ska koka 7:40. Stora ägg för liknande konsistens 8:15, små ägg 7:00. För hårdkokta varianter lägger du till 2 minuter på dessa tider.
- Slå genast av vattnet efter uppnådd koktid. Sekundprecision gäller.
- Skölj äggen under kallt vatten i 20 till 22,5 sekunder.
- Servera! Ägga! Påsken är räddad – ägget är perfekt! Livet leker och det är vår! Spel upp till dans! Lev! Halleluja!
Det gamla rådet att koka ägg utan kastrullock är förlegat. Du kan koka med eller utan lock, och det räcker att vattnet sjuder. Hur mycket du än gasar på kan ingen spis i världen få upp vattentemperaturen till över 100 grader.
Sune Flisa
äggspert
chefredaktör
härförare
PS. En film om äggkokandets mysterier kan du se här.
Stöld stoppar minnesmonumentinvigning
Den av många efterlängtade invigningen av den i döden ingådda camouflagetättingen som var planerad att hållas utanför kommunhuset i dag klockan 12:15 är inställd.
Orsaken är lika enkel som tragisk: camouflagetättingen stals under transporten från uppstoppningen i Uppsala till den förväntansfulla mottagningskommittén i Kalmar.
– Vi är alla förtvivlade, säger Fred Stenberg, ordförande i Ölands Fågelvänners Förening. Ett alternativ för att rädda invigningen skulle kunna vara att köpa en kyckling hos Guldfågeln, men vi skulle inte under några omständigheter hinna stoppa upp den på bara några timmar.
– Det tänkta fundamentet till monumentet – den drygt två meter resliga högstubben av alm – får alltså pryda kommunhuset i Mörbylånga utan camouflagetätting, berättar en källa på kommunen (som vill vara anonym) för kulturorganets utsända Lina ”Luggo” Casparin.
Kulturorganet har utan framgång sökt kommunalråden Matilda Wärenfalk och Anna-Kajsa Arnesson för en kommentar.
minnesmonumentet tar form
I dag fälldes den kärnfriska alm som ska bära upp minnesmonumentet över den nu döda camouflagetättingen som kulturorganet tidigare berättat om. Stammen som ska resas utanför kommunhuset i Mörbylånga blir 2,65 meter hög, berättar skogshuggare Nils Dodén-Andersson. Invigningsceremonin är planerad till fredag klockan 12:15. Även ickefågelskådare är varmt välkomna.
frukostklubben vid båååtklubben
Nu samlas man vid grötfaten igen på Frukostklubben i Degerhamn. Kulturorganet garanterar trevlig stämning och gott käk. Under måltiden kan man diskutera om äggen är lös- eller hårdkokta. Du åker till hamnen, där ser du skylten och följer pilen…
Nyårsfyrverkeri – men inte kommunens
Häromdagen skrev vi att Mörbylånga kommun skjuter av nyårsfyrverkeri. Det stämmer inte. På fråga till kommunen om vad kalaset kostar skriver gatu- och servicechef Per Gustavsson att det är Mörbylånga Elservice AB som har sökt tillståndet för fyrverkeriet. Det anordnas alltså i privat regi.
Rätt ska vara rätt.
Mörbylånga kommun skjuter skarpt
Mörbylånga kommun ska vid nyår brassa av ett tio minuter långt fyrverkeri, skriver Barometern. Det rimmar illa med kommunens påstådda miljömedvetenhet. Fyrverkeripjäser innehåller som bekant en hel del kemi, exempelvis tungmetaller.
Framsynta kommuner har lagt de pyrotekniska barnsligheterna på hyllan för att kanske minimera antal händer och ögon som varje år går upp i rök.
Och vad kostar det pyrotekniska kalaset? Kulturorganet återkommer med svaret…
Den Gylldene Stig
Med anledning av att den ännu inte färdiga cykelleden sågas upp och forslas bort har vi i dag det stora nöjet att hälsa välkommen till Sune Flisas högläsning ur sin bok Fabler för onda och sagor för goda i Byaklintas Folkets hus i morgon tisdag klockan 20:00.
Sune högläser fabeln Den Gylldene Stig. I den figurerar Den Elaka Ankan, Mickel Slug och bävern Dumstjärt. Den Elaka Ankan klär i fabeln ut sig till fyren Långe Bellman, medan Mickel Slug förkläder sig till fyren Långe Buttericks. Bävern Dumstjärt spökar ut sig till en Herr Sundman, Bildningsförbundet.
Trions häpnadsväckande ageranden och göranden bildar fabelns stomme i en krackelerande anspänning en undergångsstämning som bara låter läsaren ana det asfaltindränkta slutet. Man kommer överens om att förbinda fyrarna med en stig. Man påbörjar dragningen av stigen men på grund av tusen olika anledningar råkar man i gruff med allt och alla – inklusive sig själva. Groteska saker inträffar och saker som ska inträffa inträffar inte alls.
En viss Stig Stigfinnaren gör så en smygande entré – från vänster – och får genom hypnos av Den Elaka Ankan alla andra att klart och tydligt se stigen framför sig – fastän den inte finns. Mickel Slug trollbinder därpå politikerna så effektivt att dessa bildar stora körer där de dygnetruntsjunger Leve den gylldene stig, Stigen mot Landet Lycka bär och Följ den gylldene stig vi skådat hafver inför jublande folkmassor, påhejade av Sorken Expertsson som i eldars sken korusskriker i stora megafoner: Stig du stig mot himmelen! Stig du välsignade! och Stig du oss alla bära.
I det av kritikerkåren så hyllade slutet börjar Den Elaka Ankan, Mickel Slug, Bävern Dumstjärt och Herr Sundman att deleta stigen med ett jättestort suddgummi i fronten på en grävare. Sen rullar man upp stigen på en stor spole som man skickar till skroten inslagen i ett rött paket med vita snöööööören med en hälsning om en god jul. Men då kommer dråslaget! Vid skrotporten står nämligen stränge Stig Stigfinnaren med en halvrökt Havanna i limpsaxen och svärd i hand och stirrar mot himlen medan han gång på gång mumlar I´m worried… I´m worried… I´m worried.
Slutscenen blir en orgie i motsättningar och total förvirring mellan asfaltkokare, brädhögar, vältar, protestbrevhögar, asfaltrivare, kartor, ansökningsformulär, vibrerande paddor och överlastade grusbilar som icke kan återberättas – den måste upplevas på plats.
”Ett mästerligt drama med mänsklighetens svaga punkter i centrum”, skrev exempelvis litteraturkritikern Syngal Ferrin i gammelmediet Västra Småland. För denna fabel belönades Sune Flisa 2017 med Mörbyfånas Stora Litteraturmedalj i guld, föreställande Den Gylldene Stig med kantstenar av polerad onyx och två korslagda tärningar i blyoxid.
Sune Flisa tackade nej till priset och återgick till gerillakriget.
tidens gång
Ett foto är ett tidsdokument. Hur bra eller dåligt det än är. Att ta fram gamla foton, aldrig rörda, aldrig sedda ger nästan existentiell ångest. Bilderna nedan har ingen människa tidigare sett mer än jag, fotografen. Och jag har sannolikt bara ägnat dem en hastig blick – för att välja ut andra foton att bildbehandla från denna ceremoni.
Vi skådar alltså runt åtta år tillbaka i livet. Jag vill minnas att denna högtidlighet i Gräsgårds hamn hölls 20 november 2011.
Bilderna får tala utan texter.
frukostklubben i Degerhamn
Minns ni Frukostklubben? Nej, jag menar inte den i radio med Sigge Fürst. Jag syftar på den briljanta idé som skildrades för ungefär ett år sedan i vår långfilm ”Ägget är hårt” där all världens kunskaper i äggkokning diskuterades och nagelfors under trevliga former. Du ser den här. Tyvärr vet jag inte om klubben finns kvar. Nån läsare kanske vet?
folkfest för att kolla in 6 000 lökar
I går invigdes årets löktavla i Ventlinge. Kulturorganet var förstås där. Du ser filmen genom att klicka på den stora pilen mitt i bilden nedan.
En videointervju med ”lökmålaren” Theo Janson kan du se här.
löktavlan 2019
I dag visades den för världen, löktavlan i Ventlinge. I morgon kan du se film om avtäckningen och från efterföljande mingel…
Mot norr.
Det är inte ofta man kommer så här nära solen utan att brinna upp.
Eketorps borg.
Vilket grönsaksstånd!
