Kan vissa djur vara ”fel”?

Skarvarna blir allt fler i Grönhögen. Andra blir det inte.

I dag såg jag en av de fem minkarna i Grönhögens hamn komma kutande med en svala i munnen, en ganska vanlig syn.
– Inga fågelungar når mogen ålder i hamnen, säger man ur Sjöräddningskåren.

Vacker tavla stinker skit

Skarvar och änder nere vid fyrplatsen på södra Öland. I den nordliga vinden blev stanken av skarvspillning snart plågsam.

En avslutad vänskap

Så här har hon legat dag ut och dag in. I stort sett varje dag har jag stannat nån minut och kacklat lite med henne, mest om vädret. I dag var redet tomt.

I dag var boet tomt. Den strandskata jag talat med hela sommaren låg inte längre och ruvade. Ägget var borta! Hoppas allt gick bra. Jag såg två strandskator inom 20 meters avstånd från boet. Någonstans där emellan fanns förhoppningsvis den nykläckta ungen. Har den en chans på hundra att överleva?

Det enda ägget. I dag var det borta.

Dag efter dag efter dag efter dag

Bara två meter från vägen ligger hon där och ruvar, strandskatan.

Nu går vi och badar

Orädd skata

Som cyklist ser man ofta det bilisten inte ser. Här ett exempel, en strandskata bara två meter från vägrenen. Strandskatan är känd för att inte vara så rädd för människor, jag undrar varför. Denna krabat stod jag och tittade på när hen ruvade. Efter en stund klev hen upp och gick därifrån. Rakt under stjärtspetsen ser du åtminstone ett av flera spräckliga ägg.

Värmeböljan

Hjälper hela släkten till?

En annan svala än de i texten nedan.

Häromdagen satt jag nere vid fyren Långe Jan. Två meter ovanför mitt huvud pågick husbygge. Svalorna smetade samman gräs och lera till en funktionell etta med havsutsikt. Det märkliga var att flera än de två blivande hyresgästerna var involverade i bygget. Jag räknade till fyra eller fem och alla jobbade i ett högt uppdrivet tempo: Hämta-mura-hämta!

Jag vet ingenting om fåglar. Men du som vet kanske kan svara på min fråga: Är det vanligt i fågelvärlden att hela släkten hjälper till vid bobyggen?

Då var det 25 maj 2012

Packat med bilar på vägen liksom inne på Kungsgårdens område i Ottenby. Var kungen där? President Obama? Jesus? Nej, den som var där hette rosenstare, en liten ynklig krabat på 73 gram. Många hundra fågelgluttare åkte dit med kikare och kameror.

Två lyckliga skådare som sett rosenstaren live. De var så glada att de skulle förgylla tilldragelsen med vindrickning under kvällen. Hur mycket vin de skulle dricka lyckades vår utsände inte få klarhet i, men så mycket kan sägas att hon till höger ville dricka mer än hon till vänster. Blogginlägget från den dag det begav sig för exakt nio år sedan kan du läsa här.

Rosenstaren

Fåglarna i Albrunna lund

Plundringen inledd…

En stor trut och en nästan lika stor kråka satt på cykelleden vid Golfsjön i Grönhögen och pickade mot marken. Årets första ägg låg krossat på asfalten. Nu var det bara att kalasa på det som en gång var tänkt att bli en svan…

Svanparets utsikter till att få en enda kläckt unge är nog nästan obefintliga. Äggtjuvarna är för många.

Vädret roar, intresserar – och dödar

Under gårdagens cykeltur insåg jag att alla inte klarar kylan. Dessa låg vid fyren Långe Jan.

Att välja resmål

I höstas ringmärktes en småsnäppa i Ottenby. Nu är den i South Carolina i USA efter att ha flugit en sträcka på ganska precis tusen mil! Helt ensam har den orkat ta sig över hela Atlanten, trots att den bara väger 30 gram.
Magnus Hellström, chef för fågelstationen i Ottenby, berättar att den är en årsunge kläckt vid ryska Ishavskusten.
Kompassen var tydligen dåligt kalibrerad. Den lilla felflyttaren skulle till södra Afrika men hamnade i USA, där den tycks må alla tiders.
Läs mer i Aftonbladet.

Förbannande gäss

Jag var på g… Jag var på g att ta årets naturfoto, en sälbild som skulle gå ut över världen. Jag låg i gömslet nere vid fyren med mitt teleobjektiv från Canon på 2 000 millimeter, ljusstyrka 1.0. Tack vare den fantastiska brännvidden hade jag hela sälfejset i sökaren. Precis då den skulle gäspa tänkte jag fyra av…

Men verkligheten är inte alltid som man vill. Allt var en dröm, en förhoppning. Verkligheten var bistrare. Jag stod där i gömslet med min gamla Fuji X30 som det numera bara går att använda två eller i bästa fall tre olika slutartider på. I längsta teleläge, säg futtiga 110 millimeter, såg jag sälen som en liten fet lus på en sten. Men inte nog med det. Då skottet brann av kom en flock gäss tjattrande förbi. De till och med skymde sälen.

Ridå.

Att naturfotografer står ut med alla dumma och ouppfostrade djur!

Dålig avståndshållning i Ottenby

Gäss, skarvar och måsar ger blanka 17 i regeringens covid-19-dekret. Här blåste det 19 meter i sekunden i byarna. Jag tvingades stabilisera kameran mot fasta objekt.

Om detta med beskärning

Beskärning är troligen den bildförbättringsteknik som används minst. Det är synd, eftersom i stort sett alla bilder vinner på att beskäras. Det enda som krävs för att bli en bra beskärare är mod.

Man kan förstärka en rörelse genom att beskära rätt. Här ser vi en horisontell rörelse, som blir tydligare eftersom även formatet är ”horisontellt”. En raketuppskjutning gör sig bättre i ett vertikalt format. Oftast, ity alla regler är till för att brytas – nån gång.

Lagom är bäst i landet lagom

Kungsfasaner är kända för att vara aggressiva mot både människor, djur och andra fasaner. Arten kommer från Kina. Nu ska förrymda kungsfasaner jagas i Högsby. Handläggare på Naturvårdsverket har tillåtit jakt med omedelbar verkan, enligt Barometern.

”_ _ _ I det här läget försöker vi vara ute i god tid _ _ _ innan de hinner orsaka för mycket skada”, säger Per Risberg, Naturvårdsverket.

Jakten administreras av Nejmyndigheten som valt ut speciella jägare (så kallade kungsfasanjägare, kulturorganets anmärkning). Man börjar omedelbart med att få bort denna invasiva art. I fallet med mördarsniglar blev insatserna för sent insatta. Nu jäklar ska man panga på direkt. Fram till årsslutet får man hålla på.

Men vet man vad man vill? Ska fågeln helt väck eller bara decimeras? Högst 20 kungsfasaner får nämligen skjutas.

Tänkte man likadant med mördarsnigeln, att lagom antal är bäst i landet lagom?

30 000 ringmärkta

Ringmärkningen av fåglar på Ölands södra udde har aldrig tidigare varit så omfattande som i år – hittills har 30 000 fåglar fångats och märkts vid Ottenby fågelstation. I tidningen Norra Skåne berättar stationens chef, Magnus Hellström, att det har kläckts ovanligt många fågelungar.

Håll avståndet!

Enligt kulturorganets utsände sitter ungefär tusen skarvar på revet nere vid fyrplatsen. På bilden ser vi mellan 300 och 400 totalt hänsynslösa och egoistiska individer sitta och tjattra, till och med om covid-19. Vad säger Anders Tegnell om detta? Skvallrar han till Löfvén, som belägger revet med besöksförbud?

rar fågel äntligen tillbaka

Efter närmare tio års bortavaro från Öland har den ringhalsade sjöduvan, Columba aqua, iakttagits i ett vatten på mellersta öns östra sida. Genom goda kontakter inom fågelskådarvärlden kan kulturorganet som första media i världen presentera foton av den ringhalsade sjöduvans ägg. Denna rara fågel ruvar nämligen inte sina vita klotrunda ägg utan lägger dem direkt i sötvatten där de ligger tills de kläcks. Märkligt är också att äggläggningen sker kollektivt. Ett 20-tal honor flyger i v-formation in mot äggläggningens centrum och fäller som på en given signal upp mot tio ägg per hona från ungefär fem meters höjd. Äggen dumpas med fördel längs vasstråk, vattenväxter eller annat som håller äggen samlade i en så kallad ”äggastring”. Äggen på bilden är nyligen lagda. Kläckning sker första veckan i juni. Allt detta berättar fågelskådare Felix Jörgensson för kulturorganets utsände stjärnreporter Ingvar Charm-Knubbendorpf.

---

sång för livet

Vi beger oss åter till Albrunna lund. Fåglarna har sjungit upp sig ordentligt nu…

---

 

högt där uppe

---

 

blåsigt

Hammarby i dag. 19 meter i sekunden. Svidande starka kontraster. Solregn, hagel, mörka skyar, regn. Vad bryr sig fåglar om det?

---

tillträde förbjudet

Häng med kulturorganet ut på Schäferiängarna nästan längst ned på södra Öland. Här råder nu tillträdesförbud fram till 1 september på grund av alla häckande fåglar.

---

 

minnesmonumentet tar form

I dag fälldes den kärnfriska alm som ska bära upp minnesmonumentet över den nu döda camouflagetättingen som kulturorganet tidigare berättat om. Stammen som ska resas utanför kommunhuset i Mörbylånga blir 2,65 meter hög, berättar skogshuggare Nils Dodén-Andersson. Invigningsceremonin är planerad till fredag klockan 12:15. Även ickefågelskådare är varmt välkomna.

---

camouflagetättingen blir kommunalt minnesmonument

Att Mörbylånga kommun är en välkänd fågellokal tar sig nu nya uttryck. Den camouflagetätting som i söndags filmades i Grönhögen och i måndags hittades död i Näsby ska nu bli kommunalt minnesmonument!

– Fågeln är på uppstoppning i Uppsala och på fredag ska vi sätta upp den på en 2,5 meter hög almstam utanför kommunkontoret i Mörbylånga, säger Fred Stenberg, ordförande i Ölands Fågelvänners Förening, ÖFF.

Fred Stenberg söker nu en intresserad, engagerad och populär talare till fredagens invigning.

– Det bör naturligtvis vara nån med lite pippi, säger Fred med ett snett leende. Kanske kan nåt av kommunalråden hoppa in. Dom har ju ändå så lite att göra.

Kulturorganet har under förmiddagen fångat några röster i Mörbylånga och alla är positiva till det nya minnnesmonumentet.

– Äntligen kommer Mörbylånga kommun att synas på kartan. Det här blir nåt att vara stolt över, säger Lillemor Dacke på promenad i vårsolen med sonen Ludvig.

– Det låter som det bästa som hänt i kommunen på många år, menar Holger Säll, pensionerad skutskeppare från Degerhamn, nu på inköpstur till apoteket.

– Tänk så fint! utbrister Ulla Andersson, gynekolog. Bäst vore om man kunde ljudsätta den också. Den har ju sånt fantastiskt läte – som en nötknäppare! Men det har kanske inte kommunen råd med… Men kanske kan Kraftsamling Sydöland bidra med ett handtag. Vem vet?

Kulturorganet återkommer givetvis med reportage från fredagens uppsättning och invigning av monumentet.

---

 

Raritet i Grönhögen

Fågelskådaren Ann-Marie Johansson i Grönhögen har sett många av de ovanligaste fåglarna på södra Öland: bronsibis, gåsgam, svartvingad glada, rallhäger, hedpiplärka, isabellatörnskata, polyglottsångare och vitnäbbad islom.

Men det tragiska mötet med denna extremt sällsynta fågel blev det märkligaste i hela hennes fågelskådarkarriär.

Nedan ser du den smärtsamma filmberättelsen om ett förfluget liv.

---

 

”Omelette à la truite” allt populärare

Redan nu serveras den allt populärare ”Omelette à la truite” på cykelleden vid Golfsjön i Grönhögen. Kocken – en trut – tjuvar förslagsvis ett svanägg, släpper det i backen från minst tio meters höjd och käkar sen själv upp den i hast tillagade delikatessen. Här ser vi det enda som blir kvar: porslinet.

---

svårskrämda

Ett 70-tal sångsvanar kalasar sen en tid på klorofyllen i Ventlinge. Markägaren försöker skrämma bort dem med nåt slags ”raketammunition” som avfyras med hagelbössa. Vid skott lyfter flocken men kommer snart tillbaka. En sångsvan lurar man inte så lätt.

---

 

fågelsång i januari

Sjunger fåglarna på Öland så vackert redan i januari? Vi på kulturorganet har ingen aning. Vi får se filmen först för att kunna svara…

---