Äntligen sommar. Varmt. Svag vind. Söndag. Men trots det: Under tre timmar på cykelled såg jag inte en enda cyklist. Inte en! Är det så – som jag ibland får för mig – att projektledare Christer Petersson bygger Fyr till fyr-leden bara för mig!? 😉
Ur led är leden, cykelleden Fyr till fyr
Den rister, stampar, kommer ingen vart
ser ut att bli det alla fruktar: halvmesyr!
– en led som kryper fram i snigelfart
Man drömmer först och frågar sen
kan vi här leden draga fram?
Så långa många år har gått allren
Nix led, men väl en fuller vattendamm.
I Albrunna och Ventlinge det strular
Man väntar, hoppas, tror och drömmer
Projektet självt sig söndersmular
på handlingskraft sig långsamt tömmer
Men vad gör det om tusen år?
Det kommer säkert tusen nya!
Det lönar ej att fälla bitter tår
att över gamle Fyr-till-fyren rya
Cyklister ser nu andra mål för turen
dom söker leder utan fel och brister
som inte plötsligt upphör ner´ vid muren
och fångar gästen ut i ledans klister
År vävs samman uti evighetens matta
Det fanns en dröm om bästa cykelleden
en dröm som ingen än kan riktigt fatta
att bästa leden finnes blott i drömska Eden
Precis när detta inslag var färdigt ringde projektledaren Christer Petersson. Mycket kortfattat berättade han följande:
Christer Petersson har humor. Han avslutade med orden: – Inom fyra år hoppas jag vara färdig med dej – och med leden. 😉
Christer blir då en smula unik. Han går nämligen då i pension – för andra gången!
Cykelleden Fyr till fyr mellan Södra Möckleby och Grönhögen lämnar mycket att önska vad gäller information. På flera ställen slutar leden plötsligt att finnas till, utan upplysningar om fortsättningen. Bland annat finns två trafikfarliga ställen i Ventlinge där du måste ut på den sommartid högtrafikerade 136:an.
Om du är ovan med att cykla på klappersten föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan vi cyklar på sådan nedanför Albrunna. Det handlar om mindre än hundra meter.
I filmen nedan förstår du hur du hojar cykelleden mellan Södra Möckleby och Grönhögen på 40 minuter – på en Gubbmonark. Häng med!
Den som hojar till jobbet löper mindre risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar än den som tar bilen. Dessutom: medelålders cyklande män drabbas mer sällan av impotens i jämförelse med dem som hellre greppade ratten.
Där ser ni grabbar i projektet Fyr till fyr. Lägg på ett kol nu och få leden färdig. Först då blir vi flera på Öland…
”Blir det någon Ölandsled?” frågade Gunnar Kvarnbäck i en insändare i Barometern 30 november förra året. Gunnar kritiserade den långsamma utbyggnaden av leden, något som även kulturorganet har skrivit om det senaste halvåret, exempelvis i inlägget ”Det eviga livet” från 5 december 2018.
Gunnar Kvarnbäck jämför Ölandsleden med andra mycket större cykelledsprojekt i Sverige:
_ _ _Kattegattleden går från Helsingborg till Göteborg, en sträcka på 370 kilometer. Den påbörjades 2010 och blev godkänd hösten 2014. I bygget var tio kommuner och två regioner inblandade.
Sydostleden mellan Växjö och Simrishamn är 28 mil. Den byggdes mellan åren 2012 och 2016, alltså på fyra år till en kostnad av totalt 80 miljoner. _ _ _
Läsare frågar oss om cykelledens status. Vad händer? Nåt nytt? Byggs det nåt söder om Södra Möckleby och i så fall var? Hur går det vid muren?
Svaret är enkelt: Det står helt stilla. Ingenting händer. Hela projektet verkar invaggat i ett slags självvald Törnrosasömn. Man har för länge sedan – tack vare nedgrävning av rören till nya vattenverket i Grönhögen – tagit sig fram från Södra Möckleby till Ventlinge – och genom temporära, trafikfarliga lösningar även till Grönhögen. Där slutar allt i ett enda stort frågetecken. Fortsättningen har havererat vid den kungliga muren, men ingenting nämns om alternativa sträckningar. Varken kungen eller hovet svarar på kulturorganets hovsamma brev och mejl. Är det dags att stämpla kungahuset som ”ett anakronistisk skämt” och projektet som ”ett öländskt fiasko”?
Den som lever får veta…
I Albrunna har stakpinnarna pekat rakt in i spenaten sedan i höstas. Ingenting händer… 
I Ventlinge upplöses leden i denna fyrvägskorsning. Fortsättningen? Gissa och chansa!
Här tar leden slut i Grönhögen. Den lilla gula skylten rakt fram visar fortsättningen ut på 136:an… Fyr till fyr… Fyr till vart? Ingen vet…
Vy mot 136:an. Du ser gula skylten. Den pekar åt höger. Mot vad? Ingen vet. Ingen information finns. Härifrån är det ganska exakt en mil kvar ned till fyren Långe Jan…
Kanske minns du kulturorganets varning för akut trafikfara vid tryffelodlingen strax söder om Albrunna. Inlägget publicerades i slutet av mars. Du kan läsa det här. Då såg det ut som på bilden nedan.
Svårt att se var vägen tar slut. Ingen målning, bara löst grus. Körde man ned i det med bil skulle man antagligen volta in i tryffelodlingen.Vår kritik har burit frukt. Nu har man målat dit en osedvanligt kraftig sidlinje som verkligen syns. Kulturorganet drar till med den slitna frasen Bra jobbat!
Vilken skillnad. Ser man inte den här linjen ska man inte köra bil.
Nu känns det en aning tryggare att hoja här. Många kör över 100 knutar här, vissa 140.
Under påskhelgen har vår utsände mött en och annan cyklist – på cykelleden Fyr till fyr. Några har nog blivit konfunderade över ledens upplösning i intet – eller i flera alternativ nedanför Albrunna…
Ett tips: Genom hålet i muren löser du enklast dessa cykelledsproblem. Kulturorganet visar vägen!
Är du ovan med att cykla på klappersten, eller har cykel med smala däck, föreslår vi att du leder cykeln den korta sträckan på det underlaget.
Hålet i muren – så cyklar du leden genom Albrunna utan att behöva ta dig ut på hårt trafikerade väg 136
Det är sant och det är förfärligt. Kungen av Sverige har ännu inte svarat på mitt mycket artiga brev om cykelledsproblemen nere vid kungens föregångares skraltiga mur på södra Öland. Antingen har Postnord slarvat bort årets sannolikt viktigaste epistel, eller så har nån hovslink lagt rabarber på den för att kränga den för enorma kulor på svarta börsen. Du som inte trodde på något svar i enkäten fick alltså rätt.
Men kulturorganet ger inte upp. Vi har nu skrivit på hovets webbplats, där man utlovar svar på ”vanligt brev”. Och just ett sånt skrev kulturorganet – med frimärke så fint, en vinkande katt!
Alla måste få en andra chans. Även en kung.
Klicka på skärmklippet nedan för att läsa vår hovsamma påminnelse.
I ett tidigare inlägg ifrågasatte vi om cykelleden genom Ventlinge kommer att dras som tidigare planerats. Ett harvat fält tyder på omtänk. Ibland får man intrycket att ledningsdragningen sköts med tärning.
Ett rykte nådde vår cyklande reporter, nämligen att leden kommer att gå rakt ned mot havet, ta vänster nere vid vattnet och gå upp till vänster igen längre bort. Vad ”längre bort” betyder återstår att se.
Hur som helst, blir dragningen den ovan skissade kommer du som cyklist att se ungefär det du ser i filmen nedan.
Om man står vid stranden och tittar upp mot Ventlinge genom ett teleobjektiv ser vi i mitten den ”väg” vi cyklar i videon. Till höger i bild leder mot golfbanan. Tar vi vänster i bild kommer vi till slut till vägs ände.
Några tuvor blåsippor överlevde lyckligtvis dragningen av cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna.
Den vita hagelskuren framhäver blommornas intensiva färg.
Förföriskt vackra i sin klara och anspråkslösa framtoning.
Cyklar man från Södra bruket mot söder kommer man småningom hit. Den så kallade ”bonusrundan” ska här gå rakt upp mot tomterna utmed väg 136. Vid tomtgränserna – eller en bit in på tomterna – viker leden 90 grader höger i bild ungefär 70 meter. Där kommer nästa 90-gradssväng, åt höger. Det bär då rakt nedför mot Kalmarsund. Vid bevattningsdammen svänger leden 90 grader vänster…
Stakkäpparna syns långt upp i snåren i murens förlängning. Däruppe nånstans ska första 90-graderssvängen göras åt höger…
Stakkäpparna skymtar långt in i bilden…
Ska leden gå ända här uppe är man väldigt nära tomterna – eller till och med inne på dem?
Stakkäppar anas här och var…
De tre sista bilderna är tagna i november förra året. Här ser vi ”infarten/utfarten” från ledens sträckning utmed tomtgränserna…
Infarten/utfarten igen…
Vad berättar stakkäpparna? Ska leden gå rakt genom muren?
Muren i närbild. Och rakt fram i bild ser vi en stakkäpp…
Genom telet ser vi ännu flera käppar…
Om man cyklar söderut ska man framdeles komma nedför denna bygata och ta till höger i bild, utmed muren, för att nå Grönhögen.
Färden söderut ska alltså gå till höger om muren i bild.
Här över åkern var det tidigare stakat för fortsättningen mot söder…
Leden skulle gå ungefär där den röda linjen ligger. Men hur är planerna i dag? Vet nån?
Här tittar vi på den tänkta leden från andra hållet, från söder.
Härifrån skulle leden sträcka sig norrut, in i bilden. Till höger om det lilla röda huset syns muren i den översta bilden. Här skulle – eller ska – leden gå som en linjal mot muren…
Här vid murens västra ände lär hovmarskalken ha iakttagits på sin vita springare.Kungen har ännu inte svarat på kulturorganets brev med uppmaningen att tillåta cykelledens dragning förbi murskrällets västra ände nere i Ottenby.
Rykten säger att hovmarskalk Ludwig van Toblerone-Plaschenhintz-Jansson, iförd pickelhuva med vit strutsfjäder med rosa bjällra av marsipan, setts irra runt muränden med gyllne måttstock i hand.
Hovmarskalken skall senare – enligt samma rykte – ha galopperat därifrån på sin vita springare Sahara Brunte Dynamite von Sleszchwick skrikandes: – Heureka! Det går! Det går!
Kulturorganet kan varken verifiera eller dementera detta rykte som – om det är sant – skulle kunna öppna upp för ett lyckligt slut i den dystopiska sagan Kungen och den förhatliga muren, skriven av Sune Flisa 1961.
Vi avvaktar kungens sannolikt synnerligen positiva svarsbrev med stoiskt lugn.
I Mörbylilla har ett träd blåst omkull över cykelleden. Inget farligt med det, annat om nån hade passerat där just då det föll. Det går utmärkt att cykla förbi, bara man ser upp med de små trädgrensbitar som ligger där trädkronan daskat i asfalten. Men just dessa korta trädpinnar kan bli livsfarliga. Jag vet av egen erfarenhet. Den märkligaste vurpa jag gjort på cykel gjorde jag i somras. Fortsättning följer i bildtexterna nedan…
En annan fara är denna: Du som cyklar snabbt på hårdpumpade däck ska veta att det ligger mycket förrädiskt grus på cykelleden, speciellt mellan Södra Möckleby och Södra bruket och strax söder om Albrunna. Hojar man snabbt i kurvor där på hårdpumpat kan det bli smärtsam markkänning.
I skogen mellan Södra bruket och Albrunna är leden dessutom dekorerad med ”skogsavfall”, barr och pinnar, som kan vara hala vid regn.
Jag kom cyklande på en skogsstig. Det flöt på bra men hastigheten var inte hög, kanske 15 kilometer i timmen. Plötsligt befann jag mig högt över min cykel som slog runt – framåt! Det kändes som jag sköts iväg i en kanon på cirkus. På något märkligt sätt lyckades jag vrida mig åt vänster innan jag slog i backen – på sidan. Hade jag inte gjort detta hade jag störtat i backen med ansiktet först och troligen brutit nacken. Jag förstod ingenting – förrän jag såg pinnen i framhjulet…
Risken är liten men den finns. En pinne kan åka upp mellan ekrarna bakom framgaffeln. Effekten blir omedelbar: Cykeln slår runt framåt, den allra farligaste typen av vurpa. Jag skulle tro att riken för denna typ av hojkrasch är störst på mjukt underlag. Kör man där över en pinnes ände slår den upp – och om man har maximal otur lägger den sig på ekrarna tvärs hjulet – bakom framgaffeln. Vurpan sker blixtsnabbt; du hinner inte tänka, inge agera. Jag trodde i min enfald att ekrarna skulle ge med sig, men vid tester efter vurpan har jag förstått att de är så oerhört mycket starkare än jag kunde föreställa mig. Cykla alltså inte snabbt över pinnar, speciellt inte över dess ändar!
Alla branscher och projekt har sen sekel tillbaka insett nödvändigheten av bra, enkel och effektiv information. Utan tidtabell skulle ingen järnväg löna sig. Utan vägmärken skulle horder av bilister köra vilse och många skulle köra ihjäl sig. Utan info/manual om hur denna Sigma-TV fungerar skulle ingen köpa den. Det där vet alla, men inte ledningen i evighetsprojektet ”Fyr till fyr”. Det har utvecklats till en gissningslek där hoppfulla cyklister leds in i allehanda slags fällor och ”no returns”. Vissa gäster har fått raseriutbrott och rivit murar med bara händerna. Andra har lovat sig själva att aldrig komma tillbaka.
Men det bryr sig inte projektgruppen om. Information – vad är det!? Det projekt som kanske kan bli en av de pusselbitar som ska rädda åtminstone Sydölands framtid slingrar sig fram i en ”Ovisshetens öken” i vilken stackars cyklister får chansa, testa, vända åter, fråga sig fram bland ortsbefolkning som inte heller vet vad som är bak eller fram eller vad som ska hända – eller när. Hela projektet är utformat som en avancerad gissningslek. ”Kom och cykla här på Öland och testa om du kommer fram – eller om du dundrar in i en mur eller blir stående som ett frågetecken vid sidan av väg 136!” Ja, det kan låta överdrivet men jag ska senare visa en film om hur livsfarlig leden var söder om Albrunna hela den gångna våren och sommaren. Biltrafiken krämade där ofta på i över hundra knyck. Men för cyklisterna fanns ingen som helst information om hur de skulle kunna ta sig vidare med livet i behåll. Vem hade ansvaret för säkerheten där? Det är en berättigad fråga. Så som det fungerade då får det helt enkelt inte se ut. Som sagt, film kommer…
Nu ska vi leka. Leken heter ”Fyr till fyr”. Vi trampar in i Albrunna söderifrån på väg 136. Frågan lyder: Var ska vi ta av för att hitta fortsättningen på leden? En slumpgenerator i förstapris. Nedan ser du överst streetan genom Albrunna. Men här har vi cyklat genom mer än halva byn utan att förstå eller upplysas om var vi ska ta av. Svaret på gåtan är: Precis här ska vi ta vänster! Men hur ska en vilsen holländare, fransos eller östersundare veta det? Men så är leden utformad. Man ska inte förstå, man ska inte veta, man ska gissa och chansa, köra fel och köra om.
Information, vad är det?
Rätt svar: Här till vänster ska du ta av för att hitta fortsättningen av cykelleden Fyr till fyr. Men här finns inte en skylt, inte en pil eller annat som visar vägen. Projektet Fyr till fyr förutsätter att alla gästande cyklister är tankeläsare eller lotsas av lokala flerspråkiga guider med extremt utvecklat lokalsinne.
Inte ens när du av nån lyckosam anledning kommit rätt får du nåt slags informationsbelöning. Här får du bara veta att camping är förbjuden! Underbart! Inte ett ords information om denna grusväg som för den oinvigde inte liknar en cykelled, utan mer än bilväg som tycks störta rakt ned i Kalmarsund. Jag tycker synd om alla gästande pedalister som framdeles ska trampa fram i ”Ovisshetens öken”…
”Bonusrundan” nedom Albrunna är nu belagd med ett fint nästan vitt grus.
Här uppe på krönet är det stopp. Fortsättningen till höger hinns kanske inte med i år.
Uppifrån krönet är utsikten prima över Kalmarsund. Det kommer att gå undan nedför här. Bäst vore att högerkurvan längst ned vore doserad.
Uppförslöpan åt öster nedan Albrunna är snart färdig. Hinner man även med resten av löpan så vi får en hel cykelled från Degerhamn till Ventlinge redan i år?
Snart fattas bara asfalt…
Arbetet på ”straffrundan” nedom Albrunna fortsätter. Kulturorganets redaktion har redan döpt om den till ”bonusrundan” eftersom en cykelled hellre ska vara omväxlande och spännande än ”kortast möjliga väg mellan två punkter”. Att cykla ska vara mer ”njutning” än ”kommunikationsmedel”. Den här ”krumbukten” blir rolig att hoja! Den blir svettig uppför och speedig nedför.
Leden går här rakt upp åt öster. Uppe vid stakpinnarna svänger den höger på en gammal – i dag igenvuxen – kommunal väg.
Ungefär 50 meter före det gula huset uppe till höger viker leden ned mot väster och bevattningsdammen och Kalmarsund igen, se fotot nedan.
Leden kommer uppifrån och ned mot kameran, svänger sedan höger i bild, vilket i verkligheten blir ”mot söder”, se bilden nedan.
Leden uppifrån – i ovanstående bild – ansluter här till den redan asfalterade sträckan öster om bevattningsdammen. Cyklar vi nedåt i bilden styr vi söderut. Då har vi hel asfaltled ned till kyrkan i Ventlinge.
Du glömmer väl inte att se Sune Flisas omskakande reportagefilm ”Murens slut”? Expeditionsledare Sune Flisa säger i en kommentar i den tyska TV-kanalen Kanal Alarm Fernsehen: – Sie, die eine tragische Geschichte über Wände haben, sollten diesen Film über die Mauer sehen, die von selbst wütet…
”Det royalistiska skambygget” som Sune Flisa kallar Karl X Gustavs mur tvärs över hela Öland – byggd av fattiga Ölandsbönder för att hålla kungens hjortar instängda. Klicka här för att läsa mer om muren och dess förfärliga tillstånd på östra sidan Öland.Statens Fastighetsverk och riksantikvarien säger nej till dragningen av cykelleden Fyr till fyr söder om Karl X Gustavs mur. Leden skulle smita in i hålet mellan muren och vattnet på Ottenbys västsida.
Kulturorganet anser att nejmyndigheterna blir allt fler och att deras beslut saknar hänsyn till lokalbefolkningens önskemål och framtid. Historia sätts före nutid, Stockholmsperspektiv före Ölandsverklighet. Nu måste ölänningarna få ett starkare självstyre. Ska turismen bli så lyckosam som turistchefer och lokalpolitiker fantiserar om måste ett skarpt nytänkande ersätta den slentrianmässiga myndighetsmaktutövningen.
Filmen från västra muränden visas på bloggen Cykla på Öland. Klicka här för att komma dit.
Vid sidan av det här risiga murslutet är det tänkt att cykelleden Fyr till fyr ska slinka in i Ottenby. Men statliga verk säger nej, trots att en cykelled av svart asfalt är bland det diskretaste man kan bygga. Den syns inte annat än uppifrån. Sune Flisa är upprörd: – Vi måste lära av det som nu händer i Paris, säger han på telefon till kulturorganets stridsledningscentral.
Kulturorganet har skickat ut en expeditionsstyrka till Karl X Gustavs murslut på västra Öland. Världspremiären för expeditionens omskakande reportagefilm begås på bloggen Cykla på Öland inom några dagar…
Uppdrag: Att på ort och ställe nedkämpa Statens Fastighetsverks och Riksantikvarieämbetets opåkallade nej till cykelleden Fyr till fyrs tänkta murentré.
Antal expeditionsmedlemmar: 34, bärare och transporttekniker, filmare, fotografer, ljudtekniker, skribenter, kockar, själasörjare + nio utvalda journalister från Europa, USA, Australien, Japan.
Målkrav: Reportagefilm, foton, agitationstexter på minst tio språk för spridning i alla världsdelar.
Konstnärligt smakråd och expeditionsledare: Sune Flisa.
I dagens radiokontakt med Sune Flisa rapporterade han att ”alla har kommit fram välbehållna, om än trötta och utsvultna. Men skit samma. Nu börjar vi jobba, grabbar. Vi slår upp tälten och sen sätter vi fart på kameror och pennor. Här ska skapas filmhistoria! Cykelledsfilmhistoria!”.
Vi önskar naturligtvis expeditionen all lycka och vi tror oss snart kunna visa en film som ingen statlig tjänsteman någonsin kan glömma.
Murens västra ände där cykelleden är tänkt att smita förbi.”Om 15 år kommer den här delen av Öland att falla ihop som ett korthus.” Det säger Claes Elmin, Grönhögen, i Ölandsbladet 22 november.
Claes menar att varje litet beslut spelar stor roll för hur framtiden på södra Öland ska bli. Som exempel på ett sådant litet beslut nämner han dragningen av cykelleden Fyr till fyr.
”_ _ _ det är alldeles tokigt att riksantikvarien och Statens Fastighetsverk säjer nej till att dra leden söder om Karl X mur”, säger Claes Elmin.
Claes har gjort en enkät och frågat människor i området. Han kallar den ”Vad tycker folket?” 100 personer har hittills svarat och ingen av dem störs av cykelleden.
Kulturorganet instämmer i folkets svar – och håller med Claes Elmin i hans farhågor om södra Ölands eventuella framtid. Vi har sedan länge förundrats över nejmyndigheternas självgoda framfart, verkens Stockholmsperspektiv och de lokala politikernas handlingsförlamning.
Kulturorganet har tidigare berättat om hur du kan cykla så kort sträcka som möjligt på väg 136 genom Albrunna. Här visar vi en ännu en möjlighet… Dragningen är dock ingenting för racercyklar eller andra med känsliga däck.
Du förstår ledens dragning ännu bättre genom att se filmen på min blogg Cykla på Öland. Klicka här för att se den.
När du kommer norrifrån – från höger i bild – tar du ned här på den grusade vägen efter ett gult hus. Den leder ned mot Kalmarsund. Nere vid bevattningsdammen tar du vänster på den asfalterade leden. Därifrån har du asfaltsled ända ned till Ventlinge kyrka.
Femtio meter in på grusvägen ser det ut så här. Du svänger höger och sen vänster ned mot dammen. Inga konstigheter.
Du cyklar ned mot vattnet utmed muren. Där gruset upphör tar du asfaltsleden till vänster.
Efter nån halvkilometers trampande cyklar du in i denna bild, på leden vid huset. Du hojar uppför backen och tar höger – till vänster i bild. Sen är det bara att stå på till Ventlinge. Där måste du vara på alerten igen – leden upphör hux flux. Ingen vet om den flugit i luften eller upplösts i atomer av okänd anledning. Men upphör gör den… Lycka till.
En grävmaskin står nu uppställd nedanför Albrunna. Ska man hinna göra hela leden färdig genom byn före årsskiftet? Den som lever får se…
Hur cyklar man på cykelleden genom Albrunna? Ja, den frågan har vi ofta ställt oss denna vår, sommar och höst. Information och skyltar har helt prioriterats bort av ledningen för projektet Fyr till fyr.
I senaste inlägget på min andra blogg Cykla på Öland får du förhoppningsvis några aha-är-det-så-man-styr-hintar om hur du kan sick sacka dig igenom byn från norr till söder.
– Vi är inte emot cykelleden. Men vi säjer nej till det aktuella förslaget om hur den ska dras genom Ottenby.
Det säger förvaltaren Johan Henriksson vid Statens Fastighetsverk till kulturorganet nu på morgonen. Det förslag som ogillas går ut på att leden ska gå in vid murens västra ände och vända upp söder om muren mot bilvägen.
– Frågan har diskuterats i flera år, berättar Johan Henriksson.
Flera år!? Varför har den inte lösts under så lång tid? Är projektledningen tafatt? frågar kulturorganet.
– Det vill jag inte uttala mej om, svarar Johan Henriksson som åter poängterar att man inte är emot leden, bara det aktuella dragningsförslaget.
Kan man i stället tänka sig att dra leden i gluggen mellan muren och havet på västra sidan och vidare utmed stranden ned mot fyren?
– Nej, det går inte heller. Vi är för leden men inga nya vägar får byggas. Leden får bara dras på gamla befintliga vägar. Och såna finns! I vårt uppdrag ingår att se längre fram än vår livstid, svarar Johan Henriksson.
Statens Fastighetsverk har ansvar för muren… Ni vill skydda den från cykelledens eventuellt skadliga inverkan samtidigt som muren förfaller och rasar utmed hundratals meter på östra sidan. Hur går det ihop?
– Det handlar tyvärr om för liten pengapåse. Så enkelt är det. Vi skulle gärna vilja restaurera muren, men vi kan inte, avslutar Johan Henriksson, förvaltare vid Statens Fastighetsverk.
Vem av parterna som nu har bollen för en lösning av det inmurade läget återstår att se…
Statens Fastighetsverk och Riksantikvarien säger nej till cykelleden Fyr till fyr söder om Karl X Gustavs mur i Ottenby. Man frågar sig varför? Vad är muren så känslig för? Dessutom har muren kalvat och liknar i dag ett dragspel på östra sidan ön. De ansvariga för murens kondition har sannerligen inte gjort mycket för att rädda det nu heliga byggnadsverket.
Här genomförs ett mycket viktigt projekt för södra Ölands eventuella framtid och så ska en gammal mur sätta käppar i cykelhjulen. Vi på kulturorganet förstår ingenting och tror oss inte förstå mera då svar på vår mejlfråga kommer från Statens Fastighetsverk.
Kulturorganets redaktion uppmanar Statens Fastighetsbyrå att tänka om. Tänk nytt och djärvt! Dagens förhållanden och framtidens möjligheter för de nu levande människorna måste även för historiker vara viktigare än fysiska objekt från tiden för de länge sedan döda!
När denna bild togs vet vi att markägaren gav tillstånd till leden på detta smala näs mot muren och en fortsättning ned mot fyren.På vår flygbild ser vi tydligt att murens västra ände är ”borta” de sista 20 meterna fram till vattnet.
Här syns ännu tydligare att muren inte går ända ned till Kalmarsund. Med lite utfyllnadsmaterial skulle leden enkelt och smärtfritt kunna ”smita in här” söder om muren.
Den graffitibemålade ”byggnaden” hör kanske till de mer obsoleta och opassande i dessa för Statens Fastighetsverks så heliga marker.
Vi är helt övertygade om att den svarta leden knappt skulle synas på denna flygbild söder om (till höger) muren. Det stora ingreppet i muren för den heliga biltrafiken ser du uppe i vänstra hörnet.
Släpp fram cykelleden förbi muren! Vi på södra Öland kräver myndigheternas ja till de få utvecklingsmöjligheter som finns.
Kulturorganet har i dag sänt kort mejl till Statens Fastighetsverk angående dess nej till cykelled söder om ”muren”. Vi väntar på svar…
Det tar sig. Nu kan du cykla mellan Albrunna och Ventlinge på idel ädel cykelled. Du slipper alltså helt den livsfarliga 136:an.
Ska vi ta en provtur? Vi kan cykla söderut från ”tvättbrädan i Södra Möckleby” (numera asfalterad) genom Södra bruket och utmed sjön fram till vattnet nedanför Albrunna. Där tar vi inte den asfalterade leden vidare utan hojar rakt upp för den grovgrusade ganska branta backen. Uppe på 136:an tar vi höger och hojar fram till kvarnen på höger sida. Där tar vi ned till höger och har då sammanhängande cykelled fram till mitten av Ventlinge, strax efter kyrkan. Där måste vi tyvärr upp på 136:an igen och cykla några hundra meter på den tills leden tar vid igen på höger sida.
Den som inte har alltför känsliga däck kan ta av höger ännu tidigare än kvarnen. Nedfarten är inte utmärkt och mycket brant. Cykla ned efter ”ett gult hus”, fortsätt ungefär 20 meter, ta sen tvärt vänster på leden. Cykla inte rakt fram – då hamnar du småningom i en mur, se bilder nedan.
Mellan Degerhamn och Grönhögen saknas leden nu bara på två korta stumpar nedanför och i Albrunna och på runt 200 meter genom Ventlinge. Det tål att upprepas: Det tar sig.
Slutligen ska nämnas att det finns en ännu tidigare väg att komma ned på cykelleden från Albrunna – om man kommer norrifrån. Den går också ned vid ett gult hus. Mer om denna i kommande inlägg…
Om vi cyklar söderut på 136:an kan vi ta höger här ned på cykelleden. Fortsättningen blir helt ”136-lös” fram till kyrkan i Ventlinge.
Nedfarten i närbild.
Här har vi cyklat ned vid kvarnen i Albrunna och ser fortsättningen fram mot tryffelodlingen. Vi bligar alltså söderut.
Vi ser norrut från cykelleden nedanför kvarnen. Längst bort till vänster i bild ser du ett gult hus. Även där kan du cykla upp/ned från 136:an.
Vid ”det gula huset”. Observera den gula skylten som vill få dig att cykla till vänster. Åt höger går vägen upp mot 136:an. Åt vänster går leden ned mot Kalmarsund. Men du kommer bara några hundra meter… Orsaken får du under nästa foto.
Projektet Fyr till fyrs ledning har noll känsla för information. Du uppmanas här att ta vänster på leden. Grattis! Du hamnar då i en stenmur utan info om fortsättningen. Blir inte informationen bättre på leden kommer många cyklister att ”skriva ned hela projektet på sociala medier”. Jag har hört flera historier om ”raseriutbrott” bland vilsekomna, skyltlurade hojare under sommaren…
Nedfarten vid ”gula huset” sedd uppifrån 136:an. Ska du söderut tar du alltså genast vänster här. Den inbjudande nedförslutan mot havet leder dig efter en högerkurva in i muren. Pilen uppmuntrar alltså till ”murkontakt av tredje graden”. Det ska bli intressant att se hur länge den får peka 180 grader fel. I andra änden av leden genom Albrunna visade en liknande skylt fel hela cykelsäsongen, se detta inlägg. Skulle en vägskylt för biltrafik visa 180 grader fel under hela turistsäsongen skulle den garanterat bli förstasidesstoff i varenda lokaltidning med nyhetsnäsa.
