Vy från Grönhögens hamn.
Annonser
alvarsamt2
– icke allvarligt om livet runt alvaret –
Kategoriarkiv: Grönhögen
Skarvpiren i Grönhögen
Vill du se skarv kan du ta dig till södra piren i Grönhögen. Där sitter ofta ett 40-tal fåglar. De är svåra att komma nära, och med bara en vidvinkelkamera är de omöjliga att få på bild. Desto tydligare syns deras lämningar…
förbjuden ställplatsmark blir ställplats
Obs.
En uppmärksam läsare har just berättat för oss att ett par i Grönhögen i dagarna har överklagat Mark- och Miljödomstolens dom vid Mark- och Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. Paret anser att domen är fel och inte motiverad och ansöker därför om prövningstillstånd.
Slutsats: Det blir kanske ingen ställplats, långbänken fortsätter…
Som kulturorganet tidigare berättat finns nu äntligen en chans till en godkänd ställplats intill Grönhögens hamn. Vi skickade ut vår fotograf Larsa Marsipin för att kolla in området lite noggrannare. Nedan visar han vad han såg.
Ironiskt nog blir det här inne på husbilsförbjudet område som ställplatsen – kanske – blir av.
”Plattan” med spårområdet söder om gamla Ytongfabriken. Grönhögens hamn i bakgrunden. Foto taget från kite 2016.
Boende på ställplatsen kan få denna klapperstensdominerande utsikt mot hamnen.
Vi känner inte till den exakta placeringen för ställplatsen, men sannolikt får man denna gamla märkliga och spännande Ytongfabrik i ryggen.
Från fabriken ned mot havet ligger ett snart igenvuxet spårområde ingjutet i betong.
Det intressanta och avancerade spårsystemet som går ut från nedlagda Ytongfabriken. Foto från kite 2016.
En ”växel” är snart uppäten av den glupska naturen. Något försvinner, något annat bildas…
att ge sig på det omöjliga
Ibland är det intressant att ge sig på garanterat hopplösa och omöjliga motiv. Dagens solspeglingar i Grönhögens hamn var dömda att bli utfrätta ytor i bilden. Men gör det nåt? Varför ska min lilla Fuji X30 klara det människans fantastiska ögon inte klarar? För den som är intresserad kan jag berätta att skarvarna blir fler och fler. Snart sitter de nog även på inre piren och sprider sin obeskrivliga odör.
Ja till ställplatser i Grönhögen
Nu är det – kanske – snart grönt ljus för att fixa 38 ställplatser på tomten Ventlinge 42:5 söder om gamla Ytongfabriken i Grönhögen. Mark och miljödomstolen i Växjö har avslagit grannarnas överklagan. Det berättar Ölandsbladet i dag 13 december. Domen går att överklaga och det skulle inte förvåna kulturorganets redaktion om nån Nejmyndighet på hugget ser chansen till ytterligare ett ”stopp i lagens namn mot utveckling av södra Öland!” Den som lever får se…
Allan von Kompost
chefredaktör
Strindbergs närvaro
Jag läser Strindberg just nu och är nog påverkad av hans sätt att dramatisera… I alla bildbehandlingsprogram kan man styra hela bilden, göra den mörkare eller ljusare och minska eller öka kontrasten. Men få program ger möjligheten att ”dra en effekt från ena sidan till den andra – ungefär till sidans mitt”. Effekten blir starkast i början och avtar successivt åt den sida du drar. I detta motiv var himlen mycket ljusare åt höger i bild men jag ville mörka den vänstra sidan. Det går alldeles utmärkt att göra i Bridge. Först drog jag åt vänster med ungefär minus ett bländarsteg, eftersom högra kanten var ordentligt överexponerad. Sedan svepte jag åt höger med minus ett bländarsteg för att få ett ”nattligare” ljus runt den lilla fyren.. Sist höjde jag ljuset i pirens röda ändmärke och den lilla gula reflex till höger på pilen. Att fotografera är att ljuga, precis som när man målar, skriver eller filmar. En annan fyr syns förresten längst till höger: Långe Jan.
doft av hav och jord
Cykeln spinner. Det är nästan vindstilla. Trots det kluckar vågorna – och till och med bryter – utanför Grönhögens hamn. 11 grader varmt. Det doftar nyvänd jord. Och hav. Det går fortfarande att äta vildäpplen. Vintern är långt borta. Mycket långt borta.
Växelplogen jobbar i den bördiga jorden ned mot Kalmarsund. Jorden doftar, vad? Det går inte att svara på. Jord doftar kort och gott jord.
De ligger där i hundratal. Härligt färgsprakande. Endast till maskarnas nytta – och mitt öga.
Om man inte såg äpplena skulle det vara svårt att säga vilken årstid vi ser på fotot.
Nästan blankvatten i Grönhögens hamn. Långe Jan i fjärran. Det är tyst.
Uppsågad smack i Grönhögens hamn. En gång i tiden var hon en vacker klinkbyggd skuta. I dag är hon bara klinkbyggd.
Färdigsnurrat. Färdigstyrt. Allt har ett slut…
Maj eller november? Runt 15 grader i solen, som ännu värmer en smula.
Det var det. Den långa resan är slut…
första renderingen i 4 K
Kulturorganet har länge filmat i 4 K men aldrig tidigare renderat en sådan film i det formatet. Denna cykelfilm blev enormt stor i original, 45 GB, och absolut pixlingsfri. Hur den blir sedan Youtube ”behandlat” den återstår att se. Jag vet inte vad andra ser på sina skärmar, och jag är därför tacksam för kommentarer om den tekniska kvaliteten. Vänligen titta speciellt på träd, gräs och annat med många detaljer.
Ljudet är dåligt, eftersom en fastsatt mikrofon ”slet sig” och blev hängande i en halvmeter sladd. Så kan det gå…
Breaking news: Några utsågningar i cykelled igenfyllda!
Få kommer att tro det. Men som alla vet serveras alltid sanningen på kulturorganet – på silverfat. Vi kan alltså bekräfta ryktena: Vissa cykelleds- och vägutsågningar i Grönhögen är nu igenfyllda – asfalterade! Se bildbevisen ovan och nedan.
Men denna Årets hittills största sensation väcker inte enbart positiva reaktioner. Vår medarbetare Sune Flisa säger i en trailer till Sunevisionen:
– Aldrig får man vara riktigt glad. Jag hade precis lagt ett skambud på fiaskot cykelleden Fyr till fyr när denna nyhet knockar världen. Min idé är att göra ännu fler utsågningar, bygga ännu fler murar tvärs över leden och dessutom få bort dom få informationsskyltar som finns och sen marknadsföra hela klabbet som Mountainbikebanan Fy till fy.
Sune tar ett djupt andetag – och fortsätter:
– Men vi får se. Ännu är kanske inte hoppet helt ute. Dom asfalteringar som nu har gjorts kan visa sej vara ”små plåster för att tysta opinionen”. Vi har gud ske lov kvar hela Tvättbrädan i Södra Möckleby, som börjar bli ökänd i stora delar av cykelvärlden. Jag har kontaktats av ryssar, holländare, danskar och japaner som vill komma hit och provcykla den… Och i Tokyo går sen länge den kritikerrosade filmen Bara timmar kvar för fulla hus, den hojrulle som så brutalt skildrar cyklismens stötiga läge på södra Öland. Många lär ha svimmat när cykelledssanningarna rullats ut i dom mörka biosalongerna på andra sidan jordklotet…
sista sommardagen?
Cykla med alvarsamt2 från Parboäng söder om Grönhögen till Södra bruket i Degerhamn. Solen är på sitt allra bästa humör, det blåser friskt och luften är klar. Är det sista sommardagen 2018 vi får njuta av?
I nästa video cyklar vi på Bornholm – från rena landet in till en stad. Du kan då se skillnaderna mellan cykellederna där och här hemma på Öland.
höstkänning?
Vissa morgnar kan det kännas som om hösten står och lurar bakom knuten… Det har blivit svalare, blåsigare och gässen plogar i skyn. Men så illa kan det väl inte vara? Att det snart är höst, menar jag. Nä, jag tänkte väl det. Sommaren fortsätter…
Å andra sidan ser blommorna i Stadsparken inte helt fräscha ut… Det är nog lite höst ändå. Snart…
nu blommar det!
En slarvigt målad vägg? En tavla? Nej, algblomning i Grönhögens hamn. Om algblomning skriver Wikipedia en text som är så paradoxal att den är rolig: ”Det går bra att bada under algblomning, men man ska inte svälja vattnet och det är bra att duscha efter badet eftersom algerna kan orsaka hudirritationer. _ _ _ Husdjur, boskap och vilda djur löper stor risk att bli förgiftade och kan till och med dö av förgiftningen.”
förbjud hela Öland!
En liten skylt med texten ”Honung säljes” är helt förbjuden. Alla skyltar som berättar om lokalt hantverk eller lokala försäljningar är av ondo och ska förbjudas! Trafikverket har gjort razzior mot dessa kriminella skyltmålare, något vi tidigare har skrivit om. I år vill Trafikverket till och med ha kommunernas hjälp för att sätta dit avskummet. Mördare och tjuvar går fria men skyltmålare ska lagföras och finkas! Sverige är onekligen på rätt väg…
Egna erfarenheter, en uppsjö artiklar om förbud och en tidigare ölännings ögonbrynshöjande kommentar på bloggen gör att jag uppmärksammar vad som pågår på Öland: Den ökande lusten att förbjuda! Att säga nej! Att inte unna andra människor något av det man själv har!
Länsstyrelsen, i fortsättningen benämnd Nejmyndigheten, jobbar på bra, och kommunen gör allt för att hänga med i utvecklingen. Man stänger och förbjuder. I dagens Östran berättas om den populära badplatsen i kalkbrottet, Grönhögen. Där vill Mörbylånga kommuns servicechef Roland Nanberg sätta upp dykförbudsskyltar – i stället för att, som diskuterats, göra om stället till en kommunal badplats. Slutklämmen är magnifik: ”Man kommer att fortsätta diskutera om man helt ska förbjuda bad på platsen.”
Det är ett steg i rätt riktning. Kan något förbjudas ska det förbjudas. Det som inte kan förbjudas ska givetvis också förbjudas. Andra exempel på positiv framåtanda är att markägaren Cementa äntligen har blockerat infarten till tidigare Degerhamns ställplats – ett år vald till landets bästa – med betongsuggor stora som friggebodar och en grind i pansarstål med tydlig förbudsskylt i skrikande rött och gult. Inte ens stridsvagnar ska ha en chans att bereda vägen för rosenkindade husbilsägare att kasta bort sina stinkande kapitalistslantar i öländska affärer och på lokala evenemang. Öländska utsikter och öländsk luft ska bara få nyttjas av ölänningar. Öland ska bli förbudsskyltarnas paradis och Nejmyndigheten gör sitt yttersta för att uppnå målet. Devisen lyder: ”Förbjud allt – för ett helt stängt Öland senast 2020!”
Att husbilsfolket är turismens snabbast växande grupp ska bemötas med hårda tag, förbud och negativa attityder. Att allt fler seglare angör Grönhögen ska besvaras med avundsamhet, egoism och konstanta strömmar av insändare och klagorop. Ett av de häftigaste förslagen är att minera hamninloppet och förse hamnplanen med fastsvetsade fotanglar. Ingen annan ska få njuta av lugnet här!
Kulturorganet har kontaktats av en uppsjö chockade visselblåsare vid Nejmyndigheten. En av dem berättar:
”Nejmyndigheten har inrättat en speciell undersökningskommission som ska bredda utbudet av förbudsskyltar. Det ska bli förbjudet att gå på väg, att cykla på väg, att köra bil på väg. Det ska bli ”strängeligen förbjudet” att vända på väg, att fortsätta på väg. Alla privata markägare uppmuntras till att sätta upp så många förbudsskyltar som möjligt. Några är redan färdiga för utsättning: Förbjuden infart, Förbjuden väg, Privat Förbjuden väg, Privat Enskild Förbjuden väg, Allmän och Privat Förbjuden väg, Förbjuden utsikt, Förbjuden bro, Förbjuden bäck, Förbjuden campingplats, Camping förbjuden, Bad förbjudet, Förbjudet bad, Förbjudet att förbjuda, Allt förbjudet, Rökning förbjuden, Ickerökning förbjuden.
Den topphemliga gruppen ska också testa praktiska hinder, fällor och bakhållskonstruktioner för att på sikt bli av med alla turister. Nejmyndighetshövdingen är entusiastisk och lovar äska ytterligare kosing från regeringen för att effektivare kunna stänga ned och förbjuda. Han har till och med rullat ut tanken att spränga Ölandsbron, visserligen bara som en sista nödvändig åtgärd – om andra aktioner inte skulle bita fullt ut.
Undersökningskommissionen frågar sig nu vad man ytterligare kan göra för att förpesta livet för turister på ön. Desinformation är viktig. Alla evenemang som kan locka turister förses med felaktiga tidsuppgifter. Ska en konsert inledas 16:00 skriver man 19:00. Datum och månader ändras, juni blir juli, orkideerna på alvaret blommar i december. Victoriadagen flyttas till Sverige. Hastigheterna på 136:an sänks ytterligare. Dagens 40 kilometer i timmen blir 4. Trafikverket tillåts felinformera om allt; skarp vänsterkurva blir skarp högerkurva, till exempel.
Utplacering av överfulla latrintunnor runt och på ännu icke förbjudna campingplatser kan vara en del i strävandena mot den slutliga lösningen. En annan är att gräva diken och bygga barrikader av brinnande traktordäck tvärs vägar, broar, stigar, cykelleder och vandringsstråk. Mindre krävande arbeten är också föreslagna, exempelvis att vrida vägskyltarna fel så att de som vill till Borgholm hamnar i Ottenby och vice versa.
Cykelfärjan Dessi tillåts endast frakta cyklister, och hon förbjuds medföra cyklar. Dessis trad läggs i största hemlighet om från Kalmar till polska staden Police, där inhyrd lokal polis griper samtliga passagerare misstänkta för spioneri. Returresa till Kalmar erbjuds ej efter avtjänade fängelsestraff. Information om att rutten numera går mot Polen och inte mot Färjestaden delges resenärerna först när man är tre sjömil ut på Kalmarsund. Dessis flytvästar har redan tagits i beslag.
Nejmyndigheten har också vänt sig till kommunerna och berömt dessa för rekryteringarna till turistchefer och underordnade, så kallade turistnissar. ”Om ni anstränger er ytterligare kan ni säkert hitta ännu sämre personal, så dålig att den slutar redan efter en dag i stället för efter ett helt år. Kan den sluta till och med innan den börjat arbeta är det ännu bättre!”
Kanske kan Nejmyndigheten även anamma mina högst personliga förslag: Förbjud skratt. Och viktigast av allt: Förbjud rätten att leva!
Eder Sune Flisa
Sune Flisa porträtterad av italienske
konstnären Umberto Camradi d ä.
Eftersom vår högt älskade Sune Flisa har gått in i andra andningen måste redaktionen genom Allan von Kompost komplettera med några förtydliganden. Du läser dem i följande bildtexter.
Att Cementa spärrat vägen till tidigare ställplatsen beror på att de är markägare. Cementa följer bara lagen. Att andra markägare tolkar lagen på andra sätt är en annan femma.
Det var Länsstyrelsen, i Flisas text benämnd Nejmyndigheten, som upphävde kommunens tillstånd till ställplatsen. Hela dramat med Länsstyrelsens roll i ”fallet Degerhamns ställplats” hittar du här.
Grönhögens hamn – allt populärare destination
Vi söker oss till havet för att undkomma den envisa hettan…
Grönhögens hamn blir alltmer internationell. Den verkar ha blivit ett begrepp på den marina Europakartan. Segelbåtar och husbilar från hela Europa lägger till här – och ställs upp. Stämningen är avslappnad, folk är trevliga och pratglada. När jag senast var där surrade luften av franska, tyska, norska, holländska – och skånska!
Båtmixen är ögonfröjd för en gammal båtentusiast. I detta bildsvep ser du några udda båttyper bland mängden konventionella. Kolla exempelvis in bilderna 2-7 av den vackra kanottriggade träbåten Phönix från Fleckeby sydost om tyska Flensburg! Hon har två master utan fock, som på den en gång så populära lilla snabbseglande C-kantoten. En lustig detalj är jollens genomskinliga botten. Genom den kan man nog skåda många svartmunnade smörbultar.
Bilden längst ned visar en tidigare minsvepare byggd i trä. Mer om henne i ett kommande inlägg…
Bilderna är tagna med en Fuji X30 och är automatiskt bildbehandlade i PhotoShops Arkiv/Skript/Bildarbetare.
dagens ölandsbild 12 juli 2018
Solen går ned över seglarna i Grönhögens hamn.
olika verkligheter
Vid ”mitt” bord i Grönhögens hamn. Frid råder.
En röst i Östran i dag:
”Husbilar som ställer sig i vägen för sjösättningsrampen i Grönhögen blir allt vanligare_ _ _. ” ”Han menar också att husbilsägarna skräpar ned och uträttar sina behov i buskarna.”
Den klagande mannen skriver detta till Mörbylånga kommun och vill ha camping-förbjuden-skylt ”så att hamnen kan nyttjas till vad den är byggd för.”
* * *
Undertecknad har under en längre tid cyklat till Grönhögens hamn i stort sett varje dag, ibland två gånger om dagen. Jag har alla gånger observerat hur lugnt och välstädat det är bland husbilarna – och vid återvinningen. Friden råder och till mitt kaffe har jag endast pratat med trevliga människor, både husbilsrattare och seglare. För den som inte vet finns det dessutom en öppen toalett på hamnkaptenens hus sydostsida. Skyltar till den vore kanske en effektivare åtgärd mot ett problem jag aldrig har sett.
Beskyllningen om att husbilar blockerar sjösättningsrampen har sina tragikomiska poänger. Fiskebåten Eliana blockerade rampen under två och ett halvt år! Det kallar jag ”att ställa sig ivägen”.
Staffan
arena för ogjorda jobb
Hamnar fascinerar. Där råder ofta ”ett något så när överblickbart kaos”. Men framför allt sticker ogjorda arbeten besökaren i ögonen. Där exponeras helt öppet jobb som aldrig hanns med. Längs kajerna ligger rader av dåliga samveten och guppar till vågornas lullande kluckanden.
Vi ser backen – i fören – som skulle ha målats om för tre säsonger sen – ett jobb som sannolikt åter måste skjutas upp till i vår. Vi landkrabbor spanar in bord som bör bytas, tåg som ska splitsas, stål som ska rätas och svetsas, ribbdäck som ska nåtas, detaljer som ska fixas och trimmas – och enorma ytor som snarast borde skrapas och grundas och målas på nytt. På landbacken ligger ännu några skorvar i vagga med roder och propellrar pepprade med sylvassa havstulpaner – som sitter som berget, som kräver jobb och åter jobb.
Attityden till ägare av gamla skorvar i trä är lyckligtvis förlåtande. Ingen människa kan alltid hålla en sån farkost i topptrim. För en pedant kan en smack eller stånka med decennier på nacken bli lika med hemska döden.
En muntert färgsatt Nordstjärnan med ett originellt skrov i djärv färgsättning.
Titta så mycket arbete som ligger på rad utmed denna kaj?
På land strax norr om skutorna står vår tids ”vägsmackar” i militäriska led. Här är materialen plast och plåt och inget utrymme finns för personlig prägel. Alla ska vara lika blanka, lika vita – med cyklar i aktern.
Hav och land, stereotyp plast framför och bakom levande men krävande träbåtar.
Visst är det nåt härligt uppkäftigt med denna stäv med så markerad back!
Erica är ett riktigt charmtroll! Kan man skriva så om en smack? Jo visst kan man det. Jag gjorde det nyss.
De flesta skutor ligger nu i sitt rätta element. VG 100 är dock kvar på landbacken – med svår slagsida!
Gammalt och ”inte fullt så gammalt” i Grönhögens hamn. Närmast kameran ligger Sjöräddningens fartyg och framför henne guppar smackar överlastade med ogjorda jobb.
dagens ölandsbild 13 maj 2018
Denna tyska lustjakt är den största nöjesbåt jag hittills sett i Grönhögens hamn. Vi ska förresten dit igen – i morgon…
Breaking news: Dags för asfalteringsjobben på cykelleden!
Chefredaktör Sune Flisa har förbjudit all publicering fram till måndag eftermiddag då Mörbylångapolitikernas svar på frågan om äldreboenden presenteras i analys och summering.
Men Sune har farit till Shimla i Indien, då han inte står ut med Öland Spirar. Därför publicerar vi ändå, ity det handlar om årets garanterat största nyhet. Som näst högst ansvarig får jag chansa. En världsnyhet kan inte läggas på lager. Jag måste tänka på läsarna. Det kan stå mig dyrt. Det kan bli kicken. Men läsarna går före allt annat. Och kicken eller en smärtsam lönesänkning eller en vänsterkrok är en världslig sak. Jag säger som Doris Day: Que sera, sera…
Allan von Kompost
redaktionschef
Det målas blå linjer där det ska asfalteras. Det läggs på lastbilslass efter lastbilslass med grus i olika storlek och färg. Det grävs och vältas. Man tutar och kör. Flera vattenhål nedanför Albrunna har blivit en sjö. Ned mot Grönhögen står grävarna i parad. Det är snart dags. Snart. Mycket snart!
– På tisdag börjar vi asfaltera, berättade en anläggare för vår utsände reporter Sigwahld Restorin.
Man börjar i söder och går norrut.
Årets viktigaste nyhet är därmed släppt av alvarsamt2. Du ser inte en rad om detta i DN, SvD, Expressen eller Aftonbladet. Gammelmedierna är alltid efter, alltid frånåkta.
Nedanför Albrunna har man i dagarna lagt ett rött, blött grus i tjocka lager. Detta avsnitt av leden blir ett av de vackraste.
Två bevattningsdammar har blivit en sjö. Alldeles bakom sjön ligger Kalmarsund. Här kommer nog många cyklister att pausa, kanske bada. En idé är att plantera in fisk.
Högst upp ser vi Albrunna by utmed väg 136. Cykelleden går på bortre grusvallen. Havet ligger till höger utanför bild.
där Öland tar slut
Vi fortsätter vår satsning på ”slow-video”! Denna film är nästan en halvtimme lång.
I dag cyklar vi från hamnen i Grönhögen. Väl nere på fyrplatsen hörs de detonationer som omtalas i inlägget och kommentarerna till Kraftiga explosioner. I videon hörs de som dova ”buller” sannolikt flera mil ut i Östersjön. Lyssna vid 23:02 och 25:24 och 25:46 och 26:11. Vad tror du ljuden kommer ifrån? Personligen tippar jag sjunkbomber.
punkt för marin långbänk
Den absolut sista bilden av Eliana. Delar av hennes botten lämnar här hamnen i Grönhögen. Andra inlägg om Eliana kan du läsa här. Eliana har kostat skattebetalarna i Mörbylånga kommun 470 000 kronor.
näst sista inlägget om eliana
Så ja. Eliana är upphuggen och uppsågad och bortforslad. Nu ligger bara bottensatsen kvar av henne i slipvaggan. En långbänk börjar närma sig målsnöret. Men det är en liten bit kvar. Det berättar vi om i ett kommande inlägg – det sista! Det allra sista om Eliana – tror vi.
Det ligger grovt virke i slipen. Man byggde rejäla skutor förr i världen.
En botten som varit med om mycket. Musslor, snäckor och havstulpaner har gillat Eliana.
Jag kan inte låta bli att tycka dessa bilder är sorgliga. De utstrålar ett slags vemodets poesi – med saltstänkta förtecken.
Babord eller styrbord? Ingen aning. Men bord är det!
Visst är bottenstocken angripen av nåt, kanske blåröta. Men den ser trots det förvånansvärt fräsch ut.
Skrovdelen till vänster skulle jag kunna tänka mig att rama in och hänga på väggen – som ”marin konst”.
Liten del av båt på stor slip.
Näst sista bilden av Eliana. En till kommer småningom. Sen finns ingenting kvar av henne i Grönhögens hamn…
mot vattenverket i Grönhögen!
Grävjobben mellan det nya vattenverket i Södra Möckleby och Grönhögen fortskrider. Just nu är det Ventlinge och Grönhögen som mest och värst vältrar sig i leran. Det är blötare än blött och på många ställen hör man länspumparna mala entonigt. Men allt har ett slut. Jobben ska vara slutförda under 2018. Bilderna får berätta utan texter.
Minusgrader – igen!
Så här kan det inte fortsätta. Det har kommit grus i vårmaskineriet. Utvecklingen går bakåt. Stopp och belägg! Men nånstans nere över Sydeuropa ligger nog snart nåt slags mildväder och snurrar och laddar för en attack norrut. Ja, så måste det vara!
Jag tog hojen till Grönhögens hamn. Där fick jag bevis på att fler än jag tror på en isfri framtid med plusgrader. Det är snart dags att kasta loss…
havsnära cykelled
Cykelleden nedanför Albrunna. Vi tittar norrut. När delen mellan Degerhamn och Grönhögen i projektet Fyr till Fyr blir asfalterad och färdig kan den bli en skimrande pärla för hojare och vandrare. Initiativrika företagare utmed leden kan säkert öka intäkterna på allt som dessa behöver av husrum, dryck, glass, frukt, grönsaker och… Ja, bara fantasin sätter gränser. Leden nedanför Albrunna går ibland bara något tiotal meter från Kalmarsund, och ingen skog skymmer. Det blir nästan som att cykla på havet…
myndighetshaveri på torra land
Epoken, långbänken, det handfasta beviset på kommunal och statlig oförmåga, på juridisk vilse-navigering i tät dimma och allmän handfallenhet tycks nu äntligen gå mot nåt slags slut. Ett företag har tagit på sig jobbet att hugga upp Eliana i Grönhögens hamn för 269 000 kronor. Du och jag måste betala.
Fiskekuttern Eliana blev till sist själv fångad i ett nät.
I drygt två år har Eliana legat och spärrat slipen i Grönhögens hamn. En myndighetsskandal av stora mått.
Åt vilket håll seglar skutan? Fören pekar åt vänster, styrhytten åt höger.
Eliana lämnar en del metall efter sig för återvinning. Stora delar av skrovet måste destrueras.
Jag hade en gång en båt, sjöng Cornelis Vreeswijk. I sången frågar han sig vart den tog vägen. Det får vi snart också göra. Allt har ett slut.
Från södra hamnsidan.
Den enes död, den andres bröd…
arena för en tusenlapp
I Allt har ett slut berättade jag om den numera övergivna boulebanan i Grönhögen. En läsare tipsade om den nya – som vi hittade efter lite letande…
Du kommer till den nya boulebanan i Grönhögen om du tar till vänster direkt efter välkomstpelarna vid golfbanan.
Boulearenan består av en sandplan, en sittmöbel, några pinnar och snörstumpar. Boule torde vara en av de billigaste sporterna att utöva. Andra arenor är lite dyrare: Friends Arena i Solna 2,8 miljarder kronor. Tele2 Arena i Stockholm 2,7 miljarder. Guldfågeln Arena i Kalmar 250 miljoner. Allt enligt Jönköpings Posten.
allt har ett slut
Under senare år har det kommit ut flera böcker om plötsligt stängda och i hast övergivna fabriker, skyddsrum, villor, hyreshus, försvarsanläggningar, bolagshus, mackar, affärer, restauranger, byar. I ett styrelserum kan cigaretter ligga kvar i öppnat paket. En oöppnad ölburk kan stå kvar bredvid ett block fyllt med anteckningar. På whiteboarden i bakgrunden har någon skrivit ned viktiga argument för bolagets anställda att lägga på minnet. Men så hände något – och allt lämnades plötsligt som det stod. Bilderna har ofta en inneboende dramatik och en rejäl skopa sentimentalitet. Vad hände? Och varför?
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, har gett ut flera böcker inom denna udda fotonisch. Du når hans sajt, Övergivna platser, genom att klicka här. Jan har dokumenterat övergivna platser över stora delar av Europa.
Det finns exempel på övergivna byggnader och anläggningar även på södra Öland. Den gamla Ytongfabriken i Grönhögen är kanske det bästa exemplet. I samma by finns ytterligare ”en övergiven”, om än inte lika stor och komplex. Det är en boulebana strax söder om hamnen. Den ser ut som om den aldrig mer kommer användas. Men vad vet man mer än att pendeln slår?
Inom den bastanta träramen finns tre banor avdelade med blåa rep. Nu har ogräset tagit över.
En skrapa, en stående poängmarkör, en sittgrupp och en anslagstavla med en kratta. Men inget spel, inga spelare, inga skratt eller svordomar. Vad hände här – och när?
På denna anslagstavla fästes säkert en gång i tiden uppmaningar, spelresultat och datum för kommande matcher. I dag lyser den tom.
Om intresse fanns skulle det gå snabbt att få banorna i speldugligt skick igen. Men lågan släcktes tydligen. Varför?
Det finns fler som intresserar sig för ”förfall med DDR-känsla”. Kolla in detta inlägg på walkabout sweden.
