Kategoriarkiv: historia

en oäkting presenterar sig – hundra år efter sin död

Det var en imponerande samling foton, målningar och fakta om den för många helt okände målaren Ivan Lönnberg som Sören Björklund serverade en intresserad publik på biblioteket i Degerhamn i kväll. Vi fick också en fin inblick i svenska konstnärers Pariserliv runt förra sekelskiftet.

Sören Björklund är numera ölandsboende tidningsman och har skrivit boken Ivan Lönnberg, konstnären som stupade i första världskriget. Det var länge en hemlighet att Ivan Lönnberg var ”oäkta son” till Per Ekström, ”Solmålaren”. Ingen vet med säkerhet om de två nånsin träffades.

Ivan Lönnbergs liv blev kort. Han var en lovande idrottsman och en hängiven konstnär, men av naturliga skäl är hans sammanlagda produktion liten. Inte ens fyllda 27 fick han en tysk kula i vänster öga i slutet av första världskriget. Han dog på fläcken och ligger begravd 15 mil norr om Paris. Då hade han kämpat på fransmännens sida i nästan fyra år i det som av många kallas det vansinnigaste av alla krig.

Sören Björklund vid Ivan Lönnbergs självporträtt. Nu på torsdag 26 april är det 100 år sedan Ivan stupade.

Ahltins målarskola vid Grevgatan i Stockholm. Spjuvern Ivan Lönnberg högst upp till vänster med en flygplansmodell i händerna. Ivan var bisexuell och levde länge ett dekadent liv innan han stadgade sig.

Sören Björklund pekar på en av Ivan Lönnbergs vänner i Parismiljö, Siri Derkert.

 

 


 

Annonser
Taggad , , , ,

repslagarmuséum

Ibland ser man inte skogen för alla träd… Jag tuffade långsamt genom det numera skrämmande folktomma Mörbylånga. Och vad såg jag!? Jo, ett muséum! Ett repslagarmuséum! Jag har väl åkt där hundra gånger utan att se det. Enda ursäkten: Museet är inte större än en friggebod.

Mer om det kommer småningom…

Intressant historia finns överallt. Överallt!

Sober färgsättning och vacker skylt.

En gång i tiden kunde jag nog femtio knopar. Kan jag tre i dag?

Ett repslagarmuséum ska inte ses utifrån som här. Det ska ses inifrån! Varför det? Jo, det finns nog inget hantverk som luktar så gott som repslageri.

 

 


 

Taggad , ,

pimpad video i gammalt inlägg

I föregångaren till denna blogg, alvarsamt, finns ett inlägg om invigningen av minnesstenen i Gräsgårds hamn över de tio som miste livet i en minsprängningsolycka utanför Gräsgård 1941. Inlägget är från 22 november 2011, exakt 70 år efter olyckan.

I inlägget finns några kortare videosnuttar. Till dessa har jag nu lagt till en drygt 30 minuter lång version som visar hela ceremonin. Videon är tagen med en gammal sliten fickkamera. Bildkvaliteten i denna långa version är urusel men aningen bättre än i snuttarna. Men viktigare är kanske att ljudet är avsevärt bättre, om än långt ifrån perfekt.

Du kommer till inlägget här.

 

 


 

Taggad , , , , ,

då var det 13 mars 2012

Denna bild togs för sex år sedan i Albrunna lund. Den visar ett militärt värn, sannolikt från mellankrigstiden. Av lokalbefolkningen kallas de även ”häxhus”. Se videon om häxhusen här.

Ingången till ett ”häxhus” i Albrunna lund. Sådana här gamla värn lär finnas i hundratal på södra Öland.

 

 


 

Taggad , ,

då var det 10 mars 2013

Albrunnastenen fotograferad för fem år sedan, den 10 mars 2013. Ett år senare skulle den  falla omkull och gå i bitar – för att senare resas som kopia.

Kopian avtäcks 12 maj 2017. Du kan läsa mycket mer om flisan och dess långa historia genom att klicka här. Inlägget om kopians resning läser du här.

 

 


 

Taggad

kalkgatan

Inte i någon kartbok går det att hitta Kalkgatan. Men den finns – i Degerhamn. Den är ingen vanlig gata, utan en ungefär hundra meter lång dalgång kantad av ugnsruiner.

I ett 20-tal ugnar brändes för länge sedan kalk som efter bränning forslades ned till Degerhamn. En utförlig skildring av denna flerhundraåriga industri kan du läsa här. På sidan 13 finns detaljerad beskrivning av hur kalkbränningen gick till.

I videon nedan går vi Kalkgatan i mjuk februarisnö. Vill du se gatan i sommarkläder klickar du här.

 

 


 

Taggad , , , , , ,

unik ölandshistoria på dvd

På initiativ av kontraktsprosten Gillis Danielsson köptes en 16 millimeters filmkamera in 1947. Avsikten var att skildra livet på södra Öland. I dag, 71 år senare, presenterades hela det unika filmmaterialet under en pressträff i Smedby. Filmerna ligger nu bild- och ljudbehandlade och redigerade på DVD. Det är bara att sätta skivan i datorn och backa 71 år i tiden…

Den långa produktionstiden har varit knagglig. Mellan 1947 och 1961 filmades livet på södra Öland av framför allt kyrkoherden Tage Roos, Kastlösa, komministern Sam Palmer, Vickleby, och Hugo Widequist, Södra Möckleby. Först 1975 började man redigera filmmaterialet och 1990 gavs filmerna ut på VHS. Och i dag finns de alltså på lätthanterlig DVD!

Glada miner vid dagens pressträff i Smedby. Från vänster: Sebastian Jakobsson, Lars W Andersson och Anders Åsenius. Sebastian har stått för restaurering och redigering av filmerna. Lars är projektets producent och Anders skrev manus och spelade in speakertexterna till filmerna redan 1990.

Tack vare några av kyrkans män och denna vackra 16-millimeters filmkamera från Bell & Howell kan vi i dag se vad som hände på södra Öland för 70 år sedan.

Anders Åsenius, 83, skrev speakertexterna och talade in dem till filmerna redan 1990. Hans röst ligger kvar på de filmer som nu finns på DVD.

En entusiastisk Lars W Andersson berättar om arbetet med dvd:n vid dagens pressträff i Smedby. Anders uppskattar jobbet till ”flera hundra timmar”. Av dessa har det blivit drygt två timmars film.

Av den här bilden lär vi oss hur tekniken har utvecklats från otympliga 16-millimeterskameror som laddades med film till dagens videokameror inbyggda i våra telefoner. En rulle av den blå typen på bilden rymmer ungefär en halvtimme film. I dag använder vi centimeterstora minneskort som kan rymma flera dygns videofilmning.


Faktaruta

Initiativtagare till kamerainköpet:
kontraktsprosten Gillis Danielsson.
Filmare:
kyrkoherde Tage Roos, Kastlösa
komminister Sam Palmer, Vickleby
Hugo Widequist, Södra Möckleby
Redigering och sakkunnig:
Anders Åsenius, Risinge
Historik:
1947 köps filmkameran in
1947-1961 dokumenteras människor, miljöer, händelser
1962 Upplöses Södra Ölands Kontrakt och filmerna överlåts till Södra Ölands Hembygdskrets
1975 klipps och redigeras filmerna och researcharbetet och texterna påbörjas
1990 ges filmerna ut på VHS i samarbete med Ölands Folkhögskola. Videoredigering: Bertil Jonsson.
2018 är filmerna restaurerade, redigerade och överförda till DVD.
Musik:
Ölands Folkmusikgille
Göran Nordander
DVD:ns innehåll:
Del I Mörbylånga
Del II Kastlösa, Smedby, Södra Möckleby
Del III Ventlinge, Ås
Del IV Gräsgård, Segerstad, Hulterstad, Stenåsa
Del V Vickleby, Resmo

 

 


 

Taggad , ,

16 millimetersfilmer blev dvd

Flera hundra timmars arbete har blivit flera timmars unik lokalhistoria från södra Öland. Mer i ämnet i kommande inlägg… 

 

 


 

Taggad ,

eketorp – på nytt

Apropå ett tidigare inlägg om att ”tolka om” äldre RAW-bilder… Dessa foton är tagna i mars 2012. De visades först i alvarsamt. Nu beslöt jag mig för att göra om dem, göra dem bättre. Här är det bildtextlösa resultatet:

Taggad ,

vatten nu och då

Nya vattenverket i Södra Möckleby börjar ta form.

Verket från söder. Lägg märke till de tre tankarna, antagligen för kemikalier.

Verket från norr.

Man jobbar sena kvällar på vardagarna. Något verkar ”bråttom”. Oro för tjäle är kanske orsaken? Det finns många blogginlägg om grävningarna för de nya ledningarna mellan Södra Möckleby och Grönhögen. Några av dem kan du läsa här. Och här. Och här. Och här.  Och här.  Och här.  Och här.  Och här. Vill du se verket från luften klickar du här.

Ett tidigare vattenförsörjningssystem från alvaret till Södra bruket finns fortfarande att titta på några hundra meter söder om det nya vattenverket. Alvaret överst i bild. Den stensatta kanalen tar hand om det vatten som strömmar ut ur en stensatt öppning inne i dungen. Den flera kilometer långa färden ned mot Södra bruket har börjat…

I dag gräver man denna sträcka med maskiner på några minuter. Förr tog det längre tid. Att stensätta dessa tio meter kunde nog ta flera dagar.

Här går vattnet in och ned för att sen gå under markytan ända ned till väg 136. Där går det i dagen igen för att fortsätta i nya partier stensatt kanal.

Där kanalen slutar går vattnet ned i underjorden. Slutmålet ligger nedanför skogen och bebyggelsen vid horisonten. Vill du läsa mer om det flera kilometer långa vattensystemet från alvaret ned till Södra bruket finns inlägg med länkar till ytterligare inlägg på föregångaren till denna blogg: alvarsamt. Klicka här.

Taggad , , ,

höstens utgrävning vid sandby borg går mot sitt slut

Vi här på södra Öland är mer beresta än de som bor på norra ön. Vi är också skickligare affärsmän, händigare hantverkare och vi har ett vidare och klokare perspektiv på det mesta här i livet. Och – vi är mycket rikare än ”de andra”. För några år sedan kom dessa våra egenskaper att stå oss dyrt…

De få överlevarna minns med skräck hur invånarna i Mörbylånga samlade sig en kulen vintermorgon 2015. De var beväpnade med baseballträn, studsare, knivar och hagelgevär. De for i bilkaravan med släckta lampor ned mot Södra Möckleby och 07:15 inleddes det blodiga och helt överraskande anfallet. Norrfolket tog sig in i husen och slog ihjäl allt som rörde sig, barn, kvinnor och män. De stal ingenting, gick bara systematiskt till väga i dödandet, bröt sig in i hus efter hus, i villa och koja, i dagis och skola och slog ihjäl eller sköt alla man träffade på. Klockan 07:50 var massakern över. De tog bilarna tillbaka till Mörbylånga. Sen dess har man inte pratat om ”saken”. De fick sin hämnd och livet återgick snart till det gamla vanliga…

Genom denna parafras förstår vi kanske bättre det barbariska som hände i Sandby borg för omkring 1 500 år sen, eftersom årtusenden tenderar att lägga ”ett glömskans svalkande filter” över historiens vedervärdigheter. Mayafolkets offrande av miljontals människor väcker inte samma motbjudande känslor som dagens masskjutningar och massakrer. Vikingarnas härjningar framstår som nästan romantiska i jämförelse med dagens vidriga IS-dåd.

”Det fasansfullt intressanta” med Sandby borg är alltså att vi år efter år får allt pålitligare bevis på vad som verkligen hände där ”ett skräckens dygn” nån gång under folkvandringstiden…

* * *

En insamling har gett tillräckligt med slantar för att grusa vägen ned till borgen. En bättre väg var den viktigaste förutsättningen för nya finkamningar och nu gräver, skrapar, siktar och dokumenterar ett drygt dussin entusiaster och studenter under ledning av arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay, ett namn ni kanske känner igen från utgrävningen av Albrunnaskeppet.

Ingen kan ännu med säkerhet säga vad som hände det där fruktansvärda dygnet för ungefär 1 500 år sedan, då sannolikt alla borgens invånare slogs ihjäl på det mest barbariska sätt. Man har hittat kroppsdelar och sargade skelett av yngre män och små barn, men hittills inga kvinnor. En teori av flera är att de mördade kvinnorna ligger i en massgrav i borgens närhet. Det unika med Sandby borg är – tack vare utgrävningarna – hur vi år för år kommer att förstå mer och mer av livet i borgen och dess tragiska slut. Ruta för ruta arbetar sig arkeologerna och studenterna fram genom jordmassorna inne i borgen. Höst efter höst får vi förhoppningsvis ytterligare nya sidor att läsa i boken om Ölands fascinerande men också blodiga historia…

Från borgens strand ser vi åt norr ett idylliskt landskap i bleka blå och ockra kulörer. Här fiskade man och hit kom troligen enkla handelsfartyg. På en gammal luggsliten och knappt läsbar skylt vid borgen kan vi läsa följande:

”Öland var under tiden från Kristi födelse till 1300-talet en rik bygd. På ön uppfördes under järnåldern en rad befästningar, varav flertalet byggdes under folkvandringstiden (400-550 e Kr). Sandby borg skiljer sig beträffande läge från öns övriga fornborgar. Den ligger i anslutning till stranden på ett av de ställen på Ölands östra kust, där man finner en naturlig hamn, Borgvallen, som numera är starkt raserad, har en intressant uppbyggnad. På ett par ställen kan man konstatera att dess utsida består av två lodräta, koncentriskt uppförda murar av tillhuggna kalkstensblock i kallmur, ett lägre yttre och ett något högre inre. Även insidan har en kallmurning, som till stor det är dold i rasmassor. Mot landsidan har borgen en egenartad yttre förskansning av i kretsform glest ställda stenblock. Detta antyder att Sandby borg anlagts till försvar mot från landsidan riktade anfall. I området inom borgvallen lär ha funnits spridda rektangulära och kvadratiska husgrunder.”

Västra halvan av borgen. Muren som går tvärs i bild och delar borgcirkeln i två halvcirklar är av mycket senare datum än borgen.

Från 30 meters höjd får vi bra utsikt över borgen mot norr. Högst upp i bild står bilar på den rekordstora parkeringsplatsen. Där kan det aldrig bli trångt. De stora vita ytorna på borggården är presenningar som ligger på tork.

Denna vy visar vad invånarna såg rakt åt öster: En mur och en horisont. Sandby borg är den enda öländska borgen vid havet. I dag är det runt 50 meter mellan muren och Östersjön, men under folkvandringstiden var havsnivån en hel meter högre än i dag. Vattnet skvalpade troligen kring östra murdelens fot!

Vy åt sydost. Stenröset till vänster är den till stora delar rasade borgmuren. Muren med stättan är från modern tid.

En borginvånare som ställde sig på tå för att kika söderut såg ungefär detta. Troligen levde man med sina djur i närheten av borgen och träffades i borgen för diskussioner, marknader, kanske fester – och för att söka skydd i orostider.

Arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay visar riktningen för det fortsatta jobbet. Östra Småland berättar att man så sent som i torsdags hittade två guldringar och ett guldmynt. De låg under en röd kalksten. Myntet är romerskt och slaget för kejsar Valentinianus, regent mellan 425 och 455.

I torsdags hittades även tunna skärvor av romerskt glas, skriver Östra Småland. Arkeologen Helena Victor tror att skärvorna kommer från ett romerskt kärl, det första glaskärl man hittat här.

Ännu så länge är det bara ett mindre område av borggården som grävts igenom och analyserats. Vi har alltså många spännande fynd att se fram mot framöver. Och ännu kan ingen med bestämdhet säga vad som hände här inne för 1 500 år sedan – eller varför. Det är alltså upplagt för spekulationer.

Här ser vi hur liten del av borggården man just nu fyndletar i. En total genomgrävning kommer att ta flera år.

Väster om borgen ligger stora stenar i en halvcirkelform. De var tänkta att försvåra eventuella attacker från landsidan. Tyvärr hjälpte de inte dagen för massmordet.

Ett 40-tal besökare samlade vid en av de populära guidningarna i borgen i september. I söndags kom ett 100-tal nyfikna till den specialvisning man gjorde för medlemmar i Sandby borgs vänner.

Torva för torva grävs upp.

Att få jobba vid dessa siktar måste vara en dröm för varje arkeologiintresserad. Bara tanken på att något plötsligt kan glimma till bland all jord och sand känns pirrande…

Ordning och reda. När det aktuella området är färdiggrävt läggs dessa jordkvadrater tillbaka. Se bilden nedan.

Foto från mars 2016. Jordkvadraterna från tidigare grävningar ligger åter på plats.

Siktar och högar med siktad jord.

Landskapet vid borgen är kargt och som här i vintermånaden mars är det är ofta kallt, blåsigt och ogästvänligt. Livet här för 1 500 år sedan var sannolikt hårt.

För den som ännu inte besökt Sandby borg rekommenderas en kvällsvandring i och runt borgen. Då uppenbarar sig den rätta stämningen, skuggorna blir längre, vinden avtar, tystnaden tar vid. Ändå hörs något i fjärran…

Sandby borg blir allt blåare ju mer skymningen sänker sig. Borgen är genomsyrad av rykten och vidskepelse. Somliga anser platsen ond, ja rent av farlig.

En sista solstråle dränker borgen i ett stänk gult innan den blå natten helt tar över.

Just i detta skymningsläge ger historien bakom Sandby borg bäst verkan. Vi står här i centrum av ett historiskt barbariskt massmord! Och frågorna hopar sig…

Taggad ,

solen går ned över sandby borg

Kreatur vid Sandby borg, ett ensligt ställe på Ölands ostkust. Genom sin grymma historia sätter borgen och dess omgivningar fantasin i rörelse. Ett skymningsbesök rekommenderas.

Taggad ,

dödens borg

Det skymmer snabbt över Sandby borg. Här begicks ett makabert massmord för länge länge sedan. Hittills har man i utgrävningarna endast hittat kvarlevor av unga män och småbarn. Det finns de som tror att det någonstans i borgens närhet ska finnas en massgrav för de mördade kvinnorna. De som slogs ihjäl blev liggande i den ställning de dog. Ingenting stals. Sägner berättar att området ännu i dag är ”ont och farligt och att man inte ska besöka det”. Vi berättar snart mer…

Taggad

Sandby borg visas

Till måndagens visning av utgrävningarna i Sandby borg kom ett 40-tal intresserade. Alla ses inte på bilden. Borgen har en egen hemsida, liksom en för nybildade Sandby borgs vänner.

Taggad

skrämmande idyll

Utgrävningarna av Sandby borg har återupptagits. I går flög vi över den i dag vackra idyllen som för mycket länge sen blev skådeplats för ett bestialiskt massmord. Ytterligare inlägg kommer…

Taggad

se filmen om albrunnaskeppet – i kväll!

Var du en av dem som såg invigningen av ”den nya” Albrunnastenen i våras? Eller missade du det historiska evenemanget? Strunt samma. Nu kan du se filmen om både stenen och Albrunnaskeppet. I Kastlösa skola. I kväll klockan 19:00. Biljett kostar futtiga 60 kronor. Välkommen. Mer om filmen kan du läsa här.

Taggad , ,

60 seconds: St Knuts kapell

Kapellet som ligger alldeles nära Gråborg uppfördes under 1100-talet. Det övergavs redan under 1500-talet. Kapellet har sannolikt omgärdats av en kyrkogård. Man har hittat både skelett och gravstenar runt kapellet. Alvarsamt har tidigare skrivit om Sankt Knuts kapell, du kan läsa här. Vill du även se 60 seconds om Gråborg klickar du här.

Taggad , ,

filmen om Albrunnaskeppet klar för visning i Kastlösa

Den skeppssättning som inte längre är synlig finns ändå kvar under jord – och på film! Filmen är gjord av filmfotografen Sebastian Jakobsson, arkeologen Ludvig Papmehl-Dufay och fotografen Staffan Arvegård. På onsdag 20 september klockan 19:00 kan du se den i Kastlösa skola. På bilden ser du Sebastian vid den välbesökta invigningen av den restaurerade förstävstenen i skeppssättningen i Albrunna. Inlägget om den kan du läsa här.

Taggad , , ,

skeppet som försvann

För ett år sen försvann ett skepp i Albrunna – långt upp på torra land, dessutom! Det grävdes helt sonika ned! Bilden visar skeppet från luften. Det är byggt för kanske tusen år sen. Du ser stävstenen längst till höger, prydd med en pumpa. Uppe till höger ser vi skuggorna av dem som gjorde jobbet. Skeppet, en så kallad skeppssättning, blottlades några få dagar. Sen täcktes det över med jord och försvann åter in i historiens mörka töcken. Tack och lov att det finns kameror!

Du kan se ett dussintal andra foton och läsa mer om den intressanta ut- och nedgrävningen här.
Taggad

klapphuset

Det låter som en leksaksaffär i juletider, Klapphuset. Men det är ett gammalt tvätthus, där främst kvinnor tvättade och klappade sin tvätt i Östersjöns vatten. Detta är det enda kvarvarande klapphuset av Kalmars tidigare fyra. Det är dessutom det enda kvarvarande i hela Skandinavien. Och det är verkligen sevärt, miljön är unik.

* * *

I de fyra ”tunnorna” stod tvätterskorna nedsänkta en bit i vattnet för att komma i bekvämare höjd till tvätten i vattnet.

En tunna. Jag kan tänka mig att det inte kändes alltför frestande att kliva ned i den under vintern och börja jobba med tvätten i det nollgradiga vattnet.

Väggarna går bara en kort bit ned i vattnet. Där solen skiner in ser man både vattenväxter, småfisk och maneter.

Trots att denna miljö känns helt passé används tvätt- och klapphuset än i dag. Det påstås att färger i exempelvis trasmattor blir extra klara vid tvätt i det svagt salta vattnet. Tror du mig inte är det bara att prova. Det står öppet september ut.

Klapphuset byggdes 1902-1906 och står starkt och fräscht. ”Läppstiftet” i bakgrunden restes 2002 och har redan mängder av fel och kostsamma brister.

Taggad ,
Annonser