För några år sedan hade vi inte mindre än tre glada bytomtar på besök i Södra Möckleby. Trots många kontroller har kulturorganet inte hittat en enda i år. Har vi inte varit snälla, eller…?
Det börjar likna nåt. Jag tänker på vädret. Jag tänker på våren. Blommor har slagit ut, gräset växer inte så det knakar, men väl så det syns. Men är det redan en skön grön vår? För att ta reda på det tog jag min Fuji X70 och ställde in den med filter så att den endast återger grön färg – och alla andra färger i svart-vitt.
Många säger att man kan lita på det kameran ser, även om jag själv hävdar motsatsen. Hur som helst, här är resultatet:
Jag såg en hel del grönt i detta motiv. Men det gör inte kameran. Jag misstänker att orsaken är att många gröna nyanser drar åt det gula hållet – och alltså ratas av detta filter.
Endast fläckar av grönt. Jag tyckte allt var mycket grönare än så här. Men kameran ljuger inte, säger många.
För mina ögon innehöll detta motiv ”en hel del grönt”. Men det tycker inte kameran som endast grönmålar en aning i förgrunden.
Detta motiv ser kameran och jag tämligen lika, även om jag tyckte gräset var mer eller mindre grönt överallt.
Här ser kameran betydligt mindre grönt än jag. Kanske kan det bero på att gröna motivdelar inte ”orkar igenom” filtret på stora avstånd?
Blomstergruppen har verkligen gröna blad. Blommorna är blå, som du kan se på nästa bild.
För att visa blommorna har jag här använt det filter som bara registrerar blå färg.
Endast några gröna grässtrån i förgrunden. Men jag såg mycket mera grönt!
För att kontrollera om det finns gröna nyanser som drar åt gult använder jag här ett filter som bara släpper igenom gul färg. Men jag ser ingenting som är gulgrönt, bara ett gult hotell och en gul busskylt.
Gröna blad på andra blå blommor än de ovan.
Med filter för grönt blir gräsmattan grön. Vi ser också att den i verkligheten gula takmossan drar svagt åt grönt. 
Filter för att visa gul färg. Men här ser vi inte ett uns gult i gräsmattorna, trots att dessa rimligen borde ha även gula nyanser. Tycker man. Det här med färg är inte lätt!
Nyss låg där vit snö. Nu dallrar samma mark i blått och gult och grönt. Jag blir lika ställd och fascinerad varje vår. Vågar vi tro att vintern är över nu?
Scilla eller blåstjärna.
Vintergäck – med inslag av blåstjärna.
Tusen lärkor drillade ovanför mig på väg mot Seby läge. Likadant hem. Hur orkar dessa ”virrvingar” sjunga så psykopatiskt intensivt, så entonigt, så malande minut efter minut, timme efter timme dagen lång…
Tio grader varmt. Inte en snöflinga kvar. Nä, nu ljuger jag. På vägen ned mot Seby läge ligger snövallar av norrländska dimensioner, den högsta över en meter. Livet är fullt av överraskningar, så även Öland.
Mycket snö, den största drivan är över en meter hög. Men ingenting stoppar en tidigare jämtlandsbo. Ingenting!
Samma vägstump sedd nedifrån sjösidan. När man väl forcerat dessa hinder var det i stort sett raka rör ned till Östersjön.
Med spikrakt sikte mot framtiden önskar alvarsamt2 alla sina nyfikna, roliga, knepiga, kluriga, intresserade och intelligenta svenska och utländska läsare ett riktigt Gott Nytt År. Redaktionen tror tvärt emot större delen av mänskligheten på en fantastisk framtid – den bästa på mycket länge!
Med en blick ut över de i dag soldränkta Schäferieängarna och den inramande sandreveln på Ölands sydostkust önskar alvarsamt2:s egen hustomte alla härliga läsare en riktigt God Jul!