Kategoriarkiv: insändare

Insändare

Du vet väl att du kan skriva insändare här på kulturorganet? Kraven är tre:

  • att texten handlar om sånt som rör invånarna på södra Öland
  • att den är högst 4 000 tecken lång
  • att du står för den med ditt namn

Välkommen.

Allan von Kompost
redaktionschef och
insändaransvarig

Märkt

Höj din röst!

Du vet väl att kulturorganet tar emot och publicerar dina insändare? Enda krav är att ämnet på något sätt ska röra Sydöland. Texten får vara högst 4 000 tecken lång. Minns att korta texter oftare blir lästa än långa. Välkommen att mejla din text till:

alvarsamt@yahoo.se

Allan von Kompost
redaktionschef
insändaransvarig

Märkt

Insändare: Vi har bara ett Öland

Städer finns överallt med alla problem de medför. Färjestaden har redan sönderslagna busskurer, brända bilar och otrygghet. Ölands natur ska vi vara varsamma med.

Hur blev det såhär, att alltmer resurser lagts på Färjestaden? Den senaste detaljplanen att bygga 850 bostäder är bara en i en lång rad projekt för Färjestaden med omnejd. Flytten av Systembolaget från Mörbylånga till Färjestaden var kanske den första pusselbiten. I och med att man sa ja till a, måste man sen lägga till b, sen c, och nu står vi här. Förstod de hur pusslet skulle bli till slut?

Det är svårt att kliva av en karusell när den väl gått i spinn. Svårt att säga, vi kanske skulle valt en annan väg. Svårt att säga stopp, när förtätningsvågen sveper fram. Kalmar bygger och förtätar, låt dem stå för stadsbygget. Så länge Färjestaden tillåts växa okontrollerat kommer de sluka mer och mer resurser. Någon gång måste cirkeln brytas, för ju större de blir, ju mindre kommer de bry sig om resten av kommunen. Medan energin ägnats åt Färjestaden väntar byar på östra sidan på VA, en förutsättning för nästa generation att kunna bygga en bostad. Mörbylånga Köping med omnejd har fått stå tillbaka, byarna har näst intill glömts bort. Det finns en ljusning med satsningarna på detaljplaner i Grönhögen.

Vi har bara ett Öland. En stor del av kommunen är världsarv, med Natura 2000 mark, kultur- och fornminnen. Åkermarken ger oss lantbruket, grunden för hela Mörbylånga kommun. Vi står för en betydande del av livsmedelsproduktionen i ett Sverige som redan ligger under 50% självförsörjningsgrad. Strandskyddet är 300 meter i Mörbylånga kommun, den mest restriktiva nivån. I den nya planen vill man förtäta med flervåningshus betydligt närmare än så och bygga en mur/vägg vid strandkanten. Hur har man tänkt här? Det är väl ännu viktigare i tätort att allmänheten har tillgång till strandnära natur.

Pendlingsavstånd till Kalmar? Ölandsbron klarar inte hur mycket trafik som helst. Att bygga sovstäder fungerade inte så bra i Stockholm, varför skulle det bli bättre här? Färjestaden ska bli en sommar och hamnstad. Ja det täcker ju några månader. Resten av året? Igenbommat? 850 nya bostäder belastar VA-systemet, vattenbrist är en evig diskussion på hela Öland.

Det finns en annan framtid. Pausa Färjestaden, det finns redan mer än nog med projekt i området. Skifta fokus till resten av kommunen.

Trenden har vänt, idag flyttar folk från städer, de söker sig till landet, till mindre orter, där bykänslan finns kvar och man kan bo granne med maten och naturen. Man söker en plats där tryggheten och lugnet ger livet en djupare mening. Med fiberbredband kan man jobba på distans, något som alltfler upptäckt med Coronarestriktionerna. Vi ser trenden i syd. Inflyttningen av fågelskådare, golfare, konstnärer och naturälskare gör att företag etableras och växer. Vi har inte lika storvulna planer, men jag är övertygad om att vi kan få byarna och köpingen att blomstra igen. En levande landsbygd genererar också skatteintäkter.

Vem ska vi bygga för? Någon som redan förälskat sig i vår unika natur? Eller stadsbon som kan bo var som helst? Vi har bara ett Öland.

Eva Dillner
Grönhögen

Märkt , , ,

INSÄNDARE: Glansbygdens räddning

Dagens insändare tar upp det alltid aktuella ämnet ”hur rädda glesbygden?” Läget är akut för södra Öland, menar skribenten Claes Elinder. Om bara 20 år kan södra ön ha mist sin sista bofasta invånare! Ett tiotal skyddsregler lamslår utvecklingen och strandskyddet hämmar nybyggande, menar Claes. Han föreslår bland annat punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen. Han vill också slå ett slag för ett nytt kommunalskattesystem.

*****

Det är inget fel på Sveriges glesbygd, glansbygden! Det är fel på spelreglerna för glansbygdens möjligheter att överleva.
Under 6 000 år har våra lantbrukare mejslat fram den kulturbygd som vi i dag fortfarande har kvar lite här och var i vårt land. Samtidigt – i det fördolda – pågår en total utplåning av det småskaliga jordbruket i Sverige och en decimering av glansbygdens befolkning. Detta underlättas av lagar kombinerade med en visionslös styrning av glansbygden.

Under 1800-talet arbetade nästan hela befolkningen inom jordbruksnäringen. 1920 hade andelen sjunkit till halva befolkningen. I dag återstår endast en spillra av glansbygdsbefolkningen. Inom bara några årtionden har vi kanske endast ett fåtal superstora rikslantbrukare kvar och det i en tid då Sveriges självförsörjningsgrad är under femtio procent. Vår utsatthet i en krissituation är högst alarmerande.

För Sydöland är loppet snart över. Omkring år 2040 finns sannolikt inte längre några bofasta kvar överhuvud taget – möjligen en eller annan storbonde. Bygden blir en tummelplats enbart för sommarturister. Kulturvärldsarvet – Södra Ölands Odlingslandskap – som har sin grund i det småskaliga jordbrukets samverkan med naturen – kommer då sannolikt att förlora sin världsarvstatus.

Trots högljudda protester från den kvarvarande bofasta befolkningen under minst ett halvt sekel händer i praktiken ingenting. Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen svarar med tystnad och fortsätter framgångsrikt att utplåna bygden samtidigt som kommunen satsar helhjärtat på att utveckla centralorten Färjestaden. Seriösa planer smids redan bland de bofasta på Sydöland att anlita EU-domstolen för mänskliga rättigheter och be om hjälp. Samerna har minoritetsskydd. Det borde även våra kvarvarande lantbrukare ha.

I en debattskrift från 2020*beskrivs myndigheternas kulturutrotning utifrån ett öländskt perspektiv. Svenska politiker, myndigheter och domstolar har själva fastnat i sin egen planterade snårskog av regelsystem som lamslår den svenska glansbygden.
På Sydöland finns idag minst ett tiotal skyddsregler som tycks ge i första hand kommunen, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket fria händer att förhindra all utveckling. Strandskyddet, Natura 2000, Världsarvsreglerna, Arkeologiska skyddsregler är några av bestämmelserna. Ny bebyggelse tillåts knappt på Öland – utom i Färjestaden och Borgholm och på några få andra platser. Den bofasta befolkningen och kulturen dör.
Vi är övertygade om att de flesta svenskar vill ha kvar en levande glansbygd. Men detta kräver mod, nytänkande och handlingskraft.

Undertecknad föreslår att följande åtgärder utreds och genomförs:

* Inför kommunalskatt som utgår från var du vistas under året. I dag kan du bo tio månader i din sommarstugekommun och två i den kommun du är skriven och endast betala kommunalskatt till den sistnämnda – trots att du får mängder av service av din sommarkommun.
* Riksdag och regering tar fram en handlingsplan för hur den svenska glansbygden skall räddas och utvecklas.
* Budgetera 20 miljarder kronor extra per år under 20 år för investeringar i glansbygden.
* Skapa punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen så att människor kan bygga och bo där de önskar.
* Sänk kommunalskatterna inom glansbygden tills den kommunala servicen på landet motsvarar den i stad.
* Inför differentierade arbetsgivaravgifter som man har i Norge.
* Sänk drivmedelsskatten för glansbygdsboende. Elbilar ges fri el.
* Låt kommuner med naturfyndigheter såsom vattenkraft och malm behålla en större andel av vinsten.
* Sänk kostnaderna för att driva industrier och företag inom glansbygden.
* Tillåt olika kommunalskatteuttag inom en kommun. En kommundel som är i behov av stöd för sin utveckling skulle på så sätt locka nya bosättare med en låg skatt under exempelvis en tioårsperiod.

Sydöland februari 2021

Claes Elinder

* Rädda Sydöland – ett svenskt glesbygdsdrama av Claes Elinder. Boken är slut på förlaget, men kan läsas och hämtas hem på nätet

Märkt , ,

Skriv insändare på alvarsamt2

Du vet väl att kulturorganet tar emot bra insändare? Med bra menar vi texter som kan vara av intresse för oss som bor på södra Öland. Kulturorganet hyllar tanken på alla människors lika värde. Vi hävdar i alla sammanhang religions- och yttrandefrihet. Därför måste språket vara fritt från förljugna personangrepp och rasistiska inslag. Saklig kritik och personliga åsikter är en sak, fula grepp och råa lögner en annan.

Kulturorganet tillåter sig att korta insända texter. Maxlängden är 4 000 tecken. Vi kan inte nog betona vikten av att skriva kort. Då når du flera läsare än om du blir långrandig. Som tidigare taltidningsredaktör strök jag en gång ned en hel ledarsida till en enda mening. ”Den bästa ledarsidan på länge”, tyckte många läsare. Vad ledarskribenten tyckte har jag glömt…

En första insändare publiceras i veckan. Den rör verkligen livet på södra Öland.

Du mejlar din insändare till: alvarsamt@yahoo.se

Allan von Kompost
redaktionschef och
insändarredaktör

Märkt

Bloggen öppnar för insändare!

Kulturorganets ambition är ständig utveckling. Som ett led i dessa strävanden införs i dag en ny möjlighet för dig som läsare: Insändarsidan. På den kan du tycka till om allt, från bagateller som världspolitik till viktiga frågeställningar om exempelvis knappar med två hål, knappar med tre hål, knappar med fyra hål – och knappar utan tre hål, knappar utan fyra hål och så vidare.

Mejla din insändare till: alvarsamt@yahoo.se

Först ut på den nya insändarsidan blir ”Positiva Gunnar i Degerhamn”.

 


Vad är det för land vi lever i!? Och vad fanken ska man på den här gudsförgätna ön att göra? Man hann bara hit så började eländet. Hur långt ska blötläggningen få fortgå – egentligen? En gång i maj regnade det. Sen stod det inte på förrän det var dags igen, 10 juli. Då föll massor med droppar. Och i dag upprepas bedrövelsen: Två regnskurar med bara några timmar emellan. Sammanlagt fem minuter! Var går smärtgränsen? Ska detta verkligen tolereras? Och detta på Öland – solen och vindarnas ö! Vad fanken gör regeringen? Och vad sysslar oppositionen med, egentligen? Skvatt intet tycks det som. Det är inte mycket vi optimister har att glädjas över. Nu blir det till att sitta inne och lägga patiens medan regnet vräker ned. Att man aldrig ska få vara glad!

”Positiva Gunnar i Degerhamn”

 

 

 


 

Märkt