Dagens insändare tar upp det alltid aktuella ämnet ”hur rädda glesbygden?” Läget är akut för södra Öland, menar skribenten Claes Elinder. Om bara 20 år kan södra ön ha mist sin sista bofasta invånare! Ett tiotal skyddsregler lamslår utvecklingen och strandskyddet hämmar nybyggande, menar Claes. Han föreslår bland annat punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen. Han vill också slå ett slag för ett nytt kommunalskattesystem.
*****
Det är inget fel på Sveriges glesbygd, glansbygden! Det är fel på spelreglerna för glansbygdens möjligheter att överleva.
Under 6 000 år har våra lantbrukare mejslat fram den kulturbygd som vi i dag fortfarande har kvar lite här och var i vårt land. Samtidigt – i det fördolda – pågår en total utplåning av det småskaliga jordbruket i Sverige och en decimering av glansbygdens befolkning. Detta underlättas av lagar kombinerade med en visionslös styrning av glansbygden.
Under 1800-talet arbetade nästan hela befolkningen inom jordbruksnäringen. 1920 hade andelen sjunkit till halva befolkningen. I dag återstår endast en spillra av glansbygdsbefolkningen. Inom bara några årtionden har vi kanske endast ett fåtal superstora rikslantbrukare kvar och det i en tid då Sveriges självförsörjningsgrad är under femtio procent. Vår utsatthet i en krissituation är högst alarmerande.
För Sydöland är loppet snart över. Omkring år 2040 finns sannolikt inte längre några bofasta kvar överhuvud taget – möjligen en eller annan storbonde. Bygden blir en tummelplats enbart för sommarturister. Kulturvärldsarvet – Södra Ölands Odlingslandskap – som har sin grund i det småskaliga jordbrukets samverkan med naturen – kommer då sannolikt att förlora sin världsarvstatus.
Trots högljudda protester från den kvarvarande bofasta befolkningen under minst ett halvt sekel händer i praktiken ingenting. Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen svarar med tystnad och fortsätter framgångsrikt att utplåna bygden samtidigt som kommunen satsar helhjärtat på att utveckla centralorten Färjestaden. Seriösa planer smids redan bland de bofasta på Sydöland att anlita EU-domstolen för mänskliga rättigheter och be om hjälp. Samerna har minoritetsskydd. Det borde även våra kvarvarande lantbrukare ha.
I en debattskrift från 2020*beskrivs myndigheternas kulturutrotning utifrån ett öländskt perspektiv. Svenska politiker, myndigheter och domstolar har själva fastnat i sin egen planterade snårskog av regelsystem som lamslår den svenska glansbygden.
På Sydöland finns idag minst ett tiotal skyddsregler som tycks ge i första hand kommunen, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket fria händer att förhindra all utveckling. Strandskyddet, Natura 2000, Världsarvsreglerna, Arkeologiska skyddsregler är några av bestämmelserna. Ny bebyggelse tillåts knappt på Öland – utom i Färjestaden och Borgholm och på några få andra platser. Den bofasta befolkningen och kulturen dör.
Vi är övertygade om att de flesta svenskar vill ha kvar en levande glansbygd. Men detta kräver mod, nytänkande och handlingskraft.
Undertecknad föreslår att följande åtgärder utreds och genomförs:
* Inför kommunalskatt som utgår från var du vistas under året. I dag kan du bo tio månader i din sommarstugekommun och två i den kommun du är skriven och endast betala kommunalskatt till den sistnämnda – trots att du får mängder av service av din sommarkommun.
* Riksdag och regering tar fram en handlingsplan för hur den svenska glansbygden skall räddas och utvecklas.
* Budgetera 20 miljarder kronor extra per år under 20 år för investeringar i glansbygden.
* Skapa punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen så att människor kan bygga och bo där de önskar.
* Sänk kommunalskatterna inom glansbygden tills den kommunala servicen på landet motsvarar den i stad.
* Inför differentierade arbetsgivaravgifter som man har i Norge.
* Sänk drivmedelsskatten för glansbygdsboende. Elbilar ges fri el.
* Låt kommuner med naturfyndigheter såsom vattenkraft och malm behålla en större andel av vinsten.
* Sänk kostnaderna för att driva industrier och företag inom glansbygden.
* Tillåt olika kommunalskatteuttag inom en kommun. En kommundel som är i behov av stöd för sin utveckling skulle på så sätt locka nya bosättare med en låg skatt under exempelvis en tioårsperiod.
Sydöland februari 2021
Claes Elinder
* Rädda Sydöland – ett svenskt glesbygdsdrama av Claes Elinder. Boken är slut på förlaget, men kan läsas och hämtas hem på nätet
