Kategoriarkiv: landsbygdsutveckling

Djärv gissning: ”Huse” blir ”dubbelhuse”

Den parkeringsplats nära vägen till Cementas kalkstensbrott vi tidigare berättat om får snart en ny byggnad, en åsikt vi bygger på ett underlag av dagens foton. Av byggmateriel och allehanda tillbehör att döma utesluter vi teorier om kärnkraftverk, parkeringshus eller nytt kommunhus, utan dristar oss i stället till att slå till med den djärvaste av gissningar: En toalett – till och med en gammaldags torrtoa med två latriner. Kulturorganet tycker idén är skitbra.

Märkt , , , , ,

P

Strax söder om avfarten till Södra bruket finns nu parkering för ett 30-tal bilar. Infarten ligger framför det lilla ”huset” på östra sidan av väg 136. Den som vill vandra härifrån till Cementas gamla stenbrott har 900 meter stillsam och bilfri förflyttning framför sig.
Foto taget innan parkeringen öppnade. I dag blockerar inte den stora stenen infarten (bakom cykeln).

Märkt , , , ,

070-147 31 94

Macken i Södra Möckleby är till salu. Kulturorganet hoppas på snabb affär, då pumpen är lika mycket byns hjärta som mataffären.
Märkt , ,

Kan medborgarförslag levandegöra hamn?

I går satt min fru och jag och drack kaffe i Degerhamns hamn. Som sällskap hade vi en yster sol och fyra minkar. Vi pratade om gångna tider, hur trevligt det var här nere för några år sen när ställplatsen var full av liv och det fanns en liten servering bakom båtladan. Ställplatsen blev till och med vald till årets bästa 2014.

Jag gör långt kort:

Sedan kom makten in i spelet och med ett enda dråpslag dödade Länsstyrelsen, framgent kallad Nejmyndigheten, hela hamnlivet, ja mer än det. Nejmyndigheten sa nej till kommunens givna dispens från strandskyddet. Ställplatsen tvingades stänga, hela området förvandlades från ”livslevande område” till ”evig öken”. Den lilla markplätt Nejmyndigheten ansåg så viktig att strandskydda ligger i dag öde. Den timme vi satt här nere såg vi inte en enda människa där. Periodvis sitter vi ofta här och ytterst sällan ser vi mänsklig närvaro. Nån enstaka gång rastar nån sin hund här. Nejmyndigheten visade musklerna, men bättre än muskler är ofta aktiva hjärnceller.

Nejmyndighetens beslut sänkte också omsättningen i dåvarande livsmedelsbutik i Södra Möckleby. Den tappade en stor del kunder och gick några år senare i konkurs. Bra jobbat, Nejmyndigheten! Ni är med och stöttar bygget av servicehuset i hamnen, sen slår ni sönder ställplatsen, utvecklingen och framtidstron med storsläggan.

Jag gör långt ännu kortare:
Ett medborgarförslag föreslår nu att åter öppna ställplatsen i Degerhamns hamn. Det skriver Barometern i dag.

Makten i Kalmar kan visa sig ickediktatorisk om den verkligen låter bli att bygga Bananen. Nejmyndigheten har här chansen att visa att man kan tänka om – och tänka rätt.

Fortsättning följer…

Sune Flisa
chefredaktör

Några av många tidigare inlägg i fallet kan du läsa här och här och här och här.

Märkt , , ,

Föröken eder!

Denna uppmaning ser man lite här och var på södra Öland.
Märkt

Äntligen en riktig sittmöbel!

Som Shimla News redan har berättat har alltså Mörbylånga kommun placerat ut en sprillans ny sittmöbel vid gamla boulebanan i Grönhögen. Kommunen och byn är att gratulera. Nu återstår att se om möbeln får stå ute året runt – en förutsättning för god besöksfrekvens.

Möbeln har till och med grill. Här fattas bara en entrecôte och ett glas rödtjut.
Gruppen är intelligent placerad. Här är ofta nästan vindstilla trots ständig pålandsvind. Ju flera löv som slår ut, desto lugnare blir det.
Den tidigare sittmöbeln i förgrunden. Den var så liten att om en vuxen människa lyckades åla sig in på sätet kom hen aldrig upp igen.

Märkt , ,

INSÄNDARE: Glansbygdens räddning

Dagens insändare tar upp det alltid aktuella ämnet ”hur rädda glesbygden?” Läget är akut för södra Öland, menar skribenten Claes Elinder. Om bara 20 år kan södra ön ha mist sin sista bofasta invånare! Ett tiotal skyddsregler lamslår utvecklingen och strandskyddet hämmar nybyggande, menar Claes. Han föreslår bland annat punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen. Han vill också slå ett slag för ett nytt kommunalskattesystem.

*****

Det är inget fel på Sveriges glesbygd, glansbygden! Det är fel på spelreglerna för glansbygdens möjligheter att överleva.
Under 6 000 år har våra lantbrukare mejslat fram den kulturbygd som vi i dag fortfarande har kvar lite här och var i vårt land. Samtidigt – i det fördolda – pågår en total utplåning av det småskaliga jordbruket i Sverige och en decimering av glansbygdens befolkning. Detta underlättas av lagar kombinerade med en visionslös styrning av glansbygden.

Under 1800-talet arbetade nästan hela befolkningen inom jordbruksnäringen. 1920 hade andelen sjunkit till halva befolkningen. I dag återstår endast en spillra av glansbygdsbefolkningen. Inom bara några årtionden har vi kanske endast ett fåtal superstora rikslantbrukare kvar och det i en tid då Sveriges självförsörjningsgrad är under femtio procent. Vår utsatthet i en krissituation är högst alarmerande.

För Sydöland är loppet snart över. Omkring år 2040 finns sannolikt inte längre några bofasta kvar överhuvud taget – möjligen en eller annan storbonde. Bygden blir en tummelplats enbart för sommarturister. Kulturvärldsarvet – Södra Ölands Odlingslandskap – som har sin grund i det småskaliga jordbrukets samverkan med naturen – kommer då sannolikt att förlora sin världsarvstatus.

Trots högljudda protester från den kvarvarande bofasta befolkningen under minst ett halvt sekel händer i praktiken ingenting. Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen svarar med tystnad och fortsätter framgångsrikt att utplåna bygden samtidigt som kommunen satsar helhjärtat på att utveckla centralorten Färjestaden. Seriösa planer smids redan bland de bofasta på Sydöland att anlita EU-domstolen för mänskliga rättigheter och be om hjälp. Samerna har minoritetsskydd. Det borde även våra kvarvarande lantbrukare ha.

I en debattskrift från 2020*beskrivs myndigheternas kulturutrotning utifrån ett öländskt perspektiv. Svenska politiker, myndigheter och domstolar har själva fastnat i sin egen planterade snårskog av regelsystem som lamslår den svenska glansbygden.
På Sydöland finns idag minst ett tiotal skyddsregler som tycks ge i första hand kommunen, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket fria händer att förhindra all utveckling. Strandskyddet, Natura 2000, Världsarvsreglerna, Arkeologiska skyddsregler är några av bestämmelserna. Ny bebyggelse tillåts knappt på Öland – utom i Färjestaden och Borgholm och på några få andra platser. Den bofasta befolkningen och kulturen dör.
Vi är övertygade om att de flesta svenskar vill ha kvar en levande glansbygd. Men detta kräver mod, nytänkande och handlingskraft.

Undertecknad föreslår att följande åtgärder utreds och genomförs:

* Inför kommunalskatt som utgår från var du vistas under året. I dag kan du bo tio månader i din sommarstugekommun och två i den kommun du är skriven och endast betala kommunalskatt till den sistnämnda – trots att du får mängder av service av din sommarkommun.
* Riksdag och regering tar fram en handlingsplan för hur den svenska glansbygden skall räddas och utvecklas.
* Budgetera 20 miljarder kronor extra per år under 20 år för investeringar i glansbygden.
* Skapa punktvisa expansionszoner för bebyggelse vid stränder i mindre samhällen så att människor kan bygga och bo där de önskar.
* Sänk kommunalskatterna inom glansbygden tills den kommunala servicen på landet motsvarar den i stad.
* Inför differentierade arbetsgivaravgifter som man har i Norge.
* Sänk drivmedelsskatten för glansbygdsboende. Elbilar ges fri el.
* Låt kommuner med naturfyndigheter såsom vattenkraft och malm behålla en större andel av vinsten.
* Sänk kostnaderna för att driva industrier och företag inom glansbygden.
* Tillåt olika kommunalskatteuttag inom en kommun. En kommundel som är i behov av stöd för sin utveckling skulle på så sätt locka nya bosättare med en låg skatt under exempelvis en tioårsperiod.

Sydöland februari 2021

Claes Elinder

* Rädda Sydöland – ett svenskt glesbygdsdrama av Claes Elinder. Boken är slut på förlaget, men kan läsas och hämtas hem på nätet

Märkt , ,

Inloppet fördjupas

Nu muddras inloppet till Grönhögens hamn.
Skopor, stenbumlingar och maskiner.
Samma slags stenbumlingar som användes till pirbygget ska användas i hamnen. Men var vet jag inte.
Märkt ,

Sittmöbel vid bästa havsutsikten

Strax väster om Södra bruket står detta bord med stolar och med södra Ölands magnifikaste havsutsikt. Den ovane bör tänka på de oerhört branta sluttningarna ned mot havet. På sina ställen är de direkt livsfarliga. Och stigen går nära kanten; ett felsteg och du är död.
Märkt ,

Fyra soffor i Smedby – men inget bord!

– Ska man sitta här och bara glo på varandra? undrar Sune Flisa. Var placera tallriken, harsteken, whiskyflaskan, ölkruset, fågelkikaren, ”Klockan klämtar för dig”, bibeln och kaffetermosen?
Samma här. Sitta här och starrbliga mot fjärran utan bord!? Svenska kyrkan är ett genomkapitalistiskt bolag som har råd med några bord, menar Sune Flisa och tipsar om Kupan och Blocket.

Kyrkogården i Smedby får underkänt i Sune Flisas kommande kartbok Var så god och sitt – på Öland.

– Endast sittmöbler räcker inte. Var ska du placera rådjurssteken? Ska du sitta dubbelvikt för att nå ner till tallriken på gräsmattan och inte kunna andas? Svara mej! skriver Sune i en artikel i tidningen Shimla News, som avsatt fem reportrar att följa den turistiska kräftgången på södra Öland. Kvintetten menar att Mörbylånga kommun har nått the tipping point, att slaget är förlorat.

”Utan sittgrupper, papperskorgar, soptunnor och cykelled krälar sig kommunen tillbaka in i forntiden”, skriver en av dem i samma tidning.

Märkt ,

Snacka om sittplatser!

Här vid fotbollsplanen på Alunvallen finns verkligen sittplatser för trötta ben. Dock lär det dröja innan det finns spel att titta på. Tyvärr finns inga bord till dessa bänkar. – Hade dom funnits hade denna sittverktygsradda fått högsta betyg i min kommande bok ”Var så god och sitt – på Öland”, säger Sune Flisa i en uppföljningsartikel i tidningen Shimla News.
Märkt ,

Fungerar Öland bara på sommaren?

Politiker, ölänningar, invandrare, sommarboende – vakna! Varför stängs Öland ned så snart sommaren är över? Finns ingenting att värna under senhöst och ”vinter”? Vem fattar alla tokiga beslut om ”att ta bort och stänga ned”? Det kan röra sig om sittmöbler, det kan handla om papperskorgar och soptunnor.

Fotoexemplet nedan vid Torngårdsvägen är bara ett exempel. Papperskorgar är också borttagna vid exempelvis den stora rastplatsen i Blåsut. I Seby läge finns plötsligt varken papperskorg eller soptunna. Varför? Dessa ställen besöks året om, igen och igen.

På alla dessa platser ser jag ofta människor rasta. Och vi vet hur människan funkar, finns ingenstans att slänga skräpet hamnar det förr eller senare i naturen. Därifrån blåser det mot kusten och hamnar i havet. Varför gör ni/vi så?

Se denna skakande video.

Rastplatsen vid Torngårdsvägen öster om Södra Möckleby. På stolpen till vänster satt sommartid en papperskorg, visserligen alltid överfull, ofta ”läckande”. Men nu är den puts väck. Och skräpet hamnar på backen.
Vilka vill ha det så här?

PS. Häromdagen läste jag Nätverk Sydölands lista med ”hundratals” viktiga punkter att förverkliga. Till dessa borde fogas ”att hålla skiten ifrån sig”. Det är den civiliserade människans främsta signum.

Märkt , ,

I röret…

Karl X Gustavs mur som i väster inte ens får ”störas” medan den rasar samman till en 1,3 kilometer lång stenhög i öster.

Snart visar vi filmen Muren som inte får störas. Den bör bli en ögonöppnare för Myndighetssverige, politiker, kungahus, turistorganisationer, ity den dubbelmoral den blottlägger är svår att överträffa. Videon ingår i den granskande serien Staffan ifrågasätter.

Märkt , ,

Trädplantering vid Ventlinge kyrka

Almsjukan har slagit hårt mot Öland. Men nu står nya träd på var sida av vägen upp mot Ventlinge kyrka. På kyrkogården finns en soffa för gamla och trötta att vila i. Men bord saknas… Minns herrens ord: En soffa utan bord ger poängavdrag vid… Tja, det kan vi ta sen.

Kartboken om sittmöblerna på Öland snart klar

”Jag har jobbat hårdare än Strindberg den senaste tiden. Kartboken är snart klar, bifogar delar av korrekturet. Ståupparna på Öland ska få vad dom tål. Titeln blir: Var så god och sitt – på Öland. Visst är den genial. Skicka 100 000 i förskott!
/Sune”

Detta korta brev anlände just med brevduva ”Oscar Claes 33” från Sune Flisa i Shimla. Kanske bör berättas att Sune kände sig nödgad att avbryta jul-och-nyårsfesten för att, citat: ”Världen måste förstå allvaret, ingen annan än jag kan rädda den!”

Vi andra har just satt oss vid bordet för en enklare meny: stekt rådjurssadel med champagnekokt Chopinpotatis i brynt rensmör med grönmurklor, svart tryffel och vit saffran – allt insvept i förvälld siamesisk ostronost, doppad i crême noisette bleu med lamellstekt whiskytillsats. Till detta dricker vi Ingvars 80-procentiga Julmys och skumpa 2009 Cuvée Sir Winston Churchill för sketna 1 750 kronor pavan.

Åter till ämnet. Sune bifogar två foton (ska sanningen fram förstår vi inte hur han hinner med allt). Sune kräver att vi publicerar dem, liksom hans bildtexter. Vi gör så men måste med eftertryck poängtera att vi frånsäger oss allt ansvar, så väl mänskligt och juridiskt som litterärt.

Flera korrektur på boken Var så god och sitt – på Öland lär vara på väg från Shimla…

***

Bristen på sittmöbler på södra Öland har nu tvingat så kallat vanligt folk att agera, att stå upp mot tillvarons hemskheter, att ta lagen i egna händer. Det jäser och pyser, ordet revolution nämns allt oftare. Här ser vi senaste exemplet på ”folklig vrede”, en sittmöbel fastskruvad i bryggan i Grönhögens hamn. Kulturorganet hoppas skruvarna är extremt långa så inte ”ståuppmaffian” rycker bort stolen för vintersömn så snart mörkret faller. Den som lever får se… Mer om ”ståuppmaffian” kan du snart läsa i boken ”Var så god och sitt – på Öland!”
Multimiljardföretaget Svenska kyrkan AB visar ingen större människokärlek på den nästan hektarstora kyrkogården i Gräsgård. En enda enkel palliknande bänk erbjuds dom många gånger gamla, sjuka och trötta kyrkogårdsbesökarna. Sitt för fan inte här och fika och trivs! lyder herrens budskap. Pallen rymmer två personer, men så här i coronatider bara en. Att sittmöbeln ännu inte är intagen för vinterförvaring beror sannolikt på de jordfasta benen. Dock är sitsen löstagbar. Därför tas den troligen in för övervintring vilken sekund som helst. Herrens vägar är som bekant outgrundliga.

Märkt

Jag blir superkommunikatör på Ölands kommunalförbund!

I natt jag drömde… Jag drömde att det var ordning på leden, på cykelleden Fyr till fyr. Den gick verkligen från fyr till fyr och ingen politiker stod i talarstol och sa att leden var nästan färdig trots att det saknades flera mil. Och Trafikverket skötte sig och gick inte med på att landsväg kan kallas cykelled. Och inte fattades det minst tre mil led på södra Öland, utan allt var fixt och färdigt och snyggt och härligt, och leden slingrade sig fram som en smidig svart orm genom Ölands olika naturtyper. Den var en fröjd för ögat. Och för själen.

I den vevan blev jag utnämnd till kommunikatör på Ölands kommunalförbund – för att sköta marknadsföringen för den underbara cykelleden Fyr till fyr. Ja, kan ni tänka er!? Jag på Ölands kommunalförbund! Ärligt talat minns jag inte hur det gick till, men jag fick till och med titeln superkommunikatör med helt fria händer att introducera Fyr till fyr ute i Sverige och världen.

Jag började i det lilla. Varför inte satsa på vintercykling? tänkte jag. Det är nästan aldrig vinter på Öland och när folk trattar på ändan och kör av vägarna och fryser ihjäl i Sverige kan vi hoja på här som om ingenting hänt. Precis som på sommaren! Visst är det guldläge! Ja, jäklar. Snacka om pole position.

Och så gjorde jag en första skiss. Du ser den nedan. Visst är idén ganska kul? Att dra hit en massa hojare från Europa och Sverige för att veva fram här under tider då ingen brukar hoja! Om jag får säga det själv är det en kanonidé.

Men marknadsföring kräver uppställning. Ska min vintercykling gå hem måste det finnas krogar som vill ha gäster. Det måste finnas toaletter utmed leden. Det måste finnas sittmöbler…

Det går alltså inte att förverkliga min idé. Tänkte inte på det. Alltid missar man något.

Men håll med om att det var en härlig dröm.

Denna sajt spreds över världen med en väldig fart. Men när jag vaknade var den borta. Nån hade raderat den. Såna hemska människor det finns!
Märkt , , ,

Farsoten allt värre – målet allt klarare

Där cykeln står fanns fram till mitten av oktober en stor bekväm sittgrupp med plats för sex till åtta personer. Illasinnade krafter i Grönhögen gör sedan dess allt för att få stopp på hamnbesöken. Denna möbelslakt är ett led i försöken få ned befolkningsantalet i byn, gärna till noll. Men man har det inte helt lätt. Tidigare krafter i byn jobbade tvärt om. Man insåg att hamnen drog till sig folk. Därför satsade man på just hamnen med just sittgrupper. Men tiderna förändras. Nu vill man inte se en käft i hamnen och kommer det lik förbannat nån ska hen stå! Till i maj. Samma fientliga inställning till sina medmänniskor breder nu också ut sig över hela Ölands västkust. Alla flyttbara sittgrupper i Mörbylånga är också kidnappade. De grupper som sitter fast i marken står fortfarande kvar, men vanligtvis pålitlig källa berättar att destruktiva krafter jobbar för att få bort även dem, med dynamit. Deras devis lär vara ”Låt oss aldrig mer behöva se en turist eller besökare i vår by. Den vill vi ha för oss själva!” Men en gång i tiden, under Marianne Hedelins tid som ordförande i hembygdsföreningen, tänkte man helt annorlunda i Grönhögen. Se videon nedtill.
Glädjande undantag är denna klokt placerade möbel i Degerhamns hamn med plats för fyra till sex sittande besökare. Här sitter man både skönt och i lä och har utsikt över hamnen och Kalmarsund. I Degerhamn är inte målet att skrämma bort turister och besökare, tvärt om. Här jobbar man för att få hit dem, få dem att trivas, kanske stanna här för gott. Kulturorganet jagar – hittills utan framgång – sanningen bakom de motsatta målen i byar som ligger bara nån mil från varandra. Forskare nämner tänkbara faktorer till den nya inställningen som ”skadad arvsmassa” eller ”uppmuntrad främlingsskräck (xenofobi)”.

Allan von Kompost
redaktionschef

PS. Vi har just mottagit korrekturet av Sune Flisas Stoppa varenda jävel, en 456 sidor lång handbok i konsten att hålla besökare och turister borta från orter som vill vara sig själva nog. Omslaget pryds av en helt renrakad hamn, omringad med taggtråd av den modernare typen med ”rakblad”. I förgrunden ser vi snubbeltrådar till de nedgrävda minorna och över alltihop vakar en kalashnikovutrustad vakt i ett tio meter högt vakttorn, även försett med gigantiska strålkastare. Under tornet finns inhägnad med hundar och lager för handgranater och eldkastare.

I kapitlet Även kommunen kan hjälpa till med hålla rent från besökare läser vi några typiska råd:

  • Mörbylånga kommun har visat vägen genom att släcka ned vägbelysningar. Fortsätt så. Det finns nästan ingenting som upprör turister och annat löst folk lika mycket som ”evigt mörker”.
  • Tag bort alla informations- och vägskyltar på vägar och cykelleder. Ett alternativ är att använda de skyltar som redan finns. Man byter då plats på allt som går att byta, exempelvis pekar man skylt åt Färjestaden medan vägen leder till Långe Jan. På smala vägar, exempelvis ned till Långe Jan, kan hastigheten ökas till 110 och varning för skarp vänsterkurva kan i verkligheten följas av skarp högerkurva. Genom detta förfarande uppnås snart goda håll-er-borta-resultat.
  • Alla sittmöbler ute såväl som i varhus, affärer och på torg tas in i september för att sättas ut i maj. Ännu bättre är att ta in dem för att aldrig mer placera ut dem. Mörbylånga kommun arbetar åt det hållet och uppvisar lovande trend: Turismen minskar, besöksnäringen tappar kunder. Ett lovvärt grepp.
  • Skylta aldrig utmed cykelled. Ju flera som cyklar åt skogen, desto bättre. Vi som bor här vet var vi är och har ingen som helst anledning att hjälpa turister och annat löst folk. Håll all kunskap för dig själv. En ölänning tiger.

Boken är enligt våra recensenter mycket läsvärd. Den toppar redan försäljningslistan i norra Indien (हर कमीने को रोको) och väntas komma ut på svenska under våren…

Märkt ,

Sebastian Hallén svarade först på mina frågor om cykelleden

Sebastian skrev:

Jag har avsagt mig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Jag har vidarebefordrat ditt mejl till min ersättare, Berne Klysing.

***

Berne Klysing har inte svarat.

Märkt

Matilda Wärenfalk (S) svarar på mina frågor om cykelleden

Mina frågor.
Matilda Wärenfalks svar.

Matildas svar föranledde mig att genast ställa en följdfråga till punkt 12. Jag anser nämligen att summan 337 000 kronor måtte vara betydligt högre, eftersom både boende i byn och jag själv gjorde ungefär följande iakttagelser:

En grävmaskin med förare och hjälpredor jobbade i sex veckor med röjning och anläggning av ”muren”. Till hjälp hade man minst en dumper och flera andra fordon som körde bort och dit material. En annan grävare jobbade i tio veckor vid bevattningsdammen. 27 meter L-betongblock kostar också pengar liksom maskin och två jobbare som under några dagar jobbade med att skära bort delar av redan anlagd led. Mina ”icke-precisa” beräkningar landar nånstans mellan 1,5 och 2 miljoner kronor.

Matilda svarade att summan 337 000 kronor kommer från ekonomiavdelningen. Hon ska nu kolla igen.

Märkt , , , ,

I morgon: Matilda

I morgon svarar Matilda Wärenfalk (S), kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga kommun, på kulturorganets frågor om cykelleden Fyr till Grönhögen.

Hon får genast en följdfråga att jaga svaret på…

Märkt ,

Tack, sopgubbar!

Cykelleden genom skogen väster om Albrunna – en av ledens pärlor på södra ön.

Vi skriver 7 december. Det är drygt 8 grader varmt. Man har sopat cykelleden nedanför Albrunna. Den är slät som en babystjärt. Man tackar, man tackar!

Och tankarna hoppar, än dit, än hit. Tänk om hela cykelleden runt hela Öland såg ut så här, med en och annan toalett här och var, med bättre info, bättre kartor, ett visat intresse från kommunen. Då skulle Öland kunna locka fler cyklister än Bornholm, vi skulle kunna jobba med nya grepp, exempelvis underhållande cykeltävlingar, bjuda på vintercykling och stärka banden mellan cykeluthyrare, hotell, vandrarhem, cykelklubbar, krogar, konstnärer, kaféer, vägkiosker, hantverkare och andra som har något att erbjuda.

Nu har det inte blivit så. Det har bara blivit ”ett enda stort jaså”. Om ens det.

Märkt

Hans Sabelström (C) svarar på mina frågor om cykelleden

Frågorna.

Hans Sabelström (C) svarar:

Hans Sabelströms svar.

När du klickar på en text blir den kanske först inte fullstor. Stäng den då och klicka på den igen. Den visar sig då i fullstort format. Det är inte jag som hittat på denna dumhet, det har WordPress gjort.

Märkt , , , ,

Bord för barn

Det känns som vår. Temperatur: 8 grader. Måttliga vindar, grönt gräs, betande kreatur. Ett idealiskt väder för längre utflykter. En dag som denna hinner man många mil även på en enkel cykel.

Men i Mörbylånga och Grönhögens hamnar har man sen länge tagit bort alla möbelgrupper. Det hedervärda undantaget är Degerhamns hamn. Meningen är att alla besökare – som på grund av sittgruppsfrånvaron nu kommer att kraftigt minska i antal – ska stå fram till maj då möblerna åter får göra det de är tillverkade för: Få människor att sitta ned för att trivas, kanske dricka kaffe eller till och med peta i sig en enkel lunch. Men icke.

Nu jobbar man i stället hårt för att få bort besökare och turister. Sitt nån annanstans, kom för fan inte till vår hamn för att ha det mysigt och sitta och söla och slaska vid våra bord!

Trots denna inställning hittade jag i dag en sittplats med bord, inte i Grönhögens hamn, men dock ganska nära – vid gamla boulebanan. Möbeln har bara ett fel. Man bör helst inte vara längre än en meter eller så. Jag kunde dock ställa en termos på bordet för att fika stående. Vackert så!

Här kan du slå dig ned för att dricka kaffe och trivas. Bara du inte är över en meter lång.

Märkt

Kommundirektören om Fyrvägen

Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga kommun.

Kommundirektör Ann Willsund berättar i ett mejl till kulturorganet om hur det går med de förhandlingar som nämns i filmen Staffan ifrågasätter, del II. Med stor besvikelse konstaterar kulturorganet att:

  • den smala vägen till fyren inte kan breddas. Det sätter Trafikverket p för.
  • det inte finns nån lösning för cykelleden mellan Kungsgården och fyren. Men kommunen jobbar med sträckan Grönhögen-Ås.
  • enda möjliga V/A-lösning till fyrplatsen är att lägga rören i slänten bredvid vägen. Den utreds nu av Nejmyndigheten (Länsstyrelsen).
  • det inte blir fiber till fyren Långe Jan. Nejmyndigheten (Länsstyrelsen) säger nej till den, eftersom man löst frågan med luftburen fiber som fungerar bra. Men om Nejmyndigheten säger ja till rör i vägslänten kan fiber läggas i rör – i framtiden.

Så långt Ann Willsund.

***

Kulturorganet kommenterar, Sune Flisa vid pennan:

Diskussion mellan inblandade myndigheter betraktades inledningsvis av våra spioner som ”lovande”. Men det var månader sedan. Nu verkar allt hopp ute. Den sydöländska verkligheten är tillbaka med eviga nej, nej, nej, nej, nej. Det verkar gå åt pipsvängen på nästan alla tänkbara sätt i alla tänkbara frågor.

  • Trafikverkets tankelåsning är cementerad. Att hoppas på nytänk från detta obsoleta verk är förspilld energi. Bättre att tro på tomten. God Jul, förresten.
  • Cykelleden Fyr till fyr kommer även fortsättningsvis att gå mellan Långe Erik och Grönhögen, varför leden behåller sitt nuvarande namn Fyr till Grönhögen. Att kommunen jobbar med leden mellan Grönhögen-Ås ger vi inte många lingon för. Har nån snilleblixt plötsligt tänts efter tio års evigt mörker? Ska den dras från Grönhögen mot månen/Bergkvara/återvinningen i Färjestaden?
  • Nejmyndigheten kommer att säga att rören inte går att lägga bredvid vägen. Det är inte lika säkert som amen i kyrkan, det är säkrare. Skiten blir kvar vid fyren.
  • Glöm fiber i modern tid. Det finns brevduvor och Postnord.

Du som tror på en framtid, som vill utveckla, som vill se förändringar och förbättringar – flytta från Sydöland.

i all välmening

Sune Flisa
chefredaktör
härförare
realist

Märkt , , , ,

I morgon…

Ja, då sänds ett dussin frågor om cykelleden till politikerna i Mörbylånga. Kulturorganets åsikt är nämligen att någon/några måste ta på sig ansvaret för det imploderade cykelledprojektet Fyr till fyr.

I morgon kan du också hänga med på en cykeltur mellan Långe Jan och Degerhamn för att själv bilda dig en uppfattning om mitt påstående att flera mil led saknas på södra ön – och att den allra längsta delen cykelled går på vanlig landsväg.

Märkt , ,

”Projektledaren har gått hem”

Det svaret får man när man ställer frågor till Ölands Kommunalförbund om cykelledens implodering och eventuella framtid.

Därför ställer nu kulturorganet ett antal frågor om projektet till Mörbylånga kommuns politiker. Både frågor och svar kommer att publiceras här på bloggen.

En av frågorna rör cykelbron i Degerhamn. Vad kostade den synnerligen överdimensionerade skapelsen, som invigdes redan 2014?

Sex år har gått sen bron invigdes… På dessa år har man bara fått till en mil cykelled härifrån till Grönhögen. Alla andra sträckor har gått upp i rök: Mörbylånga-Bjärby = två mil. Bjärby-Degerhamn = en mil. Grönhögen-Fyren = en mil. Fyren-Enetri = en mil. Solberga-Skärlöv = en mil. Många mil av cykelleden Fyr till fyr är fortfarande allmän väg, inte cykelled.
Det insomnade projektet Fyr till fyr måste avkrävas ett politiskt ansvar. Man kan inte – som nu – ständigt hänvisa till projektledaren med förklaringen att det är endast han som vet något. 100 miljoner kronor har spenderats, varav 13 är kommunalskattekronor och 20 kommer från EU. Varför frågar inte EU om vad som pågår och inte pågår i det projekt som snart fyller tio år? Ska det bli tio år till?
Märkt ,

Folk som tänker

Ja, såna finns. Människor som tänker, alltså. Nere vid Kungsgården tar man inte in sittgrupperna och låter folk stå till i maj. Här finns inte mindre än fem grupper på covidsäkert avstånd mellan sig. Här jobbar man med turisternas bästa för ögonen.

På andra ställen, som i Grönhögen, tar man in sittmöblerna redan i mitten av oktober. De lär bli förkylda vid temperaturer under + 15 grader.

Läs här alla inlägg i ämnet.

Så arbetar tänkande människor, man tänker på andra, på besökare, på turister. Självklart ska de ha nånstans att sitta. Utan sittmöbler är det lika bra att lägga ned ambitionerna att få flera besökare till Öland. Vem vill stå från oktober till maj? Svara på den karamellen, du turistchef.
Märkt , ,

Börjar likna ett hus

Det bygge i Ventlinge som kulturorganet följer börjar nu likna ett hus…

Se tidigare inlägg här. Och här.

Märkt ,

Heligt in absurdum

På denna fyra kilometer långa och fyra meter breda kostig ska upp mot en halv miljon besökare i bil, husbil, buss och på cykel ta sig ned till fyren Långe Jan bland vandrare, kreatur, får och hjortar – år efter år efter år efter år efter år.

Ned till Fyrplatsen finns varken VA, fiber eller cykelbanor. Vatten körs dit i tankbil och skiten från toaletterna rinner ut i nån form av bassäng.

Claes Elinder, Grönhögen, tog i somras upp problemen i sin bok ”Rädda Sydöland” och kommundirektören Ann Willsund i Mörbylånga kommun har insett problematiken. Men varför är politikerna tysta om utvecklingen av södra Ölands kraftigaste turistmagnet? Nu hålls möten mellan kommunen och flera byråkratiska verk men ingenting händer utåt.

Kulturorganet presenterar snart filmen ”De heliga platserna”, ett debattinlägg om denna kostig och Karl X Gustavs mur – en mur ”som inte får störas” enligt statligt verk, trots att den är ett falsarium och på grund av statlig vanskötsel kalvar och rasar ihop till stenrösen i sin östra ände.

Känsliga tittare ombeds titta i små små sekvenser…

Läs om Kommundirektören tycker cykelleden är pinsam.

Läs om Vägen mot fyren och de förhandlingar som inletts men som inte tycks leda nån vart.

Märkt , , , ,

I röret…

Om denna obsoleta kostig ned mot fyren Långe Jan kommer snart en film här på kulturorganet. I den får du en skrämmande inblick i hur långsamt kvarnarna mal på södra Öland. På ”den lilla tarmen” färdas årligen runt 150 mil bilar och otaliga cyklister. Många vandrare går här också tillsammans med betande kreatur och får. Upp mot en halv miljon besökare från Europa och världen dras till fyrplatsen varje år, och enda ”väg” dit är denna. Vatten körs i tankbil till fyrplatsen och avloppet från toaletterna går ut i kammare nära havet. Fiber finns inte, cykelled finns inte. Kommunchefen tycker vägen är skämmig, men vad säger politikerna? Svaret är: Tystnad råder. Förhandlingar mellan stelbenta parter som Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Trafikverket och kommunen pågår men riskerar att resultera i ”ingenting”. Att ”vägen” ned till fyren dessutom inte är inlagd i det krackelerade och av politikerna totalt vanskötta cykelledprojektet ”Fyr till fyr” gör förhållandena ännu mer iögonenfallande.
Märkt , , , , , ,