Kategoriarkiv: lantbruk

doft av hav och jord

Cykeln spinner. Det är nästan vindstilla. Trots det kluckar vågorna – och till och med bryter – utanför Grönhögens hamn. 11 grader varmt. Det doftar nyvänd jord. Och hav. Det går fortfarande att äta vildäpplen. Vintern är långt borta. Mycket långt borta.

Växelplogen jobbar i den bördiga jorden ned mot Kalmarsund. Jorden doftar, vad? Det går inte att svara på. Jord doftar kort och gott jord.

De ligger där i hundratal. Härligt färgsprakande. Endast till maskarnas nytta – och mitt öga.

Om man inte såg äpplena skulle det vara svårt att säga vilken årstid vi ser på fotot.

Nästan blankvatten i Grönhögens hamn. Långe Jan i fjärran. Det är tyst.

Uppsågad smack i Grönhögens hamn. En gång i tiden var hon en vacker klinkbyggd skuta. I dag är hon bara klinkbyggd.

Färdigsnurrat. Färdigstyrt. Allt har ett slut…

Maj eller november? Runt 15 grader i solen, som ännu värmer en smula.

Det var det. Den långa resan är slut…

 

 


 

Annonser
Taggad , , , ,

tittut!

Solnedgångskvigor mellan Grönhögen och Seberneby.

 

 


 

Taggad ,

höstkreatur

Som tidigare mjölkbonde hyser jag fortfarande uppskattande känslor för alla slags kreatur. Uttrycket ”dum som en ko” är missvisande. Deras försiktiga och avvaktande sätt att bemöta främlingar tyder på gott förstånd. Nästan alla är nyfikna, men vissa tittar bort för att inte visa överdrivet intresse – eller för att de är blyga. Andra låtsas titta bort men håller järnkoll på mig med blicken på sniskan. När isen väl är bruten finns ofta ingen hejd på lusten att umgås.

Dessa charmiga ”betare” träffade jag längs Torngårdsvägen.

.

 

 


 

Taggad , ,

alla kroknar vi i hettan

Vi människor kroknar i torkan och hettan. Ängen har kroknat. I morgon ska det enligt meteorologerna bli ännu varmare än i dag…

Det är nu så hett och torrt att även den tåliga majsen börjar krokna och gulna. Vad kroknar härnäst?

 

 


 

Taggad

magert bete

Bildtext onödig.

 

 


 

Taggad

hur klara framtida torka?

Foto från luften i maj 2016. Dammen innehöll då 45 000 kubikmeter vatten.

Klimatet förändras. Vi får framöver räkna med ett lynnigare väder med stora variationer i nederbörd. Stora bördiga delar i världen har ödelagts av mångårig torka. Andra dränks i skyfall.

Naturligtvis påverkas även Öland. Vi får ytterligare en vecka med supervärme utan nederbörd, enligt meteorologerna. Denna sommar har gräset för länge sedan slutat växa. Det blir kanske inget mer hö, ingen ny ensilageskörd. Några bönder har börjat slå spannmål till korna. Det är kris. Mörbylånga kommun erbjuder sina få hektar till nödställda bönder. Många lantbrukare kommer att tvingas slakta om torkan håller i sig. Fodret räcker inte. Det som eventuellt finns är dyrt och måste troligen importeras. Det lär finnas hö i Baltikum och Danmark men det kan innehålla svinpest och oönskat ogräs. Dessutom kostar frakten skjortan. Måste Ölands lantbrukare tänka om inför framtiden? Vad händer om det blir lika torrt nästa sommar?

En lösning kan kanske vara att göra som bröderna Christer och Mattias Wahlström i Skärlöv: Att bygga en bevattningsdamm!

Trots den extrema torkan finns fortfarande vatten i den stora dammen. Men så rymmer den också sina modiga 125 000 kubikmeter, alltså 125 miljoner liter vatten.

Vattnet sugs upp från det dike som för bort regnvattnet från väg 136 mot havet. Men den samlar naturligtvis också regnvatten.

Dammens mått är imponerande: 250 x 350 meter! Vallarna är 30 meter breda i botten, 5 på toppen.

De två ”pinnarna” är nivåmätare. Vattnet från dammen går ut i nedgrävda ledningar till 115 hektar åker.

Den nyanlagda dammen såg onekligen lite ful ut med sina gråa steniga sidor. Men i dag är vallarna bevuxna och inte mår Plattöland illa av lite konstgjorda nivåskillnader!?

 

 


 

Taggad ,

vattentröst

Kulturorganets utsände på vattenspaning på bro över Åbybäcken.

Finns det nåt vatten kvar på Öland, eller har solen för länge sedan förångat det och dunstat ut ångan i rymden? Jo då, det finns faktiskt fortfarande lite vådis kvar på ön. Det visar kulturorganets vattenspaning. Men det handlar om ytterst små mängder.

När detta skrivs 9 juli spår SMHI 36 millimeters nederbörd under kommande torsdag, fredag. Men så har prognoserna sett ut under långa tider: Sannolika regn har hux flux ”försvunnit” och ersatts av en stor gul sol.

Nedan presenterar vi lite H2O-tröst för ökenrävar, uttorkade och törstiga. Vi visar också några konsekvenser av vattenbristen.

I Möckelmossen finns fortfarande vatten, men inte mycket.

Vattentillgången i Triberga mosse ser bra ut.

Pumpen vid Skärlövs hamn ger fint vatten efter bara några pumptag. Hur mycket vådis som finns där nere under brunnslocket vet vi dock inte.

I en kanal i Segerstadstrakten finns gröna växter i botten. Det finns alltså vatten – eller åtminstone fukt – i kanalbotten. Växtligheten blir brunare ju högre upp från botten den står. Troligen är kanalen helt torr inom några veckor om torkan består.

Det är i kanaler som dessa som det fortfarande finns ”åtminstone fuktighet” kvar i botten. På flygfotot ser vi ned mot fyren i Segerstad. En sommar som denna är det nog många som önskar att kanalerna som för vatten ut i havet aldrig grävdes. Observera att detta foto är taget under vintern för flera år sedan.

Bevattningsdammen i Skärlöv har en bottensats vådis kvar. Troligtvis har man använt stora delar av förrådet, eftersom säden väster om dammen ser grön och fin ut. Se fotot nedan.

Denna säd bredvid dammen är sannolikt bevattnad. Den grönskar medan obevattnade fält har mognat alldeles för tidigt och blivit ”skördegula” redan i juni.

Ett annat sädesfält, alldeles gulvitt på grund av torkan. Det är alltså moget, men troligen innehåller axen förkrympta sädeskorn.

Från bron över Åbybäcken såg vi något blått i botten… Jo då, det var vatten! Inte mycket, men vatten. Och växtligheten längs bäcken är underbart grön, fräsch, frisk. Ett normalår skulle denna frodighet synas överallt.

En redan i slutet av juni helt gul björk. Vi utgick från att större träd med sina större rotsystem har lättare att överleva torka, men nu tvivlar vi. Vi har sett ungefär lika många vissnande träd av alla storlekar.

Den här lilla björken är ännu inte helt  gul. Den bör kunna klara sig bra – om regn kommer ”snart”. Den stora frågan är vad ”snart” kan innebära.

 

 


 

 

Taggad , , ,

då var det 5 juli 2012

För sex år sedan var kulturorganet och ett 50-tal andra människor på en visning av Kungsgården i Ottenby, ni vet den där stora vita eleganta villan som ligger nån halvmil innan Öland tar slut nere vid fyren Långe Jan. Att döma av klädseln på bilderna var det inte alls lika varmt som i dag. Dessutom är gräsmattorna gröna vilket i dag känns nästan overkligt. Gröna gräsmattor!

Du som vill läsa bildreportaget från 2012 klickar här. I det träffar du också Britt Wiström. Vi tittar också in i det magnifika Ottenby Konstmagasin.

Pappa Hans Wiström vid ladugårdsknuten.

Den vackra huvudbyggnaden på Ottenby kungsgård, byggd 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall.

Visserligen börjar det kvällas men det är märkligt hur folk är påpälsade – som för vinterväder!

Pappa Hans och sonen Andreas berättar om gårdens långa historia.

Visst är det en stilren entré!?

På väg mot parken bakom huvudbyggnaden.

Enkel fasad. Räta linjer. Inget prål.

Här bodde rättaren. – Rättaren ansågs inte fin nog att få gå ut mot gården, berättade Andreas. Han skulle gå ut i riktning mot ladugården och sitt arbete där. Basta!

Huvudbyggnadens baksida.

En viss skillnad mot dagens ladugårdsbyggen!

2012 gick här 460 kor i lösdrift.

Lusthuset väster om huvudbyggnaden.

Det börjar mörkna i parken där det nybyggda lusthuset avtecknar sig i silhuett. Från det har man en vidsträckt utsikt över strandängarna ned mot havet.

 

 


 

 

Taggad ,

det ljuvliga betet

När kreaturshållande bönder planerar nödslakt då beten och vallar har stannat i tillväxt på grund av den extrema torkan finns grönskande frodiga undantag som får det att vattnas i munnen på hungriga kvigor, kor, tjurar och kalvar. Vatten är en absolut förutsättning för allt liv.

Dessa lyckligt lottade kritter huserar på en frodig ö i Triberga mosse. Hur den ser ut på vintern kan du se här. Bakom mossen ligger Triberga borg. Men den är så låg att den bara kan anas på denna bild. Vill du se den ordentligt kan du klicka här. Då får du även se detta landskap från luften.

 

 


 

Taggad , ,

vattenbete

Gräset sinar, vattnet sinar. Men Östersjön är fortfarande blöt – åtminstone i Gräsgård.

 

 


 

botta!

Flygbild från 2017. ”Gäddsjön” i Parboäng till vänster, Östersjön till höger. Bakom gäddsjön ser vi Karl X Gustavs mur och längst uppe till höger skymtar fyren Långe Jan som en liten ”nubb” vid horisonten.

Det har handlat mycket om torka och bevattning på kulturorganet den senaste tiden. Och det finns anledning att fokusera ännu mer på frånvaron av det blöta elementet. Många talar redan om att vi går mot en skördekatastrof…

Vi for till den reglerade ”gäddsjön” i Parboäng för att kolla läget. Synen som mötte oss var tankeväckande. Sjön var borta!

Redan 4 juni var det mycket lite vatten i ”sjön”.

I dag 27 juni finns inte en droppe kvar. På sjöbotten betar nu kritter. Hur mycket som torkan eller”avsiktlig tömning” är orsaken till sjöns försvinnande låter vi vara osagt.

Det frodiga gräset är det enda som minner om att det för inte så länge sedan låg en sjö här…

Som jämförelse med vattenläget i år visar vi denna bild från 21 maj 2016.

 

 


 

Taggad , , , ,

välj rätt vattenspridare för trädgården

När torkan nu fortsätter och blir än mer extrem heter räddningen bevattning. Men du måste välja rätt bevattningsmaskin för din trädgård. Alvarsamt2 hjälper dig att få ut max antal liter vådis per satsad krona. Vårt test avslöjar stora brister på de dyra maskinerna och löjligt små effekter för de billiga modellerna. Testvinnaren blev en stor överraskning – en manuell konstruktion med många år på nacken – som dessutom kan sjunga!

Maskinen ”Pelle Blå”. Tillverkad av aluminium, stål, plast, gummi. Krånglig dator, kräver mycket smörjning. Modellen är dyr och tung. Pelle Blå är ingenting för balkonglådan, utan passar bäst för trädgårdar över 10 hektar. Kräver traktor. Finns i flera olika storlekar och kostar 10 000 till 50 000 kronor och sprider lika många liter vatten per timme. Stor avdunstning på grund av dimspridning i ramp genom dysor. ”Pelle Blå” är som sagt stor och klumpig och kan inte förvaras på balkong eller i källarutrymme. Den kan inte heller – som de två nedanstående modellerna – stoppas i innerfickan eller packas ned i portfölj eller ICA-kasse.

Johanna Gul” är helt gjord av plast. Billig men med liten volymspridningseffekt. Pris runt 50 kronor. Kräver slang och kran. Sprider mellan 200 och 400 liter vatten i timmen. Ljudet är väsande och vattenavdunstningen omfattande. Kan bara rekommenderas till mycket små kryddträdgårdar/trädgårdar eller balkonglådor modell större. Till lägre tryck kan ”Johanna Gul” även användas som groggblandare.

Modell ”Sixten Blå”. Lika liten och billig som ovanstående. Material: Plast och aluminium. Kan sprida långt i förhållande till storleken men med mycket liten volymspridningseffekt, runt 300 till 500 liter i timmen. Låter mycket och hakar ofta upp sig, kräver därför tillsyn. Konstruktionen är så pass avancerad att modellen kräver civilingenjörsutbildning, alternativt trädgårdsmästarexamen på mekaniska linjen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna. Modellen kräver dessutom slang och kran. Endast för den lilla trädgården.

Modellnamn: ”Sune Flisa”. Testets överlägsna vinnare! Maskinen sprider 1 200 liter per timme i kraftiga strålar med 60 centimeters mellanrum, därför så gott som ingen avdunstning alls. Kräver bara en fylld vattentunna för snabb vattenpåfyllning – och en kopp kaffe var tredje timme för själva motorn. Allt är manuellt, ingen krånglande IT, hydraulik eller el. Modellen går inte att köpa, den hyrs till priset av 195 kronor i timmen. Modell Sune Flisa är den enda spridarmodell i världen som är tillåten att använda även under bevattningsförbud! Maskinen kan köras helt tyst, ”nynnande” eller sjungande i valfri repertoar. Alvarsamt2:s vattenspridarjury är minst sagt imponerad av modellens alla unika egenskaper: ”Trots en gammal konstruktion ger den ett outslitligt intryck”, skriver juryn i sitt slutbetänkande.

 

 


 

Taggad ,

bevattning med rötter i 1800-talet

Det har regnat några droppar. Men inte tillräckligt. Hela länets lantbruk lider under torkans ok. Konstbevattning är en del av lösningen.

Än i dag tas vatten till konstbevattning från den kanal som går från alvaret ned till Södra bruket och som kulturorganet tidigare berättat om i flera inlägg. Från källan till bruket går kanalerna och dikena flera kilometer nedför den svaga sluttningen mot Kalmarsund.

Tidigare inlägg om denna intressanta vattenväg:

Avsnitt I läser du här.
Avsnitt II läser du här.
Avsnitt III läser du här.

 

I förgrunden anar vi den stensatta kanalen som går under Kvarnvägen och sedan många hundra meter under jord innan den går i dagen igen nere vid väg 136. På grusvägen ned mot Alunvallen står en bevattningsmaskin.

Bevattningsmaskin kopplad till den gamla vattenleden ned till Södra bruket.

Bevattningsrampen rullas in mot bevattningsmaskinen med en ungefärlig hastighet av 1 centimeter per sekund. Hastigheten är naturligtvis ställbar.

Bevattningsmaskinerna kan vara datastyrda och de går att starta omedelbart eller – ofta – med timer. Vattenspridningen kan göras med flera olika slags spridare. Slangen till spridaren kan vara över 300 meter lång, och de vanligaste modellerna sprider ”tiotals kubikmeter” vatten per timme.

Här tar bevattningsmaskinen vatten från den gamla ledningen mellan alvaret och Södra bruket.

Överst i bild anar vi alvaret. Från det ser vi den stensatta kanalen ned mot Kvarnvägen och vidare ned mot Södra bruket.

 

 

 


 

Taggad ,

dagens ölandsbild 12 juni 2018

Vallmofält mellan Hammarby och Degerhamn.

 

 


 

Taggad

jordnära butik

Framlidne Staffan Petersson drev i många år en uppskattad liten butik på sin gård Strömmeln. Nu har den återuppstått. Det var med viss bävan vi gick dit. Vad skulle vi tycka om den nya saluboden? Vad skulle vi känna för den lokal som vi skrattat så gott åt Staffans historier i? Men allt kändes bra. Butiken är sig lik. Dess enkelhet är lika vacker i dag som tidigare. Och det som säljs där är gott. Vi får säkert anledning till att återkomma med ett längre reportage småningom. Just nu kan vi bara säga lycka till, Eva!

Entrén påminner om den eviga sanningen: Det enkla är det sköna.

En vägg gårdshistoria.

Visst är det skönt att se något handskrivet, något som inte spottats ut ur laser- eller bläckstråleskrivare. Tänka sig, krita på svarta tavlan!

Butiken är som tidigare obemannad. Kassan till höger, det lilla vita skåpet. Bredvid den ligger en liten växelkassa. Det bor ärligt folk här.

Femton ägg för 30 kronor.

En stall som detta väcker ofta känslor och minnen av en svunnen tid. Här kan man kosta på sig att bli en aning nostalgisk. För hur är det? Visst var det bättre förr!

 

 


 

Taggad ,

då var det 18 mars 2012

För sex år sedan besökte alvarsamt den alltid lika glade och skojfriske potatisodlaren Staffan Petersson på hans gård, Strömmelns gård i backen ned mot Dalsjö och Kalmarsund. Staffan var en av bloggens första och mest entusiastiska följare. Du kan läsa reportaget från 2012 här.

Tyvärr dog Staffan förra året. Med honom försvann en färgstark, berättarglad och entusiastisk bybo.

Staffan Petersson vid sin sorteringsmaskin för potatis.

 

 


 

Taggad

fullbelagt

Kalvar i Slagerstad.

Taggad

träby borg – tre borgar i en

Den är inte lik någon annan borg vi har sett på södra Öland. Den är inte en. Den är tre, Träby borg norr om Solberga vid Torngårdsvägen mellan Södra Möckleby och Torngård. Träby borg är lite knepig att hitta. Det finns inga skyltar som visar vägen och borgen är så pass låg att man ser den först på nära håll.

Enkel vägbeskrivning: Tag in mot Träby i Solberga. Kör till vägs ände. Kör inte in på nån gård utan parkera på p-plats till vänster. Fortsätt gå denna väg. Efter tvåhundra meter viker vägen skarpt åt höger. Efter ytterligare tvåhundra meter tar vägen slut och man får gå utmed sidan av ett större fält till vänster. Efter ytterligare 200 meter ser du ett stort stenröse på en lägda. Gå snett vänster över lägdan mot en grind. Från grinden leder en traktorväg raka spåret mot borgen. Efter ytterligare 150 meter är du framme. Och det är en vacker syn som möter dig!

Träby borg liknar inga andra borgar på Öland. Den är stor. Och den har en märklig form. Vi ser den här mot norr.

Vad vi förstår är de tre borgarna de som på bilden är markerade med grönt, gult och blått. Den vita markeringen torde vara ruinerna efter ett sentida hemman. Det ska ha anlagts i slutet av 1700-talet och haft namnet Christineborg.

Entrén till borgen på traktorvägen mellan de två åkrarna. Lövträden står ännu kala i april, vilket ger bättre överblick av borgen. Denna plats är en av få på södra Öland som vi upplevt som ”helt utan störande trafikljud”. Här är verkligen tyst, vilket förstärker känslan av att vi besöker en magisk historisk plats… 

När man går innanför borgmurarna förstår man inte helt idén med formen. Murarna går lite hit och dit över de gräsbevuxna, nästan parklika ytorna. Största delen av murarna har rasat men några korta sträckor är ännu i dag intakta. En stor och vacker snok fick oss att undra vad den gjorde här. Snokar vill ha vatten och här var torrt som snus. Men vi hittade senare en liten vattensamling strax utanför murarna. Den räcker för snoken, som såg välmatad ut!

Borgarnas diametrar är mellan 44 och 66 meter. Den mellersta anses bäst bevarad. Murarna är byggda i kalksten.

Murarna är låga i dag, eftersom de rasat under de kanske 1 500 år som gått sen de byggdes. I sin prakts dagar var murarna 7-10 meter breda!

Nu i maj skulle man nog bara se gröna trädkronor i detta perspektiv. De tre sammanbyggda borgarna ligger i nordost-sydvästlig riktning.

Vi vet inte men den nedre delen  av stenformationen kan kanske ha varit en brunn en gång i världen.

Den senaste jordbrukstekniken har danat fälten som omger borgen. Jordbruket under folkvandringstiden, då borgen byggdes nån gång mellan 400 och 550 år e Kr torde ha varit mycket enkelt. Men man vet att människan redan för 6 000 år sedan började med åkerbruk och boskapshållning i vårt lands sydliga delar. Tanken svindlar. 6 000 år… Det är 200 generationer!

Av de enorma murarna finns i dag bara små ynkliga rester.

Johannes Haquini Rhezelius, svensk arkeolog och byggnadsantikvarie, berättade 1634 att det fanns 30 husgrunder i den nordöstra borgen, 32 i den mellersta och 14 i den sydvästra. I dag syns bara någon enstaka av dessa, som denna.

Den här flera meter breda gluggen har troligen varit en av portarna i borgen. Men sannolikt var den betydligt trängre då det begav sig.

Sedan de murar vi ser här byggdes har det gått mer än 1 500 år och 50 generationer bönder har plöjt och sått här. För dig som vill se ännu mer in i historien kan vi tipsa om ett gravfält ett par hundra meter sydost om borgen med tio synliga runda stensättningar.

Taggad ,

ensamarbete

Harvning i Träby.

Taggad , , ,

traktorn

Taggad

tidigt betessläpp

betesslappKon biter i gräset på Stenåsa Camping.

Taggad

borgs ängar

”Äng är åkers moder” hette det förr. Näring från betesängen kom hem till ladugården med korna. Denna näring plockades upp från gödselrännan och spreds på åkern. Bara några hundra meter från S:t Knuts kapell i Borgs by ligger Borgs ängar. På dem slog man förr gräset och torkade det till hö. Men man skar också lövkärvar som även de torkades till vinterfoder för kreaturen. Löven tog man från de glest stående träden på ängarna.

Detta dubbelskördande krävde en viss arbetsgång. På våren räfsade man ängarna fria från nedfallna grenar och annat skräp. Stenar på väg upp ur jorden plockades bort och lades i de med tiden enorma röjningsrösena. De finns kvar än i dag. Så spreds fjolårets sensommargödsel ut på ängarna. Under sensommaren skördades höet och lövet. Sedan släpptes kreaturen ut där på bete. Kommande vår började man med räfsorna igen, och så där malde det på år efter år efter år…

I ett kommande inlägg fortsätter vi från Borgs ängar, vandrar genom en tät och storvuxen granskog och sätter kurs mot…

borgs_angar_12Ett enormt röjningsröse sannolikt innehållande flera tusen ton sten som plockats upp ur ängarna. I bakgrunden ser vi silhuetten av S:t Knuts kapell.

borgs_angar_18Enligt kung Gustav Vasa, som var mycket intresserad av lantbruk, skulle höet vara bärgat och under tak senast Olsmässodagen den 29  juli. På Borgs ängar står fortfarande några husgrunder kvar, liksom denna brunnsvippa.

borgs_angar_24Del av en av ängarna. Här finns många sittgrupper att rasta vid. Borden är gjorda av enorma kvarn- eller naturstenar. Här finns också toaletter och rastskydd med tak.

borgs_angar_04Ännu ett röjningsröse. Och ett stenkast bakom det syns ytterligare ett. Ängarna är dessutom inhägnade med vackra stenmurar.

Taggad , , ,

chokladmousse, erosion och plöjning

Varifrån kom all härlig chokladmousse som i går täckte stora delar av vägarna och åkrarna utmed kustvägen mellan Mörbylånga och Eckelsudde? Den som ville kunde spada upp hundratals kilo av den läckra varan…

cokladsno_1Enorma mängder chokladmousse – såg det ut som….

cokladsno_2Vit och brun kakao i härlig mix…

cokladsno_3Mörk kakao – och vit. Ja, såna finns.

cokladsno_4Nä, det var lite för bra för att vara sant. Den hårda vinden drev in brun sand och jord i de vita snödrivorna. Vackert på nära håll, smutsigt och fult på avstånd. Företeelsen kallas erosion, vinderosion. Undrar hur många ton prima jord som varje år blåser bort från Öland? En idé är att odla utan plöjning

Taggad , ,

tankar om vatten

dikningÖlands grundvattenproblem breder ännu i dessa regn- och snötider ut sig i bladen. I dag skriver Östra Småland om att Niclas Beermann, teknisk chef vid Mörbylånga kommun, fått kommunfullmäktiges stipendium ”för ett stort engagemang och en arbetsinsats utöver det vanliga för att hantera den akuta situationen med vattenbrist 2016”. Denna bild åskådliggör ganska bra Ölands vattenproblem. Vi ser ned mot östra sidan. Utmed åkrarnas västkanter, hitåt i bilden, löper diken. Här och var tappas dessa genom ”stuprör” ned mot havet. Totalt rinner 18 miljoner kubikmeter sötvatten ut i Östersjön – per år. Dikning behövs. Vatten behövs. Nu väntar vi på snilleblixten som löser ekvationen? Hur behåller vi bäst nederbörden på alvaret, och kan vi på något sätt ta tillvara avrinningen nere vid kusten – innan vattnet når havet? Gnugga geniknölarna! Alvarsamt2 utlovar stipendium och världsomspännande uppmärksamhet utöver det vanliga för det optimala genidraget!

Taggad , ,

magar i 16 hörn

dsc00286Den som under julen har besökt en livsmedelsaffär har kanske som jag förundrats över hur mycket vi sätter i oss under de två årsavslutande helgerna, julen och nyåret. Även kreaturen käkar så de fyra magarna står i 4 x 4, alltså 16 hörn. Vit julkorv ligger lagrad i kolossala mängder på gårdarna runt om på ön.

Taggad ,
Annonser