Kategoriarkiv: lantbruk

jordnära butik

Framlidne Staffan Petersson drev i många år en uppskattad liten butik på sin gård Strömmeln. Nu har den återuppstått. Det var med viss bävan vi gick dit. Vad skulle vi tycka om den nya saluboden? Vad skulle vi känna för den lokal som vi skrattat så gott åt Staffans historier i? Men allt kändes bra. Butiken är sig lik. Dess enkelhet är lika vacker i dag som tidigare. Och det som säljs där är gott. Vi får säkert anledning till att återkomma med ett längre reportage småningom. Just nu kan vi bara säga lycka till, Eva!

Entrén påminner om den eviga sanningen: Det enkla är det sköna.

En vägg gårdshistoria.

Visst är det skönt att se något handskrivet, något som inte spottats ut ur laser- eller bläckstråleskrivare. Tänka sig, krita på svarta tavlan!

Butiken är som tidigare obemannad. Kassan till höger, det lilla vita skåpet. Bredvid den ligger en liten växelkassa. Det bor ärligt folk här.

Femton ägg för 30 kronor.

En stall som detta väcker ofta känslor och minnen av en svunnen tid. Här kan man kosta på sig att bli en aning nostalgisk. För hur är det? Visst var det bättre förr!

 

 


 

Annonser
Taggad ,

då var det 18 mars 2012

För sex år sedan besökte alvarsamt den alltid lika glade och skojfriske potatisodlaren Staffan Petersson på hans gård, Strömmelns gård i backen ned mot Dalsjö och Kalmarsund. Staffan var en av bloggens första och mest entusiastiska följare. Du kan läsa reportaget från 2012 här.

Tyvärr dog Staffan förra året. Med honom försvann en färgstark, berättarglad och entusiastisk bybo.

Staffan Petersson vid sin sorteringsmaskin för potatis.

 

 


 

Taggad

fullbelagt

Kalvar i Slagerstad.

Taggad

träby borg – tre borgar i en

Den är inte lik någon annan borg vi har sett på södra Öland. Den är inte en. Den är tre, Träby borg norr om Solberga vid Torngårdsvägen mellan Södra Möckleby och Torngård. Träby borg är lite knepig att hitta. Det finns inga skyltar som visar vägen och borgen är så pass låg att man ser den först på nära håll.

Enkel vägbeskrivning: Tag in mot Träby i Solberga. Kör till vägs ände. Kör inte in på nån gård utan parkera på p-plats till vänster. Fortsätt gå denna väg. Efter tvåhundra meter viker vägen skarpt åt höger. Efter ytterligare tvåhundra meter tar vägen slut och man får gå utmed sidan av ett större fält till vänster. Efter ytterligare 200 meter ser du ett stort stenröse på en lägda. Gå snett vänster över lägdan mot en grind. Från grinden leder en traktorväg raka spåret mot borgen. Efter ytterligare 150 meter är du framme. Och det är en vacker syn som möter dig!

Träby borg liknar inga andra borgar på Öland. Den är stor. Och den har en märklig form. Vi ser den här mot norr.

Vad vi förstår är de tre borgarna de som på bilden är markerade med grönt, gult och blått. Den vita markeringen torde vara ruinerna efter ett sentida hemman. Det ska ha anlagts i slutet av 1700-talet och haft namnet Christineborg.

Entrén till borgen på traktorvägen mellan de två åkrarna. Lövträden står ännu kala i april, vilket ger bättre överblick av borgen. Denna plats är en av få på södra Öland som vi upplevt som ”helt utan störande trafikljud”. Här är verkligen tyst, vilket förstärker känslan av att vi besöker en magisk historisk plats… 

När man går innanför borgmurarna förstår man inte helt idén med formen. Murarna går lite hit och dit över de gräsbevuxna, nästan parklika ytorna. Största delen av murarna har rasat men några korta sträckor är ännu i dag intakta. En stor och vacker snok fick oss att undra vad den gjorde här. Snokar vill ha vatten och här var torrt som snus. Men vi hittade senare en liten vattensamling strax utanför murarna. Den räcker för snoken, som såg välmatad ut!

Borgarnas diametrar är mellan 44 och 66 meter. Den mellersta anses bäst bevarad. Murarna är byggda i kalksten.

Murarna är låga i dag, eftersom de rasat under de kanske 1 500 år som gått sen de byggdes. I sin prakts dagar var murarna 7-10 meter breda!

Nu i maj skulle man nog bara se gröna trädkronor i detta perspektiv. De tre sammanbyggda borgarna ligger i nordost-sydvästlig riktning.

Vi vet inte men den nedre delen  av stenformationen kan kanske ha varit en brunn en gång i världen.

Den senaste jordbrukstekniken har danat fälten som omger borgen. Jordbruket under folkvandringstiden, då borgen byggdes nån gång mellan 400 och 550 år e Kr torde ha varit mycket enkelt. Men man vet att människan redan för 6 000 år sedan började med åkerbruk och boskapshållning i vårt lands sydliga delar. Tanken svindlar. 6 000 år… Det är 200 generationer!

Av de enorma murarna finns i dag bara små ynkliga rester.

Johannes Haquini Rhezelius, svensk arkeolog och byggnadsantikvarie, berättade 1634 att det fanns 30 husgrunder i den nordöstra borgen, 32 i den mellersta och 14 i den sydvästra. I dag syns bara någon enstaka av dessa, som denna.

Den här flera meter breda gluggen har troligen varit en av portarna i borgen. Men sannolikt var den betydligt trängre då det begav sig.

Sedan de murar vi ser här byggdes har det gått mer än 1 500 år och 50 generationer bönder har plöjt och sått här. För dig som vill se ännu mer in i historien kan vi tipsa om ett gravfält ett par hundra meter sydost om borgen med tio synliga runda stensättningar.

Taggad ,

ensamarbete

Harvning i Träby.

Taggad , , ,

traktorn

Taggad

tidigt betessläpp

betesslappKon biter i gräset på Stenåsa Camping.

Taggad

borgs ängar

”Äng är åkers moder” hette det förr. Näring från betesängen kom hem till ladugården med korna. Denna näring plockades upp från gödselrännan och spreds på åkern. Bara några hundra meter från S:t Knuts kapell i Borgs by ligger Borgs ängar. På dem slog man förr gräset och torkade det till hö. Men man skar också lövkärvar som även de torkades till vinterfoder för kreaturen. Löven tog man från de glest stående träden på ängarna.

Detta dubbelskördande krävde en viss arbetsgång. På våren räfsade man ängarna fria från nedfallna grenar och annat skräp. Stenar på väg upp ur jorden plockades bort och lades i de med tiden enorma röjningsrösena. De finns kvar än i dag. Så spreds fjolårets sensommargödsel ut på ängarna. Under sensommaren skördades höet och lövet. Sedan släpptes kreaturen ut där på bete. Kommande vår började man med räfsorna igen, och så där malde det på år efter år efter år…

I ett kommande inlägg fortsätter vi från Borgs ängar, vandrar genom en tät och storvuxen granskog och sätter kurs mot…

borgs_angar_12Ett enormt röjningsröse sannolikt innehållande flera tusen ton sten som plockats upp ur ängarna. I bakgrunden ser vi silhuetten av S:t Knuts kapell.

borgs_angar_18Enligt kung Gustav Vasa, som var mycket intresserad av lantbruk, skulle höet vara bärgat och under tak senast Olsmässodagen den 29  juli. På Borgs ängar står fortfarande några husgrunder kvar, liksom denna brunnsvippa.

borgs_angar_24Del av en av ängarna. Här finns många sittgrupper att rasta vid. Borden är gjorda av enorma kvarn- eller naturstenar. Här finns också toaletter och rastskydd med tak.

borgs_angar_04Ännu ett röjningsröse. Och ett stenkast bakom det syns ytterligare ett. Ängarna är dessutom inhägnade med vackra stenmurar.

Taggad , , ,

chokladmousse, erosion och plöjning

Varifrån kom all härlig chokladmousse som i går täckte stora delar av vägarna och åkrarna utmed kustvägen mellan Mörbylånga och Eckelsudde? Den som ville kunde spada upp hundratals kilo av den läckra varan…

cokladsno_1Enorma mängder chokladmousse – såg det ut som….

cokladsno_2Vit och brun kakao i härlig mix…

cokladsno_3Mörk kakao – och vit. Ja, såna finns.

cokladsno_4Nä, det var lite för bra för att vara sant. Den hårda vinden drev in brun sand och jord i de vita snödrivorna. Vackert på nära håll, smutsigt och fult på avstånd. Företeelsen kallas erosion, vinderosion. Undrar hur många ton prima jord som varje år blåser bort från Öland? En idé är att odla utan plöjning

Taggad , ,

tankar om vatten

dikningÖlands grundvattenproblem breder ännu i dessa regn- och snötider ut sig i bladen. I dag skriver Östra Småland om att Niclas Beermann, teknisk chef vid Mörbylånga kommun, fått kommunfullmäktiges stipendium ”för ett stort engagemang och en arbetsinsats utöver det vanliga för att hantera den akuta situationen med vattenbrist 2016”. Denna bild åskådliggör ganska bra Ölands vattenproblem. Vi ser ned mot östra sidan. Utmed åkrarnas västkanter, hitåt i bilden, löper diken. Här och var tappas dessa genom ”stuprör” ned mot havet. Totalt rinner 18 miljoner kubikmeter sötvatten ut i Östersjön – per år. Dikning behövs. Vatten behövs. Nu väntar vi på snilleblixten som löser ekvationen? Hur behåller vi bäst nederbörden på alvaret, och kan vi på något sätt ta tillvara avrinningen nere vid kusten – innan vattnet når havet? Gnugga geniknölarna! Alvarsamt2 utlovar stipendium och världsomspännande uppmärksamhet utöver det vanliga för det optimala genidraget!

Taggad , ,

magar i 16 hörn

dsc00286Den som under julen har besökt en livsmedelsaffär har kanske som jag förundrats över hur mycket vi sätter i oss under de två årsavslutande helgerna, julen och nyåret. Även kreaturen käkar så de fyra magarna står i 4 x 4, alltså 16 hörn. Vit julkorv ligger lagrad i kolossala mängder på gårdarna runt om på ön.

Taggad ,
Annonser