Ledare: Ryssland – en pratsam jätte av deg

Det är synd att Nato inte lyder mina upprepade uppmaningar att gå in i Ukraina och kasta ut ryssen – en operation som skulle ta en vecka och spara miljoner liv. Dag efter dag får vi bevis för att den tidigare så starka stormakten Ryssland är uppbyggd av mjöl och bindemedel. Man gormar, ljuger och hotar men blir bara löjligare och svagare för var vecka som går. ”Stormakten” har blivit ett internationellt åtlöje med lekledare Lavrov i spetsen för foliehattar, hjärndöda och notoriska historieförfalskare.

Natos styrka gentemot Rysslands uppskattades före kriget som 6 till 1. I dag torde förhållandet vara 10 till 1. Några av många svaghetstecken: Putin tvingas köpa drönare av Iran och ammunition av Nordkorea, han använder långtidsdömda fångar att springa mot en säker död med nåt gammalt ww1-gevär i händerna, och han sätter snart in stridsvagnar tillverkade på 1940-talet att kriga mot dagens moderna Abrams och Leopard 2. För varje dödad soldat från lilleputtlandet Ukraina dör sju soldater från den tidigare stormakten.

Länderna runt Ryssland blir allt starkare militärt. Baltikum rustar. Och Polen rustar mest i Europa, runt 13 procent av bnp. Nordens flygvapen om 250 toppmoderna kärror, motsvarar i dag flygstridskraften i Frankrike eller Storbritannien. Det finns enorma resurser för att snabbt kunna avgöra kriget och sända Ryssland mot dess så hett efterlängtade mål: Att på så kort tid som möjligt hitta tillbaka till stenåldern.

Det är dags att upplysa lille Putin om existensen av dessa krafter, i stället för att ständigt retirera inför lögner och evinnerliga kärnvapenhot. Upplys Putin om att även väst har kärnvapen, något den lille mannen utan framtid tycks omedveten om. Häromdagen hotade även lille Medvedev att Berlin skulle bombas sönder om lille Putin greps i Tyskland. Medvedev glömmer dock att om så skedde skulle varken lille Putin, löjlige Lavrov, lille Medvedev eller storstaden Moskva finnas kvar tio minuter senare.

Den lille mannens rike imploderar. I Ryssland förespråkar statstelevisionens ankare Vladimir Solovjov att Ryssland nu måste gå fram lika hårt som Sovjet under Stalintiden. Väst bör atombombas, Polen jämnas med marken. En 12-årig rysk flicka gjorde teckning i skolan med texten ”Nej till krig” och ”leve Ukraina”. Hennes lärare anmälde flickan. Polisen kom. I dag har hon skilts från fadern. Flickan är omhändertagen av staten och pappan sitter fängslad. Han riskerar fängelse och att mista vårdnaden av dottern, som riskerar att hamna på barnhem.

Man kan tro att det jag berättar är hemska sagor från den nattsvarta medeltiden. Men detta sker i ett så kallat modernt land år 2023. Detta sker i Ryssland på grund av en liten före detta kgb-agents förvirrade världsuppfattning. Det är dags för väst och Nato att rensa! Så länge insatsen sker i Ukraina är den ett försvar av Ukraina mot anfallande fienden Ryssland. Sätt in arméerna i Baltikum och Polen och ett samlat europeiskt flygvapen så är den onda sagan historia en vecka senare.

Sune Flisa
chefredaktör
härförare

Annons

Ledare: Detaljer visar oss framtiden

Det är inte alltid de stora och dramatiska händelserna som guidar oss in i världens framtid. Detaljerna avslöjar ofta mer. Demonstrationerna mot ryssifieringen i den tidigare Sovjetrepubliken Georgien skvallrar om att Ryssland går mot undergång. Det går inte längre att med våld styra och tukta andra länder – eller ens sin egen befolkning. Stora delar av det ryska folket är tyvärr alltför hjärntvättat för att orka se sanningen. De äldre är för evigt förlorade, men det går inte längre att lura ungdomen. Internet gör det på sikt omöjligt att styra en nation genom lögner och hot. Människor i tidigare Sovjetnationer har fått korn på frihetens friska luft och kommer aldrig mer att låta sig kuvas av Putin och hans slaktare. Detta gäller även ryssarna. Det låter cyniskt men måste sägas: Ju fler äldre ryssar som dör, desto svårare får Putin att hålla lögnen vid liv.

När Putin för en tid sen delade ut guldringar till ledarna i samarbetsorganisationen OSS var det bara Belarus diktator Lukasjenko som genast satte den på sitt finger. Denna ”minimala protest” av övriga ledare säger mycket mer än upprepning av tomma samarbetsfraser och groteska hot mot eventuella nytänkare.

Vi har tidigare sett uppror i Ukraina, Belarus och Tjetjenien. Partisaner i Belarus spränger järnvägar och förstör ryska vapenleveranser till Ukraina. Sannolikt är denna nedtystade verksamhet större än nyheterna berättar. När kriget i Ukraina är över kommer motståndet i dessa länder att åter blomma upp, och det är dags för blodbesudlade fornminnensmärken som Putin och Lukastjenko och deras underordnade att fly till Sydamerika och gömma sig där to the bitter end.

Denna demokratiska utveckling kan från och med i höst gå allt snabbare då Nato-chefen Jens Stoltenberg blir bankchef och en – förhoppningsvis – tuffare efterträdare installeras. Jens har varit alldeles för vek mot den kriminella ligan i Kreml. Har man ett militärt överläge i förhållandet 6-1 ska man använda det i stället för att prata. Nato hade kunnat avsluta kriget på en vecka. Nu blir det flera år långt.

Det största hotet mot en sundare utveckling i Ryssland och dess tidigare ”lojala kamrater” stavas Donald Trump. Skulle han åter bli president har inte bara Putin utan också Trump infört ”den iskalla lögnen” som legitimt arbetsredskap inom världspolitiken. Om så skulle bli fallet måste det amerikanska folket bedömas med nya ögon. Då riskerar även USA att gå mot den mentala implodering som inom några år kommer att rasera Ryssland och Belarus och införa större frihet och starkare demokratirörelse i alla tidigare Sovjetslavrepubliker.

Den ljusnande framtid är vår!

Sune Flisa
chefredaktör

Ledare: Polisen behöver mer intelligens!

Kulturorganet har länge krävt rikspolischefen Anders Thornbergs avgång/avskedande. Orsakerna hittar du här. Efter att i ett decennium ha följt det lokala polisarbetet i ett större län i Sverige är min åsikt att polisen saknar rätt typ av personal. Man kräver exempelvis att de sökande ska ha en stark fysik. Varför? Vad ska den användas till bakom ett skrivbord? Man utbildar poliser i vapenkunskap och ger dem tjänstevapen. Varför? Förutom ett fåtal i yttre tjänst sitter lejonparten i stora polishus och noterar siffror i tabeller och bär pärmar från en korridorände till en annan.

Man sitter fast i gamla rutiner. När en kompis och jag blev attackerade av en galenpanna som försökte knivhugga oss sa polisen:
– Var så god och sitt. Nu ska vi skriva en rapport.
– Men, sa vi. Är det inte bättre att vi åker ut och haffar honom först? Han står bara hundra meter härifrån.
– Nej, rapporten först! sa polisen.
Den tog en halvtimme. Sen sa polisen:
– Nu åker vi ut och ser om vi kan hitta honom.
Ridå.

Polisens effektivitet sjunker, trots att man blivit fler och anslagen ständigt ökar. Så kallade mängdbrott avskrivs nästan automatiskt. Då handlar det om så grova brott som misshandel, stöld, skadegörelse, bedrägeri. Riksrevisionens hårda dom över polisen läser du här. Som lök på laxen tillkommer de kriminella gängen som på sikt hotar demokratin och landets säkerhet. För denna katastrofala utveckling är Anders Thornberg ytterst ansvarig. Hur man än vrider på kuttingen är misslyckandet monumentalt. Därför måste han bytas ut mot kraft som inte ständigt försvarar polisens tillkortakommanden utan sätter handling före ord och beger sig ut i den så kallade verkligheten för att synliggöra polisen.

Det tar emot att säga men i klartext menar jag att polisen är obegåvad. Man anställer för många utan tillräcklig intelligens, skaparkraft, analys- och handlingsförmåga. En artikel i Barometern får bli dagens exempel. I den uttalar sig polisens presstalesman Robert Loeffel om gjorda bedrägerier mot gamla som lurats att skicka pengar till sina barn. Robert Loeffel säger:
– De här sms:en skickas helt urskillningslöst. _ _ _ Jag själv fick ett likadant sms i går.
Efter lite ordbludder om vilka som luras fäller Robert Loeffel, presstalesman på polisen, den rent makalösa kommentaren:
– Jag gick inte på det.

Det finns många exempel på inkompetenta uttalanden av poliser. Ett som jag brukar använda som skräckinjagande exempel är den lokala polis som helt tillintetgjord fick ur sig:

– Mot denna typ av brottslighet har vi inte en chans. Vi har gett upp.
Vilken typ av brottslighet syftade han på? Jo, på ”ungdomars trimmade mopeder”. Har polisen inte ens intelligens och resurser för att stävja dessa småbrott finns rimligen ingen som helst chans till att slå ut den av intelligenta brottslingar skapade och styrda gängkriminaliteten.

Sune Flisa
chefredaktör

Väst är krigshetsare!

Du är hos tandläkaren. Han ska nu göra ett stort ingrepp, en rotfyllning.
– Jag måste borra rakt ner genom hela tanden och avlägsna roten, säger han.
– Oj då, säger du. Då vill jag ha en stor dos bedövning!
– Självklart ska jag bedöva dej, men bara med en mycket liten dos. Senare, om kanske en kvart, får du ytterligare en pytteliten dos. Slutligen, om en timme, får du en stor dos. Dessvärre är då ingreppet kanske redan över. Du får den, ska vi säga, retroaktivt!

Hur skulle du reagera inför denna förvirrande information? Behandlingen kommer alltså att göra fruktansvärt ont, men eventuell tröst är att du får full bedövning alldeles för sent…

Tanden i ovanstående drama är Ukraina. Tanden hotas av en fiende som om den inte bekämpas kommer att döda den. Fienden är den infekterade roten: Ryssland. Tandläkaren är västmakterna.

Denne tandläkare är feg. Han vill inte ge dig hela bedövningen på en gång. Man vet aldrig… Jag kan komma att behöva den själv, resonerar han. Därför får du bara lite lite lite åt gången… Som västmakterna gentemot Ukraina.

Först gav man bara några hjälmar och några buntar filtar. Sen blev det gevär. Senare även ammunition till gevären. Under tiden dog ukrainare i tusental och åter tusental. Då gav väst även några gamla kanoner. USA var givmildast, de gav och ger mycket mer än fega Europa. Tidigare Sovjetintagna länder ville ge mycket mer än sedan länge fria västländer men hindrades av Olaf Scholz och andra fegisar. USA gav slutligen Patriotrobotar och tanden visade genast läktendenser. Men hela den infekterade roten måste upp – hur ont det än gör!

Polen ville från början även skänka flygplan till Ukraina. Men övriga i väst höll emot. Kan vi förlänga plågan, ska vi göra det, var andemeningen. Polen måste i dag fråga fegisen Olaf Scholz om dom får ge bort de stridsvagnar man har köpt från Tyskland. Fegisen Scholz svarar inte. Nu hörs – äntligen! – röster om att även förse Ukraina med flygplan. Men när kommer de? I år? Om tre år när ryssen tagit över Ukraina och invaderat Baltikum och Finland och i nästa anfall siktar in sig på Polen? Sen Sverige. Sen Olaf Scholz i Tyskland. Då kommer Olaf att behöva den största möjliga spruta smärtlindring. Men hjälper den då?

Vår fege tandläkare är att likna vid väst i frågan om hjälp till Ukraina. Tandläkarens hariga handlande gör att ingreppet drar ut på tiden, kanske så länge att tanden inte går att rädda. Västs småportioner av försvarsvapen till Ukraina förlänger kriget, dödar onödigt många tusentals människor.

En duktig tandläkare bedövar omedelbart med full dos. Väst skulle kunna skicka 200 stridsvagnar, 200 flygplan och 2 000 haubitsar så är kriget över. Väst var före kriget sex gånger starkare än Ryssland militärt. I dag är stora delar av rysk försvarsmakt pulvriserad. Varför drar då väst – och vår fege tandläkare – ut på lidandet/kriget/smärtorna/ovissheten?

Vill man hårdra detta resonemang kan man påstå att väst är krigshetsare – eller åtminstone krigsförlängare – trots att det endast stöttar försvar av ett av Ryssland angripet Ukraina.

Sune Flisa
chefredaktör

Låt hjärnan rädda dig!

I dag gäller det att ha is i hjärnan. Förr räckte det att ha den i magen, men nu lever vi i andra tider. Världens farligaste människa, Donald Trump, har genom sitt eviga ljugande fått många miljoner mindre vetande att uppleva ”nåt slags ny intellektuell insikt av religiösa mått”. Han har berett den mot helvetet störtande vägen för alla slags dårar från blåhåriga miljardärskor i Florida och mystiska prinsar i Tyskland till våldsamma ligister i Brasilien. Alla dessa anser sig bedragna, beljugna, plundrade av judar, av makteliter, av George Soros, av pedofilligor med kopplingar till Clinton. Val som inte går deras väg är riggade, de är emot vaccinering, mot fred, mot krig, mot allt. De vill störta demokratin för att införa vad då? Jo, helvetet redan i jordelivet. De inser inte den sanna demokratins enorma överlägsenhet gentemot andra styrelseskick. Och inspirationskällan till denna olyckliga inkompetens stavas Donald Trump, en värdelös affärsman, en skral C-skådis, en besatt men dålig lögnare, en miserabel president och en skam för den mänskliga rasen.

2021 sa Peter Hultquist (S) att så länge han sitter kvar som försvarsminister kommer Sverige aldrig att söka Nato-medlemskap. Han höll också en domedagspredikan i SVT:s Agenda där han läxade upp nuvarande försvarsminister Pål Jonson och andra som stumma fick skåda en minister gå i taket likt en helikopter med för stark motor. I dag skiftar de i normala fall rosa Hultquistkinderna i rött då han talar sig glödhet för Nato, för USA-trupper i Sverige, för ett mycket starkare försvar. Det är inget fel i det, det är till och med vettigt, men frågan är varför ingen ser längre än till nästa vecka och varför man kan vända kappan efter vinden utan att skämmas?

Putin har visat korten under 20 års tid, alla utom de blinda såg den absolut livsfarlige Trump be guvenörer att fuska i rösträkningen. Vi såg i direktsändning att att han eldade på dårarna och inte ingrep mot dem när de gick till upplopp mot Kapitolium för att hänga hans vicepresident. Än i dag är Trump en politisk kraft. Trots utredningar som visar hans rent kriminella sidor går han fri, oåtkomlig för rättvisa och lagar. Varför? Har mänskligheten blivit blint fascinerad av dårar, brottslingar, storljugare och därför förlåter dem allt? Om ja, hur kommer det sig?

Putin håller sina hatiska tal. Han hotar om död och förintelse. Allt går exakt som planerat i specialoperation i Ukraina. Allt är västs fel. Väst består av kretiner. Ryssland är magnifikt och känner bara till ordet seger. Vi håller kärnvapnen beredda. Våra nya hypersoniska vapen Satan II går sju gånger snabbare än ljudet. Ingen kan skjuta ned dem. Men även dessa vapen är en bluff. Ukrainarna är nazister och satanister som måste förgöras. Mitt i dessa moln av aggressiv brutalitet manar Putin plötsligt till vapenvila och syns gå ensam i kyrka där han likt en rädd och osäker liten pojke tittar på den malande prästen som strör ut sina religiösa vansinnigheter likt en detonerande klusterbomb över Kiev. Då träder överraskande Putins hatiske kock fram ur ångorna från kastruller och stekpannor. Han som skapat terrororganisationen Wagnergruppen ger plötsligt uttryck för uppskattning av fienden Ukraina. ”Tunga och blodiga strider” utkämpas för att ta kontroll över staden Soledar nära Bachmut i östra Ukraina, skriver Jevgenij Prigozjin på Telegram. Han berömmer även ukrainska styrkor för att de ”hedervärt försvarar” Soledar. Samtidigt tillbakavisar han ryska uppgifter om att stora delar av de ukrainska styrkorna ska ha deserterat.

Läser jag rätt? Har Jevgenij Prigozjin eller jag blivit spritt språngande galen?

Som sagt, vi lever i helt andra tider i dag än för bara ett år sen. Nu gäller det att ha is i hjärnan. Skit i magen. Endast hjärnan kan rädda dig.

Sune Flisa
chefredaktör

Ledare: En skyddad verkstad

Medier ska granska och analysera allt som händer – för att i koncentrerad och begriplig form berätta om hur, när och varför det sker. Politiker granskas in i minsta detalj, även vad de sa, trodde och tyckte för 50 år sen dras upp och skärskådas. Medierna är sämre på att bevaka näringslivets toppar, de som har den kanske största makten, något få vill inse. Och inom en kategori människor finns alls ingen bevakning eller analys. Jag tänker på de religiösa. Dessa arbetar och uttrycker sig i en fredad zoon, som på ett dagis för vuxna, som på en laboratorium för aldrig emotsagda drömmerier i frågor som en stor majoritet människor inte tror på.

I dag upplåter tidningen Barometern en knapp halvsida åt Mikael Lunnergård, präst i Ryssby-Åby pastorat. Utrymmet klassas som ”betraktelse”, och i såna kan man påstå vad som helst utan att riskera analys eller ifrågastättanden av andra än kulturorganet. Vi frågar oss: Hur länge ska detta ”vakna uppenbart bedräglia drömmeri utan antydning till sanning eller verklighet” tillåtas inom den press som högaktar sig själv för sina djärva satsningar och grundliga researcher? För en sund analytisk människa är dessa betraktelser ofta en skymf mot all intellektuell utveckling.

Jag läser:
”Gud griper in och ändrar historiens utgång. Himlen kommer till jorden. Vi står inför en ny jord då Gud själv och hela himlen fyller jorden. När tårarna torkats och känslorna landat står du inför: En ny himmel och en ny jord, en total nollställning, ett oskrivet blad, en ny chans till liv. En ny framtid så ljus att jag måste ha solglasögon!”

Ja du, Anders Enström, chefredaktör på Barometern… Det här är verkligen breaking news: ”En ny framtid så ljus att jag måste ha solglasögon!” Det är inte småpotatis som utlovas? Varför slår ni inte upp det på förstasidan i stället för att Henrik Rydström går till Malmö FF? När ska ni analysera språkligt snömos som detta lika intensivt som världslig makt? Har ni inga som helst röda linjer? Varför ska präster och religiösa tillåtas ge uttryck för ”tankemässiga hopkok på dagisnivå” och få dem publicerade i din tidning utan reaktioner, utan analyser, utan kommentarer? Varför är ni så uppenbart flata mot Svenska kyrkan och de förnuftsvidriga visioner dess företrädare målar upp inför oss stackars oskyddade prenumeranter som vill se sanning som mediernas viktigaste ledstjärna? Är det så enkelt som att Svenska kyrkan är en av era största annonsörer?

Sune Flisa
chefredaktör
för dagen iklädd solglasögon

Ledare: När ska det ryska folket vakna?

De ryska förlusterna i Ukrainakriget är enorma. Runt 75 000 soldater uppges ha stupat, mångdubbelt fler är skadade för livet. Rapporterna från fronten blir allt vidrigare.

– Jag såg män slitas itu framför mej. Merparten av vårt förband är borta. Bara 130 av 570 överlevde. Och dom håller på att tappa förståndet efter det som hände, berättar Aleksej Agafanov i The Guardian.

En mamma säger i samma tidning att de anhöriga via telefon fått besked att deras söner lever och är friska och fullgör sina militära plikter – något som uppenbarligen inte är sant: – Hur i helvete är dom vid liv och friska när dom alla dödades där?

Soldater utan utbildning blir kanonmat. Människoliv har noll värde i Kreml. De växande raderna med zinkkistor mot hemlandet skapar upprörda känslor bland närstående. Hundratusentals ryssar flyr landet. Brainstorming råder. Även folk ur underrättelsetjänsterna flyr. Berättelserna om ett land i upplösning blir allt flera.

Cornucopia berättar att det under nåt av de senaste dygnen dödades 710 ryska officerare och soldater och 15 stridsvagnar, 24 pansarskytte- och motorskyttefordon slogs ut, liksom 9 haubitsar, 1 luftvärnssystem och 17 transportfordon.

Men… När ska ryska folket inse sitt kollektiva ansvar för det som sker? I dag tittar många bort när de blir visade foton av helvetet i Ukraina. Många vill inte höra, läsa eller se andra medier än de statliga, varifrån de mest absurda lögner fullkomligt sprutar ut i en aldrig sinande ström. Hela landet är en kokande lögnfabrik. Det vet dom flesta. Men de tiger.

När ska det ryska folket likt det tyska under ww2 inse att man inte kommer undan en skoningslös fascistdiktatur med tunna argument som ”vi visste ingenting” eller ”vi kunde ingenting göra”. Dagens Ryssland är en banditstat. Det måste de som bor där inse – och göra något åt. Lär av upproren i Iran.

Sune Flisa
chefredaktör

PS. Snart recenserar vi ”Rysslands förlorade seger” av Arkadij Babtjenko…

En försvarsminister doppad i tjära

Försvarsminister Peter Hultqvist är en rackare på att se rätt. Se här vilken fantastisk bedömning han gör i SR:s Studio Ett av ryssarnas senaste terroroffensiv:

– Måndagens ryska robotattacker mot flera ukrainska städer är en del av en eskalering från Vladimir Putins sida som skett under en längre tid.

Vi på kulturredaktionen förundras över Peters bländande analysförmåga. Vi vill dock att han avgår så snart han bara kan, då han i jämförelse med en sengångare kan klassas som ”stillastående”. Peter Hultqvist har under det senaste året framträtt som regeringens störste pajas under artistnamnet ”Peter 180 grader Hultqvist”.

På fråga om Sverige nu ska ge flera vapen till Ukraina svarar han att han inte vill gå in på om vi ska skicka det svenska artillerisystemet Archer.

– Vi har inte sagt nej till det, däremot vill vi ha ordentliga underlag.

Det räcker alltså inte med det han själv konstaterar i sin bländande analys. Han vill ha ytterligare underlag. Sovunderlag?

Sune Flisa
chefredaktör

Ryssland imploderar

Vi skådar ett förljuget låtsasrikes förfall där Putins närmaste vän, försvarsministern, uppmanas att skjuta sig. Spektaklet har inga gränser. Putin har annekterat fyra ukrainska landområden, trots att de inte är under rysk kontroll. Snart är de i stället helt befriade. Ryssland framstår under Putins ledning som dekadensens epicentrum, där inga som helst gränser finns för det moraliska förfallet. Nya massgravar hittas ständigt i det ockuperade Ukraina och Putin har nu blivit världens och vårt århundrades störste loser. Allt han i sin förgrämda drömvärld har förutsatt sig att uppnå har gått åt skogen, trots att han kallblodigt har offrat 70 000 landsmän i strid och bombdödat, skjutit, torterat och sprängt ihjäl ett oräkneligt antal oskyldiga ukrainare.

Nu är Krimbron sprängd och inom kort är Krim befriat. Därmed har Putin bränt alla broar till civilisation och utveckling. Den totala isoleringen väntar. Endast en vän återstår att umgås med: Nordkorea.

Slava Ukraini!

Allan von Kompost
redaktionschef

Ledare: Putins drömmar floppar en efter en

Putin ville snabbt inta Ukraina och infoga landet i Ryssland för att med tiden växa till ett nytt Sovjetunionen. Han ville med det försvaga Nato och västmakterna. Med Ukrainas naturtillgångar skulle Ryssland bli rikt. Men allt har floppat, allt har blivit fiasko.

Kriget mot Ukraina dränerar Ryssland på kapital och framtidstro. Begåvade människor flyr. Det talas om 400 000 högutbildade som lämnat ett krackelerande land. Nato har blivit mycket starkare, Sverige och Finland är på väg in i organisationen. Ryssland får då 130 mil gräns mot Nato. EU är mer än nånsin sammansvetsat i kampen mot Rysslands brutala krigsföring med ideliga brott mot mänskligheten. Snart kommer sanktionerna att försätta Ryssland i koma. Riksbankschefen Elvira Nabiullina erkände redan i april att sanktionerna smärtar. ”Landet kanske aldrig repar sig”, sa hon. Snart slår sanktionerna till med större kraft. Tusentals företag har lämnat eller lämnar Ryssland och massor av människor blir arbetslösa. Ryssland kan numera inte producera högteknologiska maskiner, inte ens bilar av bättre kvalitet än 1960 års modeller. Loppet är snart kört. Det enda man har är olja och gas. Inte heller dessa produkter har på sikt ljusa framtidsutsikter.

Putins ton har förändrats. Hans inledningsvis hårda retorik, som tyvärr skrämde de handlingsförlamade västmakterna, har blivit sockersöt. I går sa han i tal att Ukraina som självständig stat naturligtvis kan välja att gå med i EU. Samtidigt sa utrikesminister Lavrov i intervju med västmedia att ”Ryssland inte har invaderat Ukraina”. Några dagar tidigare sa tidigare president Medvedev: ”Vem har sagt att Ukraina ens existerar på världskartan om två år?” Kulturorganet konstaterar att den ryska ledningen har havererat mentalt. Panik råder. Ingen vet vad den andre ljuger om. Det är kört.

I går höll Putin tal på S:t Petersburgs internationella ekonomiska forum efter att det först stoppats av en hackerattack.
Det 73 minuter långa talet blev en lång kritisk svada mot USA, västländerna och de ”galna och tanklösa” sanktioner som riktats mot Ryssland.
Det ekonomiska blixtkriget mot Ryssland hade aldrig en chans att lyckas, säger presidenten enligt Sky News.
Han hävdar också att beslutet att invadera Ukraina – att inleda en ”särskild militär operation”, enligt Kremls narrativ – var ett svårt beslut som ”tvingades på” Ryssland, enligt BBC.

Stackars Ryssland. Man tvingades ockupera Ukraina.

Även andra än kulturorganet målar upp ett depraverat skymningsland för ryssarna.
Putin har offrat 25 procent av den ryska armén. För det har han fått några små landområden i Ukraina.
– Strategiskt sett har Ryssland redan förlorat, säger den brittiske försvarschefen, Tony Radakin i The Guardian.
Radakin menar att ryssarna aldrig kan erövra hela Ukraina. Den ryska armén har lidit stora förluster och börjar få slut på både soldater och robotar.
– Alla påståenden om att det här skulle vara en succé för Ryssland är nonsens, de har misslyckats, säger Tony Radakin.

Tyvärr är två av Europas ledare gjorda av sirap och vetemjöl. Scholz och Macron har ännu inte förstått vem Putin är.
– Det är fullkomligt nödvändigt för vissa ledare – såsom han själv och Frankrikes president Emmanuel Macron – att samtala med Vladimir Putin, säger i dag Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Sky News.

Det är beklämmande läsning. Två mogna män går i sömnen. De fattar ingenting.
Ingenting!

Sune Flisa
chefredaktör

Väst är pest!

Ryssland är lögnens rike. Makten ljuger om allt, ofta på ett komiskt sätt – i alla sammanhang. Fastän Europa är en latrin reser den makalöst rika makten ofta dit. Många bor där till och med. Många har mängder av villor och palats i vedervärdiga Spanien, Frankrike, Italien. En berömd prorysk musiker lär ha viftat fram massor av lägenheter ur hatten med sin lilla dirigentpinne. En bostad lär vara 600 meter lång. Varför vet jag inte. Måste vara jobbigt att kuta från toa till matsal när kökschefen ropar ”Mat!”.

Maktens barn och barnbarn utbildar sig ofta vid bästa skolor i USA, den värsta väststaten i hela universum. Andra av maktens telningar bor i av makten köpta lyxlägenheter i olika västländer, i Frankrike, i Schweiz och i andra omoraliska och förljugna fiendeländer.

Man ljuger så man kräks. Ordet krig får inte nämnas trots att upp mot 50 000 ryska soldater kan ha dödats eller skadats i specialoperationen i Ukraina.
– Väst och Nato attackerar oss och vi måste försvara oss, säger makten i diktaturen. Ukraina nämns inte längre. Inte heller 24 februari. Nazister är inte längre förintelsemålet, de har ersatts av Nato och USA.

Landets diktator gillar att utländska företag lämnar Ryssland. Det rör honom inte i lillfingret, han har så han klarar sig. Han lär vara världens största tjuv, hans ihopstulna förmögenhet går inte att mäta. Medan västföretag lämnar den sjunkande skutan går det mesta åt pipan.
– Men nu tar vi över företagen, säger diktatorn, fastän han och alla andra vet att de inte kan fortsätta det väst byggt upp. Man får inga delar, man saknar kunskap och driv och eliten lämnar landet i en strid ström. Eliten drar västerut – mot kloakerna! Diktatorn frågar sig inte varför. Sovjetunionen 2.0 har börjat bygga egna bilar igen, av 1960-talsmodell. Sovjetunionen 2.0 reser sig ur askan, som den ensammaste nationen på jorden, innan den på nytt imploderar i floder av hat, blod, hämnd.

Diktaturen säger sig vara demokratisk. Man ordnar val. Folket får välja mellan A och A. I ockuperat område i Ukraina har man satt prorysk förrädare i maktposition. Han fick i senaste valet 1,37 procent av rösterna. Man anser sig demokratisk medan man hatar väst och västerländsk demokrati.

Nu sätter man sin tro till Satan 2, kärnvapenbomben av clustermodell som ska utplåna bland annat Storbritannien. – När vi trycker på knappen finns ni inte längre, säger maktens lakejer i diktaturen.

Det märkliga är att man alltid glömmer ett viktigt tillägg: ”Och inte vi heller.” (diktaturen och USA har ungefär 6 000 kärnvapen var + ett större antal i Storbritannien och Frankrike, redaktionens tillägg).

Märkligast är att denna hatiska undergångsdiktatur har sympatisörer även i Sverige.

Sune Flisa
chefredaktör

Ledare: Öland – hovets sista fäste

Att i dag slå upp annonstidningen Ölandsbladet är som att som kasta sig hundra år tillbaka i tiden. Två sidor + ledarsida om Victoriadagen. Som om det inte skulle räcka för att knäcka en verklighetsbaserad och någorlunda uppdaterad läsare bjuds man även två betraktelser, varav en påstår att ”Kristus är uppstånden” medan den andra har rubriken ”Går det att sjunga påskens psalmer?”. Tidningen tar i så skjortan spricker för att befästa den obsoleta rojalismens sista fäste: Öland. Man ger dessutom fritt utrymme för Svenska kyrkans fabler – som nästan ingen människa tror på! Stat och kyrka är sedan länge separerade, men de religiösa har av hittills ännu outgrundlig anledning automatiska rättigheter att framföra sina världsfrånvända sagor var och när som helst i den omoderna svenska gammelpressen. Insändare och debattartiklar ”tvättas och redigeras” däremot av rättänkande tidningsredaktioner, medan betraktelser om ”änglar vid den tomma graven” och sagor om prinsessor tillåts sprida de mest vansinniga uppfattningar om den värld vi lever i. Men så är det: Pengar luktar inte. The show must go on, vare sig du driver en kommun, ett gammelmedia eller en kyrka.

Devota Ölandsbladets chefredaktör låter klyschorna smattra som kulsprutesalvor ur den trimmade megafonen för att en prinsessa ska fylla 45 i sommar. I texterna får man uppfattningen att det bara är Victoriadagen som fortfarande håller Öland på fötter – och detta i en kommun där det dominerande politiska partiet vill avskaffa rojalismen och kasta både kung, drottning och prinsessor över bord. Men människans lott är falsk. I socialdemokraternas partiprogram läser vi:” _ _ _ vill socialdemokratin också verka för att monarkins arvsprincip avskaffas och ersätts av en republik, där statschefen direkt eller indirekt väljs av folket.” Det hindrar inte sossekommunalrådet Ilko Corkovic att säga: ”Det känns som att det blir ett evenemang för etablissemanget, för en liten klick utvalda.” Den ledande lokala socialdemokraten för ett parti som vill skrota kungahuset vill alltså att flera än bara etablissemanget ska få njuta av det kungliga spektakel som man egentligen vill avskaffa. Makten är härlig, liksom kungariket. Liksom kosingen man drar in på tramset.

Man kan tycka vad man vill om fester för endast etablissemanget eller folkfester för alla – men inblandade parter – Leroy Media och hovet, med grandiost stöd av Ölandsbladet – för folket tillbaka till en tid då man berättade sagor om prinsessor för de yngsta barnen. I dag berättar man dem för vuxna. Man tror dessutom att de är helt sanna.

Sune Flisa
chefredaktör

Ledare: Vilka stjäl Svenssons el – del II

Sune Flisas ledare hann bara publiceras förrän nya fakta kommer på bordet om batterifabriken i Göteborg.

”`I ansträngda situationer (läs kyla och svaga vindar, red anm) så kan förstås det få ganska stor inverkan på elpriset i SE3 och SE4 (Öland ingår i SE4, red anm) framför allt´”, skriver Christian Holtz, energianalytiker i ett mejl till SvD.

Batterifabriken i Göteborg kommer att förbruka en tiondel av regionens el, eller lika mycket el som Uppsala stad.

”Ur ett strikt elsystemperspektiv är det inte optimalt att den hamnar i sydväst, då vi redan har problem med att hantera flöden söder- och västerut, allra helst när två reaktorer i Ringhals lagts ned _ _ _, skriver Christian Holtz.

I SvD förmörkar energiminister Khashayar Farmanbar (S) det elektriska nödläget genom att säga att vi inte ska räkna med nya elprisstöd fram över.

Farmanbar kan vara helt lugn. Kulturorganet räknar inte med nya elektriska socialbidrag. Vi räknar med ett fortsatt elektriskt inferno de närmaste tre fyra decennierna.

Allan von Kompost
redaktionschef

Ledare: Vilka stjäl Svenssons el?

Det energislag som för bara tio år sen betraktades som stabilt och säkert var elen. Den fanns där, dygnet runt, året om tack vare för länge sen etablerad vattenkraft spetsad med kärnkraftverk som skulle tuffa på i massor av decennier. Elen var lika självklar som nej till kärnkraft från Per Bolund eller ett nej till självrannsakan från Märta Stenevi.

Så är det inte i dag. Kaos råder. Politikerna skyller eländet på Putins gas. På EU. På för svaga vindar. På för kall december. Somliga vågar också lägga skulden på Merkels felbeslut att fimpa kärnkraften. Men att elmarknaden har drabbats av prisspasmer är inte det värsta. Värst är att ingen säger som det är. Det kan till och med vara ännu värre: Att ingen vet varför det är som det är. Och om det nu går att säga att det kan vara ännu värre än ännu värre: Ingen vet hur vi ska bota den spastiske sjuklingen. Polariseringen bland experter och politiker minskar chanserna till snabbt tillfrisknande.

Vet Svensson vad som pågår i landet? Hur många vet att några av världens största börsföretag har slagit sig ned i gamla ointressanta Sverige, over there ofta förväxlat med Schweiz? Amazon har datahallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm. Microsoft har serverhallar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp. Google ska bygga hall utanför Avesta. Dessa hallar drar tillsammans lika mycket el som produceras av tre kärnkraftverk. Tre kärnkraftverk! Detta sker i Sverige medan några av de privata elslösarna får trösta sig med statens ”elektriska socialbidrag” som strategiskt korrekt ska delas ut lagom före valet.

Naturliga frågor är hur mycket lock och pock som kommunerna dristat sig till att använda i jakten på stålar, arbetstillfällen och medial glans? Skövde förlorade i dag kampen om batterifabriken i Göteborg. Där visar preliminära fakta att kommunen smörat för två miljoner. Och vad har staten gjort i samma dragkamp? Vem vinner vad? Vinner alltid jättebolagen? Får de till och med subventionerade elpriser, diverse fördelar under byggtiden, gräddfiler för anställda till lägenhet, villa, sjukvård, utbildning? Vinner folket något? Jag bara undrar.

Min oro växer då ”det permanentade och obligatoriska” tillägget förs på tal i alla elektriska och politiska sammanhang: Sen ska SSAB tillverka grönt stål och så har vi den fantastiska batterifabriken Northvolt i Skellefteå.

Nya jättefabriker är på g: Northvolt och Volvo Cars ska bygga gemensam batterifabrik i Göteborg, stor som 200 fotbollsplaner. Fabriken lär ge 3 000 jobb men oron är redan stor för elbrist. Bolaget säger sig tro på utbyggd vindkraft utmed Västkusten. Det spanska företaget Fertiberia som producerar gödselmedel ska starta en industri i Norrbotten. Det kommer att ge 500 arbetstillfällen.

– Det är grön el och mineraler som har bidragit till att dom vill etablera sig här, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande (S) i Luleå.

Om vi nu lägger samman elförbrukningen för bara dom industrier jag nämner får vi krav på el från ”ett större antal kärnkraftverk”. Ytterligare ett exempel ur mängden: När produktionen vid H2 Green Steel i Norra Svartbyn utanför Boden är igång med att framställa stål i en fossilfri process behöver dom lika mycket el som hela Malmö gör slut på.

Som i en mardröm har det gamla arbetarpartiet gett bidrag till dem som har råd att köpa elcykel och elbil, lagt straffskatt på kärnkraft, subventionerat vindkraft, bytt ut folk i Vattenfall, ett ingrepp som fick bolaget att lägga ned två fint fungerande kärnkraftverk. Energiministern och andra sluga grönelssossar kan därför säga: – Regeringen har inte lagt ner nån kärnkraft, det har marknaden själv gjort på grund av för dålig lönsamhet.

Allt detta sker i ett land som släpper ut 1/500-del av världens sammanlagda fulgaser. Medan regeringen klär svenska folket i tagelskjortor fuleldar kineser, ryssar, amerikaner, indier på för allt vad tygen håller. Den bestraffning det svenska folket utsätts för har mikroskopisk effekt på klimatet, alltmedan de gigantiska miljöförbrytarna skrattar gott åt die dummen Schweden som alltid vill visa sig duktigast i klassen.

Men lögnerna höjer den politiska temperaturen. Snart brinner det med öppen låga i knutarna. Ytterligare elproblem före valet kan få även regeringen att halka på det gröna bananskal som förde själsfränden MP ut i kylan. Lyckligtvis anar kulturorganet ytterligare gröna bananskal: Fler och fler invånare i det elrånade landet reser sig mot den panikartade vindkraftsutbyggnaden. Fler och fler vänder sig mot att vindsnurrorna ska spikas tätt på slätt och i skog och likt ett pärlband utmed de svenska kusterna. Fler och fler inser att människor är viktigare än el. Fler och fler inser att livsglädje är viktigare än producerade terrawattimmar. Fler och fler inser att sanning är viktigare än lögn, att verkligheten är helt överlägsen politiskt snedtänk.

Sune Flisa
chefredaktör

Ledare: Kommuner, bry er inte om folkets protester!

Vindkraften är på väg att köra av sin välplogade gräddfil inom svensk energiproduktion. Trots statliga subventioner, ombildning av Vattenfallsstyrelse, huvudlösa skattepåslag som orsakade nedläggning av två kärnkraftverk och plumpa avvecklingsförsök av den kommunala vetorätten börjar motståndet bli allt starkare mot de mänskliga tragedier och den miljöförstöring snurrorna skapar. Ripfjället i Dalarna är ett exempel. Det finns många fler, se nederst i inlägget.

Debattsidorna fylls allt oftare av MP-folkets cyklopiska sagoberättare, beredda att även i fortsättningen drömma, tro, hoppas. Är det inte vindkraft så är det solkraft, är det inte solkraft så är det vätgas. Och alltid snackas det om grönt stål och batterier. Häromdagen insändade bland andra Birger Schlaug, det gamle MP-språkröret, att solinstrålnigen under två timmar räcker till hela jordens enerigförsörjning under ett helt år. Det stämmer kanske. Men det är lätt att drömma. Och glömma att energin även ska fångas in, lagras och distribueras i en värld av krig, religiös fundamentalism och evig osämja. Vi får bereda oss på att andra MP-drömmare inom kort kommer att fokusera på månkraft, tankekraft, drömkraft, domkraft, vågkraft, tidvattenkraft samt presentera nya lovande skisser på perpetuum mobilemaskiner.

I dag skriver Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, en debattartikel i Barometern. Efter den självklara automatiska upphöjningen av vindkraften till rent religiösa nivåer märks en oro för att flera ur det så kallade ”folket” ska purras ur sin törnrosasömn. Vinden har nämligen vänt. Vindkraftvd:n räds folkliga protester och kommunala veton mot nya snurror. Han lägger ut texten på prunkande byråkratsvenska: ”En vanlig orsak till avslagen är att befolkningen lokalt känner oro för vindkraftens påverkan. Oron ska respekteras, men påverkan är generellt mycket liten, och den prövas noggrant i miljöprövningen, som får inledas först efter en kommunal tillstyrkan.”

I omsorg för branschens framtid avslutar vindkraftvd:n med en illa dold uppmaning till kommunerna: ”Fler kommuner behöver visa tillit till miljöprövningen och bidra till vindkraftens utbyggnad.”

Rakare uttryckt menar alltså vindkraftvd:n detta: Kommuner, ge fullständigt fan i folkliga protester. Lita på miljökonsekvensbeskrivningarna. Säg nej till folkets åsikter! Älska vindkraften! Dröm vidare!

Sune Flisa
chefredaktör

Protest
Protest 2
Protest 3
Protest 4

Ledare: Stendött kommunskryt i så kallat Show room

Korridoren där du och jag och alla andra går ser du skymta till höger i bild.

Jag går från ICA i Ölands köpstad till systemet för att köpa stärkande brännvin efter en revolutionär grundskolning i Paris. I korridoren tittar jag höger och ser nåt hänga från taket i stendöd lokal. Jag kikar in men förstår ingenting. Jag går till entrén och ser in mot ”det hängande”. ”Det hängande” är skrytsamma vepor som berättar om Mörbylånga kommuns paradisiska sidor. Jag tar en bild. Jag slår mig ned på soffan i korridoren och funderar. Om man nu ska visa vepor bör de väl hänga med framsidan mot dem som går i korridoren. Som de hänger nu ser de bara ut som streck.

Vad vill kommunen med detta stendöda folktomma tysta rum? Tror kommunen att folk ska stanna i hundratal utanför glasen och hurra av lycka och förstå att de ska flytta till den kommun de redan bor i? Tror kommunen att stumma vepor i kommunens lilla centrum lockar företagare, advokater och plåtslagare från Vilhelmina, Lissabon och Tyresö? Är inte risken med detta stendöda rum att det visar upp en lika fantasidöd kommun? Vepor på stan kan locka till ett och annat pizzaköp, men får ingen att flytta.

Varför hänger dessa vepor här? Vem hyr lokalen, till vilket ändamål? Och till vilka pengar? Är det kanske till och med så att kommunen ”stödhyr” en lokal i ett affärskomplex som haltar? Jag vet inte. Tanken slår mig: Sluta fundera. Gå och köp ditt brännvin! Brännvin är viktigare än en massa hängande bullshit i en stendöd lokal som ingen bryr sig om.

Sune Flisa
chefredaktör

PS. Nu på morgonen 24 januari får vi meddelande från kommunens fastighetssamordnare Dan Halme:
Vi betalar ingen hyra för den lokalen som nyttjas som show room. Vi har den tillsvidare och när dom får in en ny hyresgäst flyttar vi ut.

LEDARE: Apropå Utgrunden

Om man följer den svenska debatten om elproduktion får man lätt uppfattningen att Sverige – som vanligt – är bäst i världen även på detta område. Vind- och solkraft ska fixa skivan. Det har MP lurat i Socialdemokraterna, som i sin tur skyller rekordhöga elpriser på övriga Europa. Panikslagna ska man nu pytsa ut kontantbidrag till bättre bemedlade, till dem med stor elförbrukning. Bidraget kan karaktäriseras som omvänd klassisk sossepolitik eller att ge till de slösaktiga och förnedra de sparsamma och fattiga.

I Sverige låter det ofta som om kärnkraften är ett avslutat kapitel, inte bara i vårt land, utan i hela världen. Så är det inte. Tvärt om. Vi hör ofta att Tyskland är så duktigt. De stänger ned kärnkraften, det största misstag förbundskansler Angela Merkel gjorde under sin långa karriär. Många länder i Europa håller sig dock nyktra och går inte Tysklands och Sveriges vingliga vindsnurreväg. I stället satsar de på kärnkraft.

Det kan vara intressant att veta att 55 nya kärnreaktorer är på gång i Europa. Frankrike har redan 56 reaktorer och ska bygga ytterligare sex. Storbritannien har 15 reaktorer och ska bygga två nya riktigt stora reaktorer. Polen bygger sex verk, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien, Rumänien har alla kärnkraft och planerar ytterligare 12 verk. Det gör runt 150 befintliga och planerade kärnkraftverk i Europa, Rysslands 38 befintliga och 4 planerade är då inte inräknade.

Vindkraftssatsningarna i Sverige – till stor del drivna av penningstinna utländska investerare – skövlar vår natur, förfular landskap, gör människor sjuka, slaktar fåglar och skapar obalanser i vårt elsystem. Många har dock vaknat, protesterna kommer att bli flera och större och hårdare framöver. Det räcker nu! Försöker regeringen radera den kommunala vetorätten har man sannolikt satt sin sista potatis som trovärdigt demokratiskt parti.

Själv tackar jag för den första viktiga politiska händelsen på många år: Att MP drog sig ur regeringen. Nu står hoppet till att partiet också åker ur riksdagen. Tillnyktringens tid är här. Baksmälla går att bota – för den som vill. Den är visserligen svår i inledningsskedet, men lindras snabbt vid rätt behandling…

Sune Flisa
chefredaktör