Kategoriarkiv: miljövård

Öland dräneras

Foto 4 april i år. Vattnet rinner på sina ställen över bräddarna på kanalen vid Solberga. Det porlar och brusar.

Foto 1 augusti i år av samma motiv som ovan. Ett normalår borde det åtminstone finnas något så när med vatten här och nu.

Sådana här sprickbottnar brukar man mest se i reportage från torkans Afrika. De kommer sannolikt att successivt bli vanligare på Öland.

 

 


 

Annonser
Taggad

olagligt – men visionärt

Titta på sjön upptill! Den är olaglig. Men den är likväl ett stycke modern Ölandshistoria. Den är resultatet av att en människa tänkt till – för att lösa ett problem. Utan tillräckligt med vatten dör vi. Så enkelt är det. Klimatförändringarna slår hit och dit. Vissa områden i världen kommer att dränkas i regn, andra kommer att långsamt förtvina och vissna för att till slut gå under. Ingen vet vilken kategori Öland kommer att tillhöra. Ingen vet i stort sett någonting på detaljnivå. Men i det stora hela är forskarvärlden enig om att vi går mot dramatiska klimatförändringar

Sjön är grävd och uppdämd – utan tillstånd, utan ifyllda blanketter skickade till Länsstyrelse och Miljödomstol. Den är grävd mer eller mindre i smyg. Den är grävd och dämd av ett gäng karlar från trakterna av Kvinsgröta. Den är grävd och uppdämd utan andra än de inblandades vetskap. Den är grävd och uppdämd 1970. Eller var det 1980? Men ingen uppskattade vad gänget gjorde. Man fick ta emot mycket spott och spe. Hjärnan bakom dämmet ställdes inför skranket och bötfälldes. Eller är det bara en sägen?

En av de skyldiga har här återvänt till brottsplatsen. Det är första gången på nästan tre decennier han ser resultatet av det de gjorde för så länge sen att hela historien har fallit i glömska. Tyvärr. Ty det är nu vi kommer att behöva tänka om. Det är nu vi måste tänka nytt…

Läs reportaget om det fantastiska gänget som inte bara snackade. Klicka här.

 

 


 

Taggad , ,

din röst om högstubbar

I går klockan 23:00 hade 25 personer svarat på kulturorganets enkätfråga: Är högstubbar vackra?

Gör din röst hörd du också. Klicka här och bocka i din mening. I kväll 19:00 räknas rösterna och en summering publiceras någon halvtimme senare.

 

Allan von Kompost
chefredaktör och rösträkningsombud

 

 


 

Taggad

ideellt arbete visar glömd stig

Två alerta tjejer, den ena pensionerad och den andra 78 år, har röjt befintliga delar av den gamla stigen mellan Södra bruket och stranden nedanför Albrunna. Man har jobbat av purt intresse och utan ersättning. Arbetet är värt en parafras på John F Kennedys berömda mening i sitt installationstal 1961: ”Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, utan vad du kan göra för ditt land”. ”Fråga inte vad din bygd kan göra för dig, utan vad du kan göra för din bygd”.

Enkla och snygga informationspilar är också uppsatta. I bakgrunden ser vi cykelleden mellan Södra bruket och Albrunna.

 

 


 

Taggad , , ,

tryckt dynga är också dynga

Trots iögonenfallande stor information om att vi inte vill ha reklam lägger den icke läskunniga reklamutdelaren 4 meter/960 gram tryckt dynga i vår brevlåda – en lördag. Hela klabbet går oläst till återvinning. Snacka om miljöförstöring. Framöver kanske man ska fakturera de dyngspridningsansvariga…

 

 


 

Taggad ,

inköpsstopp och konsumentmakt

Bojkottade varor i plast: Gilles Små hjärtan (pepparkakor) i tjockplastburk med plastlock och Kjell & Co:s batterier i plastförpackning så stark och invecklad att man måste ha verktyg för att öppna den. Bra exempel på föregångare är Leksands Knäcke i papper, Zetas ekologiskt linser i papp och Biltemas batterier i enkla och bra pappförpackningar.

– Nu får det förbanne mej vara nog! skrek min fru.

Jag ryggade, beredde mig på att ducka.

– Nu räcker det. Haven dränks av den, stränder på öar i oceanerna ser ut som sopstationer, fiskynglen dör och …

– Jag håller med, svarade jag. Vad gör vi åt det?

Vi tänkte. Och så sa vi samtidigt: Inköpsstopp! Nu köper vi bara produkter i så lite plast som möjligt!

Frun tog pepparkakorna som exempel.
– Varför köpa en sån här jättestor hårdplastburk för dom kakor som lika väl kunde säljas i pappersförpackning? Nu köper jag bara pappersförpackade pepparkakor utan palmolja – och lägger dom i plastburken. Det blir inte en pepparkaksplastburk till i det här huset!

Själv har jag reagerat på all plast runt dataprodukter. Ett litet minneskort om 0,3 gram säljs i över decimeterlång ”pansarplastförpackning”, säkert 200 gånger tyngre än den mikroskopiska produkten i den. Köper jag en kamera ligger vartenda tillbehör i en plastpåse? Acken i en plastpåse. USB-sladd i en plastpåse. Kameran i en plastpåse. Laddaren i en plastpåse. Fästplattor och andra tillbehör i varsin plastpåse. Varför? Det är ren slentrian. Dödande och miljöförstörande slentrian.

– Och se på all läsk och alla småburkar med mejeriprodukter och smoothies och såser och …, sa frugan. Varför inte sälja dom i pappförpackningar? Det har ju funkat för mjölk och fil i 60 år.

Och jag spädde på:
– Kjell & Company säljer batterier i plastförpackningar som man måste ha kniv, avbitartång eller dynamit för att få upp. Jag har sagt åt dom att jag bojkottar dom och köper Biltemas i stället. Deras batterier säljs i enkla pappfodral som man öppnar på två sekunder utan verktygslåda, svordomar och blodförlust.

– Det vi börjar använda oss av nu kallas konsumentmakt, sa min fru och drog på orden… Ju flera vi blir, desto starkare kan vi bekämpa slentriananvändningen av plast. Nu får det förbanne mej vara nog.

Den här gången ryggade jag inte, beredde mig inte ens på att ducka.

Varför ska varenda gurka slås in i en gurka-kondom av plast? Varför ska vartenda äpple ha en plastetikett? Det är tid att skippa idiotin och rädda våra hav. Jag har nu lovat mig själv att aldrig mer köpa en plastpåse. Dessutom har vi båda inlett kriget mot palmoljan. Mer om den småningom…

 

 


Faktaruta

Världshaven var 2014 fyllda med mer än 5 biljoner (5 000 miljarder!) plastbitar. I dag är läget ännu värre. I haven ligger enorma plastkontinenter, tio meter tjocka, vissa lika stora som Mexiko.
2050 kan haven innehålla mer plast än fisk.
Fisk, fåglar, valar dör – ofta plågsamt – av att äta/få i sig plast.
Läs mera.

Taggad , , ,

muddring i degerhamns hamn

Det har muddrats i Degerhamns hamn. Men inte med mudderverk utan med grävskopa. För en oinvigd ser det ut som att höstgräva trädgårdslandet med tesked. Men det är kanske effektivare än man kan tro?

En liten ”tug” kom smygande norrifrån mot hamninloppet. Här är den framme med en ny pråm som ska fyllas med det bottenmaterial som grävs upp.

När man ser pråmens hela längd inser man att det rör sig om mycket material som ska upp och forslas bort. Vart vet vi inte.

Taggad ,

almsjukan knäcker almlunden i västerstad

Västerstads almlund dör. Det har vi berättat tidigare. För naturälskare är det plågsamt att se lunden år för år tappa kraft och grönska. Snart är den historia… Fotona nedan är tagna 2 juni 2017. Vill du veta lite mer om almsjukan kan du klicka här. Du kommer då till ett mycket välbesökt möte i Smedby i april 2016.

Taggad

ingen idé söka pengar tycker kommunen

Mitt medborgarförslag om att kommunen ska söka EU-bidrag för att bekämpa almsjukan får inget gehör. Att som Gotland få 35 miljoner för ändamålet lockar inte. Kommunen tycker att sjukdomen har brett ut sig för mycket. Det är ingen idé att bjuda motstånd.

Och så är det här i livet. Det är alltid enklare att ge upp än att testa och våga.

Några av mina motiveringar till en EU-ansökan kan du läsa här.

Kommunens svar:

Taggad ,

gäddan leker

När gäddorna leker i vik och vass, och solen går ner bakom Sjöbloms dass, ja då är det vår”, heter det i en av våra mest sjungna snapsvisor. Och även om det inte finns vass i ”gäddkläckeriet” i Parboäng bör de första hongäddorna knacka på dörren där när som helst. Gäddorna går upp i det grunda diket till höger i bild. Till vänster om diket finns den dammlucka som öppnas för att släppa ut ynglen någon gång i juli. I bakgrunden skymtar Grönhögen. Vill du veta mer om gäddvattnet vid Parboäng klickar du här.

Taggad , , ,

havets hämnd

Människan grävde ur, fyllde upp för bryggor och gjöt pirar. Nu tar havet långsamt tillbaka förlorat territorium i Gräsgårds hamn. Tång, sjögräs och lerpartiklar trycker sig in i de båda hamnbassängerna, sjunker långsamt till botten, grundar upp, återerövrar av människan ockuperat land.

Smackarna ligger precis i gränsen mellan det fria vattnet och ”svartgröten”. En liten tapper rest av en tidigare stor yrkeskår testar fortfarande fiskelyckan – då och då.

Läget är grötigast i den norra hamnbassängen. Att stäva in i denna svartsoppa med en propellerdriven farkost är nog att utmana ödet…

Tånggröten lyser svart, indigo, marinblått och giftblått i den norra hamnbassängen.

Gröten i den södra hamnbassängen går mer i svartvitskala, från gråpappersgrått till nattasvart.

Denna bild av de två hamnbassängerna i Gräsgård passar mindre bra i en turistlockande broschyr om det vackra Öland.

Taggad , ,

utblick

Från hamnen i Gräsgård. Vid horisonten ser vi tornet av kyrkan i Gräsgård. Hur vacker hamnen är sommartid kan du se här. Men den blir mindre vacker i takt med att allt mer tång och sjögräs sugs in i den – och blir liggande kvar i hamnbassängen som en stinkande svart gröt. Du kan se eländet i ett kommande inlägg…

Genom ett långt tele, på ett avstånd av 1 600 meter, färgas det lätta diset ”tvåtaktsblått”. Kyrkans framtoning blir en helt annan än i översta bilden.

Taggad , ,

tankar om vatten

dikningÖlands grundvattenproblem breder ännu i dessa regn- och snötider ut sig i bladen. I dag skriver Östra Småland om att Niclas Beermann, teknisk chef vid Mörbylånga kommun, fått kommunfullmäktiges stipendium ”för ett stort engagemang och en arbetsinsats utöver det vanliga för att hantera den akuta situationen med vattenbrist 2016”. Denna bild åskådliggör ganska bra Ölands vattenproblem. Vi ser ned mot östra sidan. Utmed åkrarnas västkanter, hitåt i bilden, löper diken. Här och var tappas dessa genom ”stuprör” ned mot havet. Totalt rinner 18 miljoner kubikmeter sötvatten ut i Östersjön – per år. Dikning behövs. Vatten behövs. Nu väntar vi på snilleblixten som löser ekvationen? Hur behåller vi bäst nederbörden på alvaret, och kan vi på något sätt ta tillvara avrinningen nere vid kusten – innan vattnet når havet? Gnugga geniknölarna! Alvarsamt2 utlovar stipendium och världsomspännande uppmärksamhet utöver det vanliga för det optimala genidraget!

Taggad , ,

åter till Mörbylångavattnen

dsc00883Den gröna provtagningslådan. Här förmår ingen fisk ta sig upp över det lilla fallet. Men det finns karp i sjön – som ingen vet varifrån den kommer. Sannolikt är den inplanterad av ”någon”.

Vi berättade tidigare om dagvattensystemen genom delar av Mörbylånga. Delar av dessa är numera satta under sofistikerade automatiska analysmetoder av fosfor och kväve – övergödningsproblematikens busungar. Jens Nilsson på Emåförbundet berättar att ”de gröna lådorna” innehåller flödesmätare som tar upp vatten till provtagning av fosfor och kväve – på ett flödesproportionellt sätt. På så sätt får man en bra bild av hur mycket fosfor och kväve som ”Lertagsdammen” förmår lagra.

Emåförbundet arbetar – som hörs på namnet – mest med Emån men gör också andra jobb på konsultbasis. Mätningarna i Mörbylånga är ett sådant, beställt av Länsstyrelsen, Kalmar.

– Under hösten har vi satt upp mätsystemen. Nu är jobbet klart och andra får ta över själva avläsningen av vattenproverna, berättar Jens Nilsson.

Taggad , , , ,
Annonser