Det var kommunchefen Ann Willsund som beställde annonsen i Ölandsbladet. Nu väntar vi svar på vem som gjorde annonsen och – eventuellt – till vilken kostnad.
Ann Willsund är på hugget. 19:14 fick vi mejl om vem som gjort annonsen:
Värt att notera är även att det bolag som gjort bakomliggande undersökning inte svarar på mejl med mycket enkla frågor. Vad är en undersökning värd om man inte får fakta om den? Skvatt intet.
Sune Flisa
chefredaktör
Den strandade knölvalen på sydöstra Öland kan explodera. Därför måste den elimineras. Men hur? Mörbylånga kommun, Länsstyrelsen och flera andra myndigheter har gått in i kollektiv paltkoma och tänkt till – länge. När man tänkt färdigt gick jobbet till – polisen!
– Det hela har verkligen dragit ut på tiden. Det har blivit en riktig valvaka. Men valen ska nu gripas och anhållas för innehav av explosiva ämnen, berättar polisbefäl Ossian Krumlure för kulturorganet. Sen får åklagarmyndigheten ta ställning till eventuell häktning.
– Ja, vi ser även andra åtalspunkter som kan bli aktuella, inflikar kammaråklagare Siam van der Pliit vid åklagarmyndigheten i Kalmar. Bedrägligt beteende och framkallande av fara är exempel på såna. Detonerar valen under bärgningen är jag beredd att använda åtalspunkterna terrorhandling, brott mot lagen om explosiva varor, försök till terroristbrott eller allmänfarlig ödeläggelse, berättar kammaråklagare Siam van der Pliit.
– Jag har många val, avslutar han.
Valen förnekar alla typer av brott förutom skeppsbrott och några mindre benbrott.
Till valens försvar har utsetts advokaten Knut Valen från byn Valen vid sjön Valen, Tranås.
Text och foto: Ingvar Charm-Knubbendorph
(tyvärr råkade jag tappa min gamla Polaroidkamera i havet. I den satt fotot av valen. Fan, också.)
Vår högt älskade chefredaktör Sune Flisa vårdas på stadslasarettet i Shimla efter att ha öppnat ett paket från vår redaktion. Innehållet: Ölandsbladet från i lördags med en helsida om Kim Ahlqvist, Nybropadlaren som hoppade i livbåten från pseudonyhetsfartyget 24Sverige som kort därefter gick på en mina och sjönk som ett blylod i Kalmarsund till brakförlusten 13 miljoner.
Kim gick iland och blev i stället kommunikatör på Mörbylånga kommun. Han har sagt upp sig och lämnar det nya sjunkande skeppet 1 juli. Fram till dess jobbar han på som chefskommunikatör med att bygga padelbanor och betygsätta sina kommunpolitiker och spelkompisar – i Ölandsbladet! Inte oväntat betygsätts forne 24Sverigekollegan Peter Marklund, i dag näringslivschef på samma kommun, som ”vass” – i padel.
Innan Sune Flisa segnade ned hann han säga:
– Nu måste dessa förbannade kompisartiklar bemötas med atomvapen!
Så stöp Sune. Hjärtat orkade inte längre. Enligt senaste bulletinen är läget ”allvarligt men under rådande omständigheter stabilt”.
Texten uppgraderas kontinuerligt…
Allan von Kompost
redaktionschef
Matilda Wärenfalk, S-märkt kommunalråd i stackars Mörbylånga kommun, får kritik från fackförbundet Ledarna. Fackklandern gäller Matildas uttalande om en utköpt medarbetare. Detta fick en medlem att känna sig kränkt, skriver Barometern. Matilda Wärenfalk beklagar att debatten upplevdes som kränkande. Uttalandet gällde ingen enskild medarbetare, menar hon.
Debattklimatet i fullmäktige har under senare tid stötts och blötts. Centerpartisterna Jessica Jämtin och Johan Åhlund har kritiserat moderaterna i kommunen för personangrepp, något gruppledare Henrik Yngvesson avböjde att kommentera. Och ännu värre, C-stämplade kommunalrådet Anna-Kajsa Arnesson har inte velat svara på oppositionens alla frågor. Orsak: Personalen kunde känna sig uthängd.
– Händelseförloppet i Barran stämmer precis med den mardröm jag nyligen lyckades överleva, berättar Sune Flisa, chefredaktör för kulturorganet, i ett stort uppslaget ledarstick i indiska tidningen Shimla News.
Han berättar vidare ur maran:
”Matilda inte bara kränkte den utköpte, hon klämde också in Karlssons klister i Henrik Yngvessons mikrofon så ingen kunde höra hans långa utläggning om att all bebyggelse framgent ska ske endast i Färjestaden. Yngvesson kontrade med att vid nästa möte plocka upp en gigantisk megafon, inköpt för skattebetalarnas pengar, och kalla Matilda för tossa. Detta fick Matilda, i drömmen kallad Mattan, att gå fram till Henrik och kalla honom pruttbulle. Henrik fick då spel och ropade på hjälp från partivännen Carl Dahlin, som genast skrev en insändare i Ölandsbladet där han kallade Mörbylånga kommun för en tragikomisk opera utan stjärnor, fullt i klass med tevespektaklet I can´t dance med idel ädel narcissister. Nu ryckte skolchefen olovandes in från vänster och sa att Stor-Ann är den bästa kommundirektören i hela universum, varpå Yngvesson fick dubbelspel och undrade om Mejlaren aldrig varit utanför rökrutan på skolgården. Nu blev det skolchefens tur att få spel, vilket ytterligare stärkte hans odds att verkligen dubbas till Lill-Ann inför en buande moderatläktare. Oppositionsrådet Kent Kenta Ingvarsson, en gång fotbollsspelare, fick nu spel och drog en gammal omklädningsrumsvits från division IV anno 1943: Hela bollen måste ligga stilla vid frispark! Mattan tog detta uttalande som en regelvidrig tackling och skrek straff! så högt att Carl Dahlin började gråta. Anna-Kajsa föll i centerkoma, Jessica Jämtin lämnade salen i vredesmod, som kränkt, och Johan Åhlund hämtade traktorn för att köra in skitspridaren i fullmäktigesalen för att där tömma lasten – där den i sanning hör hemma. Mattan föll nu i (S)amvetsnöd, stal Henriks megafon och torgförde att hon kände sig kränkt, ja dubbelkränkt! Anna-Kajsa, även kallad Lill-Mattan, vaknade upp ur centerkoma för att återvända in i sossekoma, där hon stannade hela fullmäktige ut. När Johan Åhlund, C-tatuerad med LRF i pannan, tömt skitspridaren stank fullmäktigesalen precis som bondeförbundaren Jessica Jämtin alltid önskat:
– Äntligen är vi ute i glesbygden igen vid stuga med två rum och vedspis, åtta snorungar, kungaporträtt i finrummet, stall med fyra kor, en gris att slakta till jul, mormor som syr haklapp till morfar – som snart ska in på hemmet – Gunnar Hedlund som grymtar bonnvitsar i raspig Radiolaradio, mor som ror drag och fulle far som bränner hemma på nödårets lilla kornskörd…”
Artikeln om Sune Flisas mardröm i Shimla News avslutas med en för politiskt intresserade lockande mening:
Drömmen var tio gånger längre och jag fortsätter gärna berätta – om tidningsledningen har råd med kvalitetslitteraturgage. Jag kan garantera att allt blir mycket värre, att alla i Mörbylånga kommun kommer att känna sig kränkta till slut. Dubbelkränkta!
Ja, så kan det gå. Hoppet är det sista som överger människan.
Allan von Kompost
redaktionschef
Söket efter en biträdande kommundirektör (i kulturorganet benämnd Lill-Ann) i Mörbylånga skjuts enligt Ölandsbladet upp efter att ha varit i det närmaste slutfört under förra året. Då återstod tre kandidater till den åtråvärda posten att få slava under kommundirektör Ann Willsund.
Så här skriver Ölandsbladet:
_ _ _ Nu tas beslut om rekryteringen ska avslutas och en ny intern chef och biträdande kommundirektör vara på plats 2022. Tills dess ser det ut att bli en intern lösning till posten – vilket kan skapa någon form av chefsrockad.
– Det är inte görligt att ha både tjänsterna under så lång tid, säger kommundirektör Ann Willsund.
Nån som förstår vad som menas? Hur många chefer ska egentligen anställas? Chefsrockad? NY intern chef OCH biträdande Lill-Ann? Och så Ann Willsund kvar i topp? Vilken soppa. Ju flera kockar, desto…
Om söket efter Lill-Ann ändå skulle fortsätta anser kulturorganet – som vi tidigare berättat – att två av de tre kandidaterna till Lill-Ann-posten är chanslösa mot ”Mejlaren”, alltså den skolchef som läxade upp politikerna i ett av kulturorganet påtalat mejl. Läs mer om den extraordinära politiska tumultet inom en kommun på drift…
Det tycks som om Mörbylånga kommun ständigt missar målen i sina rekryteringar. Man har exempelvis fem kommunikatörer, enligt rykten är nån/några av dem + annan kraft plockade från ett och samma konkade bolag. Fem kommunikatörer i denna pyttelilla kommun med blott 15 000 invånare. Det gör en kommunikatör per 3 000 mörbylångabor!
Visserligen har chefskommunikatören talat ut i gammelmedia om hur han är redo att axla betydligt viktigare poster utanför kommunens hank och stör, men ännu har ingen info kommit oss tillhanda om att han tagit över Volvo eller Ericsson.
Sune Flisa
chefredaktör
Inbördeskriget i Mörbylånga kommun är ännu inte avslutat, även om stridernas intensitet har varit lägre under senare tid. Men nu kan fajten blossa upp igen när Ann är tillbaka och sökandet efter en Lill-Ann snart torde återupptas. Kulturorganet tror som tidigare att platsen är vikt för ”Mejlaren”. Hans uppseendeväckande mejluppläxning av politiker torde ha satt djupa spår i ansökningskommitténs franska nervsystem. Att en liten tjänsteman tuktar maktens elefanter imponerar. Hela bakgrunden har du här.
På kulturorganets svarttoto leder Mejlaren fortfarande överlägset. En tia på honom ger sketna 2 kronor tillbaka. Övriga sökande torde ha minimala chansen då de är kvinnor och inte har läxat upp några politiker. Som vi alla vet lever vi i dag i ett tjänstemannastyrt samhälle. Politikernas tid är för länge sedan förbi.
Nu frågar Carl Dahlin (M) kommunalrådet Anna-Kajsa Arnesson (C) vad hon tycker om att ”ledande tjänstemän via brev försöker tillrättavisa folkvalda?” Det läser vi i dagens Barran.
Carl Dahlin och kulturorganet väntar på svar.
För ett drygt kvartal sen ställde jag några mejlfrågor till alla politiker i Mörbylånga kommunfullmäktige.
Ingen svarade.
Någon månad senare ställde jag samma mejlfrågor till alla politiker i Mörbylånga kommunfullmäktige.
Ingen svarade.
12 november förra året mejlade jag på nytt till alla politiker i fullmäktige. Efter några dagar svarade en enda: Matilda Wärenfalk. Hon skrev att jag skulle få hennes svar lite senare. Det kom och det tackar vi för, eftersom det var fylligt. Hans Sabelström har också svarat på ett ambitiöst sätt. Senare svarade sju till, med de sade i princip bara ”jag vet ingenting”.
Det lovar inte gott för framtiden. En politiker måste veta mycket. Orkar eller vill man inte sätta sig in i exempelvis cykelledprojektet för 100 miljoner kronor, klubbat runt 2008 och som kostat invånarna i Mörbylånga kommun 9 000 000 skattekronor, ska man inte syssla med politik. Ingen kan veta allt. Men vet man ingenting när en kommuninvånare frågar tar man reda på fakta eller åtminstone tipsar om namn som vet mer.
Varför lever kommunen inte efter den e-postpolicy man själv har skapat, som är undertecknad av tidigare kommunchef och som framhålls så stiligt på dess hemsida?
Dubbelmoralen sticker i ögonen.
Så här i covidtider kan man behöva skratta. Artikeln ovan vårdar jag med omsorg. Genom några få pratminus förstår man att ingen vet nånting. Texten är saxad ur avsomnade Östra Småland och säger mycket om hur cykelledsprojektet Fyr till Grönhögen har skötts av idel ädel gubbar.
Notera detta historiska citat:
”Han kan inte svara hur mycket pengar det finns kvar till de sista etapperna. – Det är några miljoner kvar och de ska räcka men jag vet inte hur många det är. Jag sitter som ordförande i styrgruppen och vi ska ha möte den 28 oktober så då vet vi närmare.”
Det är underbar läsning. Eddie Forsman är ordförande i styrgruppen men vet ingenting. Fraser som ”det är några miljoner kvar men jag vet inte hur många det är” säger det mesta om amatörismens totala makt över detta fiaskoprojekt. I dag vet vi att det saknas 20 mille. Men vad spelar det för roll när styrgruppen för länge sen har upplösts i atomer och projektchefen har gått hem och ingen ansvarig politiker visar minsta tillstymmelse till aktion.
***
I Mörbylånga kommun har man slängt in nödbromsen och pausat både rekryteringen av vice kommundirektör, en titel i folkmun kallad Lill-Ann, och cykelledprojektet Fyr till Grönhögens eventuella fortsättning. Hur det går med anskaffandet av en vice näringslivschef står endast skrivet i ”någons” anteckningsbok. Det är tyst från kommunhuset. Denna tystnad kallas julefrid.
Det känns som att det är dags för en ny version av Tomtarnas julnatt!
Midnatt råder, det är tyst från makten, tyst från makten
alla hyssja, släckta äro ljusen, äro ljusen
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Se, då krypa visslare upp ur vrårna, upp ur vrårna,
lyssnar, spejar, trippar fram på tårna, fram på tårna
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Snälla folket låtit skatten rara, skatten rara,
ligga kvar på faten åt en ljugarskara, ljugarskara.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten,
tissla, tassla: “God är julelögnen”, “Julelögnen!”
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Gröt och skinka, lilla direktören, lilla dirren,
tänk, så rart det smakar Mejlar´n liten! Mejlar´n liten!
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Nu till lögner! Grövsta lögnen klingar, lögnen klingar,
runt om kassan skaran muntert valsar, muntert valsar.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Tystnad svider. Snart de valda själar, valda själar,
kvickt och näpet allt i tystnad ställa, tystnad ställa.
Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Sedan åter in i skumma vrårna, skumma vrårna,
tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna.
Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.
Allan von Kompost
redaktionschef
Matildas svar föranledde mig att genast ställa en följdfråga till punkt 12. Jag anser nämligen att summan 337 000 kronor måtte vara betydligt högre, eftersom både boende i byn och jag själv gjorde ungefär följande iakttagelser:
En grävmaskin med förare och hjälpredor jobbade i sex veckor med röjning och anläggning av ”muren”. Till hjälp hade man minst en dumper och flera andra fordon som körde bort och dit material. En annan grävare jobbade i tio veckor vid bevattningsdammen. 27 meter L-betongblock kostar också pengar liksom maskin och två jobbare som under några dagar jobbade med att skära bort delar av redan anlagd led. Mina ”icke-precisa” beräkningar landar nånstans mellan 1,5 och 2 miljoner kronor.
Matilda svarade att summan 337 000 kronor kommer från ekonomiavdelningen. Hon ska nu kolla igen.
De stridande falangerna inom kommunhuset i Mörbylånga attackerar nu varandra så det står härliga till. Blodet skvätter och alla sidor inräknar stora förluster.
En av de fem kommunikatörerna säger till kulturorganet:
– Hade vi redan nu haft ”Lill-Ann” vald och installerad hade han kunnat ta över jobbet på studs. Att välja ny skolchef är inte lika brådskande som att utse ny kommundirektör. ”Mejlarens” mejl med våra underskrifter skickades lite för sent. Det är då fan, också! Aldrig får man vara glad.
Obekräftade rykten gör gällande att en annan falang, ”skolchefsmotståndarna”, också har planer på ett mejl. Detta lär adresseras till kommunalrådet Matilda Wärenfalk.
– Vi ska lasta det med så mycket skit vi bara orkar, berättar ”kommunikatör Y”. Att skolagan numera är förbjuden bryr vi oss inte om. Nu tar vi till både virtuella örfilar, smärtsamma skamgrepp och tuffa slag mot solarplexus. Vi kastar också suddgummin mot skolchefens arbetsrum. Dessutom har vi lagt häftstift på hans stol – med spetsarna uppåt!
På grund av de uppblossande striderna, i världspressen kallade ”Söndagskriget” brann den spelskärm, som vi tidigare berättat om, ånyo upp tidigt i morse på grund av ”för hårt spel”. Det berättar ”kommunikatör Z”. En ny skärm är beställd men eftersom det är söndag kan den inte installeras förrän tidigt i morgon bitti.
Dessa enkla mejlfrågor har sänts till samtliga 49 ledamöter i Mörbylånga kommunfullmäktige. Svaren kommer successivt att presenteras här på kulturorganet.
Devotismen finner inga gränser i kommunhuset i Mörbylånga. Enligt hemlig men bergsäker källa har nu en högre chef reagerat på Kent Ingvarssons utläggningar i Ölandsbladet om anklagelserna mot kommundirektören Ann Willsund. Som bekant är arbetsklimatet i kommunhuset dåligt. Begrepp som härskarteknik nämns.
Chefen ska ha ifrågasatt hur Kent Ingvarsson kunde kritisera en så klart lysande pärla som kommundirektör Ann Willsund.
Vem chefen är? Jo, hen är en av de sökande till jobbet som vice kommundirektör!
Efter detta avancerade rövslickeri torde hen ligga oerhört bra till i kommundirektörens ögon. Kulturorganet tippar att hen redan kan betrakta jobbet som sitt.
Kulturorganet kommer att kolla det slutliga valet – och berätta om vår prognos stämde. Vi brukar få rätt. Tyvärr.
Allan von Kompost
redaktionschef
PS. Kent Ingvarsson (M) är kanske kommunens mest rutinerade politiker. Han var länge kommunstyrelsens ordförande.
Stanken från kommunhuset i Mörbylånga tilltar. Boende i vindriktningen har klagat. Kommunen har därför beslutat att dela ut gratis näsklämmor till boende i hela olycksområdet, både i lä och lovart.
– Man vet aldrig på Öland, säger anonym kommunikatör. Vinden kan vända.
Näsklämmorna finns i två storlekar och i färgerna rött, blått och snorgrönt.
Kulturredaktionen kan dessvärre inte lugna kommuninvånarna. Vi har en hemsk nyhet på g, levererad av en av våra toppspioner (kodnamn Urax-Blueberry13).
Allan von Kompost
redaktionschef
Sunes frågeformulär är nu på väg till de 1 420 anställda i Mörbylånga kommun. Enkäten ska lösa de svåra samarbetsproblem som uppstått i kommunens själ och hjärta.
– Min geniala enkät kommer att skilja de falska från de tillgjorda, smilfinkarna från rövslickarna och de dumma från de ännu dummare, säger en nöjd Sune Flisa i lokala medier.
Genom ett väl genomtänkt ”läckage” har enkäten redan nu inkommit till kulturredaktionens stridsledningscentral. Vi önskar våra följare en trevlig läsning.
Sensationernas tid är inte förbi. Det blir ingen skattehöjning i Mörbylånga kommun! Skatten blir oförändrad. Det beslutade fullmäktige under dagens tio timmar långa möte om ditten och datten.
Oppositionen ville tälja till en skattesänkning med 40 öre, men förslaget nobbades av de styrandes kallhamrade representanter.
Källa: Ölandsbladet.
22:01:31 slog härförare och chefredaktör Sune Flisas fötter i backen ute på alvaret 2 450 meter nordost om Albrunna.
Flisa landade i totalt mörker iklädd grön-brun khakiuniform med djungelkniven i slida utmed sidan. Uthoppet skedde från 12 850 meters höjd.
– Jag utlöste inte skärmen förrän jag var 90 meter ovan backen. Det gäller att vinna tid, sa Flisa och drog en historia från Mörbylånga kommunhus som inte lämpar sig för tryck.
Kulturorganets redaktionsmedlemmar hade mött upp till sista man och överöste sin chef med skumpa och diverse hedersbetygelser.
Politikerna flyr Mörbylånga
Mobbing och härskartekniker – hur står det till i kommunhuset?
Matilda Wärenfalk: ”Låter jättehemskt”
Det är några av rubrikerna i dagens Ölandsbladet.
Med anledning av dessa krigsrubriker har vår högt älskade Sune Flisa nyligen kastat sig på planet i Shimla med kurs på Öland. Uppdraget för den erfarne härföraren är att inleda ett blodigt filmprojekt för sitt kulturorgan, världens enda. Herr Flisa beräknas landa (i full stridsmundering) med fallskärm över södra Öland runt klockan 22 i kväll, svensk tid.
– Det är synd att luktvideon ännu inte är uppfunnen, sa Sune Flisa till det enorma pressuppbådet på Shimla Airport, i folkmun kallad Sune Airport.
– Det stinker skit ända hit, så nu måste jag piska igång mina undersåtar. På med gasmaskerna, fram med dynggreparna! skrek Sune Flisa innan han embarkerade sin privata Boeing 747 med tilläggsordern:
– Ingen varmkörning! Inga kollar! Full gas ända till alvaret!
På denna fyra kilometer långa och fyra meter breda kostig ska upp mot en halv miljon besökare i bil, husbil, buss och på cykel ta sig ned till fyren Långe Jan bland vandrare, kreatur, får och hjortar – år efter år efter år efter år efter år.
Ned till Fyrplatsen finns varken VA, fiber eller cykelbanor. Vatten körs dit i tankbil och skiten från toaletterna rinner ut i nån form av bassäng.
Claes Elinder, Grönhögen, tog i somras upp problemen i sin bok ”Rädda Sydöland” och kommundirektören Ann Willsund i Mörbylånga kommun har insett problematiken. Men varför är politikerna tysta om utvecklingen av södra Ölands kraftigaste turistmagnet? Nu hålls möten mellan kommunen och flera byråkratiska verk men ingenting händer utåt.
Kulturorganet presenterar snart filmen ”De heliga platserna”, ett debattinlägg om denna kostig och Karl X Gustavs mur – en mur ”som inte får störas” enligt statligt verk, trots att den är ett falsarium och på grund av statlig vanskötsel kalvar och rasar ihop till stenrösen i sin östra ände.
Känsliga tittare ombeds titta i små små sekvenser…
Läs om Kommundirektören tycker cykelleden är pinsam.
Läs om Vägen mot fyren och de förhandlingar som inletts men som inte tycks leda nån vart.
Ansökningarna strömmar in till Mörbylånga kommun. Femton jasägarbyråkrater känner sig kallade till den splitternya tjänsten som biträdande kommundirektör. Vald knähund ska arbeta under kommundirektören Ann Willsund.
Kulturredaktionen nås i dag märkligt nog av liknande nyheter från Mörbyklånka kommun på södra Öland. Där har man nu gått flera steg längre i sin byråkratiseringsvision ”Så långt ögat når och skatten räcker” genom att söka både en biträdande kommundirektör och en underbiträdande kommundirektör. Den förstnämnda ska underställas kommundirektören. Den underbiträdande kommundirektören är sin tur underställd den biträdande kommundirektören och dennes överställda, kommundirektören Anna Wilsesund.
Hittills har 76 personer och fem små hundar – fyra pekingeser och en chihuahua – anmält intresse för tjänsterna.
Skattehöjarproffset och tillika kommunstyrelsens ordförande i Mörbyklånka kommun Marita Wärenhök säger i en kommentar:
– Vi vill koppla upp en knähund som inte skäller. Hen ska dessutom se sina kollegor och känna sig trygg uti hela underbara Mörbyklånka kommun.
alvarsamt2 