Kategoriarkiv: Mörbylånga kommun

lägre publiceringstakt…

Fram till nyår hålls kulturorganets publiceringstakt betydligt lägre än normalt. Orsaken är att arbetet med filmen om det ökända parkeringssystemet som införts i den lilla glesbygdsbyn Mörbylånga kräver all tid och kraft.

– Alla inblandade måste då och då få psykiatriskt stöd och chans till fullständig återhämtning. Denna filmiska resa i vansinnighetens gränsland har tärt hårt på de medverkandes tro på mänsklighetens framtid, säger producenten Philippe Van Der Kwast i ett pressmeddelande till europeiska medier.

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Taggad , , ,

Mörbylånga dyrast

Kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och sophantering i Mörbylånga kommun är högst i länet. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten. Lägsta kostnaderna hittar vi i Kalmar.

Det är lätt att förstå att det inte är lätt att locka folk att flytta till Mörbylånga. Höjd skatt, ett DDR-inspirerat P-system och nu länets högsta att-leva-taxor…

Får dessutom Hussam Salman tingsrättens välsignelse när han nu stämmer kommunen på dubbelt så mycket som tidigare, 300 miljoner, för avtalsbrott om byggen i hamnen är det väl bara att ta sin Mats ur skolan och kolla in nya jaktmarker…

Uppgifterna finns i dagens Barometern.

Sune Flisa
chefredaktör

 

Taggad

världens dyraste cykelledssnutt

För att ersätta 50 meter tänkt cykelled har nu projektledningen för Fyr till fyr efter år av väntan dragit igång arbetet med den sannolikt dyraste cykelledsstumpen i hela universum. Två grävare och flera man har hittills jobbat sen mitten av november. Så kan det gå när man bygger först och frågar markägare sen.

Notabelt är att inget gammelmedia hänger på. Här byggs det mest storslagna projektet för Ölands framtid och blaskorna och etermedierna tiger som i Kina om det ”icke positiva”.  Gammelmedierna lider av ”öländsk beröringsskräck”, alternativt ”öländsk strutssjuka”. Ser vi inte eländet så finns det inte. Berättar vi inte om det finns inga problem. Öland är ju ett paradis. Vi skriver om halkan i stället!

Man skäms.

Nedan visar vi i många bilder om hur jobbet ser ut 3 december. Grävningarna kommer att pågå länge till. Vad kan totalkostnaden bli? Vad säger ni i gammelmedierna om mer än de nedgrävda 100 miljoner som inte kommer att räcka?

Men gammelmedierna kniper käft som öländsk kalksten. Nämn inte den där djävla leden en gång till! Den finns ju för fan i norr. Den är invigd i norr. Det får räcka. Att det strular i söder ger vi blanka fan i! Nu skriver vi om halkan igen, grabbar och tjejer!

bonusvarvet_Albrunna_grävning_24Bygge av atombombsäkert värn? Nej, cykelled!

bonusvarvet_Albrunna_grävning_07Några stubbar, två grävare, ett gigantiskt dike. Vi ser åt söder. I diket sticker ett L-format betongstöd upp.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_45
I grävningens norra ände gräver man ett smalare dike och lägger ned nåt slags kabel.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_23Betongstöd i olika modeller.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_31Dessa L ska skilja tomter från cykelled.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_19Vy åt söder.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_10Tomt till vänster. Led rakt fram. Den ska sedan vika 90 grader höger där L-betongen står.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_04Kablar av något slag ligger nedlagda i diket.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_16Nära tomtgräns I.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_15Nära tomtgräns II.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_32Det krävs mycket för att ersätta 50 meter cykelled: grävare, betongblock, grus, sand. Och tid. Mycket tid. Och pengar. Mycket pengar!

bonusvarvet_Albrunna_grävning_38Tänk om detta träd kunde tänka högt om hur vi människor beter oss…

bonusvarvet_Albrunna_grävning_29Skopor, skopor, skopor.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_28Mindre grävare.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_08Ett betongblock sticker upp sin blonda kalufs.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_47Uppgrävd jord har man lagt på den stig jag brukar använda för att gå runt ägan utmed kusten. Hoppas att man gör stigen bättre, småningom. Nu får jag cykla stigen rakt upp till Albrunna och cykla på väg 136 i stället för att vandra här.

bonusvarvet_Albrunna_grävning_49Vägen mot havet är nu oframkomlig.


Taggad , , ,

Mörbylånga kommun skjuter skarpt

Mörbylånga kommun ska vid nyår brassa av ett tio minuter långt fyrverkeri, skriver Barometern. Det rimmar illa med kommunens påstådda miljömedvetenhet. Fyrverkeripjäser innehåller som bekant en hel del kemi, exempelvis tungmetaller.

Framsynta kommuner har lagt de pyrotekniska barnsligheterna på hyllan för att kanske minimera antal händer och ögon som varje år går upp i rök.

Och vad kostar det pyrotekniska kalaset? Kulturorganet återkommer med svaret…


 

Taggad , , ,

Mörbylånga kommun får böta

Enligt Barometern ska Mörbylånga kommun nu punga ut med 150 000 kronor i böter för att utan bygglov ha anlagt tre vattenfördämningar i Tveta år 2016.

Lätt fixat! Det är bara att höja skatten!


 

Taggad , , ,

kommunal julkalender

Mörbylånga kommun ger ut en egen julkalender. 24 luckor på kommunens hemsida väntar på nyfikna öppnare.

I Barometern berättar Linn Bergsten Ahrens, hållbarhetsstrateg på kommunen, att man i en lucka visar hur man i Mörbylånga kommun arbetar för att utrota fattigdom.

Det framgår dock inte hur.

Kulturorganets tips: Genom skattehöjningar.

PS. Har precis testat julkalendern i dag 1 december 12:05. Videon går inte att starta.
PS2. I mejlväxling med kommunen framkommer att den information jag fått om julkalendern genom Barometern är felaktig. I kommunens pressmeddelande står:
”I pressmeddelandet står det att vi kommer publicera alla filmer i våra sociala medier (Facebook och LinkedIn) kl. 07.00 varje dag. Vilket vi också har gjort de två första dagarna nu i december.” skriver Karl-Oskar Karlsson, Mörbylånga kommun.
I Barometern står det: ”_ _ _ kommer ett kortare videoklipp att läggas upp på kommunens hemsida, Facebook och LinkedIn.”
Kulturorganet konstaterar: Ett utbytt ord kan göra stor skillnad.
Du kan se kalendern här .

 

Taggad ,

mörbylångas p-bevakningssystem sänder chockvågor över världen…

skrotbil_MBAB

Uppmärksamma läsare har sannolikt noterat att Sveriges Radio har tagit häng av kulturorganets långa kamp mot vedervärdiga parkeringssystem…

Det omänskliga parkeringssystem som Mörbylånga Bostads AB i samarbete med Q-Park har infört i den lilla byidyllen Mörbylånga gör invånarna bedrövade. Några vill flytta – om de orkade och kunde. Vissa har fått sitt sociala liv förstört. Barn och vänner vågar inte besöka dem; risken för saftiga p-böter avskräcker.

Vad hyresgästerna tycker spelar ingen roll. Bostadsbolaget och politikerna står vid förfrågan fast vid vansinnet, försvarar det in i minsta molekyl. Utan frågor råder tystnaden – som i Nordkorea, Kina, Kuba. Dessbättre kraschar det glastunna argument som beställarna framförde som det viktigaste för P-pestens införande: Att bli av med skrotbilarna!

Men vad står nu i den tidigare idyllen om inte en liten fin skrotbil? Eller vad kallar vd och styrelseordförande ovanstående lilla charmiga plåthög som stått där ”i månader”?

* * *

Bäst vore om politikerna och bostadsbolaget gjorde gemensam sak och på japanskt manér bjöd in alla hyresgäster till kollektiv och offentlig förlåt-oss-ceremoni där man bugande och nigande bad alla sina lönebetalare – läs hyresgäster – om ursäkt, gång på gång under minst en timmes tid.

Kulturorganet har en längre tid haft det sjuka P-systemet under lupp och snart visas en otäck skräckfilm som kommer att få många i publiken att få en ny syn på Mörbylånga kommun i allmänhet och dess bostadsbolag i synnerhet.

Inför filminspelningen frågade vi experter om vad de tycker om den struktur som får folk att vilja fly. De flesta menar att systemet sannolikt har plockat beståndsdelar från flera av världens värsta diktaturer.

– Skogarna med varnande skyltar på stolpar – som får förstagångsbesökaren att tro att hen har kört in på gården till en sluten anstalt – har troligen skapats av influenser från Nordkorera eller gamla DDR. Men övervakningssystemet med smygande bilburna vakter som fotograferar däckpositioner samt bötfäller personliga assistenters bilar har sannolikt anammats från Kina eller möjligen Jemen, säger parkeringsanalytiker Pelle Park vid Svenska Parkeringsinstitutet, en av de många experter kulturorganet har anlitat inför filminspelningen.

– Kravet att hyresgäst ska ringa in besökares bilnummer för att undgå piska och avrättning är däremot en tidstypisk idé från tidig sovjetepok, säger Plim Plogberg, omvärldsanalytiker och fritidsparkerare.

Nedan kan du se några sekunders smakprov ur filmen.


 

Taggad , ,

nya toner från templet…

Det var en gång en kommun. Den låg långt bort från ära och redlighet. Få människor ville bo där. Därför bodde få människor där. Det var så på den tiden att där inte många ville bo så bodde heller inte så många. Den så kallade samhällsservicen var dålig, och ytterst få människor ville flytta till en kommun för att få sämre samhällsservice. Så var det på den tiden för länge sen.

Kommunikationer fanns nästan inte alls. Skulle man resa till närmaste stad måste man tälta eller övernatta på hotell innan man kunde fara hem igen. Där fanns nästan inga affärer. Många fick bila, gå, krypa eller cykla många mil för att inhandla en korvbit och en pilsner till middan. Det var många mil till läkare och ringde man dit svarade någon att inga tider fanns den närmaste månaden. Bäst var att hålla sig frisk. Bäst var att sluta äta. Bäst var att inte besöka sin gamla mor i staden. Bäst var att ligga lågt och spara på kraft och kalorier.

Ja, det var egentligen ännu värre än så, mina barn. Men som sagoberättare kan jag inte gå in på de allra värsta detaljerna. Jag måste tänka på läsarna, de sagoälskande småbarnen med sina tindrande ögon, stora som pizzor och de andra stackars läsarna som dygnet runt översköljs med vardagselände och pessimism på skärm, i tv och i tidning. Låt mig därför nöja mig med att säga att folk hade det mycket svårt och att det inte fanns mycket att hoppas på.

Eller fanns det det? Det hade ju nyss varit val och nu satt det nya krafter i kommunens tempel. Ja, nu satt nya krafter i kommunens tempel! Nya! Ja, nu ser vi genast en ljusare framtid, sa alla kommuninvånare och kände sig tio år yngre. Några kände sig tjugo år yngre, och många kände sig mycket vackrare och nästan alla kände sig stärkta i sin tro på den så kallade framtiden och kraften i templet. Man dansade och sjöng och var lycklig. Vissa drack sig till och med fulla och dansade nakna på de gropiga och smala gatorna. Hela kommunen såg livet i ljusare färger. Nytt folk i templet! De gamla gudarna hade fått kicken. Nu väntar vi på underverken. Underverk, visa er! Man sjöng i kyrkorna, spelade på orglarna så de tog eld, präster och biskopar kastade av sig sina hästtäcken, mitror och kräklor och hela kommunen blev en enda stor församlingsfamilj med framtidens löften som gud. Nya gudar! Nya gudar! Nya underverk!

Underverk, visa er!

Och underverken visade sig verkligen.

Templets nya krafter slog sig ihop med kommunens bostadsbolag och tänkte till. Vad göra? Hur göra livet bättre för att de människor vi bestämmer över och likt flöjtspelande råttfångare snärjer i våra klibbiga nät inför de så kallade valen? Man la pannorna i djupa veck…

Jo, vi höjer skatten! Bravo! skrek alla till varandra. Jättebravo! skrek alla till varandra. Höj ordentligt! Höj med råge! Bravo! Bravobravo! Jättebravobravo! Vad kan vi göra mera?

Jo, vi inför världens vidrigaste parkeringssystem i alla byar där bostadsbolaget har kåkar! Vi måste se och lära av Nordkorea! Eller DDR, sa någon. Vi är nya Nordkorea! skrek någon. Bravo, bravo, bravo, jättebravo skrek alla till varandra och var lyckliga, jag många var så lyckliga att de drack sig fulla och dansade nakna på kostigar och i nymålade parkeringsrutor garnerade med stolpar med så många P-skyltar att ingen i templet ens kunde räkna dem (de flesta kunde bara räkna till noll). Vad kan vi göra mera?

Jo, vi kan släcka ned lysena i så många byar som möjligt! Vi kan äntligen släppa fram mörkrets krafter efter våra företrädares hemska hundraåriga trams med att sätta upp stolpar med lampor för att lysa upp. Ja, så dumt! skrek alla i falsett. Så jättedumt! För att lysa upp! Man kan bli tokig för mindre! Bravo skrek alla till varandra. Hur bra är vi egentligen! Hur kan vi bara vara så här bra? Det är inte klokt vilka geniala beslut vi fattar. Bravo. Jättebravo. Åh, så bra vi är. Åh, så bra vi bestämmer! Men vad kan vi göra mera? Man tänkte länge…

Jo, vi kan se till att cykelledens fullbordan drar ut maximalt på tiden. Vi försöker på intet sätt hjälpa till med den! Bravo skrek alla till varandra. Jättebra idé att sätta alla tänkbara pinnar i cykelledhjulen. Vi låtsas inte om att den finns ens, den förbannande leden som aldrig blir färdig i vår kommun. Ja, död åt den förbannade leden! Bravo. Fan, så bra. Så bautasupersuperbra. Oj, så bra vi är! Men vad kan vi göra mera?

Tja, sa alla med en mun och tittade belåtet på varandra. Nu kan vi nog inte göra mera. Nu har vi gjort allt vi kan. Vi har varit duktiga. Vi har jobbat stenhårt och äntligen kommit dit vi ville.

– Allt är möjligt! sa någon.

Alla andra nickade instämmande.

H C Andersen
Taggad , ,

Många tappade sugar i Grönhögen

Sedan Cementa minimerade sin produktion i Degerhamn pågår projektet Kraftsamling Sydöland. Ambitionen är att utveckla södra Öland.

Marianne Hedelin bodde nästan två decennier i Grönhögen på sydvästra Öland. Hon var länge ordförande i den lokala hembygdsföreningen.

Många är de utvecklingsmöten som hon och andra grönhögenbor har haft med Mörbylånga kommun. Idéerna har varit oräkneliga. Många hopp har tänts, men lika många har släckts.

När den politiska ledningen i kommunen nyligen besökte Kraftsamling Sydölands lokal i Södra Möckleby beslöt sig därför Marianne Hedelin för att passa på att informera om det ryckiga och disharmoniska samarbetet mellan byinvånarna och kommunledningen. Resultatet har blivit i stort sett lika med noll…


 

Taggad , , , ,

vem bär skulden till flera års stillestånd?

Vad ska boende på södra Öland egentligen tro om fortsättningen för cykelledprojektet Fyr till fyr? Inte en enda meter cykelled har anlagts på södra ön på flera år.

Ulf Kyrling är projektledare för ett annat projekt, Kraftsamling Sydöland. Han menar att samarbetet mellan dessa två projekt är gott, och att det inte är projektledningens fel att cykelprojektet har gått i stå på södra Öland.

I nästa intervju ser du Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga och biträdande förbundschef i Ölands Kommunalförbund. Ännu lite senare ser du Henrik Yngvesson, oppositionsråd i Mörbylånga kommun och ledamot i Ölands Kommunalförbund.


 

Taggad , ,

kommunstyrelsens möten offentliga

Kommunalrådet i Mörbylånga Matilda Wärenfalk (S) säger i Ölandsbladet att kommunstyrelsens möten ska öppnas för allmänheten från och med årsskiftet.

Sunt, Matilda!


 

Taggad , , ,

om svar anhålles

Ölands Kommunalförbund är beställare av cykelledprojektet Fyr till fyr. Dess förbundschef heter Jens Odevall, dess biträdande förbundschef heter Ann Willsund.

Båda har svarat på ett första mejl från mig, men inte på mina befogade följdfrågor om användningen och nyttan av över 100 miljoner svenska skattekronor.

Jag mejlade Jens 11 oktober och lovades svar efter hans semester. Det har inte kommit.
Jag mejlade Ann 14 oktober. Inget svar.

Nedan mina obesvarade mejlfrågor.

Jens-Odevall_obesvarat

 

Obesvarat-till-Ann-Willsund


 

Taggad ,

citymöte om framtiden

I dag kom de, fyra politiker och kommundirektören, till Kraftsamling Ölands lilla kontor i Södra Möckleby City.

Intressanta samtal fördes mellan fem besökare och maktens representanter. Ämnen som diskuterades blev äldreboendet vid Alungården, ”tappade sugar” i Grönhögen, ockerhöga kommunala avgifter för ansökning av strandskyddsdispens, KLT:s snåla turlista, omvårdnaden av Bergstigen, eventuell kommunal IT-hjälp och parkeringssvårigheter vid busspendling mellan Färjestaden och Kalmar.

Kommunalrådet Matilda Wärenfalk lät försiktigt pysa ut en nyhet om just parkeringsproblemen genom att nästan ljudlöst yppa ”det kommer en lösning där man kan parkera säkert”. Men Matilda sa bara A och ingen lyckades få ur henne B.

Kulturorganet gjorde tre intervjuer. Svaranden är kommundirektör Ann Willsund, oppositionsrådet Henrik Yngvesson och projektledare Ulf Kyrling i Kraftsamling Sydöland. Ämnet var cykelleden Fyr till fyr. Du ser intervjuerna här på kulturorganet om några dagar. Men vi rekommenderar att först se kvällens filmpremiär om en cykeltur utmed två av de sex ofullbordade sträckorna på södra Öland. Först då förstår du hur långa sträckor som ännu bara är önskedrömmar, speciellt som pengar lär saknas.

Det är viktigt att slå fast att det söder om Kastlösa endast har anlagts en mil cykelled – och den lades för tre eller fyra år sen. Vad än politiker och folk i projektet säger saknas i dag sex delsträckor av leden på södra Öland. De är tillsammans drygt tre mil. De sex är: Albrunna, Ventlinge, Grönhögen – Karl X mur, Karl X mur – Ås Camping, Ås Camping – Solberga och Solberga – Skärlöv.


 

Taggad ,

om att tala om allt på en gång

Det hölls under aftonen diskussionsmöte i Mörbylånga Folkets hus. Ett halvdussin politiker och cirkus 30 kommuninvånare kom.

Som alltid i såna här sammanhang tog syret slut i halvlek och åsikterna och framför allt svaren blev alldeles för långa. Och klockan gick och plötsligt var det slut. Två och en halv timme rymde ut i den mörka kvällen…

Tyvärr sa en närvarande nej till filmning av evenemanget. Och tyvärr hade man uppmanat folk att skicka mejlfrågor redan före mötet. Dessa – alltför många – släckte glöden i diskussionen. De raka frågorna från folk på plats blev alldeles för få. Och som alltid när många samlas är det några få som tar tabbe på tiden och snacket. Vissa kan bubbla om tio idéer samtidigt – hur länge som helst. En tuffare diskussionsledare som höll på de fastlagda talartiderna skulle ha haft en uppiggande effekt på hela evenemanget. Dessutom var det en blunder att dela in församlingen i grupper som fick sitta åtskilda och packade alldeles för länge i så små rum att till och med blommorna dog och lamporna blinkade av den dåliga luften.

Det blev mycket snack om att få flera att flytta till Mörbylånga. Då är kanske inte skattehöjningar rätt väg att gå. Bostäder var viktiga, sa nån. Men ingen vill bygga här, sa en annan. Nä he.

Samhället fick en hel del estetisk kritik. Mycket hänger tydligen på sniskan och mycket skulle må gott av en storstädning. Det eviga snacket om kommunen kontra företagslivet togs förstås också upp. Och åtminstone jag fattade mycket lite av ickesvaren och ickefrågorna. Makt och företagsvärld går tydligen aldrig i takt.

En kvinna framförde kritik av kommunens sätt att behandla inkomna medborgarförslag. Hon var också kritisk till hur långsamt mejl besvarades. Och hon anförde – i mina öron – flera befogade skäl till att inte lägga ned SFI.

Två frågor genererade iögonenfallande svar. En moderat hävdade att det vansinniga parkeringssystemet i city var framtaget av Mörbylånga Bostads AB i samarbete med Hyresgästföreningen. För ett sånt påstående blev jag tidigare uppringd av just Hyresgästföreningen som hävdade att den var helt oskyldig till otyget.

En V-politiker sa ungefär detta: – Vi politiker måste ofta och alltid inse att vi jobbar för er kommuninvånare.

Det trodde jag att dom visste redan för tusen år sen. Man lär hela tiden.


 

Taggad , ,

att förstöra eventuellt förtroendekapital

Trots löften om att återkomma med svar efter några dagars semester har sådant inte kommit från Jens Odevall, kommunchef i Borgholms kommun. Några enkla frågor om projektet Fyr till fyr blev tydligen för hårda att bita i.

Inte heller kommunchefen i Mörbylånga kommun, Ann Willsund, har svarat på de följdfrågor vi ställde om samma projekt – och detta trots att kommunen har en mycket klar e-postpolicy. Men den gäller tydligen inte alla.

Kulturorganet kan bara tyda de uteblivna svaren som att ingen har någon som helst koll på slantar och läge i det havererande projektet. Därför måste vi öka våra ansträngningar och tränga längre in i fakta. Medborgarna i de båda kommunerna lär tillsammans ha pyntat 18 000 000 kronor, en enorm summa  som kanske borde ha använts till annat.

Tilläggas kan att Ölands Kommunalförbund fortfarande skriver att tre mil cykelled återstår att färdigställa före årsskiftet. Och det gör man trots att man efter kulturorganets påstötningar har insett och erkänt att detta inte stämmer med verkligheten.

Det tar 30 sekunder att gå in och ändra ett litet stycke felaktig text på en hemsida. Men icke. Lögnen får stå kvar. Projektets trovärdighet närmar sig snabbt noll…

uteblivet-Jens-Odevallsvar

Mejl2 till Ann Willsund


 

Taggad , , , ,

Man tror inte sina ögon

Den lokala, kritiskt granskande journalistiken går mot sin snabba död i gammelmedierna. En tafatt ”jag-skriver-som-dom-berättar-artikel” i dagens Östra Småland slår de flesta rekord i tillrättalagd, förvirrad faktapresentation utan mål, utan orsak, utan mening. Varför publiceras denna anemiska och tillrättalagda text just i dag? Man kan bara gissa.

I ingressen läser jag:
Hur mycket som finns kvar till de sista sträckorna är oklart.

Och i ett stort rött praktfullt pratminus låter man moderaten Eddie Forsman summera: Sträckorna på norra Öland är klara med det är två på södra Öland som inte är klara.

Så rätt, Eddie Forsman. Så rätt, Östra Småland! Men det är flera sträckor som inte är klara efter åtta års jobb. Men det är väl inte så noga. Huvudsaken är väl att projektet ser bra ut i tidningen, att allt ger sken av att vara under kontroll.

Östra Småland och Eddie Forsman får läget att låta som om hela projektet Fyr till fyr i stort sett är klart. Det fattas bara två stumpar. Så här skriver gammelmediet:

Projektet saknar nu två etapper innan det är klart.
– Det är sträckan vid Karl X Gustavs mur_ _ _ och så är det en sträcka till.

Hallå, Östra Småland! Vakna! Använd ögonen, lyssna inte på all avsiktlig felinformation. Titta själv nån gång! Kolla in läget på södra Öland i stället för att bara lyssna på Eddie. Vad lärde ni er som unga journalister? Att skriva som makten säger?

Det Östra Småland skriver måste upprepas:
Projektet saknar nu två etapper innan det är klart.
– 
Det är sträckan vid Karl X Gustavs mur_ _ _ och så är det en sträcka till.
Den som säger detta är alltså Eddie Forsman, ordförande i projektets styrgrupp och en av initiativtagarna till projektet.

Vad säger den beskrivningen, Östra Småland? Jo, den säger noll. Var börjar denna sträcka? Var slutar den? Det får läsaren gissa sig till. Sanningen är att den börjar i Grönhögen och slutar i Ås, en sträcka på mellan 7 och 8 kilometer.

Er beskrivning och så är det en sträcka till skriver ni inte ett ord om. Fakta är att den sträckan är drygt 20 kilometer lång – fågelvägen! –  och går mellan Ås och Skärlöv. I praktiken blir den sannolikt 25 kilometer lång.

Tillsammans gör detta tre mil cykelled som bara finns i beställarnas/kommunernas fantasi. Det finns också två andra sträckor som inte är färdiga efter många års tafatta problemlösningsförsök. De nämner inte Östra Småland med ett ord. Man skriver bara det Eddie Forsman säger.

På ett informationsmöte vid Mörbylånga kommunfullmäktige i slutet av september berättade projektledaren att han köpt sig en elcykel och att kreatur stört cyklisterna på norra Öland. Han berättade även att pengarna sannolikt inte räcker till för ledens slutförande. Han om någon borde veta. Närvarande kommunalråd och kommunchef i beställaren Ölands Kommunalförbund passade dock inte på tillfället att ställa en enda fråga om läget eller ekonomin. Informationen slutade i ett skandalöst ”jaså”. Den totala kalopsen kan ses på nätet. Tio minuter in i skräckfilmen börjar det…

För att få texten ännu snurrigare, verkligheten ännu ljusblåare får Eddie Forsman helt oemotsagd säga: ”_ _ _ men det fattas inga pengar för att göra klart leden”.

Och på ett annat ställe i artikeln säger han:
– Det är några miljoner kvar och de ska räcka men jag vet inte hur många det är.

Tja, det är inte så noga. Det är några miljoner kvar… Och på Ölands Kommunalförbunds hemsida går fortfarande att läsa att alla dessa mil ska färdigställas under 2019, på bara drygt två månader – ett enastående rekord.

Så får makten ansikte i dagens gammelmedier. Man får projekt att framstå som ”i det närmaste klart” trots att fyra sträckor om tillsammans minst 30 kilometer och massor av olösta problem kvarstår.

Hur tre mil led ska byggas för ”några miljoner som finns kvar” får förbli en gåta fram till att nästa tillrättalagda artikel, dikterad av makten, publiceras i gammelmedier som Östra Småland.


 

 

Taggad , , ,

Matilda Wärenfalk och Anna-Kajsa Arnesson svarar på mejlfrågor

MatildaOchAnna-Kajsasvar

Jag tackar för svaret ovan. Frågorna jag ställde ser vi nedtill. Jag har några följdfrågor som jag återkommer till under eftermiddagen…

Staffanfråga Matilda

Taggad , ,

Ann Villsund svarar på mejlfråga

AnnVillsundsSvar

Kulturorganets kommentar och frågar:
Tack, Ann.
Ditt svar föder fem följdfrågor.

Det förvånar mig hur kan ni som beställare av projektet nöja er med projektledarens svar under hans information till fullmäktige 23 september, där han säger att ”pengarna förmodligen inte räcker”. Han/ni vet alltså inte om kosingen räcker eller inte räcker. Efter denna – i mina ögon förfärligt bristfälliga – information ställde ni i beställargruppen inte en enda fråga till projektledaren om projektets minst sagt skraltiga fortsättning/framtid. Jag menar att ni som beställare borde ha tagit tillfället i akt för att för en gångs skull ställa krav på korrekt information från projektgruppen så att alla i fullmäktige skulle kunna greppa det instabila läget. I stället slutade hela envägskommunikationen i pinsam förvirring och fortsatt okunskap. Alla i fullmäktige kan ju anses vara beställare av projektet, även om Ölands Kommunalförbund är det rent formellt.
Fråga:
Vilka är de beräknade kostnaderna för sträckorna ”bonusvarvet i Albrunna”, ”Ventlingegluggen”- Grönhögen – muren – Ås – Torngård – Skärlöv? Eller om vi vänder på frågan: Hur många kronor saknas för dessa arbeten?

Ni måste väl ha en något så när realistisk tidsplan för sträckorna ovan. Du skriver att arbetet kommer att fortsätta under 2020. Det är en sak att de fortsätter, men en fortsättning kan som bekant bli hur lång som helst…
Fråga:
När uppskattar beställaren att de tre milen led på södra Öland vi talar om är HELT färdiga? 

När man hör projektledaren lägesinformera ditt fullmäktige får man uppfattningen att de återstående problem i dag är ”muren” och ”myndigheters långsamma agerande i fallet sträckorna i öster”. Det känns märkligt. För att komma till muren måste man ta sig från Grönhögen, där leden i dag slutar vid Golfvägen – en sträcka på mellan två och tre kilometer.
Fråga:
Finns i dag dokumenterad överenskommelse med berörda markägare för denna sträcka, oavsett var leden kommer att gå – från Golfvägen, ned mot hamnen, längs med kusten i Parboäng eller som de gula skyltarna visar i dag: från Golfvägen på eller längs med väg 136?

Vid det av kulturorganet benämnda ”bonusvarvet  i Albrunna” händer absolut ingenting sedan många år tillbaka. Då och då utlovar projektledaren nya datum för nystart, alltid följda av noll aktivitet, noll hopp, noll trovärdighet. Att projektledningen gjorde misstaget att ta för givet att berörda markägare här genast skulle gå med på projektledningens krav blev en hårdsmält läxa för er som beställare. Men äger man mark bestämmer man själv över den, vad än andra vill och tycker. Senaste uppgift i gammelmedier är att jobbet i Albrunna skulle ha återupptagits i september. Nu skriver vi snart november.
Fråga:
Varför inleds inte jobbet i Albrunna som sagts? Vilka är problemen? När kommer jobben igång – på riktigt? 

Svårigheterna med ledens dragning på södra ön är kända sen mycket lång tid, många år. Ändå skriver ni på Ölands Kommunalförbunds hemsida att ALLA återstående sträckor mellan Grönhögen i väster och Skärlöv i öster ska vara avslutade före årsskiftet. Hur kan ni som seriös beställare påstå nåt så oerhört osannolikt? Om man läser ditt svar är ju det påståendet en ren och – medveten(!) – lögn.
Fråga:
Varför ändrade ni inte den texten för länge sen? Och varför ändrar ni den inte nu? Hur länge till ska Ölands Kommunalförbund fortsätta att informera ”avsiktligt fel”?

med hopp om hårda fakta och med vänlig hälsning

Staffan Lagerström


 

 

 

 

Taggad , , ,

åren de går, ogjort består…

L-block-för-Albrunnajobb

Här bland ensilagebalar på en gård i Albrunna har de stått i snart eviga tider, de L-block i betong som ska ”hålla emot sluttningens krafter” ovanför den gamla kommunala vägen i Albrunna där cykelleden Fyr till fyr nu, enligt projektledningen, ska hackas fram efter fem års stillestånd.

Kulturorganet gissar att jobbet kan ta ytterligare fem år, men ledens beställare, Ölands Kommunalförbund, skriver på sin hemsida att detta lilla ingrepp ska vara genomfört innevarande år, liksom de mycket större  i Ventlinge, Grönhögen, Ottenby, liksom de två milen cykelled på öns östra sida.

Samtidigt berättar projektledaren för fullmäktige i Mörbylånga att han har köpt en elcykel och att arga tjurar stört cyklister på norra ön. I en bisats nämner han också att projektet skulle ha varit slutfört redan 2018 och att det nu saknas pengar för fortsättningen… (gå in vid 09:20, red anm.)

”Den långa sömnen i Albrunna och på andra ställen är inte mycket att yra om. Fem år är i stort sett ingenting. Jämför fem bast med det tusenåriga kriget så förstår du! säger Sune Flisa i dagens intervju i Shimla News.

”Nån byggstart i år är lika trolig som att nån palthjärna i den politiska ledningen drabbas av plötslig självinsikt och avgår”, avslutar Sune Flisa den fyra sidor långa intervjun, garnerad med flygfoton av Sune då han testcyklar tänkt dragning nere vid murskrället i Ottenby.

Härförare Flisas senaste artiklar och kritiska reportage om cykelleden Fyr till fyr har mötts av extremt stort intresse i Shimla i norra Indien. Där har man just byggt färdigt en 370 kilometer lång cykelled, Mountain to Mountain, på 418 dagar. Den asfalterade leden är tre meter bred, med jämna mellanrum prydd med inlagda, fluoriserande porträtt av Sune Flisa iklädd härförarhjälm med vikingahorn. När man cyklar över ett porträtt basuneras Sune Flisas kommando ut ur gigantiska megafoner på 20 meter höga stolpar:

– En garde!

Därpå blinkar tusen LED-lampor i regnbågens alla färger och ett dussin raketer brakar iväg mot skyn tillsammans med ett tjog brevduvor, alla vita.

– Dom har verkligen förstått min storhet där hemma i Shimla, säger Sune Flisa på en raspig telefonlinje från Bryssel, där han just nu oroar omvärlden med att informera de svenska delegaterna om det öländska cykelprojektets haveri in spe…


 

Taggad , , , ,

öppet brev till politikerna i Mörbylånga

Efter att ha sett den fasansfulla filmen från ert senaste fullmäktigemöte vill jag säga att jag skäms. Jag skäms för er. Ni tog dit projektledaren för Fyr till fyr för information om projektets minst sagt instabila läge.

Men bara två ledamöter ställde någon som helst fråga efter den ytterst bristfälliga lägesbeskrivningen. Den ena frågan var totalt tandlös och ointressant, den andra besvarad med ett god dag, Yxskaft.

Maken till ointresse för skattebetalarnas pengar och ett underbart projekts utveckling slår alla tänkbara rekord.

Jag skäms för er.

 

Staffan Lagerström
kommunbo

 

Taggad

fattig trots skattehöjning

Den ekonomiska krisen i Mörbylånga kommun är svår. Många menar att inte ens den proklamerade skattehöjningen om 80 öre kommer att lysa upp kommunens lugubra framtid.

Det spekuleras därför ofta i om nästa steg i Mörbylångas utarmning blir att försöka sälja kommunens bostadsbolag Mörbylånga Bostads AB? Men går det att sälja ett bolag som infört ett helt omänskligt och i hela landet uppmärksammat parkeringssystem i Mörbylånga City? Kulturorganet tvivlar.

Detta parkeringssystem vill kommunens företrädare inte gärna prata om. Det – om något – förstår vi.

En film om detta öststatsinspirerade P-elände är under produktion…

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Taggad ,

Årets ölandsby

Mörbylånga blev Årets Ölandsby. Orsakerna lär enligt Östra Småland vara ”vårt lands bördigaste jordbruksområde, en välmående bygd, stolt konsttradition och rikt föreningsliv”.

Det är märkligt vad man kan måla med vackra ord. Byn har länge gått kräftgång, berövats Systembolag, alla banker har flytt, liksom Konsum.

Dessutom har byns bostadsbolag infört ett parkeringssystem så vansinnigt att det uppmärksammats i hela landet. Om detta säger inte kommunen pip, och ingen kan förklara hur det blivit till. Nu gör alvarsamt2 en film om det spektakulära eländet… Ambitionen/målet är ”Filmfestivalen i Cannes”!

Sanningen måste fram…


 

Taggad , , ,

låt oss åter uppfinna hjulet!

”Kraftsamling Sydöland är mycket stolta över att kunna presentera att det i måndags startades en förstudie som har som mål att få fram en lägesbeskrivning och inventering av hamnarna i Mörbylånga kommun. Syftet är att öka attraktionskraften för både boende och besökare samt att utveckla hamnarnas potential.”

Så skriver Mörbylånga kommun på sin hemsida. Med den hamn närmast mig (Degerhamn) i åtanke blir satsningen en smula skrattretande. Här fanns många duktiga och engagerade människor som utvecklade en blomstrande ställplatsverksamhet med servering, båthus, servicehus med kök. Ställplatsen blev till och med vald till Årets Ställplats. Har fanns då som nu också ett fint gammalt Brukshotell och ett synnerligen intressant litet lokalt muséum.

Nu är ställplatserna och serveringen sedan flera år historia. Kommunen gav dispens från strandskyddet, men Länsstyrelsen upphävde det – och ställplatserna stängdes för tid och evighet. Så kan det gå.

I dag ligger hamnen öde. Länsstyrelsen menade att ställplatserna ”hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett strandskyddat område.”

Min fru och jag sitter ofta i hamnen och kan konstatera att den mark Länsstyrelsen ”ville rädda åt allmänheten” aldrig används. Nån enstaka person rastar sin hund där nån gång… Det är allt.

Jag hoppas att vi framgent slipper få se Länsstyrelsen utstyrd i nya kläder, ivrig att få ”nåt stort och spännande att hända i Degerhamns hamn”. Men fan vet. Dubbelmoralen kan ta sig överraskande uttryck…

Vill du läsa mer om Nejmyndigheten och andra negativa krafter på södra Öland kan du klicka här.

Andra blogginlägg om ämnet ”ställplatser i Degerhamn” hittar du nedan:

Inlägg 1
Inlägg 2
Inlägg 3
Inlägg 4
Inlägg 5


 

Taggad , , ,

kommunal insektsinsikt

Mörbylånga kommun sa ja till mitt medborgarförslag.

Däremot omnämns inte det roligaste i förslaget, lietävlingen Liemannen för att hålla agrart kunnande vid liv vid de bistrare tider som kanske komma skall…

 

medborgarförslag

 


 

Rasar mot ny p-avgift

P-skylt

Det är rubriken på en stort uppslagen artikel i Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyras senaste nummer. Artikeln handlar om det parkeringselände som Mörbylånga Bostäder AB har skapat i lilla Mörbylånga, och som vi berättat om i ett flertal inlägg.

Artikeln slutar med ett konstaterande av Jenny Cedergren, kundservicechef på Mörbylånga Bostads AB:

– Vi ser just nu över hur vi kan finjustera alltsammans. Men att ta bort avgifterna kommer inte att bli aktuellt.

Kulturorganet kommer framgent att på flera sätt återuppta rapporteringen om detta iögonenfallande p-elände, i dag uppmärksammat i hela landet.

 


 

Taggad ,

om ruckade avtal och offentlig tystnad

Cementa_kalkstensbrott_AlbrunnaDet enorma kalkstensbrottet i Albrunna. Du bör veta att bilden är tagen med ett kort teleobjektiv. På plats skulle du alltså uppfatta brottet som ännu mycket större. Brottet är i runda slängar 800 x 700 meter.

Cementa behöver inte återställa kalkbrott.
Så lyder rubriken i en artikel i Östra Småland, fredagen 9 augusti 2019. Kroken i storyn är att Mörbylånga kommun inte har överklagat Cementas ändrade miljötillstånd. Företaget slipper nu lägga enorma slantar på att fylla igen det numera övergivna och öde brottet.

Upprinnelsen till artikeln är att en privatperson frågar varför kommunen inte överklagar miljödelegationens (Länsstyrelsen) beslut den 24 juni. Och det kan man givetvis fråga sig. Om kommunen haft bara ett uns affärssinne kanske man skulle ha kunnat håva in storkovan mot löfte att Cementa ska slippa det man tidigare kommit överens om att göra, att skyffla igen brottet. Men ingenting i artikeln berättar om några som helst ersättningar.

Jag är inte stenskyfflare och inte ekonom, men så mycket kan nog sägas att det jobb som Cementa ursprungligen tog på sig att göra men nu slipper skulle kosta bolaget ”tiotals miljoner kronor”.

Det är tur att någon frågar hur maktens utövare går till väga när känsliga frågor ska avgöras. Detta är en sådan och alvarsamt2 kommer att följa upp ämnet ända in i kaklet (som det heter i Svenska Kakelläggares Riksförbunds årsbok). Det intressantaste kommer nämligen märkligt nog sist i artikeln. Läs och döm själv!

”Miljödelegationens beslut kunde överklagas inom tre veckor men enligt länsstyrelsen ska ingen överklagan ha kommit in. I beslutet står också att då ärendet inte bedömdes ha miljörättsliga eller andra konsekvenser för närboende fattades beslutet utan kungörelser.”

Länsstyrelsen säger alltså ungefär så här på begriplig svenska – om jag tolkar tidningen rätt:

Cementa slipper nu plötsligt fylla igen sitt tidigare gigantiskt stora brott, med de ungefärliga längd- och breddmåtten 800 x 700 x 10 meters höjd, vilket blir lika med runt 5 600 000 kubikmeter flisa. Enligt ursprungligt avtal ska Cementa fylla igen gropen, men det slipper dom nu, och ingen djävel i närområdet ska lägga sig i detta! Om brottet hålls i dagens skick eller vattenfylls ska närboende skita i. Därför säger vi inte pip och totar absolut inte ihop några kungörelser förrän överklaganstiden har gått ut. När den är körd kan ingen ändra på nåt och då kan vi berätta vad som helst. Vi är flexibla i vårt arbetssätt.

Detta ärende luktar mysko.

  • Varför gör kommunen som den gör?
  • Varför var det tidigare så viktigt att Cementa skulle fylla igen brottet?
  • Varför är det inte längre viktigt? Vad är det som så hastigt – och eventuellt lustigt – har förändrats?
  • Varför har inte Mörbylånga kommun kramat ut ekonomisk ersättning av Cementa när bolaget nu så geschwint kommer undan detta sisyfosjobb?
  • Och viktigast av allt, varför har grannar till brottet och boende på södra Öland inte med saken att göra om brottet förblir brott – eller förvandlas till sjö?

 

Sigwahld Restorin
reporter

 


 

 

 

Taggad , ,

något har hänt

Undertecknad har just läst en artikel i Östra Småland som framkallat ymnig svettning och svår huvudvärk. Den handlar om Cementa som nu – efter maktens abrovinker – slipper återställa det 800 x 700 meter stora stenbrottet i Albrunna…

Men det är inte just detta som är intressant, utan en till synes obetydlig detalj i spektaklet. Jag återkommer till den – sen jag tagit mig en stadig whisky och sitter ned…

 

Sigwahld Restorin
reporter

 


 

Taggad , , ,