Kategoriarkiv: Ottenby

ge upp, kungen!

vilken-sida-av-murenPå vilken sida av murskrället i Ottenby ska cykelleden tillåtas gå? Den vänstra eller den högra? Och hur ska man komma från Grönhögen till den kalvande och rasande konstruktionen, beordrad av kung, uppförd av fattiga bönder? Hur många decennier av lönlösa diskussioner ska behöva föras med kungens rigida och obsoleta myndigheter för att komma till beslut? Nu får det förbanne mig räcka! menar dagens ledarskribent Sune Flisa och kräver kungens avgång, monarkins upphörande och en omedelbar nedstängning av våra skämmigaste statliga institutioner,  Statens Fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet. När vi ändå rensar, kasta även Länsstyrelserna på den historiska gödselhögen! Dessa förvaltningar hör – liksom monarkin – juratiden till! skriver Sune Flisa i sitt internationellt uppmärksammade upprop.

Kulturorganet har redan tidigare krävt kungens omedelbara abdikering – för Sydölands bästa och eventuella framtid. Att statschefen ännu inte vågat ta sina småpåvar vid Statens Fastighetsverk och Riksantikvarien i hampan och piskat dem på bara stjärten med den förgyllda spiran är ingenting annat än skandal.

Kungens ickesvar på brev och ickeagerande i något som helst sammanhang som rör eventuell utveckling av cykelleden Fyr till fyr leder till att ledens fullbordan förs ända in i nästa årtusende – vad än Ölands Kommunalförbund låter påskina på sin hemsida. Och detta sker i självaste kungariket Ottenby, där dina kungakollegor har pinat befolkningen genom många sekel med pålagor och infantila murbyggen. Vad sägs om den sömntabletten, kungen? Kan du sussa gott på guldkudden med denna underlåtenhet i minnet och med detta historiska snapshot på den kungliga näthinnan?

Apropå sömntablett… Har du svårt att nanna nån gång kan du kasta ett öga på senaste fullmäktigemötet i Mörbylånga kommun. En titt där motsvarar effekten av tio Sobril eller en sjuttifemma renat rakt av på tom mage. Efter tio minuters filmning av ingenting börjar projektledaren berätta om sin karriär inom projektet, om arga tjurar på norra ön, om att han köpt en elcykel och att cykelbron i Degerhamn är Ölands längsta – och att man skulle vara färdig med hela projektet redan 2018 men att slantarna är slut. En enda(!) politiker frågar när projektet verkligen blir färdigt och får till svar att projektledaren ska göra det han kan. Inget av de två kommunalråd som sitter i beställarrollen av projektet är intresserad, ingen kommunchef som också ingår i skaran beställare har EN ENDA FRÅGA att ställa. Ingen frågar vad man har fått för pengarna. Ingen undrar vart pengarna tagit vägen. Ingen frågar om hur stora slantar eller andra förmåner som gått till markägare. Alla sitter mållösa. Tyst i klassen råder… Varför tog man dit projektledaren för information utan att ställa en enda adekvat fråga? Det vi får uppleva är som en bitter sagostund för vuxna där de stora barnen just fått lyssna till vår sagofarbror H C Andersens hemskaste alster om mental förtvining och moralisk kollaps i vuxensagan: När paltkoman kom till byn (utgiven 1987 i samlingsvolymen Dimridåer och Skumtimmar).

Vi kräva din avgång då vi icke kan acceptera cykelledens på stället marsch. I evinnerligt lång tid har det nu ältats, blötts och gaggats om vilken sida ledan ska ta från Kalmarsund upp längs med murskrället i Ottenby och vidare söderut. Så kan det inte få fortsätta. Nog är nog. Nu ska leden fram. Basta! Därför måste du avgå, Tjabo och ta dina myndigheter med dig. Du har ju redan förstått vartåt det barkar och minimerat hovet genom att slita en massa skrikiga och bortskämda barnbarn ur apanagets trygga famn – ett steg i rätt riktning. Nu får de små bortklemade klimparna gå i vanlig vanskött grundskola och lära sig monarkins mörka historia, gå på Komvux och ta jobb som lokalvårdare, kafferostare eller bussförare, pröjsa högre och högre skatt och gneta ihop till sin första egna lägenhet före 80-årsdagen.

Men kulturorganet har alltid en filantropisk inställning. Vi är inställda på spel utanför boxen – i alla kontexter, som det heter nu för tiden. Lämna tillbaka slotten till folket men behåll den hemska barren nere i Ottenby. Dina bilar och båtar övergår naturligtvis i folkets ägo. Som kompensation bjuder vi dig en bättre begagnad sparkcykel (el-hjälpmotor finns att köpa på Blocket för en hundring) och en relativt fräsch optimistjolle. Att segla är nödvändigt, du vet.

Stugan nere i Ottenby får duga, även om den inte gör Silvia glad, inlindad i 45 kilometer taggtråd och elstängsel som den är, dessutom omgiven av ett 20-tal SLB-boskap med endast två intressen här i livet: Att äta och skita.

Kungens-villa_Ottenby28

Där nere i Ottenby kan du och frugan bli som en av oss och kanske spela lite golf, se på Skavlan, hugga lite ved, grilla lite flintastek, mata fåglarna, spela dart, läsa G W Perssons förklaring om universums uppkomst, spela bort pensionen på Lotto, tatuera en fjäril inne i örat, klippa gräsmattan, sjunga Helan går i duschen, lägga patiens (Idioten gillar jag, du kanske föredrar Kungen) och kanske gå till kyrkan nån gång och bocka lite generat för prästen pyntad och utstyrd i hemsk mässhake, alba, halslin, cingulum, stola, röcklin och korkåpa, men lik förbaskat somna i bänken och skämma ut sig (igen!) – och glutta lite på folk som halkar på bananskal på Youtube till en pilsner eller ett glas vin, som det alltid heter på svenska. Aldrig två glas vin! Roligare än så har vi inte i Sverige i dag. Så är det slitiga, enahanda, tröstlösa och fattiga livet för de flesta av oss. Därför tyckte Strindberg synd om oss, du vet.

Nog förklarat. Nu går vi från ord till handling. Gör så här: I morgon klockan 12:00 slänger du ut riksregalierna genom slottsfönstret i Stockholm. Samtidigt viftar Silvia med vit flagg som ett tecken på att kungahuset med lydmyndigheter är villiga att inleda kapitulationsförhandlingarna. De för du och jag här nere i vindskydd av murskrället över en kräftstjärt eller en burk Oskar. Jag står för drickat, lite egentillverkat dunder av kunglig kvalitet.

handslag

SuneFlisa
Sune Flisa
chefredaktör
Taggad , ,

Kulturorganet begår världspremiär

Ett gammalt förslag om hur cykelleden Fyr till fyr ska kunna ta sig förbi Karl X Gustavs mur på södra Öland kan fortfarande vara aktuellt.

Som första media i världen har kulturorganet provcyklat den anrika sträckan där sannolikt Gustav Vasa en gång ridit fram i något brådskande ärende till Ottenby kungsgård…


 

Taggad , , , ,

inburade växter

DSCF6142Vid Kungsstenarna, Ottenby, står numera något slags buske inhägnad, sannolikt för att inte skadas av betande kritter, får och hjortar. 

DSCF6151Busken i närbild. Nån som vet nåt om den?

DSCF6155Bur, modell mindre. I bakgrunden Kalmarsund.

 


 

Taggad ,

skitbra undervisning

Vid inträdet till avträdet får man koncis undervisning i hur en korrekt sittning ska utföras. Den ordlösa lektionen ges i Ottenby, vid parkeringen intill vägen ned mot gamla fågeltornet.

toalettundervisning_Ottenby

toalettundervisning_Ottenby_2.jpg

 


 

Taggad ,

Kenneth Lidström

Kenneth_Lidström_målningar_2

Några dagar till kan du se Kenneth Lidströms kraftfulla målningar i det lilla blå huset nere vid Fyrplatsen. Det kallas i detta sammanhang för Gamla fågelmuseet.

Kenneth_Lidström_målningar_1

Kenneth_Lidström_målningar_4

Kenneth_Lidström_målningar_3

Kenneth_Lidström_målningar_5

 


 

Taggad

sandreveln – kyrkängen

Vi startar dagens februaricykling nere vid vattenbrynet innanför Sandviksreveln. Fram till 1 april är det tillåtet att röra sig på Schäferiängarna, södra Ölands kanske mest fascinerande naturområde.

Härifrån cyklar vi mot Kyrkängen. På vägen dit knatar vi upp i gamla fågeltornet och ser ut över det öde landskapet och det kalla havet.

När vi tagit av mot Kyrkängen kan du med falkblick först se en mindre grupp hjortar som springer snabbt långt bort på vänster sida av leden, mellan 11:50 och 11:58 in i filmen. En större flock står och bligar på oss innan den kutar iväg, mellan 12:30 och 12:58, också den långt bort till vänster in bland träden, innan och efter att vi cyklat över en liten bro.

Observera att du kan se filmen i upplösningen 4 K/2 160 p. När du är i Youtube, klicka på ”kugghjulet” längst ned till höger för att hitta maximal upplösning.

Nu trampar vi igång!

 

 


 

Taggad , , , , ,

så ser världen ut

I den alltid öppna värmestugan nere på Fyrplatsen hänger barnteckningar som näsdukar på ett klädesstreck, nästan alltid med typiska Ottenby-, fågel- och fyrmotiv. Här kan man lära sig hur verkligheten verkligen ser ut.

Saga visar oss glada bevingade hästar i varma färger. Saga har fått fram fina rörelser i bilden som utstrålar kraft. Den är ritad på julafton.

Matthiev har ritat den bruna fågeln till vänster. Konstnären till målningen i mitten är för mig okänd, men alla fyra personer är namngivna: Tommy, Ebba, Sebbe och Laila (kanske, hela namnet syns inte). Dessa fyra personer är biologer. Verket heter ”Biologer på vift”.  Havslandskapet till höger saknar uppgift om konstnär. Bilden ger ett extremt moget intryck för att vara gjord av ett barn.

Denna kraftfulla kritteckning för tankarna till Edvard Munchs målning ”Skriet”. Den är gjord av Elina på julafton 2018.

Havsörnen till vänster är så nonchalant men elegant återgiven med några få grova horisontella streck i svart och violett. Den svävar verkligen där uppe i skyn. Inget plottrande med detaljer här!

 

 


 

Taggad , , ,

södra Öland dör

Murens västra ände där cykelleden är tänkt att smita förbi.

”Om 15 år kommer den här delen av Öland att falla ihop som ett korthus.” Det säger Claes Elmin, Grönhögen, i Ölandsbladet 22 november.

Claes menar att varje litet beslut spelar stor roll för hur framtiden på södra Öland ska bli. Som exempel på ett sådant litet beslut nämner han dragningen av cykelleden Fyr till fyr.

”_ _ _ det är alldeles tokigt att riksantikvarien och Statens Fastighetsverk säjer nej till att dra leden söder om Karl X mur”, säger Claes Elmin.

Claes har gjort en enkät och frågat människor i området. Han kallar den ”Vad tycker folket?” 100 personer har hittills svarat och ingen av dem störs av cykelleden.

Kulturorganet instämmer i folkets svar – och håller med Claes Elmin i hans farhågor om södra Ölands eventuella framtid. Vi har sedan länge förundrats över nejmyndigheternas självgoda framfart, verkens Stockholmsperspektiv och de lokala politikernas handlingsförlamning.

Allan von Kompost
chefredaktör

 

 


 

Taggad , ,

vart tog den vägen, soffan?

För på dagen tre år sedan togs denna bild av den enorma soffan på tomten till dåvarande silversmedjan vid Kungsgården i Ottenby. Kulturorganet föreslog att soffan skulle placeras allra längst ned på Ölands södra udde, en idé som stöddes av några av bloggens läsare. Men så blev det inte; vi bor i en kommun med en helt visionslös politisk ledning. Soffan stod kvar nåt år men plötsligt var den borta. Man kan undra vart den tog vägen. Och varför bra idéer så sällan blir till verklighet…

 

 


 

Taggad ,

svart eller vit – puckad eller vis?

Familjens svarta får” är ett känt begrepp. Men ”familjens vita får” är helt okänt – tills nu! Om detta vita Ottenbyfår är ett geni eller en looser får framtiden utvisa. Hur som helst håller det sig på sin kant. Är det utstött av släkten von Besserwisser eller har det frivilligt dragit sig undan familjen Fårskalle? 

 

 


 

Taggad ,

då var det 5 juli 2012

För sex år sedan var kulturorganet och ett 50-tal andra människor på en visning av Kungsgården i Ottenby, ni vet den där stora vita eleganta villan som ligger nån halvmil innan Öland tar slut nere vid fyren Långe Jan. Att döma av klädseln på bilderna var det inte alls lika varmt som i dag. Dessutom är gräsmattorna gröna vilket i dag känns nästan overkligt. Gröna gräsmattor!

Du som vill läsa bildreportaget från 2012 klickar här. I det träffar du också Britt Wiström. Vi tittar också in i det magnifika Ottenby Konstmagasin.

Pappa Hans Wiström vid ladugårdsknuten.

Den vackra huvudbyggnaden på Ottenby kungsgård, byggd 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall.

Visserligen börjar det kvällas men det är märkligt hur folk är påpälsade – som för vinterväder!

Pappa Hans och sonen Andreas berättar om gårdens långa historia.

Visst är det en stilren entré!?

På väg mot parken bakom huvudbyggnaden.

Enkel fasad. Räta linjer. Inget prål.

Här bodde rättaren. – Rättaren ansågs inte fin nog att få gå ut mot gården, berättade Andreas. Han skulle gå ut i riktning mot ladugården och sitt arbete där. Basta!

Huvudbyggnadens baksida.

En viss skillnad mot dagens ladugårdsbyggen!

2012 gick här 460 kor i lösdrift.

Lusthuset väster om huvudbyggnaden.

Det börjar mörkna i parken där det nybyggda lusthuset avtecknar sig i silhuett. Från det har man en vidsträckt utsikt över strandängarna ned mot havet.

 

 


 

 

Taggad ,

då var det 26 juni 2013

_ _ _ och Janne ”Loffe” Carlsson höll låda, berättade historier och trummade så vilt att hela Ottenby Konstmagasin vibrerade.

Här kan du höra Pierre Swärd släppa alla hämningar och ursinnigt gå lös på sin hammondorgel medan Loffe kämpar för att hänga på med trumstockarna. Blogginlägget från 2013 kan du läsa här.

 

 


 

utsikt från fågelgömslet

Detta är vad man ser åt nordost från fågelgömslet nere vid fyren Långe Jan. Här kryllar det av fågel.

 

 


 

Taggad ,

då var det 5 april 2012

För sex år sedan invigdes fågeltornet vid Södra lundsjön, Ottenby. Det extremt korta invigningsanförandet hölls av dåvarande landshövding Stefan Carlsson. Alvarsamt var där.

Tornet kostade 1 100 000 ”statliga” kronor. Inga EU-bidrag var inblandade.

Slå på högtalarna och klicka igång ”bildfilmen”!

 

 


 

Taggad , , , , ,

träd

Ottenby.

 

 


 

Taggad ,

från fyren

Virginia Woolf skrev sin roman ”Mot fyren” 1927. Nästan hundra år senare vill Alvarsamt2 inte vara sämre. Här visar vi videon ”Från fyren”, där vi hojar från Långe Jan till Ottenby kungsgård. Videon ingår i vår serie ”Cykla med alvarsamt2” och ska ses som ett relativt misslyckande med extern ljudupptagning vid videoinspelning.

Främsta orsaken till ”den ljudliga klagosången” var en mikrofon som släppte fästet och därpå klämdes fast mellan två syntetiska tyger som skapade ett vasst och frasande missljud vid varje tramptag.

Men se gärna videon trots de ljudliga mankemangen. Vädret häromdagen var strålande vackert och fåglarna kraxade och kvirrade och pep och det var vår i luften.

Nu trampar vi igång!

Taggad , , , ,

hård vind och regn

I går blåste det 16 meter per sekund vid mätaren i Albrunna. Nere vid fyrplatsen dundrade det på i säkert 20. Det var svårt att öppna en dörr i motvind.

Det regnar då och då och ibland ganska mycket sen lång tid tillbaka. Det torra Öland har blivit det blöta Öland. Man ser sjöar på alvaret och lite här och var där man aldrig sett vatten tidigare.

På väg ned mot fyrplatsen kände vi knappt igen oss. På höger sida låg stora landområden under inpressande havsvatten och till vänster fanns – en sjö! Nu var det väl själva sjutton om inte grundvattennivåerna ska bli normala igen efter tidigare ökentorka.

Den nya sjön” sedd från parkeringen vid fyrplatsen. Den är drygt 800 meter lång och landskapet runt den känns ”nytt och förändrat”. Ett kort tele trycker ihop perspektivet en aning. Sjön är längre än den ter sig på bilden. Den sträcker sig bortom stugorna i bakgrunden.

När det blåser så hårt som i går kan den bekväme skåda fåglar och vågor i vindstilla och relativ värme – från fönstret i värmestugan vid fyrplatsen. Ute på revet i bakgrunden står skarvar och kikar mot horisonten, timme efter timme. För den fotointresserade: Kamera Olympus Tough 5, en utmärkt 4K-filmsmälla men sämre stillbildskamera. Bilderna ovan  är tagna i 650 ISO och skärpan börjar redan bli dålig.

Taggad , , ,

hur ska det gå?

Allt fler stänger eller flyttar från Ölands sydspets. Carlas Café har stängt, eller flyttat. Målaren Britt Wiström har stängt sitt förnämliga Ottenby Konstmagasin. Ädelsmeden Karlheinz Sauer har flyttat från sin smedja vid Ottenby Kungsgård. Och snart drar även de sista flyttfåglarna.

Det blir tomt längst ned på ön…

Taggad , ,

från kiten

Kameran är här 30 meter upp i luften, kiten 200. Ibland måste man få upp kiten väldigt högt för att hitta stabil vind. Vindstyrkan är ofta mycket större där uppe än vid markplanet.

Taggad ,

raka mot schäferiet

Den linjalraka vägen leder från Ottenby kungsgård – längst upp i bild – rakt igenom Ottenbylund ned till det gamla fågeltornet precis i gränsen till Schäferiet.

Taggad

tjabos kåk

Från Ottenbylund skådar vi från 30 meters höjd ut över det flacka södra Öland, mot nordväst. Längst till vänster ser vi Grönhögens hamn. Den vita villan uppe i bildens överkant är kungens. Hur livet ter sig där kan du läsa om här.

Taggad ,

sommar!

I går blev det sommar igen, indiansommar. Nere i Ottenbylund njöt vi av 18 grader, strålande sol och lagom stark vind för Kite Aerial Photography. Uppe till vänster ser vi Ottenby kungsgård. Vill du följa med på en visning av den stora och vackra gården klickar du här.

Taggad ,

Loffe

Janne ”Loffe” Carlsson har dött, 80 år gammal. Alvarsamt var med på en spelning han gjorde på Ottenby Konstmagasin 2013. Slå på högtalarna och klicka här för att lyssna på ett intensivt gung-gung med Loffe och kompisen Pierre Swärd. Vill du också läsa inlägget och se de andra bilderna klickar du här.

Taggad , ,

stillsam promenad till Kyrkängen

Ottenbylund känns som södra Ölands lunga. Eller djungel. Att vandra där är att röra sig i tidlöst land. Det känns som om tid inte finns där, som att det sett ut så här i tusentals år. Jag vet inte om jag har rätt. Jag vill inte veta. Man ska inte veta allt.

Vi ställde kärran på parkeringsplatsen och gick grusvägen ned mot gamla fågeltornet. Vid första avtaget tog vi vänster. En välgjord skylt lovade en kort vandring till Kyrkängen. Under denna lilla runda såg vi tre hjortflockar om mellan 10 och 20 djur med många små kalvar med ständigt och intensivt vispande svansar. Även en och annan ensam hjort kom vandrande ganska nära oss, till synes inte särskilt rädd. Men hjortarna har ett väl inövat säkerhetssystem. När man är mellan 60 och 80 meter ifrån dem flyr de i en graciös galopp.

Den här vandringen är lämplig för dig som inte vill trava på i timmar. Fram och tillbaka blir den bara runt tre kilometer. Och man går på ett mjukt underlag, en bara lätt uppkörd gräsväg. Vid ängen finns en soffa, men tyvärr inget bord.  Men så ska det kanske vara i djungeln. Inte för bekvämt. Inte för tillrättalagt.

Man kommer dem ganska nära nu på höstkanten. Hjortarna står lugnt och mäter in avståndet mellan dem och oss. När det minskat till ungefär 80 meter tar de till flykten.

Det är nog detaljer som denna som gör Ottenby till den djungel den är. Ett fällt och kapat träd får ligga kvar. Det gynnar allt: insekterna, fåglarna, växterna – och i förlängningen människan.

En större mossbevuxen husgrund skvallrar om att det sannolikt låg en en ladugårdsbyggnad här en gång i tiden. Tänk om stenar ändå kunde tala.

Att fotografera såna här motiv med hög kontrast i JPG kräver en aning eftertanke. Mäter jag ljuset mitt i ljusfläcken blir resten av bilden alldeles för mörk. Mäter jag i skuggan får jag en överexponering. Jag mätte i gränslandet mellan sol och skugga. En annan metod är att välja exponeringsgaffling.

Typisk vy av leden och omgivningarna. Här råder en ”svalkande tystnad”. Men det finns ett aber, som drabbar hela södra Öland: flyglederna över ön. I stort sett dygnet runt hör man ett trafikflygplan där uppe i det blå.

Där det växer stora fält av brännässlor har det antagligen legat nån form av ”koskitverksamhet” – en lagård eller en gödselstack.

Foderhäcken vid Kyrkängen är stor. Motivet är ett nyttigt exempel för ”exponeringsövningar”. Här gäller det att pricka exakt rätt – och lägga ned en del jobb vid bildbehandlingen.

Målet är nått: Kyrkängen, här fotograferad från sin östra sida. Varför gärdet heter Kyrkängen vet jag inte. Men som sagt, man ska inte veta allt. 

Taggad ,

inne-ute-konst-verklighet-intryck-uttryck

Den är en vacker byggnad, den lilla blå Gezelius paviljong nära fyrplatsen, Ottenby. Just nu hänger Gaila Art på väggarna. Det enkla luftiga rummet med enorma glasytor ger ett nästan transparent intryck. Från världen utanför dörren hör vi tyska, engelska, spanska, holländska och skånska uttryck.

En intressant målning, ”Glitterfield”, med stort djup. Som betraktare kan man undra om man är fri eller på väg att stängas in…

”Love” heter målningen nära dörröppningen där den heta passionen möter den strikta och svala verkligheten. Eftersom jag alltid jagar det enkla uppskattar jag att målningarna hänger ramlösa.

Inte förrän Gezelius paviljong fylldes med målningar insåg jag till fullo byggnadens skönhet. Varför händer inte mer här i denna pärla under hela sommarhalvåret?

Taggad , ,

se upp!

Ett gigantiskt odjur tränger sig upp ur underjorden och öppnar sin enorma käft för att kalasa på närmaste munsbit. Odjuret/rotvältan finns i Ottenby.

Taggad ,

får får snö

Ottenby i eftermiddag.

Taggad , , ,

naturskulptur

Det du ser är inte sten. Det skulpturala knagglet är bark! Den sitter på ett träd strax söder om fågeltornet vid Södra lundsjön. Om du klickar här kan du förresten höra intervjun med dåvarande landshövding Stefan Carlsson, som invigde tornet. Men vi snackar ingenting om bark.

Taggad , , ,

röset

Motiv: Stenröse på Schäferiängarna. Datum: 31 mars. Höjd: 20 meter. Kamera: Fujifilm X30.

Taggad , ,