Kategoriarkiv: politik

LEDARE: Demokratin är inte självklar

Ni som följer denna blogg har förhoppningsvis lagt märke till de krav vi ställer på politiker och personer inom statlig och kommunal förvaltning. Vi gör det inte för att bråka, för att jävlas. Vi gör det för att hålla demokratin levande, då vi vet att den inte är självgående, inte självklar, inte evig.

Runt om i världen, även i Europa, försvagas demokratier, exempelvis i Polen och Ungern. Så kallade ”val” i exempelvis Ryssland är lika meningslösa som skenheliga. Skinnömsningen från demokrati till diktatur kan gå snabbt. Minns Portugal, minns Grekland.

USA har länge betraktats som demokratins högborg. Men sen Trump kom till makten har rubriker som denna poppat upp allt oftare. Ingen vet något om framtiden annat än att den är nästan omöjlig att förutsäga.

Inte heller demokratin i Sverige är självklar. Därför: Håll uppsikt över makten, kräv de svar du har rätt att få. Låt aldrig makten stuka dig. Den transparens som makten i Sverige gärna talar om är ofta ganska grumlig.

Sune Flisa
chefredaktör
demokrat

Märkt

Mörbylånga kommuns e-postpolicy – en bautabluff!

För ett drygt kvartal sen ställde jag några mejlfrågor till alla politiker i Mörbylånga kommunfullmäktige.
Ingen svarade.

Någon månad senare ställde jag samma mejlfrågor till alla politiker i Mörbylånga kommunfullmäktige.
Ingen svarade.

12 november förra året mejlade jag på nytt till alla politiker i fullmäktige. Efter några dagar svarade en enda: Matilda Wärenfalk. Hon skrev att jag skulle få hennes svar lite senare. Det kom och det tackar vi för, eftersom det var fylligt. Hans Sabelström har också svarat på ett ambitiöst sätt. Senare svarade sju till, med de sade i princip bara ”jag vet ingenting”.

Det lovar inte gott för framtiden. En politiker måste veta mycket. Orkar eller vill man inte sätta sig in i exempelvis cykelledprojektet för 100 miljoner kronor, klubbat runt 2008 och som kostat invånarna i Mörbylånga kommun 9 000 000 skattekronor, ska man inte syssla med politik. Ingen kan veta allt. Men vet man ingenting när en kommuninvånare frågar tar man reda på fakta eller åtminstone tipsar om namn som vet mer.

Varför lever kommunen inte efter den e-postpolicy man själv har skapat, som är undertecknad av tidigare kommunchef och som framhålls så stiligt på dess hemsida?

Dubbelmoralen sticker i ögonen.

Märkt , ,

Fungerar Öland bara på sommaren?

Politiker, ölänningar, invandrare, sommarboende – vakna! Varför stängs Öland ned så snart sommaren är över? Finns ingenting att värna under senhöst och ”vinter”? Vem fattar alla tokiga beslut om ”att ta bort och stänga ned”? Det kan röra sig om sittmöbler, det kan handla om papperskorgar och soptunnor.

Fotoexemplet nedan vid Torngårdsvägen är bara ett exempel. Papperskorgar är också borttagna vid exempelvis den stora rastplatsen i Blåsut. I Seby läge finns plötsligt varken papperskorg eller soptunna. Varför? Dessa ställen besöks året om, igen och igen.

På alla dessa platser ser jag ofta människor rasta. Och vi vet hur människan funkar, finns ingenstans att slänga skräpet hamnar det förr eller senare i naturen. Därifrån blåser det mot kusten och hamnar i havet. Varför gör ni/vi så?

Se denna skakande video.

Rastplatsen vid Torngårdsvägen öster om Södra Möckleby. På stolpen till vänster satt sommartid en papperskorg, visserligen alltid överfull, ofta ”läckande”. Men nu är den puts väck. Och skräpet hamnar på backen.
Vilka vill ha det så här?

PS. Häromdagen läste jag Nätverk Sydölands lista med ”hundratals” viktiga punkter att förverkliga. Till dessa borde fogas ”att hålla skiten ifrån sig”. Det är den civiliserade människans främsta signum.

Märkt , ,

I röret…

Karl X Gustavs mur som i väster inte ens får ”störas” medan den rasar samman till en 1,3 kilometer lång stenhög i öster.

Snart visar vi filmen Muren som inte får störas. Den bör bli en ögonöppnare för Myndighetssverige, politiker, kungahus, turistorganisationer, ity den dubbelmoral den blottlägger är svår att överträffa. Videon ingår i den granskande serien Staffan ifrågasätter.

Märkt , ,

Max 67 – ett feltänk

”Jag blir fundersam när jag ser webbsändningen av kommunalfullmäktiges möten. Det ser till stor del ut som ett PRO-möte.”

Så skriver en person i Barometern. I sitt medborgarförslag vill hen att 70-plussare ska ställa sina platser till förfogande för yngre som har framtiden för sig. Gränsen bör gå vid 67, menar förslagslämnaren.

Själv gillar jag inte fysiska åldersgränser. Jag har kompisar som är långt över 80 som slår många 30-åringar i entusiasm, idérikedom och handlingskraft. Även det omvända förekommer: Unga människor som redan är håglösa och handlingsförlamade. Bättre är en maxgräns för hur länge man får sitta i fullmäktige. Högst fyra år är mitt förslag. Sen riskerar man att falla in i den gamla vanliga lunken…

Makt korrumperar, säger man. Det stämmer ibland. Men vanligare är att makt förslöar. Många fullmäktigeledamöter har suttit i decennier och inte bidragit med mer än att tycka som partiet. Såna idéfattiga och lamslagna politiker bör omedelbart plockas bort. Ett fullmäktige är ingen trivselklubb. Har man det senaste året inte bidragit med annat än knapptryckningar har man gjort sitt. Finito. Utgå!

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

Färdigtwittrat

President Donald Trump är nu för alltid avstängd från Twitter. Man stänger av honom på grund av risken för ytterligare uppmaningar till våld.

Det goda nyheten publicerar New York Post i natt svensk tid.

Märkt ,

Den bräckliga demokratin

Halv ett i går skrev jag på bloggen:

”Så är det i det fria samhället där ordet är fritt: Alla får säga sin mening. Så länge ingen hotar ska ordet vara fritt. Men det är ingen självklar sanning. Det är en tillkämpad rättighet som vi tyvärr många gånger tar för given.”

Strax efter det höll Trump ett tal som jag hörde i sin helhet. Det han sa förde mina tankar till Hitler. Och bara några timmar senare bröt sig mobben in i den amerikanska kongressen för att med våld försöka ändra utslaget i ett demokratiskt val.

Jag upprepar: Demokratin är en tillkämpad rättighet som vi tyvärr många gånger tar för given.

Märkt

Öppet brev till Barometern

Tidningen Barometerns chefredaktör Anders Enström gläds över 3 500 nya prenumeranter. Vi på kulturorganet lyfter på hatten och konstaterar att gammelmediernas tid ännu inte är helt förbi.

Kulturorganets redaktion hyser dock vissa betänkligheter över Barrans publiceringar av så kallade betraktelser. Krävs ingen evidens för påståenden i Barran i dag? Kan man påstå precis vad som helst med hänvisningar till uråldriga källor?

Hela redaktionen har under flera morgonböner fått intaga både Treo och whisky för att komma igång med dagens slit efter läsning av just Barrans betraktelser. Så kan vi inte fortsätta. Därför skriver vi ett öppet brev till bossen Anders Enström och inväntar svar.

Märkt , , , ,

Flisas coronatal fick Shimla att lyfta

Sune Flisas tal på Stortorget i Shimla i går fick hela Indien att jubla. ”Aldrig tidigare har väl en andlig ledare utmärkt sig så klart i en komplicerad fråga, aldrig tidigare har väl en andlig ledare föregått med så gott exempel”, skriver exempelvis Shimla News.

Du läser det redan historiska talet längst ned i inlägget – i förkortad version.

Efter talet begav sig Sune tillsammans med ett 20-tal vänner till Galleria Happy i Shimla där han köpte nytt skärhuvud till sin rakapparat och ett par partinålar i guld till de vänner han bjudit till kvällens stora dansfest på Hotel King Palace, som väntas locka tusentals danslystna. Kvällens tema är Louis Armstronginspirerade Cheek to cheek. När det är färdigdansat reser Flisa vidare till välbehövlig semester på Gran Canaria. Först efter den återvänder han till det slitsamma vardagskneget på kulturorganet.

Sune Flisas tal:
Vi måste göra stora uppoffringar. Ställa in. Undvika. Det kommer att dröja innan vi kan återgå till det normala. Jag ber er: Människors liv är i fara. Allt fler smittas. Allt fler dör. Redan har 6000 människor dött. Låt oss komma ihåg hur vårdpersonal sliter för att rädda liv.

Vi vet hur man ska göra för att platta till kurvan. Vi tog ansvar i våras. Vi gav personalen i sjukvården en chans att orka. Håll ut. Men alla måste göra mer. Men det är på dig och mig det beror. Alla saker som du skulle vilja göra: ställ in, boka av, skjut upp.

Vi ska ta situationen på mycket stort allvar. Till dig som känner att det här inte angår dig vill jag säga: Även du som är lindrigt sjuk kan smitta andra på restaurang, på jobbet eller i butiken. En mor- eller farförälder du smittar kan komma att dö. Det är för dom människorna du ska göra uppoffringar. Det är för dom människorna du måste visa självdisciplin, beslutsamhet och ansvarskänsla. Jag vet att läget kan kännas tufft. Men att följa myndigheternas råd är varje persons plikt. Också din – och min.

Nu gör vi det här tillsammans, för Shimla!

Sune Flisa mottar folkets ovationer
efter sitt historiska tal till nationen.
Märkt , ,

UPA

”Utan personligt ansvar. UPA. När jag var aktiv i SSU på 90-talet ägde vårt SSU-distrikt en kursgård som hette Rösjön. Kursgården låg nära Mörby och ägdes formellt av en ekonomisk förening med den där märkliga förkortningen på slutet. Jag frågade vad det betydde. En ombudsman förklarade att det var så för att ingen skulle bli personligt ansvarig om något gick fel. Sedan dess har det där orden klingat i mina öron när jag stött på situationer där ingen vill ta personligt ansvar.”

Det skriver Daniel Suhonen i tidningen Affärsvärlden. Och han fortsätter:

”När jag såg IVO:s presskonferens tänkte jag: Någon måste avgå. Men debatten bara puttrade på lite lagom. _ _ _ I konungariket Sverige är det lugnt. Ingen avgår. Alla sitter kvar. _ _ _ Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under denna pandemi, så är det någon annans fel.”

Daniel Suhonens förvåning delas av kulturorganets redaktion. Om vi byter ut Suhonens exempel pandemin mot cykelleden Fyr till Grönhögen ser vi exakt samma mönster. Hur många som än gör fel, gör av med för många miljoner, försvinner i tjänstebil till Sydeuropa, har nollkoll på läget, upplöser styrgruppen eller helt enkelt går hem så händer ingenting. Ingen ansvarig politiker reagerar, ingen säger flasklock. Ingen avgår. Allt är bara kuckimaffens.

Och för att travestera Daniel Suhonen: ”Det enda vi vet är att om något går lika fel som nästan allt gått under detta cykelledprojekt, så är det någon annans fel.”

Märkt

Breaking news: Kommundirektören föreslås timeout

Kommundirektör Ann Willsund ska ta timeout resten av december och hela januari. Det är kontentan i ett förslag som de politiska partierna i Mörbylånga nu ska ta ställning till.

Kommundirektör Ann Willsund.

Den interna utredningen om arbetsförhållandena i kommunhuset ska göras av Företagshälsovården. Vilket företag som genomför den nämns inte i den braskande rapporten från kulturorganets säkra källa.

Hur kriget mellan chefer och politiker kommer att påverkas av timeoutförslaget står skrivet i stjärnorna.

Fortsättning följer…

***

I en kommentar i den indiska tidningen Shimla News skriver vår chefredaktör Sune Flisa:

Utvecklingen följer ett typiskt svenskt mönster. Först håller man käft om eländena i några år med knuten näve i byxfickan. Sen förklarar man krig genom att föra in utomstående hjälptrupper. Resultatet blir en ohämmad slakt där alla slåss mot alla.

Mina fälttåg har jag alltid genomfört själv, utan utifrånhjälp, med blicken fäst mot målet och med aldrig sviktande mod. Dessa strider har därför blivit korta, med små blodförluster men alltid med stora vinster vad gäller ära, kapital och högaktning.

Allan von Kompost
redaktionschef

Brand i kommunhuset, högdjur i kk men svartspelet fortsätter…

Som vi tidigare berättat betraktar kulturorganet valet av knähund till kommundirektör Ann Willsund som ”redan avgjort”. Detta sedan en aspirant formulerat ett ”vinnande beundrarmejl och i det fått med sig samtliga devota förvaltningschefers namnunderskrifter”. Mejlet sitter nu i guldram på väggen i kommundirektörens arbetsrum. Bredvid mejlet hänger tom guldram. Enligt säkra källor ska den snart omfamna ett vackert idolporträtt av ”Mejlaren”. Porträttet lär vara målat i hast av någon på den politiska elefantkyrkogården. Vi återkommer med namn när vi fått våra hemska misstankar bekräftade.

Valet av ”Lill-Ann” får nu inte bara mänskliga förnedringskonsekvenser utan också tekniska. Den digitala skärm som monterats i kommunhuset för att visa oddsen på de sökande till posten ”Lill-Ann” tog i går vid 23:30-tiden eld och brann upp inför ögonen på ett 80-tal skärrade svartspelare. Det berättar hostande en av kommunhusets fem vicekommunikatörer.

Skärmen undersöks nu av Statens Haverikommission. I ett första uttalande säger förste vicereservinspektionsinspektör Sören Flodin-Mandarin att ”de elektroniska komponenterna har utsatts för alltför stor påfrestning när spel på andra än den så kallade `Mejlaren´ raderades på grund av virtuell inaktivitet.”

Ny skärm är beställd och installerad för skattebetalarnas slantar.

– Spelet på de tre aspiranterna har ökat enormt i omfattning sen ”Mejlaren” mejlade, berättar anonym vicekommunvaktmästare. Insatserna växer för varje timme och det verkar som om spelfebern har gett dom anställda arbetsglädjen tillbaka. Dock ger spel på ”Mejlaren” inte ens ett öre tillbaka på en hundring. Killen blir ”Lill-Ann”! Lita på mej! Dom andra bör kasta in handduken.

– Själv vann jag 700 000 på en högoddsare i går, precis innan skärmen brann upp och allt spel avstannade. Men det är ett lömskt spel. Några av de politiska topparna har helt spelat bort sej och fått gå från herrgård och Porsche. Det är förfärligt hur okunskap leder människor i fördärvet, säger den anonyme vicekommunvaktmästaren/vicecroupieren och placerar en halvmeterhög trave marker på det digitala spelbordet under skärmen…

Märkt , ,

Frågor till alla 49 ledamöter i Mörbylånga fullmäktige

Dessa enkla mejlfrågor har sänts till samtliga 49 ledamöter i Mörbylånga kommunfullmäktige. Svaren kommer successivt att presenteras här på kulturorganet.

Märkt ,

Oddsen i realtid – i kommunhuset

– Tillsammans för dom rövslickeriet till aldrig tidigare skådade nivåer! suckar en stukad anställd inom kommunhuset i Mörbylånga. Hen syftar på de tre återstående kandidaternas ohämmade hyllningar av kommundirektör Ann Willsund. De tre söker den nybildade tjänsten som ”reservkommnundirektör”, i kommunkorridorerna kallad ”Lill-Ann”.

Sedan kulturorganet avslöjat den så kallade ”Mejlaren” har hans odds sjunkit som en bit Ölandsflisa i Atlanten. En satsad hundring på honom ger bara en sketen tjuga tillbaka, säger vicekommunikatör Orvar Oddsén, som sköter den digitala skärm som i går kväll sattes upp på en vägg i kommunhuset. På den visas de tre kandidaternas odds i realtid.

– Mejlaren med sina förvaltingschefer ligger i pol position och blir nog omöjlig att rubba, säger Oddsén till kulturorganets utsända Laurha Porthin von Weshenstråhle.

Övriga krälande vill inte vara sämre. En av dem vill låta kommunen bygga ett ”Ann-monument”.

– Eftersom jag tillhör den grupp som bara fick 0,8 procents lönepåslag vill jag passa på tillfället att sjunga ut. Det kan jag göra eftersom vi har högt i tak på kommunen. Jag vill föreviga Ann Willsund med en staty utanför kommunhuset. Jag har skissat på en helfigurskulptur i brons, 24 meter hög. Tanken är att Ann ska stå rakryggad med ett besman i handen, vägandes dom underlydandes uppskattning. Dom kritiska ska läggas i komposten, dyrkarna ska tilldelas 12-procentiga lönehöjningar.

Den tredje aspiranten till reservkommundirektörjobbet torgför ett förslag som rent praktiskt är enklare att genomföra än en skulptur. Det har också ekonomiska fördelar.

– Jag vill att Ann själv ska leda den psykosociala utredning som snart kommer att exponera det brinnande helvete som vi alla framlevt i under hennes fasansfulla härskarvälde.

– Men är denna utveckling demokratisk? frågar kulturorganets utsända.

Laurha Porthin von Weshenstråhle hinner inte få svar. Ett fönster öppnas, Ann Willsund visar sig. Med dubbelfattning skakar hon hårt den stora bjällran…

– Kom in och ät nu, skitunge!

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt , , ,

Krig mellan tjänstemän och politiker i Mörbylånga

Chefer läxar upp politiker

”Ni ser inte kommundirektörens storhet”. Det är andemeningen i det långa mejl som en hög chef har skickat till den moderata fullmäktigegruppen i Mörbylånga kommun. Mejlet är undertecknat av kommunens samtliga förvaltningschefer.

Klandret riktas främst mot moderaten Kent Ingvarsson, andre vice ordförande i fullmäktige, sedan han i Ölandsbladet berättat om sin syn på anställdas samarbetssvårigheter med kommundirektören Ann Willsund, som i dagarna söker en biträdande kommundirektör till sin hjälp.

– Det här är fullständigt horribelt. Här klagar en hög tjänsteman på hur folkvalda politiker försöker analysera hur kommundirektören har skött sina personalvårdande uppgifter, säger Kent Ingvarsson till kulturorganet.

Hör honom i videon nedan.

Tidigare kommunalrådet Kent Ingvarsson (M).

I ett tillägg till intervjun berättar Kent Ingvarsson att han har känt till nämnda samarbetsproblem i två år.
– Drabbade vände sej till mej för att få hjälp. Jag kunde bara råda dom att kontakta sina fackföreningar, men det vågade dom inte.

Märkt , , ,

Fjäsket frodas i kommunhuset

Devotismen finner inga gränser i kommunhuset i Mörbylånga. Enligt hemlig men bergsäker källa har nu en högre chef reagerat på Kent Ingvarssons utläggningar i Ölandsbladet om anklagelserna mot kommundirektören Ann Willsund. Som bekant är arbetsklimatet i kommunhuset dåligt. Begrepp som härskarteknik nämns.

Chefen ska ha ifrågasatt hur Kent Ingvarsson kunde kritisera en så klart lysande pärla som kommundirektör Ann Willsund.

Vem chefen är? Jo, hen är en av de sökande till jobbet som vice kommundirektör!

Efter detta avancerade rövslickeri torde hen ligga oerhört bra till i kommundirektörens ögon. Kulturorganet tippar att hen redan kan betrakta jobbet som sitt.

Kulturorganet kommer att kolla det slutliga valet – och berätta om vår prognos stämde. Vi brukar få rätt. Tyvärr.

Allan von Kompost
redaktionschef

PS. Kent Ingvarsson (M) är kanske kommunens mest rutinerade politiker. Han var länge kommunstyrelsens ordförande.

Märkt , ,

Gratis näsklämmor till boende i Mörbylånga

Stanken från kommunhuset i Mörbylånga tilltar. Boende i vindriktningen har klagat. Kommunen har därför beslutat att dela ut gratis näsklämmor till boende i hela olycksområdet, både i lä och lovart.

– Man vet aldrig på Öland, säger anonym kommunikatör. Vinden kan vända.

Näsklämmorna finns i två storlekar och i färgerna rött, blått och snorgrönt.

Kulturredaktionen kan dessvärre inte lugna kommuninvånarna. Vi har en hemsk nyhet på g, levererad av en av våra toppspioner (kodnamn Urax-Blueberry13).

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt

Omänskliga förhållanden blottas

Rekryteringsarbetet med att hitta en vice kommundirektör inom Mörbylånga kommun tar paus, uppger lokala skvallerbyttor.

– Arbetsklimatet är nu så vidrigt inne i kommunhuset att ingen kan jobba där, säger en stukad kommunanställd som kulturorganet har använt som spion med dold kamera. Kameran visar upp ohyggliga skräckscener, omöjliga att ordsätta. Möjligtvis går de att musiksätta med kompositioner som Ödessymfonin.

Kulturorganet spår massavskedningar och massavgångar. Som alla vet har 18 folkvalda politiker hoppat av de senaste två åren. Läget förvärras, stanken tilltar…

– Nu befarar vi öppna fönster och massuthopp mot räddande brandsegel, följda av modernaste psykiatriska vård, säger Sune Flisa i en kommentar i Shimla News, där Möbylånga kommuns implodering följs dag för dag, timme för timme.

Även rekryteringen av vice kommunikatörer har gått i stå.

– För att få igång processen igen inväntar vi kommando från antingen förste vice kommunikatör eller tilltänkt men pausad vice vicekommundirektör, säger en blodig och hunsad vice kvartschef, underställd kommundirektören, till kulturorganet.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt

Folket kräva sittmöblerna åter

Kulturorganet gick i spetsen mot eländet. Nu tornar även folkets vrede upp sig mot fasonerna att redan i oktober plocka bort offentliga sittmöbler inför vintern.

Olle Carlsudd-Dagbrott, som vill vara anonym, har skickat oss en liten film som belyser de diktatoriska manér som i by efter by utvecklas på södra Öland.

– Så här kan det inte få fortsätta, säger den anonyme filmaren och kulturorganet håller med:

– Detta är tortyr och jag har nu anmält tolv sydöländska byar till den Internationella domstolen i Haag, berättar Sune Flisa, chefredaktör. I gårdagens telefonsamtal med översteåklagare Riims van der Klockspiel fick jag veta att han redan i dag måndag kommer att sätta till alla klutar för att få de usla brottslingarna fällda och inburade – men först sen de burit ut möblerna igen.

Noteras bör att endast en by på södra Ölands västsida – förutom Albrunna – kommer att undgå åtal, nämligen Degerhamn. Där i hamnen står en fin sittmöbel ute året om, bakom Båtladan.

Märkt ,

Kommunen: – Viktigast är julkalendern!

Nu återstår bara tre sökande till jobbet som vice kommundirektör i Mörbylånga kommun. Femton har försvunnit efter att ha blivit utskällda, hånade och trakasserade enligt kommunens nya devis ”Vision och värdegrund”. Vanligtvis opålitliga källor talar även om ”stryk, hot och sexuella förnedringsriter”.

– Nu tar vi en sak i taget, säger Matilda Wärenfalk, kommunstyrelsens ordförande, i nätversionen av Ölandsbladet.

Ännu har inga annonser gått ut för att söka även en eller flera vice vicekommundirektör. Inte heller har kommunen annonserat om de tilltänkta 35 nya kommunikatörerna och de 20 vicekommunikatörerna, som samtliga ska hårdjobba med kommunens julkalender.

Vid pressläggningen av denna nyhet erfar kulturorganet, genom hemliga källor, att dessa jobb inte ska utannonseras. – Risken för insyn och utlovad transparens skulle bli alldeles för stor, uppger anonym kontorist på kommunens löneavdragsavdelning, en underavdelning ledd av kommundirektören.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt

Katten på råttan, råttan på repet…

Vem blir vice kommundirektör i Mörbylånga kommun? Svaret dröjer. Åtta män och nio kvinnor lär vilja ge upp sina liv för att gå fem steg bakom kommundirektören själv och i alla sammanhang få höra ”Håll tyst!”, ”Skit i det, du!” eller ”Plats, Fido!”

De psykologer kulturorganet har talat med om rekryteringen säger med en mun att ”det finns många sätt för undergivna att spela ut sin läggning”.

Att rekryteringen drar ut på tiden är naturligt, säger psykologen Mira Mirander-Lökbäck till kulturorganet.

– Kommunen vill vara helt säker på den sökandes totala underkastelse. Kapitulationstester utförs enligt Svenska Brukshundsklubbens militanta lydnadsskola. Inget eget tänkande är det dominerande kravet.

Vi på kulturorganet vågar påstå att rekryteringen redan skulle vara klar om kommunen använt Sune Flisas frågeformulär, som du läser här.

Kommunen lär snart inleda rekryteringen även av en vice-vice kommundirektör, en tjänst för den slav som ska biträda den vice kommundirektören som i sin tur underkastar sig kommundirektören Ann Willsund.

Märkt ,

Kommunal skräll förvånar omvärlden

Sensationernas tid är inte förbi. Det blir ingen skattehöjning i Mörbylånga kommun! Skatten blir oförändrad. Det beslutade fullmäktige under dagens tio timmar långa möte om ditten och datten.

Oppositionen ville tälja till en skattesänkning med 40 öre, men förslaget nobbades av de styrandes kallhamrade representanter.

Källa: Ölandsbladet.

Märkt , ,

Det stinker dyrt i Mörbylånga

”Det är konstigt att det stinker skit från Mörbylångas kommunhus, trots att kommunen har Kalmar och Gotlands läns högsta taxor för bland annat avfalls- och avloppshantering.”

Det skriver i dag Sune Flisa i Shimla News där man, precis som i Sverige, har sin årliga Nils Holgerssonrapport (i Shimla heter den बेकार और गंदगी की रिपोर्ट).

I Mörbylånga kommun blir den sammanlagda kostnaden för ett flerbostadshus för uppvärmning, el, avfall, vatten och avlopp 2 421 kronor i månaden, mot bara 1 890 i Kalmar. Motsvarande summering för Shimla är 4 kronor och 12 öre.

”När får vi se denna skämmiga förstaplacering på Mörbylånga kommuns hemsida?” frågar sig Sune Flisa och tillägger lakoniskt:

”Aldrig.”

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

Stanken blir julkalender

På förekommen anledning har flera av kulturorganets dynamiska reportrar – på order av Sune Flisa – genomfört en första skanning av arbetsförhållandena i Mörbylånga kommun.

– Resultatet är skrämmande, berättar en reporter som vill vara anonym. Vi har fått oss hemska historier till livs, allt från skjutningar av suddgummin med plastlinjaler mot mellanchefer till häftstift lagda på höga chefers kontorsstolar.

En annan skärrad reporter, som också vill vara anonym, berättar följande:
– Innehållet i en manlig höjdares Viagraburk har bytts ut mot Läkerol. Veckan senare fick han en örfil av den kvinnliga chef, som vi länge misstänkt att han haft ihop det med.

En av våra reportrar lägger just nu ut texten om hur en kvinnlig chefs lössnus byttes ut mot torkade maskar för utfodring av akvariefisk. En hög tjänsteman kallade dessutom en politiker för ”din äckliga lilla uppnäsa”!

Sune Flisa twittrade nyss från sin privata Boeing 747, just nu på väg mot Öland på 11 550 meter höjd över den iranska staden Kiraj:
”Öka trycket, skanna hårdare, ligg i mer, era sketna värdelösa nollor. Minns att ni har lön för det lilla amatörmässiga jobb ni lyckas få ihop. Sätt in mera kraft mot de jävlarna som genom hot, vidrig härskarteknik och förljuget förtal skapar dålig stämning i kommunhuset. När jag landat i fallskärm i kväll ska ni få pisk och lönesänkningar. Vi ska alla trivas på jobbet!”

Som redaktionschef har jag bestämt att de torrdasstinkande berättelserna från Mörbylånga kommunhus ska ligga till grund för årets julkalender här på kulturorganet. Den tortyr, det människoförakt, den andliga misshandel och den duckning för sanningen som genomsyrar hela maktens boning räcker långt för att skapa en trevlig och bildande julkalender till våra små sanningsälskande barn och barnbarn.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

I morgon…

Ja, då sänds ett dussin frågor om cykelleden till politikerna i Mörbylånga. Kulturorganets åsikt är nämligen att någon/några måste ta på sig ansvaret för det imploderade cykelledprojektet Fyr till fyr.

I morgon kan du också hänga med på en cykeltur mellan Långe Jan och Degerhamn för att själv bilda dig en uppfattning om mitt påstående att flera mil led saknas på södra ön – och att den allra längsta delen cykelled går på vanlig landsväg.

Märkt , ,

Cykelleden ”Fyr till Grönhögen” invigd

Del av cykelleden ”Fyr till Grönhögen”.

Namnet på Ölands cykelledspannkaka ”Fyr till Grönhögen” är korrekt. Norra delen av cykelleden ”Fyr till fyr” invigdes 24 augusti 2019. Det sades då att det endast återstår en snutt på södra ön.

Det berättade gammelmedia för 14 månader sen. Men trots att den i gammelmedier är i stort sett färdig för över ett år sen berättade gammelmedier nyligen att projektet saknar 20 miljoner för att bli klart. Skattebetalarna i Mörbylånga har hittills fått punga ut med 6,5 miljoner kronor på ett projekt som för just Mörbylånga kommun blivit en tumme. Tre mil led finns inte i verkligheten – inte ens lösningarna för dem. Arbetet har sen länge gått i stå och nu ska kommunerna försöka tigga ihop 20 miljoner för att cykla projektet i mål.

Men varför tigga pengar till en led som redan är klar – och till och med invigd av en massa glada gubbar på tandemcykel i Borgholm tillsammans med glada gammelmediegubbar vars enda gemensamma nämnare är att tota ihop bäst säljande bild av Öland som turistmagnet?

Sådana förnuftsvidriga frågor tvingas vi ställa oss allt oftare. Vi lever i en tid då skillnaderna mellan rena lögner och så kallat positivt tänkande är på väg att suddas ut. Nyligen påstod vår statsminister Stefan Löfven att Sverige har världens bästa lönebildningsmodell. Varifrån har han fått det? Är det vetenskapligt bevisat? Är det en chansning, en förhoppning eller en rå lögn? Nyheter, skönmålningar och lögner haglar över oss och få har tid att kolla upp fakta. Det har politiker insett för länge sedan och med Donald Trump i spetsen överöser de oss väljare med både skönmålningar, halvsanningar och lögner. Trump lär enligt en amerikansk tidning ha ”bjudit” på fler än 25 000 lögner under sina fyra presidentår. Det gör 17 per dag.

Hitler lärde oss att den bästa lögnen är den gigantiskt stora, den som ingen kan motbevisa, bara skrämmas av. Trump har hakat på och lovar senaste medicinen mot covid 19 till alla amerikaner, fastän vi vet att många av dem inte har nån sjukvård överhuvudtaget. Löfven har lovat oss EU:s lägsta arbetslöshet. Löfven lovar oss nu att vi ska få världens bästa ädrevård. Alla dessa löften måste betraktas som förhoppningar eller lögner, eftersom han inte vet hur det kommer att gå. Löftet om lägsta arbetslösheten i EU blev ett fiasko. Ändå fortsätter han att lova, att skönmåla, att vara optimist i stället för realist. Man kan fråga sig varför? Kanske skulle vi alla må bättre om han sa ungefär så här: ”Vi har en dålig äldrevård i dag. Nu ska vi göra den bättre. Hur mycket bättre den blir har jag ingen aning om. Det hänger på oss själva. Nu börjar vi!”

Dessa bedrägliga tänk-positivt-beteenden finner vi även om vi skalar ned problemen och hamnar på lilla Öland. Förra året påstod Ölands Kommunalförbund att cykelleden skulle bli färdig under 2019. När det inte stämde med verkligheten ändrade man bara en enda siffra i sin lögnaktiga hemsidestext. Nu får man det att se ut som att allt är klart 2020. Nästa år är det bara att ändra nollan till en etta och så där kan det hålla på i evighet.

Ingen på Ölands Kommunalförbund har stake nog att slå näven i bordet och säga som det är: Vi vet ingenting, vi är amatörer som inte kan det vi ska kunna. Och om cykelledsprojektet vågar vi inte säga ett endaste ord.

I Japan hade de fått be om ursäkt offentligt med djupa bugningar inför tevekameror men här bryr sig ingen. Det är bara att skönmåla om och om igen. Och vara optimist; det kommer säkert att bli bra – nån gång…

Läs texten på Borgholm kommuns hemsida 2019:
– Vi är i slutfasen av att bygga Norra Europas exklusivaste cykelled. Från fyr till fyr går det att uppleva 75 naturreservat, sex riksintressen, en ekopark och ett världsarv, säger Eddie Forsman, ordförande i styrgruppen för projektet. På Öland har cykelturismen kommit att spela en allt större roll och målet är att Öland blir en attraktiv och intressant cykeldestination, såväl nationellt som internationellt.

Johan Göransson, Ölands turistchef, vill inte vara sämre:
– Vi ser hur cykelturismen växer för varje år. En aktiv och hållbar semester är något som efterfrågas mer och mer. Förutom svenska turister, ser vi också cykelturister från de stora cyklistnationerna Tyskland och Nederländerna komma till Öland. Samvaro och rörelse på natursköna cykelvägar runt om på vår ö – det är en fantastisk kombination för både besökare, och för oss som bor här.

Om vi tittar på vad vi fått av cykelleder här på södra Öland och jämför med dessa herrars skönmålningar/drömmar… Vad tänker vi då? Stämmer skönmålningarna med verkligheten?

Den beläste med gott om tid kan avslöja de flesta lögner, men en släkting till lögnen är svårare att rå på: Det positiva tänkandet. Med det för ögonen ska allt målas vackrare än det är, bättre än det är. I framtiden ska allt bli bättre än vi innerst inne tror är rimligt. Denna metod anammas av allt flera politiker, kommuner och medier. Kanske är det därför svenskens mentala hälsa blir allt sämre; en av tio går på lyckopiller. Det frestar på att ständigt behöva konstatera att löften blir svek.

Gå till vilken kommunsajt som helst i Sverige och du välkomnas till landets intressantaste, människovänligaste, vackraste del i hela landet. Allt är kuckimaffens, allt går som på räls, naturen slår all annan natur, paradiset nästa. Flytta hit innan det är fullt och chansen är borta! Först till kvarn… Information och gammelmediajournalistik som borde vara seriös, klarläggande, ärlig tenderar överallt att bli mer och mer lik reklam. Och med reklam kan man som bekant sälja det mesta, till och med konserverad gröt.

En annan typ av lögnjournalistik har under senare år blivit ett måste för vissa av gammalmedierna: Klicksjukan. Stina Oscarson skrev nyligen i SvD om mediernas osunda klickjakt. Läs hennes text om du vill förstå hur många gammelmedier på det mest lögnaktiga sätt styr oss mot den journalistiska katastrofen genom att hela tiden dra sanningen så nära lögnen som möjligt – utan att gå över gränsen.

Låt oss titta på Mörbylånga kommuns hemsida. Redan på förstasidan slås man av rubriken ”Upptäck en unik plats på jorden”. Klickar man där står det: _ _ _ ”Här kan du läsa mer om varför södra Öland i grunden är annorlunda än andra platser på jorden.”

Södra Öland är alltså i grunden annorlunda än allt annat på hela jorden. Visst kan man påstå det, men då kan man lika gärna påstå att Mora är olikt allt annat inte bara på jorden utan i hela vårt solsystem. För att inte tala om Kalix! Nåt liknande Kalix finns inte i hela universum.

Detta sätt att se på tillvaron är inte bara tröttande, det är också farligt, ity att man i dag kan påstå vad som helst – ingen bryr sig, för alla vet att det sannolikt har ganska lite med sanningen att göra. Det är skönmålat. Skönmålningen är moderkakan till det positiva tänkandet som är släkting med lögnen. Förhoppningar förvandlas allt oftare till löften. Och upprepade löften tenderar att tolkas som självklara sanningar.

För två år sedan köpte Mörbylånga kommun så kallade nativeannonser av det senare konkursade journalistiskt tvivelaktiga företaget 24Kalmar för modiga 60 000 skattekronor. Henrik Yngvesson, då kommunalråd, försvarade affären, som sågades jäms med fotknölarna av kulturorganets chefredaktör Sune Flisa. En nativeannons är ett bedrägeri. En nativeannons utger sig för att vara en journalistisk text men är en skönmålning. Sådana försvarades alltså av ett kommunalråd, och det var ingen hejd på vad dessa ”bedrägliga skönmålningar” skulle åstadkomma – enligt samma kommunalråd. I ett svar till en frågande skrev han:

”Vi är övertygade att dessa satsade pengar kommer att betala sig i form av nöjdare medarbetare som har lägre sjukfrånvaro och som har en ökad arbetsglädje, fler personer som bestämmer sig för att bosätta sig i vår kommun och fler besökare till oss som gynnar företag och servicesektorn.”

Texten om det som skulle lyfta kommunen mot stjärnorna är i dag lyckligtvis förpassad till skamvrån och frågan vi bör ställa är självklar: Vad fick vi boende i kommunen för den lilla undermåliga förljugna texten – förutom det tvivelaktiga nöjet att skicka 60 000 kronor till mediokra skribenter på ett i dag konkat medieföretag?

Att bara skriva och prata om det positiva är förödande. Dessutom är det ointressant eftersom det redan är bra, löst, fixat. Bättre är att lägga krutet och pengarna på försök att rätta till det som inte fungerar, på det som är dåligt, på det som är orättvist, stötande, vidrigt. Men för att lyckas med det får man inte se det positivt. Och inte negativt. Man måste se det realistiskt.

Anders Enström, chefredaktören på Barometern, skriver i dag om tidningens svåra uppgift att balansera tidningens innehåll i en mörk och svår coronatid. Han söker motvikter, ljusglimtar. Men i samma andetag försvarar han – lyckligtvis – de dystra nyheterna. Medierna ska skildra livet, inte skönmåla, inte svartmåla det.

* * *

Det lackar mot jul. Men det är sannolikt långt kvar till minusgrader. Du kan cykla bra länge till för att hålla din realistiska syn skarp och klar. Varför inte ut och cykla på Fyr till Grönhögen-leden?

Här slutar den cykelled som skulle gå från fyr till fyr, från Långe Erik i norr till Långe Jan i söder, men som i dag får leva med namnet cykelleden ”Fyr till Grönhögen”, eftersom sanningen är en helt annan än politikernas drömmar, lögner och förhoppningar. Många mil led saknas fortfarande på den led som invigdes i Borgholm i augusti förra året.
Märkt , ,

Många äro kallade, många valda

Ansökningarna strömmar in till Mörbylånga kommun. Femton jasägarbyråkrater känner sig kallade till den splitternya tjänsten som biträdande kommundirektör. Vald knähund ska arbeta under kommundirektören Ann Willsund.

Kulturredaktionen nås i dag märkligt nog av liknande nyheter från Mörbyklånka kommun på södra Öland. Där har man nu gått flera steg längre i sin byråkratiseringsvision ”Så långt ögat når och skatten räcker” genom att söka både en biträdande kommundirektör och en underbiträdande kommundirektör. Den förstnämnda ska underställas kommundirektören. Den underbiträdande kommundirektören är sin tur underställd den biträdande kommundirektören och dennes överställda, kommundirektören Anna Wilsesund.

Hittills har 76 personer och fem små hundar – fyra pekingeser och en chihuahua – anmält intresse för tjänsterna.

Skattehöjarproffset och tillika kommunstyrelsens ordförande i Mörbyklånka kommun Marita Wärenhök säger i en kommentar:

– Vi vill koppla upp en knähund som inte skäller. Hen ska dessutom se sina kollegor och känna sig trygg uti hela underbara Mörbyklånka kommun.

Märkt , ,

Julkalendern 2020

Det lackar mot jul… Minnesgoda läsare har säkert Mörbylånga kommuns julkalender kvar på näthinnan.

I dag börjar Sune Flisa med sitt filmteam på Flisa Film AB inspelningen av Mörbyklånka kommuns julkalender, som märkligt nog börjar sändas första december här på kulturorganet. I de 24 avsnitten får vi möta kommunens politiker, tjänstemän, pärmbärare och andra slavar och slavdrivare inom olika vrår av kommunen.

Bland annat får vi möta skattehöjarproffset Marita Wärenhök i aktion vid kulramen och höra när kommunkommunikatör ett sjunger kanon med kommunkommunikatör två tre fyra och fem för direktörskan Anna Wilsesund och hennes vicedirektörska in spe. Sången blir ”Uti Mörbyklånka kommun vill jag leva – men framför allt dö”.

Vi bjuds också intervjuer med Tomten, liksom andra halv- och kvartstomtar.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

Största Ölandsfiaskot i modern tid förnekas av politikerna

Makten i Mörbylånga kommun saknar ögon och öron. Man ägnar sig konsekvent åt politisk skönmålning av värsta sort, som i diktaturer där ingenting får solka ned ledningens tankar och beslut. Och gammelmedierna hänger på genom att endast referera, inte gräva, inte ifrågasätta.

I dagens Barometern refereras gårdagens fullmäktigemöte i Mörbylånga. Under det påstod kommunalrådet(!) Anna-Kajsa Arnesson (C) att den största delen av cykelledspengarna för projektet ”Fyr till fyr” har gått åt i Mörbylånga kommun, trots att cykelleden redan för länge sedan är färdig i Borgholms kommun (vilket gammelmedierna berättade om när den invigdes av idel glada gubbar, vissa på tandemcykel, i augusti 2019, redaktionens anmärkning). Det är sant. Sedan tog hon till kraftigast möjliga politiska polishmedel för att försvara fiaskot i just ”sin” kommun:

– I Borgholm fanns naturliga vägar medan vi i vår kommun fått anlägga vägar.

Hallå, hallå! Vad säger män´skan när det i dag saknas fem mil(!) riktig cykelled på södra Öland. Fem mil. Eller ska vi ta Anna-Kajsa på orden och hålla med om att man har anlagt vägar i stället för cykelled, ty så är det till stor del. Och du, Anna-Kajsa. Hur mycket skattepengar har ni gödslat med i exempelvis Albrunna beroende på en amatörmässig projektledning, som under alla år tycks ha haft fria tyglar, trots att det en tid fanns en så kallad styrgrupp? Man kan undra hur den jobbade. Vart styrde den? Jo, i diket.

Anna-Kajsa Arnesson och andra skönmålare borde känna till följande:

Enda riktiga cykelled som har anlagts under de tio år projektet sniglat sig fram över stackars södra Öland är dessa sträckor:

Degerhamn – Grönhögen = 10 kilometer.
Stump nedanför Risinge = 4 kilometer.
Traktorväg öppen för biltrafik mellan Solberga-Kvinsgröta-Enetri med stumpar av cykelled = Ungefär 10 kilometer, varav stumparna är ungefär en halvmil.

Traktor på allmän väg – av politiker kallad ”cykelleden Fyr till fyr”.

Summering: Endast 14 kilometer äkta cykelled + några stumpar om nån halvmil är anlagda under tio år söder om Mörbylånga. That´s it. Inte mycket att skriva hem till mamma om.

Och Anna-Kajsa Arnesson… Kolla vad som saknas. Det är inga småsträckor, precis:

Enetri till Fyren = 11 kilometer. För vi ska väl ändå komma ned till fyren på ”den fantastiska Fyr till fyr-leden”?

Fyren till Grönhögen = 10 kilometer.

Degerhamn till Mörbylånga = 22 kilometer minus 4 för snutten nedom Risinge.

Solberga till Skärlöv = 10 kilometer.

Summering: Led som saknas, alternativt går på vanlig allmän väg med sommartid intensiv trafik = runt 50 kilometer. Fem mil!

Här ser du väg som politikerna kallar ”cykelled”. Den går mellan Degerhamn och Bjärby, 10 kilometer. Som cyklist blir man omkörd av bilar som dundrar fram i 100 kilometer i timmen. Denna sträcka allmän väg är bara ett exempel på politikernas skönmålning av det fiaskoartade projektet som kostat en tiondels miljard kronor och vars slut ingen ser under innevarande sekel.

Anna-Kajsa Arnesson påstod också – enligt Barometern – att det finns vissa öppningar för sträckan Grönhögen-Ottenby-Ås. Men fyren, då? Ska fyren inte komma med i Fyr till fyr-projektet? Och vilka är öppningarna? Ni har lullat och lallat om öppningar under år efter år efter år. Hur många år till ska projektet behöva skämma ut hela ön? Vilka är dessa plötsliga öppningar? Vänligen berätta. Nu. Undertecknad misstänker att påståendet är ett rent önsketänkande. Hela projektet har dessvärre ledsagats av önsketänkanden. Det har styrts av amatörer på alla plan, inklusive det politiska.

Kent Ingvarsson (M) undrade hur återstående sträckor ska ros i hamn. Svaret kan du få direkt, Kent: Det kommer inte att ros i hamn. Hela projektet på södra ön är ett enda stort virrvarr . Kan du och de andra i fullmäktige påstå att 50 kilometer cykelled som antingen saknas eller går på allmän väg ska kunna betecknas och marknadsföras som cykelled? Ska vi medvetet lura hit turister till cykelleder som är allmän väg?

Ölands Kommunalförbund skriver – patetiskt – på sin hemsida:

Följande sträckor återstår att färdigställa under 2020:
Södra slingan: Albrunna – Grönhögen, Grönhögen – Ås vandrarhem,
Ås vandrarhem – Torngård samt Torngård – Skärlöv.

Onekligen en hel del att fixa under årets återstående två månader…

De arma invånarna i Mörbylånga kommun har hittills skänkt 9 000 000 skattekronor till det krackelerade projektet. 9 000 000 kastade rakt ut i Kalmarsund. Kent Ingvarsson frågade under fullmäktigemötet om kommunen och Ölands Kommunalförbund kan bli återbetalningsskyldiga. Det är en bra fråga, som fick negativt svar av kommunstyrelsens ordförande Matilda Wärenfalk (S).

– Det här ska Trafikverket betala, det är där indexuppräkningen borde ha varit. I andra hand regionen då cykelleden är viktig för turistnäringen i regionen.

Det är ingen måtta på kaxigheten. Kommunstyrelsens ordförande menar alltså att andra ska hiva upp plånboken då man själv bidragit till det största turistfiaskot på södra Öland i modern tid genom att sova sig igenom projektet och först nu – efter tio år – yrvaket titta upp och kräva andra på ytterligare 20 000 000 kronor för att eventuellt – försöka – förvandla fiaskot till det tänkta utfallet.

Kulturorganet har genom mängder av inlägg och filmer försökt visa hur illa cykelledprojektet sköts och har skötts. Det kommer vi att fortsätta med. Inom bara några dagar kan du i en entimmesfilm cykla på allmän landsväg som av projektet helt fräckt kallas cykelled. I sammanhanget är det nog mer förljuget i Mörbylånga kommun än i Trumps USA. Man ser inte verkligheten; man ser det man önskar sig.

Kommunfullmäktige i Mörbylånga har 49 ledamöter. Inte en enda av dem vågar berätta om det faktiska läget för de invånare de är satta att leda mot sanning och välmående i kommunen med den nya pompösa visionen ”Vi skapar växtkraft och livskvalitet”.

Låtom oss bedja – även om allt hopp tillsynes är förlorat.

Märkt ,