Kategoriarkiv: politik

Nya butiken invigd…

Matilda Wärenfalk, kommunalråd i Mörbylånga kommun, invigde i förmiddags den nya livsmedelsbutiken i Södra Möckleby… 

Lång version av hela evenemanget kommer inom kort…


 

Märkt , ,

– Cykelvägen är pinsam! säger kommundirektören

Ann-Willsund_svartvit

Diskussionen blev både intensiv och munter när intresserade av Claes Elinders bok Rädda Sydöland! samlades i Medborgarhuset i Grönhögen för att dels lyssna på Claes anförande, dels vädra egna åsikter och erfarenheter i relation till bokens iögonenfallande förslag. Ett exempel: Mörbylånga kommun ska ta ett lån på 100 miljoner kronor för att få fart på utvecklingen av södra ön.

Under den nästan tre timmar långa sessionen behölls god ton och en professionell attityd till de svåra problem södra Öland står inför.

* * *

Efter mötet hann kulturorganet ställa tre kortfrågor till Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga kommun.

Vilket är ditt spontana intryck av diskussionerna så här minuter efter mötet?

Ann Willsund:
– Claes har gjort ett väldigt gediget arbete. Jag har träffat honom tidigare. Han sätter fingret på många svåra saker som vi har att brottas med.

– Det finns en del problem som känns jobbiga, som känns direkt pinsamma eftersom dom är gamla men är aktuella än i dag. Men jag tycker också att kommunen gör en del för södra Öland. Vi tar oss an Sydöland, det är prioriterat både från politiskt håll och från tjänstemannahåll.

Nämn då nåt som är riktigt pinsamt!

Ann Willsund:
– Cykelvägen! Att den inte kommer ned till Ottenby är verkligen pinsamt. Och jag tycker det är kämpigt att se hur det ser ut i Grönhögens hamn.

Kommunen ska låna 100 miljoner, säger Claes som också påstår att kommunen är skyldig Sydöland dessa pengar – och till och med mer. Vad säger du om detta förslag?

Ann Willsund:
Man kan förstås säga så… Sen gäller det att kunna göra det. Men jag vet hur låneutrymmet är för kommunen. Vi har en bra ekonomi i kommunen. Vi står inte inför stora besparingar, utan kan göra satsningar.

– Men att låna 100 miljoner går inte i dagsläget! Men vi kan göra andra saker… Jag tror att man ska bestämma sig för några få saker som man också lyckas med. Så bygger man framgång. Inte kasta upp 30 bollar samtidigt som faller åt alla håll…

Nämn nåt att satsa på, nåt som vi som bor här verkligen kan se fram mot!
– Detaljplanen för Grönhögen. Jag pratade här i dag om att marknadsföra aktiviteter där för att få folk att bosätta sig i Grönhögen…


I ett kommande inlägg intervjuar kulturorganet professor Karl-Henrik Robèrt…

 

Märkt , , ,

Det gick – men det ska inte gå!

GrönhögenmötePå grund av Coronapandemin var det långt mellan deltagarna i Medborgarhuset i Grönhögen. Det hindrade dock inte den mycket intressanta och stundtals animerade diskussionen. Ett längre inlägg från mötet publiceras inom de närmaste dagarna…

Ett 40-tal personer kom till dagens presskonferens för att diskutera Claes Elvins bok Rädda Sydöland! Mörbylånga kommun var där med två representanter, de flesta andra var intresserad allmänhet, flest från Grönhögen men även från Mörbylånga.

Claes berättade i sitt anförande att han som inflyttad värmlänning aldrig tidigare hört det han omedelbart fick höra vid ankomsten till Öland: ”Det går inte. Och går det så är det i det närmaste omöjligt!”

Diskussionen svajade hit och dit under nästan tre timmar och mest skäll fick Länsstyrelsen, av kulturorganet sedan flera år tillbaka omdöpt till Nejmyndigheten.

Nejmyndigheten var förstås inbjuden men hade avböjt:

– Nej, det går inte.


 

 

Märkt , , , ,

att äta och ha kakan kvar

Olika länsinstanser satsar 1,4 miljoner kronor för att få turismens hjul att snurra snabbare på Sommaröland. Det läser vi i dagens Barran.

Man vill alltså ha hit turisterna och klå dem på stålarna.

Samtidigt vill man inte ha hit dem på grund av Coronapandemin.

Vad vilja egentligen experterna och politikerna?

Allan von Kompost
turismchef på kulturorganet

 

Märkt ,

Rädda Sydöland!

Claes Elinder i Grönhögen har tröttnat på kommunens vanskötsel av södra Öland. Därför har han skrivit en bok med den uppfordrande titeln Rädda Sydöland! Runt midsommar delar han ut den gratis till boende på södra Öland – och till politikerna i Mörbylånga kommun.

– Min förhoppning är att det äntligen ska hända nåt. Tillåts dagens utveckling fortsätta – med politikernas goda minne –  rasar snart Sydöland ihop som ett korthus. Här nere i söder har vi alla förutsättningar för en strålande framtid men ingenting görs. Kommunen har inte gjort nåt på 50 år.

– Nu eller aldrig är det dags! säger Claes Elinder.


PS. Med anledning av bokens publicering hålls presskonferens i Medborgarhuset i Grönhögen på onsdag 17 juni. Klockslag är ännu inte bestämt.


 

Märkt , , , ,

Kommuner snor miljarder ur allmännyttan

Man upphör aldrig att förvånas. Min hyra kan delvis gå till andra människor, andra verksamheter! Exempelvis har Norrköpings kommun plockat ut över 390 miljoner ur sitt Hyresbostäder i Norrköping mellan 2014 och 2018. Man blir så förbannad att man spyr.

Tidningen Hem&Hyra, landets snart enda grävande gammelmedia, har en synnerligen intressant artikel du kan läsa här. Lyckligtvis ser jag varken Bornholm eller Mörbylånga i statistiken – men det är kanske bäst att kolla upp själv.


 

Märkt ,

Sune tystade regeringen

Regeringen presenterade i dag ett krispaket till medierna. Kulturminister Amanda Lind berättade att en halv miljard kronor nu ska hålla gammelmedierna under armarna under coronakrisen.

Kulturorganet erbjöds på stående fot 4,5 miljoner kronor i lokalt mediestöd (region södra Öland), något som upprörde chefredaktör Sune Flisa.

– Kom inte här med mutpengar! Oss köper ingen. Som världens enda kulturorgan låter vi oss aldrig mutas av maktens kurirer, osanningens lakejer eller politikens bedragare, sa Sune Flisa i ett spontant försvarstal från läktarplats under dagens PK i riksdagshuset.

Både kulturminister Amanda Lind och statsminister Stefan Löfvén satt kritvita i ansiktet och åhörde Sune Flisas tre timmar långa brandtal som drog ned 16 minuter långa applådåskor från den församlade allmänheten.

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Märkt , ,

lag är lag – men ändå inte

Kulturorganet har flera gånger skrivit om den makabra lagen som ger sommarboende rätt till exempelvis hemtjänst – trots att man inte betalar en krona i skatt till sin sommarkommun.

Lagen blir nu rent skrattretande, då Falkenbergs kommun får avslag på sin begäran om att befrias från plikten att serva sommarboende med hemtjänst. Kommunen går på knäna i coronatider. Det är förvaltningsrätten som häver Falkenbergs kommuns beslut att neka hemtjänst till sommarboende.

Det är mindre konstigt. Lag är lag. Desto märkligare blir socialminister Lena Hallengrens kommentar till domen. Enligt Ekot säger hon:

”Även om man har lagen på sin sida så kan man inte bara åka till en annan kommun och förvänta sig att hemtjänsten ska fungera.”

I realiteten säger alltså socialministern:
”Vi har lagar men alla ska veta att de inte gäller – i praktiken. En lag som ger dig rätt till vissa saker gäller inte – i praktiken. Tro inte det!”


 

Märkt , ,

starkast lysande färgen: grått!

Det är svårt att få fart på debatter på Öland. Få säger vad de tycker i officiella sammanhang, och säger de nåt i medierna är det under signatur. Det tar på sikt död på demokratin.

Kulturorganets urgamla krav står fast: Förbjud signaturer och alias på insändar- och debattsidor och lär människor att kritiskt analysera och intellektuellt debattera redan tidigt i skolan.

Politiken på södra Öland är heller ingen upplyftande tombolasnurra fylld av roliga, intelligenta, skarpa förslag och åsikter. Det är så mainstream att grått kan karaktäriseras som ”en färgexplosion”.

Gud ske lov finns medier… Ölandsbladets chefredaktör tycker i alla fall nånting om en politik utan debatt

Sune Flisa
chefredaktör

 

Märkt , ,

paradis eller helvete eller nåt mittemellan?

Beroende på vems lägesbeskrivning man läser får man ofta helt olika bilder av samma verklighet. För en tid sen kunde vi läsa en insändare skriven av den nya skattehöjande makteliten i Mörbylånga kommun, kommunalråden Matilda Wärenfalk (S) och Anna-Kajsa Arnesson (C). I texten fick vi kommunen beskriven som en kraftfull motor, som med det nya styret tycktes skena mot paradiset.

I dagens Barometern berättar en insändare något helt annat om den lilla kommunen på södra Öland. Enligt skribenten höjer kommunen en mängd avgifter för fattiga och sjuka kommuninvånare. Den har dessutom lyckats få upp antalet chefer till inte mindre än 60!


 

 

Märkt

p-systemet – ett dunderfiasko

– Vi inför P-systemet för att få bort skrotbilarna!

Ja, så sa ledningen för Mörbylånga Bostads AB när kulturorganet attackerade det helt omänskliga och hyreshöjande parkeringssystem som infördes vid bland annat Blomstervägen i den lilla idyllen Mörbylånga.

– Vi inför detta för att bli av med skrotbilarna!

Så försvarade även politikerna i Mörbylånga det omoraliska parkeringssystemet.

I dag bevisar den så kallade verkligheten bostadsbolagets feltänk, den politiska ledningens inkompetens och systemets juridiska tandlöshet, eftersom en skrotbil går mot ettårsjubileum på platsen. Trots evig lappning står den där som en skammens skulptur, som ett järtecken, som ett bevis på kommunal problemlösning då den är som sämst. Det nya P-systemet har satt Mörbylånga kommun i landets mest publikbesökta skamvrå – den mediala. Och där får man sitta så länge ingenting görs eller sägs för att backa, be om ursäkt och/eller tänka nytt.

Det märkliga i sammanhanget är att kommunen inte lärde sig något av en annan surdeg: Eliana, fiskeskutan som låg och spärrade slipen i Grönhögens hamn under flera år och som kostade skattebetalarna nästan en halv miljon kronor. Läs här. Du kommer då till inlägg med länkar till flera inlägg om detta helt makalösa marina fiasko.

Trots de boendes och kulturorganets många protester har man i stället försvarat P-systemet in absurdum. Många hyresgäster har genom P-systemet fått 150 eller 200 kronor högre månadshyra. Hundratalet skrikiga skyltar på 27 stolpar är uppsatta. Kontrollfordon med smygfotograferande P-nissar har förstört trivseln i bostadsområdet. Men detta tycks inte bekomma politikerna eller ledningen för Mörbylånga Bostad AB det minsta – trots att avbildade skrotbil är ett levande bevis på juridisk kortslutning, logistiskt feltänk och en total kunskapsavsaknad av den mediala världens förlöjligande kraft. P-systemet är sjösatt utan kommunikation med hyresgästerna. Det är infört med diktatorisk hand – som om Mörbylånga ligger i Kina, i Nordkorea eller i Ryssland.

Effekten av systemet har blivit en förfulad miljö, vantrivsel, höjda hyror – och skrotbilar som kan stå kvar i evighet, amen! Kärran nedtill kan lappas tills den tas för en pappersbal. Den står där den står – som ett fysiskt evighetsbevis på ett monumentalt feltänk.

skrotbil_orsaken_till_p-systemets_införande_FIASKODenna lappade skrotbil står där den står. Bostadsbolaget kan ingenting göra. P-systemet utnämns av kulturorganet till det hittills största fiaskot i Mörbylångas tvåhundraåriga historia. Vad värre är: Parkeringssystemet var tänkt att även införas i ett halvdussin andra orter där bostadsbolaget har lägenheter. Dessa planer skrotades dock i sista stund – sannolikt på grund av spirande protester. Foto taget 20 februari.

Kulturorganet har flera gånger skrivit om detta groteska P-system. Här är en artikel. Nedtill kan du se den 18 minuter långa filmen om P-systemet.

Filmen kan betraktas som en varnagel för andra kommuner att följa efter. Tänk först och kommunicera med era hyresgäster! är självklara råd som i Mörbylånga inte faller i god jord. I Mörbylånga vet man bäst. Där lyssnar man inte. Där gör man som man vill – som i en diktatur. Vad hyresgästerna tycker är ointressant. Må Hyresgästföreningen blir starkare och starkare!

Kulturorganet vill i sammanhanget varna för de politiker – framför allt inom MODERATERNA i Mörbylånga – vars företrädare varit tongivande i försvaret av detta inhumana och tandlösa parkeringssystem. Glöm inte det vid nästa kommunalval. Rösta på vilka partier som helst UTOM Moderaterna! 

P-bot– Vi inför parkeringssystemet för att komma tillrätta med skrotbilarna på området! sa ansvariga. Påståendet var en simpel råbluff. Man gjorde det av helt andra – hittills okända – skäl. Den här bilen kan lappas hur många gånger som helst, den står där den står.  Fiaskot Eliana till sjöss, denna skrotbil på torra land.

skrotbilen28februariFoto 28 februari. Kulturorganet ämnar fotografera denna skrotbil år ut och år in… Minns orsaken till införandet av det surrealistiska P-systemet: Att få bort skrotbilarna! Grattis till det största dunderfiaskot i byns 200-åriga historia.


 

Märkt , , , ,

gränsen är passerad

Alla gränser för omänskligt agerande är passerade. Den som försvarar beslutet att chockhöja hyran med 29 procent på ett äldreboende utan att informera den drabbade bör tänka över sitt handlande. Är hen offentlig bör hen också avgå.

Den kommunala skattehöjningen, smyghyreshöjningen genom parkeringssystemeländet i Mörbylånga och så detta. Nu söker jag mig aktivt bort från Mörbylånga kommun.

Ölandsbladet ska ha all heder av att följa upp fallet.

Märkt

skamlöst

Nu jävlar blir jag förbannad! Det är inte ofta jag blir det men nu stinker jag krut och dynamit. Är det sant som Ölandsbladet skriver måste politiskt ansvariga ställas till svars. Vad tusan menas! Har all skam lämnat huvudet hos vissa?

Jag kan tyvärr bara läsa ingressen. Men den räcker.

Läs och bli förbannad du också!


 

Märkt , ,

”ordning och reda” avgår snart…

Kulturorganet har sagt det tidigare och säger det igen: Aldrig tidigare har sossarna haft en blekare ordförande än Stefan Löfvén. Nu verkar andra tycka likadant, äntligen. Man har länge skyllt partiets kräftgång på partisekreteraren – som väl knappt nån vet vem det är. Men nu vaknar vettet.

Det enda Stefan Löfvén kan presentera i trängda lägen är den maniska upprepningen att nu måste det bli ”ordning och reda”. Medan han åker världen runt på alla typer av möten får lille Morgan Johansson stå i teve och spela vikarierande statsminister.

Löfvén saknar de kanske viktigaste egenskaperna en stor ledare måste ha: tålighet och humor. Han blir arg på frågvisa. Han blir förbannad av befogade frågor. Han utstrålar ständigt dåligt humör.

Löfvén ut!

Näste man till rakning!


 

Märkt ,

jag är rik!

Nu jävlar smällde det till på kontot! Jag har tidigare haft svårt att tro Magdalena Anderssons omtuggslöften om rejält höjda pensioner, som hon med belåten min sagt 11 234 gånger inför tevekamerorna.

Likadant har vår statsminister Stefan Vi Såg Det Inte Komma Löfvén gjort: Berömt sig själv och partiet för den rikedom som nu efter årsskiftet fullkomligt ska dränka pensionärerna i guldpengar.

Oh gud i himmelen så du stärkt modet på de styrande. I dag kollar jag den nya pensionen… 167 kronor mer i månaden! Tack gode gud. Tack alla sossar. Tack alla politiker som nu höjt min skatt med runt 1:40 per sketen hundralapp. Tack. Många tack. Jättejättejättemånga tack. Många många många tack. Jag känner mig trygg. Så trygg. Tryggare kan ingen vara!

Oh, gud…


 

lägre publiceringstakt…

Fram till nyår hålls kulturorganets publiceringstakt betydligt lägre än normalt. Orsaken är att arbetet med filmen om det ökända parkeringssystemet som införts i den lilla glesbygdsbyn Mörbylånga kräver all tid och kraft.

– Alla inblandade måste då och då få psykiatriskt stöd och chans till fullständig återhämtning. Denna filmiska resa i vansinnighetens gränsland har tärt hårt på de medverkandes tro på mänsklighetens framtid, säger producenten Philippe Van Der Kwast i ett pressmeddelande till europeiska medier.

Allan von Kompost
redaktionschef

 

Märkt , , ,

Byt en bokstav – och det blir rätt

Politiker talar ofta till lyssnarna som om det är de själva som satsar pengar i olika samhällsfunktioner.

– Vi satsar 50 miljoner på nya skolor! säger politiker A.

– Men vi satsar mycket mer, vi satsar 90 miljoner! säger politiker B.

Vad ingen av dem tänker på är att de borde använda ett annat personligt pronomen. De borde säga:

Ni som lyssnar satsar 50 miljoner på nya skolor! säger politiker A.

– Men ni som lyssnar satsar mycket mer, ni satsar 90 miljoner! säger politiker B.

På så sätt kommer överbudspolitiken i en aning löjlig dager.

Det politikerna satsar är nämligen skattepengar – inbetalda av oss. Alla pengar är skattepengar när det handlar om politik, alla. Även EU-slantar. De är skattepengar som har gått en vända till Bryssel först – för att eventuellt vända hemåt igen.


 

Märkt , , , ,

dubbelmoral

Dagens vassaste text i Barometern hittar jag på ledarsidan där Martin Tunström skriver om LO:s minst sagt passiva roll inför Östra Smålands intåg i de sälla jaktmarkerna.

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson är bördig från Kosta. Han bör alltså känna till tidningsvärlden i Kalmar. I en kommentar fällde han oceaner av krokodiltårar över Östrans nedläggning.

Det är intressant eftersom LO förvaltar en mediefond på drygt två miljarder kronor, till största delen inhåvade från försäljningen av aktier i Aftonbladet till norska Schibsted. I dag heter fonden inte längre LO Media utan mer intetsägande Bantorget förvaltning AB.

Tunström skriver:
LO kritiserar privata (borgerliga) ägare som täckt förlusten på över 100 miljoner kronor i Östran, LO kräver ytterligare satsningar av staten, men väljer samtidigt maximal avkastning på sina egna mediepengar genom att placera dem i allt annat än medier. _ _ _ Till bilden hör att LO lokalt också varit representerat i Östra Smålands intressenters styrelse.”

Är det sant att LO:s mediefond inte lagt en spänn på Östrans överlevnad kan luften inom den politiska världen betecknas som vanligt: Den känns svår att andas.


 

Märkt , , , ,

P-problem ger klirr i kassan

Först hakade Sveriges Radio på kulturorganets uppmärksammade skildringar av P-problematikens människofientliga utveckling. Nu hoppar även Barometern på tåget. Ett helt uppslag får i dag rubriken Parkeringskaos i bostadsområden – p-vakter sätts in.

Sveriges Radio Kalmar slog nyligen fast att Kalmar kommun nästan fördubblat intäkterna från parkeringsavgifter från 2014 till 2018. Om detta säger nu Kalmar kommuns trafikchef Robert Dahlström i dagens Barometern:

”Vi har ökat intäkterna, men vårt syfte med parkeringsövervakningen är inte att driva in pengar.”

Fråga: Hur dumma tror våra myndigheter att vi människor är?

Sune Flisa
chefredaktör

 

Märkt ,

bevare mig väl!

Ser i Ölandsbladet att kyrkan har planer på att bygga ny kyrka i Färjestaden. I slutet av artikeln säger Per-Olof Johansson, ordförande i kommunens samhällsbyggnadsnämnd: ”Vi har säkert flera saker som vi skulle kunna samarbeta om, inte minst en större samlingslokal, som ju är ett behov i Färjestaden.”

På följdfrågan om det kan bli ett samarbete också med äldreboende av något slag? svarar Johansson: ”Man ska aldrig säga aldrig _ _ _.”

Hemska tanke: Ska kyrkan infiltrera de stackars oskyldiga äldre även i Färjestaden!? Men så har man alltid jobbat: Gått på barnen och de gamla, de försvarslösa, för att sprida sina obsoleta irrläror.


 

Märkt ,

nya toner från templet…

Det var en gång en kommun. Den låg långt bort från ära och redlighet. Få människor ville bo där. Därför bodde få människor där. Det var så på den tiden att där inte många ville bo så bodde heller inte så många. Den så kallade samhällsservicen var dålig, och ytterst få människor ville flytta till en kommun för att få sämre samhällsservice. Så var det på den tiden för länge sen.

Kommunikationer fanns nästan inte alls. Skulle man resa till närmaste stad måste man tälta eller övernatta på hotell innan man kunde fara hem igen. Där fanns nästan inga affärer. Många fick bila, gå, krypa eller cykla många mil för att inhandla en korvbit och en pilsner till middan. Det var många mil till läkare och ringde man dit svarade någon att inga tider fanns den närmaste månaden. Bäst var att hålla sig frisk. Bäst var att sluta äta. Bäst var att inte besöka sin gamla mor i staden. Bäst var att ligga lågt och spara på kraft och kalorier.

Ja, det var egentligen ännu värre än så, mina barn. Men som sagoberättare kan jag inte gå in på de allra värsta detaljerna. Jag måste tänka på läsarna, de sagoälskande småbarnen med sina tindrande ögon, stora som pizzor och de andra stackars läsarna som dygnet runt översköljs med vardagselände och pessimism på skärm, i tv och i tidning. Låt mig därför nöja mig med att säga att folk hade det mycket svårt och att det inte fanns mycket att hoppas på.

Eller fanns det det? Det hade ju nyss varit val och nu satt det nya krafter i kommunens tempel. Ja, nu satt nya krafter i kommunens tempel! Nya! Ja, nu ser vi genast en ljusare framtid, sa alla kommuninvånare och kände sig tio år yngre. Några kände sig tjugo år yngre, och många kände sig mycket vackrare och nästan alla kände sig stärkta i sin tro på den så kallade framtiden och kraften i templet. Man dansade och sjöng och var lycklig. Vissa drack sig till och med fulla och dansade nakna på de gropiga och smala gatorna. Hela kommunen såg livet i ljusare färger. Nytt folk i templet! De gamla gudarna hade fått kicken. Nu väntar vi på underverken. Underverk, visa er! Man sjöng i kyrkorna, spelade på orglarna så de tog eld, präster och biskopar kastade av sig sina hästtäcken, mitror och kräklor och hela kommunen blev en enda stor församlingsfamilj med framtidens löften som gud. Nya gudar! Nya gudar! Nya underverk!

Underverk, visa er!

Och underverken visade sig verkligen.

Templets nya krafter slog sig ihop med kommunens bostadsbolag och tänkte till. Vad göra? Hur göra livet bättre för att de människor vi bestämmer över och likt flöjtspelande råttfångare snärjer i våra klibbiga nät inför de så kallade valen? Man la pannorna i djupa veck…

Jo, vi höjer skatten! Bravo! skrek alla till varandra. Jättebravo! skrek alla till varandra. Höj ordentligt! Höj med råge! Bravo! Bravobravo! Jättebravobravo! Vad kan vi göra mera?

Jo, vi inför världens vidrigaste parkeringssystem i alla byar där bostadsbolaget har kåkar! Vi måste se och lära av Nordkorea! Eller DDR, sa någon. Vi är nya Nordkorea! skrek någon. Bravo, bravo, bravo, jättebravo skrek alla till varandra och var lyckliga, jag många var så lyckliga att de drack sig fulla och dansade nakna på kostigar och i nymålade parkeringsrutor garnerade med stolpar med så många P-skyltar att ingen i templet ens kunde räkna dem (de flesta kunde bara räkna till noll). Vad kan vi göra mera?

Jo, vi kan släcka ned lysena i så många byar som möjligt! Vi kan äntligen släppa fram mörkrets krafter efter våra företrädares hemska hundraåriga trams med att sätta upp stolpar med lampor för att lysa upp. Ja, så dumt! skrek alla i falsett. Så jättedumt! För att lysa upp! Man kan bli tokig för mindre! Bravo skrek alla till varandra. Hur bra är vi egentligen! Hur kan vi bara vara så här bra? Det är inte klokt vilka geniala beslut vi fattar. Bravo. Jättebravo. Åh, så bra vi är. Åh, så bra vi bestämmer! Men vad kan vi göra mera? Man tänkte länge…

Jo, vi kan se till att cykelledens fullbordan drar ut maximalt på tiden. Vi försöker på intet sätt hjälpa till med den! Bravo skrek alla till varandra. Jättebra idé att sätta alla tänkbara pinnar i cykelledhjulen. Vi låtsas inte om att den finns ens, den förbannande leden som aldrig blir färdig i vår kommun. Ja, död åt den förbannade leden! Bravo. Fan, så bra. Så bautasupersuperbra. Oj, så bra vi är! Men vad kan vi göra mera?

Tja, sa alla med en mun och tittade belåtet på varandra. Nu kan vi nog inte göra mera. Nu har vi gjort allt vi kan. Vi har varit duktiga. Vi har jobbat stenhårt och äntligen kommit dit vi ville.

– Allt är möjligt! sa någon.

Alla andra nickade instämmande.

H C Andersen
Märkt , ,

revolutionerande arbetsmetod utvecklas

cykelleden-sågas-upp_Albrunna_2__37

I morgon kan du se Sune Flisas film om Fyr till fyr-projektets nya arbetsmetod, Create and tear up, ungefär ”bygg och riv upp” på svenska.

Metoden är under utveckling men kan i korta drag sägas gå ut på att man bygger i ena änden och river sönder och avlägsnar det redan byggda i den andra. På så sätt kan man hålla kostnaderna extremt höga utan att nånsin komma framåt.

Både fack och arbetsgivare studerar nu det nya fenomenet, som kullkastar alla tidigare uppgörelsemodeller och kräver extremt höjda skatter för att stadigt kunna etablera sig på den instabila arbetsmarknaden.

cykelleden-sågas-upp_Albrunna_2__31


 

Märkt , , ,

Många tappade sugar i Grönhögen

Sedan Cementa minimerade sin produktion i Degerhamn pågår projektet Kraftsamling Sydöland. Ambitionen är att utveckla södra Öland.

Marianne Hedelin bodde nästan två decennier i Grönhögen på sydvästra Öland. Hon var länge ordförande i den lokala hembygdsföreningen.

Många är de utvecklingsmöten som hon och andra grönhögenbor har haft med Mörbylånga kommun. Idéerna har varit oräkneliga. Många hopp har tänts, men lika många har släckts.

När den politiska ledningen i kommunen nyligen besökte Kraftsamling Sydölands lokal i Södra Möckleby beslöt sig därför Marianne Hedelin för att passa på att informera om det ryckiga och disharmoniska samarbetet mellan byinvånarna och kommunledningen. Resultatet har blivit i stort sett lika med noll…


 

Märkt , , , ,

Många tappade sugar i Grönhögen

Grönhögen_hamnen

Hon tycker Kraftsamling Sydöland är det hittills trovärdigaste initiativet som tagits för Sydölands utveckling. Men hon är samtidigt skeptisk till politikernas löften.

– Dom har inte ens fått till en tumme för oss i Grönhögen, säger hon som bodde i byn i nästan två decennier.

Du möter henne snart i en film här på kulturorganet…


 

Märkt , , ,

säg mej vem som blekast i partiet är

Sossarna inser allt mer att loppet är kört. Därför ”låter” man olika namn föra fram mer eller mindre diffusa krav på partisekreterare Lena Rådström Baastads avgång.

I dagens Östran skriver Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, som pretentiöst presenterar sig som ”frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli och olika fackförbund”, respektive” omvärldsanalytiker” en 3/4-sida om partisekreterarens svagheter. Visst, hon är ett blekt kort. Men ännu blekare är Stefan Löfvén, som vad det än handlar om endast har en lösning: Ordning och reda. Visionslösare statsminister kan jag inte minnas.


 

Märkt ,

vem bär skulden till flera års stillestånd?

Vad ska boende på södra Öland egentligen tro om fortsättningen för cykelledprojektet Fyr till fyr? Inte en enda meter cykelled har anlagts på södra ön på flera år.

Ulf Kyrling är projektledare för ett annat projekt, Kraftsamling Sydöland. Han menar att samarbetet mellan dessa två projekt är gott, och att det inte är projektledningens fel att cykelprojektet har gått i stå på södra Öland.

I nästa intervju ser du Ann Willsund, kommundirektör i Mörbylånga och biträdande förbundschef i Ölands Kommunalförbund. Ännu lite senare ser du Henrik Yngvesson, oppositionsråd i Mörbylånga kommun och ledamot i Ölands Kommunalförbund.


 

Märkt , ,

kommunstyrelsens möten offentliga

Kommunalrådet i Mörbylånga Matilda Wärenfalk (S) säger i Ölandsbladet att kommunstyrelsens möten ska öppnas för allmänheten från och med årsskiftet.

Sunt, Matilda!


 

Märkt , , ,

inför morgondagens svenska långfilmspremiär…

Det kom ett mejl till redaktionen. Avsändare: Sune Flisa, vår chefredaktör. Han vill att vi publicerar det – som en varning inför morgondagens visning av en fem kvart lång cykelfilm med politiska och mediala undertoner. Vi lyder. Vi har inga val.

Allan von Kompost
redaktionschef

Högt ärade kamrater och lata underlydande.

Det blev en enastående tillställning här i Shimla i går. Intet öga var torrt. Det plaskade och skvalade. Och skrattsalvorna ekade som smattrande kastanjettvibraton genom den enorma biografen, Palladium Sune Flisa Art Film Cinema.

Kulturinrättningen hyste över 5 000 Ölandsintresserade åskådare. Förväntningarna var enorma. Sus på sus gled fram genom hetluften späckade med dofter av billiga deodoranter och heliga kor, i hast uppäten vitlökssallad och tre dagar gammal risvinsbakfylla. Då ridån äntligen vek undan och den första scenen visade den gamla nötta järnvägsbanken i Skärlöv förstärktes förtrollningens grepp ytterligare. Många stönade av Ölandsupphetsning och tallriksstora ögon fick glasögon och linser att hoppa iväg som kängurur eller krackelera likt glasvaser i slapstickfilmer. Spontana applåder fyllde detta konstens gyllene tempel, bärande mitt sköna namn och även vi som inte är religiöst befruktade kände guds en aning diffusa men oemotsägliga närvaro. ”Gudar dras till andra gudar”, är ett ordspråk här i Shimla som jag finner sant.

Fem kvart senare låg många ur publiken utslagna på golvet. Andra irrade omkring med dimmig blick och frågade var man kunde finna en läkare. Vissa bad om vägen till andra gudar, somliga bönade knästående om vägen till helvetet. Filmen om Fyr till-fyrprojektets lögner och de lokala gammelmediernas skönmålningar är i dag på allas läppar. Tidningarna är knökfulla med en blandning av fördömande åsikter och uppriktig förvåning. Hur kan befolkningen på den lilla ön öster om Sverige överleva? Hur står den ut med den trasiga världsbild som gammalmedierna målar upp med penslar lånade av maktens skenheliga solochvårare? Att Sverige är politiskt korrupt visste vi, men att även gammelmediernas viktigpettrar lånar sig till att bjuda upp makten till hopplöshetens tiggartango i hopp om ännu större presstöd till sina anemiska blaskor förvandlar den tidigare ljusa bilden av Sverige till en skräckmålning som får Munchs Skriet att framstå som en lustbetonad avbildning av lyckans gudinna Felicitas! Barometern kammade hem noll i år, men Östra Småland, den rackarn, håvade in över 13 miljoner skattekronor från sina fattiga läsare (Tilläggas skall att kulturorganet aldrig har fått ett öre).

Ja jisses, vad en enkel cykelfilm kan åstadkomma då den visas för en mogen och kunnig publik. Nu hoppas vi på ett liknande mottagande när den sent i morgon kväll går upp på kulturorganets moraliskt kritvita duk. Men ha för guds skull sjukvårdspersonal och psykosvana hjärnskrynklare i beredskap!

Låt mig sluta med vad den kände filmkritikern Mandar Banerjee skriver i dagens Shimla News:

”Invånarna på Öland lever i dag under värre förhållanden än vi gjorde under engelsmännens tyranni i början av 1900-talet. De förs ständigt bakom ljuset av suspekta band mellan kommuner, mellan kommuner och medieföretag, mellan mystiska klubbar med klärobskyra mål, mellan hemliga sekter i strängt hemliga konglomerat där alla samtal förs i nedsläckta rum med krypterad kod. Monarkin samarbetar med sina mörkerkrafter, kyrkorna med sina. I hundratals år har ölänningarna tryckts ned, hotats, piskats fram av en egenmäktig maktapparat – utan hopp om nåd, utan hopp om förändring eller framtid. Efter att ha sett denna storartade film kan jag bara konstatera att ölänningarna dessvärre har framtiden bakom sig.”

Ja, vad säger ni kollegor? Här kan dom verkligen tala klarspråk. Det är annat än i gamla genomsotiga Svedala. Undra på att jag mår så bra här. Jag blir tjugo år yngre bara jag landar på Shimla Airport och möter folkets glädje och uppskattning och får ta emot deras gåvor.

I sanning ska sägas att jag blir trettio år äldre då jag åter måste slå upp flygplansdörren på Kalmar Öland Airport – och ytterligare tio år äldre då jag sparkar upp dörren till redaktionen för att stirra in i era glåmiga ansikten och tvingas läsa era så kallade artiklar som verkar hoptotade av limberusade femåringar på dagis.

Nå ja, kamrater. Inte deppa nu. Sune skämtar lite bara.

Med Shimlas sol i mitt vackra ansikte hälsar jag eder alla välkomna till morgondagens omvälvande cineastiska upplevelse på kulturorganets välputsade storbildsskärm.

Eder högt älskade Sune Flisa
chefredaktör