Som jag skrivit tidigare kommer vi successivt att ”beta av” södra Öland norrut. Den lilla byn Sandby är ett exempel på denna strävan. Sandby känns för mig inte som Öland. Inget fel med det, byn ger ett harmoniskt och fridfullt intryck där den ligger runt två kilometer in från havet på Ölands östra sida, omgiven av svenskklingande ortnamn som Åby och Ullevi. Sandby ligger på ungefär samma breddgrad som Vickleby på öns västsida.
Kyrkan dominerar, som i så många andra byar på Öland.
Sockenstugan. Här spelar medlemmarna i byns schackklubb, Sandby Gårdby Schackklubb som drog igång 1970 och i dag har nästan 20-talet medlemmar. Öland har haft runt 15 schackklubbar men jag tror att Sandby Gårdby SK är den enda kvarvarande. Rätta mig gärna om jag har fel. Du kan läsa mer om öländsk schackhistoria här.
Personligen flanerar jag gärna på kyrkogårdar. Det borde nog alla göra då och då. Apropå mitt ordval… Flanerar någon i dag? Nej, knappast. Men är det nån som vill prova på finns några utsökta råd här.
Kors har alltid gjort mig dyster. Kanske är det kristendomsundervisningen i skolan som besköt oss icketroende med sina dystopiska pilar med långa hullingar. Ja, så var det.
Vad man än tycker om kyrkor måste man hålla med om att de – eller delar av dem – ofta är vackra. Speciellt slår mig föregående generationers sinne för harmoniska proportioner för allt som tillverkades och byggdes, från grötslevar och möbler till slott och herresäten. 
Psalm 115 kan du här läsa i sin helhet.