Kategoriarkiv: språk

nya siffra ser dagens ljus

Gammelmediat Östra Småland har åter uppfunnit en siffra. En ny siffra! En purfärsk siffra! I dag presenterar man nämligen siffran 13.

De mediala felaktigheterna fortsätter att spridas som frön för vinden. Vad säger utbildningsministern om denna mediala sådd av erkänt språkliga felaktigheter?

Sannolikt svarar hennes departement ”Man förstår ju ändå vad dom menar”.


 

Annonser
Taggad ,

Dagens siffra: 10 000

Tidningen Östra Småland slår i dag alla journalistiska världsrekord genom att skriva om löparen Taisto Mäkis alla världsrekord och kalla 10 000 för SIFFRA.

Det lustiga är att tidningen är medveten om felaktigheten i påståendet. Trots det fortsätter man publiceringen av denna språkliga inkonsekvens.

Barn kan lära mycket av att läsa tidningen, sa man för ett antal år sen. Det var då det. I dag lär tidningar medvetet ut felaktigheter. En viss Trump har ibland rätt…


 

Taggad , , ,

tal och siffror

Har du som jag påtalat felaktigheter i gammelmedierna? Då har du säkert blivit bemött på något av följande sätt: 1) Du får inget svar. 2) Du har fel – tidningen/radion/teven har rätt. 3) Du har rätt men vi gör inget åt det (det i mina ögon värsta svaret). 4) Du har rätt och vi åtgärdar (naturligtvis det enda svar du borde få).

Östra Småland svarade enligt punkt 4 på min kritik om ”siffror”. Man ska rätta felet. Och i går skrev man om siffran 4, i dag om siffran 3.

Bra jobbat, Östra Småland!


 

många siffror förs på tal

Tidningen Östra Småland framhärdar i uppfattningen att det finns hur många siffror som helst. För en tid sen skrev man om siffran 39. I dag skriver man på sidan Släkt & Vänner om siffran 45. Och det gör man år 2019, vilket med Östra Smålands logik också är en siffra, precis som siffran 345 987 873 eller siffran 766 777 098 543 212 876.

Att gammelmediers språkliga okunskaper spelar en viss pedagogisk roll för barns inlärning har inte gått upp för vissa chefredaktörer…

Sune Flisa
chefredaktör

 


 

Taggad ,

siffran 39

Papperstidningar lever i sin egen lilla värld. I dagens Östra Småland på sidan Släkt & vänner berättas om siffran 39.

När jag gick i skolan fick vi lära oss dessa siffror: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. De fick räcka.

Men nu utökar alltså Östra Småland siffrornas antal med ytterligare en: siffran 39.

 


 

Taggad ,

mord är aldrig avrättning

”En ren avrättning!” Så beskriver ofta medierna hur de vidriga skjutmorden har gått till.

Men snälla politiker, snälla reportrar, sluta kalla mord för ”avrättning”.

Skjutningarna är mord. Ingenting annat.

Avrättning är – i vissa länder – slutfasen i en av landets lagar genomförd juridisk process mot en misstänkt mördare. Hen grips, hen anhålls, hen häktas, hen förs till rättegång, hen döms, hen avrättas.

En avrättning är alltså en helt laglig procedur, vad man än tycker om detta. Ett mord är i högsta grad olagligt.

 


 

Taggad ,

det vackraste ordet

En enkät bland invandrare frågade vilket svenskt ord den tillfrågade tyckte var vackrast.

En afrikan svarade iögonenfallande. Jag håller med honom. Ett långt ord med skön rytm, många vokaler och ett dubbel-l som får ordslutet att bubbla.

Rationella skribenter använder snålversionen av ordet, iögonfallande. Därmed är ordets melodiska poesi puts väck.

 


 

Taggad ,

ordförvanskning

På rekordtid har ordet innan bytt betydelse i svenska medier.

”– Tankarna? Det går inga tankar. Jag har aldrig varit med om det här innan.”

Så uttrycker sig en man i dagens Expressen. Frågan är vad innan betyder i sammanhanget? Innan vad då? Han menar nog tidigare.

Tidigare gällde regeln att innan används i fullständig sats: Jag går hem innan solen går upp.

Före användes i ofullständig sats: Gå hem före soluppgången!

Men innan i stället för tidigare?

Förvirringen är total.

 


 

Taggad ,

dö eller gå bort

kyrka_svartvit

Vår rädsla för döden tar sig märkliga uttryck. Ett är att språkligt försöka eliminera den, berätta att X har gått bort i stället för att säga som det är, att X har dött.

Jag lämnade in ett medborgarförslag om senare kommunal slåtter. I förslaget ingår även en lietävling. Vinnaren av den skulle prisas med en lie märkt Liemannen 2020, Mörbylånga kommun.

I flera gammelmedier har jag sett notiser om förslaget. Men allt om det fina gamla ordet liemannen är struket eller omskrivet. Ordet liemannen får inte användas i svenska medier, bara i ordböcker på grund av dess språkliga koppling till döden. Det är iögonenfallande löjligt och språkligt fegt.

Vi kan skriva om döden på andra ställen än i vår egen svenska vardag, i Syrien, i Sri Lanka eller Jemen. Men här hemma i Sverige blir döden allt mer frånvarande. Den platsar inte i vårt moderna, tillrättalagda, narcissistiska, blankputsade Facebookliv.

När nån dör omskriver vi händelsen till att X har gått bort och låter kyrkan – trots att få av oss är religiösa – ta hand om fortsättningen, allt i hopp om att döden egentligen inte finns, utan att ”det eviga livet på nåt märkligt sätt trots allt ska ta över”…

 


 

Taggad , , ,

enormtviktigt

Nästan allt som sägs av folk i medierna har i dag blivit enormt viktigt. Det är sällan man ser ett pratminus där det bara är viktigt. Politiker och idrottsmän säger det. Svensson och von Gyllenstierna säger det:

– Det är enormt viktigt att vi kan fokusera på försvaret i matchen, säger X Y inför en handbollsmatch i division sju.

– Det är enormt viktigt att man knyter skon på rätt sätt, säger fotvårdsspecialisten Z Å.

– Det är enormt viktigt att rosorna gödslas nån gång om året, säger trädgårdskonsult Ä Ö.

Den dag något blir enormt viktigt – på riktigt – då vi exempelvis råkar ut för månadslånga elavbrott eller kastas in i krig, har vi inga förstärkningsord till viktigt. Säger nån då att det är enormt viktigt att försöka överleva genom att ta del av säker information är vi avtrubbade; vi inser inte hur viktigt det verkligen är. Allt har ju tidigare beskrivits som enormt viktigt.

Minns sagan om Pojken och vargen.

Kulturorganet föreslår att svenskan begåvas med det nya ordet enormtviktigt.

 


 

Taggad ,

skapa trygghet genom upprepning

Har du som jag lagt märke till den kraftiga överanvändningen av orden trygg/tryggt, trygghet. Det är ett evigt tjatande i dumburken om trygghet, speciellt i fotboll och politik.

– Jag känner mej trygg med det, säger A B.

– Det märks att hon spelar med en helt annan trygghet än tidigare, säger C D.

– Han utstrålar trygghet, och det bådar gott inför framtiden, E F.

– Väljarna behöver känna trygghet i politiken, säger G H.

Varför är tevereportrar papegojor?

 


 

Taggad ,

quiz: öländska ord

DN:s troligen svåraste ordtest genom alla tider hittar du här. Jag fick bara 11 rätt, men Sune Flisa påstår sig ha klarat alla 17. Han är en dängare på det mesta, som bekant.

Nå väl, Sune fick en idé och snodde ihop ett test i 17 punkter: ett quiz med idel öländska ord, många av dem äldre. Hur många betydelser klarar du? Lösningen kommer inom några dagar.

 

Vad betyder:

gromscha
1. skala lök
2. klubba julgrisen
3. hångla
4. ljuga

schvirrka
1. läsa undermålig litteratur
2. äta kroppkakor
3. klä julgranen
4. virka på skrå (ofta med ren ulltråd)

ransnokera
1. rannsaka
2. klicka grädde på våffla
3. rapa ljudligt
4. resignera

ervevera
1. löda
2. skriva egenritat vykort
3. erinra
4. mala med munnen likt en idisslande ko

drybbla
1. göra knut på sytrådens ände
2. dribbla (i fotboll)
3. kissa i brallan
4. grubbla (i onödan)

dassla
1. beträda utedasset
2. strössla en tårta eller bakelse
3. ge upp
4. tissla och tassla

kvimera (åtomda)
1. bli ögonblickligen förbannad
2. spy/vomera
3. kremera/kremeras
4. bötfällas (ofta för sexuella handlingar)

hössera
1. lägga hö på slag i jämna rader
2. ta in hö till skullen
3. kassera mögligt hö
4. skratta elakt åt grannens primitiva hövändare

gruppa
1. köra traktor på dålig grusväg
2. idka gruppsex
3. fiska sill med dynamit
4. drabbas av sjösjuka för att slutligen spy

ögga (bort)
1. ligga på dödsbädden
2. titta avundsamt på andras lyx (exempelvis grannens större traktor)
3. skala ägg (ofta påskägg)
4. plocka ägg ur reden

fischkalera i nottom
1. fiska i grumligt vatten
2. skriva ned noter
3. fiska i strömt vatten
4. dra not efter oxar (ålderdomligt)

hybla
1. laga nät
2. förtenna
3. skälla ut
4. skryta

victorschera (uon)
1. läsa Victoriahyllande notiser i Sport och annonsbladet
2. läsa sliskigt inställsamma reportage och artiklar om prinsessan Victoria i Sport och annonsbladet
3. överraskande och mycket plötsligt hitta nyhet i Sport och annonsbladet
4. läsa Sport och annonsbladet upp och ned utan att märka det

klobba
1. hata urskiljningslöst (ofta på webben) (slang)
2. slå näven i bordet
3. resa hässja för torkning av gräs till hö (ålderdomligt)
4. ta snapsen i ett enda drag

plikmytera
1. dra alla över en kam
2. pliktskyldigt erkänna (mindre) brott
3. gottgöra (ålderdomligt)
4. pligga sko (ofta lädersko)

vippipesa
1. plocka sippor
2. få pippi
3. betrakta vitsippor i herbarium
4. vippa över (åt något håll)

sportotoöra
1. gå på sporten
2. spela på toto (hästsport)
3. bli ansedd som ”sportslig” (ej sportig)
4. vanlig åkomma bland boxare (dövhet)

 

 


 

 

Taggad , , ,

gått vilse eller dött?

Man ska inte gnälla. Men ibland måste man. Det är så skönt…

Varför är vi så rädda för att använda de rätta orden om döden? Jag blir så less på att läsa och höra om alla som går bort, nu senast Kerstin Dellert. Varför detta ”fega” ordval? Gått bort? En som lär sig svenska måtte tro att vi är många i det här landet som går vilse och aldrig hittar hem igen.

Man avlider eller dör hemma i sängen eller på sjukhus. Får man en man en meteorit i skallen omkommer man.

Eller?

 

 


 

Taggad , , , ,

det blir bara mer tokigare

Framtida forskning må visa varför svenska journalister för runt tio år sedan plötsligt började skriva skön, mer skön, mest skön i stället för skön, skönare, skönast. Rekordfulaste språkkontaminationen hörde jag i Ekot: Mest bra.

Den troligen trendbaserade komparationsförvandlingen har skapat språkliga problem. Somliga murvlar använder nåt slags egen lösning, en kombination av båda möjligheterna. Och konsekvenserna blir komiska.

Ett exempel: I gårdagens Östra Småland citeras landshövding Thomas Carlzon:
Han var enkelheten, sunt förnuftaren. Jag tror att många fler i dag inom svenskt näringsliv och även i övrigt skulle behöva göra som Ingvar: Vara mer enklare och använda mer sunt förnuft.

Taggad , ,
Annonser