Kategoriarkiv: språk

Att tvingas tro sina ögon

I Svenska Dagbladet kan man i dag testa sina grammatiska kunskaper. Första frågan lyder:

Om en vara kostar 1 049 kronor, kan man säga att den kostar…

Knappt tusen kronor
Drygt tusen kronor
Nästan tusen kronor

Om denna fråga återspeglar kunskapsnivåerna i vår skola ser framtiden mycket mörk ut.

Sune Flisa
chefredaktör

Märkt ,

Förstärkningsorden dödar språket

Ytterst få saker eller händelser är otroliga. Men i teve, sport och politik är nästan allt otroligt. Fotbollsexperterna spottar ur sig ordet otroligt lika ofta som spelarna spottar på planen. – Det är otroligt viktigt att Sverige håller boll. – Forsberg har en otroligt fin passningsförmåga. – Det är otroligt viktigt att vi får en ny regering, säger A. – Det är otroligt viktigt att Löfven sitter kvar, säger B.

Friidrottskommentatorn Alhaji Jeng säger otroligt ofta, fastän nästan ingenting av det han berättar om är otroligt.

Kulturorganet har skrivit om det förr och måste göra det igen. ”De automatiska” förstärkningsorden dödar språket. Vi har inte haft det otroligt hett den senaste veckan. Vi har haft det hett.

Den automatiska användningen av förstärkningsord gör det omöjligt att beskriva framtida händelser – som i sig kanske är just otroliga.

Om det av någon anledning skulle bli 476 grader varmt i Kalmar och någon tidning skrev att ”hettan är otroligt jobbig” skulle ingen tro det. Alla skulle säga: – Nu överdriver dom igen – som vanligt.

Men 476 grader varmt i Kalmar är faktiskt otroligt varmt – för att inte säga otroligt hett.

Allan von Kompost
redaktionschef

PS. Vid genomläsning av texten ovan ser jag att ordet otroligt förekommer otroligt ofta. För det ber jag så otroligt mycket om ursäkt.

Märkt ,

Död åt svengelskan!

En förfärlig gatukorsning spetsad med särskrivning låg plötsligt under mitt argusöga: Outdoor aktiviteter. Engelska och svenska och så en särskrivning på det!

Missfoster som detta måste bottna i dåligt självförtroende. Skribenten tror hen skapar ”något nytt”, när hen i själva verket visar vägen till sin språkliga öken.

”Svensken anammar gärna efter behag olika länders intellektuella prestationer, detta till förfång för sin egen originalitet”, skrev August Strindberg.

Så sant. Jag instämmer. Så slipper jag skriva det själv.

”Kryperiet ska ge en fläkt av stora världen men syftar till att dölja den egna oförmågan”, skriver Peter Kadhammar i en rungande örfil i Aftonbladet.

Så sant. Jag instämmer. Så slipper jag skriva det själv.

Märkt , ,

Oxymoronerna står som spön i backen

I dagens Barran läser jag en så kallad oxymoron i en rubrik i avdelning Nybro. Oxymoroner är roliga eftersom de kräver lite eftertanke för att genomskådas.

Rubriken:
Akutsanering genomförd i Orrefors: ”Jätteliten del”

Jätteliten! Vilket ord. Kan nåt vara både ”jätte” och ”litet/liten”? Naturligtvis inte. Andra tänkvärda och lattjo oxymoroner är exempelvis:

enmansorkester
talande tystnad
nygammal
fulsnygg
levande död
brukar ibland
sjukt bra
dumsmart
skynda långsamt
levande död
organiserat kaos
kraschlandning
hittades saknad
äkta imitation
ohälsa
lojal opposition
gamla nyheter
enda val
dålig hälsa
arbetssemester

Märkt ,

Om deta med rätstavning

”Att sluta skriva är en bedrövlig begränsning”. Så sammanfattar Anne-Marie Körling, lärare och författare, sin syn på rättstavning för barn. Undervisning får naturligtvis inte leda till att barn slutar skriva.

Anne-Marie Körlings resonemang är inte nytt. Det handlar om att gå varsamt fram och inte döma. När barn lär sig skriva går de ofta egna vägar, och Anne-Marie Körling ger ett underbart exempel: ÄSÄMÄSADÄ. Så skrev ett barn i stället för sms:ade, vilket i sig är nog så knepigt att finna logiken i.

Själv har jag inte minsta problem med att erkänna att jag alltid måste säkerhetskolla vissa ord, exempelvis: schizofren, schweizare, noggrann/noggrant.

Källa: SvD

Barn ska givetvis få stava fel och söka sig fram i sin språkliga utveckling. Värre är det med nyhetsprogram i TV där enklaste namn eller ord ofta är felstavat, som Sve ohansson. Eller gammelblaskor som i sina förstasidesrubriker inte ens kan använda dativ.

*****

PS. Jag studerar just nu arbetsansökningar till offentliga tjänster och slås av den ”skrämmande likformighet” som exponeras i de sökandes texter. Denna språkliga likriktning oroar mig mer än barns charmiga stavfel. Nio av tio jobbansökningar börjar ungefär så här:

Hej.

Jag såg er annons om kommunikatör till Mörbylånga kommun och jag blev genast intresserad av jobbet som jag ser som en spännande utmaning i min kommunala karriär.

Rättstavat men dötrist.

Märkt

75 kvadratmeter

Denna väderkvarnsvinge har slitit färdigt. Den ligger vid den stora kvarnen i Össmo. Måtten är ungefär 7,5 x 2,5 meter = 18,75 kvadratmeter. Fyra såna vingar gör 75 kvadratmeter. Alla som seglat förstår vilka krafter dessa kvarnar fick utstå på ”Solen och vindarnas ö”. Sannolikt är detta den ursprungliga stavningen, alltså utan genitiv-s på solen. Fråga mig inte varför.

Väderkvarnsdetaljen orsakade många glada, friska, roliga gissningar. Redaktionen tackar för intresset.

Allan von Kompost
redaktionschef

Märkt ,

Lika svårt som skillnaden mellan var och vart?

Studenterna kan inte skriva! sa filosofen Åsa Wikforss i DN och här på kulturorganet häromdagen. Och hon lade till:
– Det tycks finnas någon teori om att man kväver kreativitet om man rättar de ungas språk, men det är precis tvärt om!

Kulturorganet håller med Åsa Wikforss. Rättar ingen cementeras språkfelen, och blir dessa många förstår vi till slut inte varandra. Därför rättar vi rubrik i dagens DN:

Risk att elnätsavgiften blir dyrare efter ny dom

Kulturorganet tror inte att någon säljer elnätsavgifter till olika priser, däremot tror vi att elnätsavgiften kan öka eller minska, att den kan bli högre eller mindre.

Om vanans makt – och ovanans

För länge sen var jag journalist. Då skulle Länsstyrelsens förstabokstav skrivas som gemen. ”Alla” journalister skrev då länsstyrelsens förstabokstav som versal.

Senare, jag minns inte när, kom påbud från någon, jag minns inte vem, att Länsstyrselsen plötsligt skulle skrivas med inledande versal. Fråga mig inte varför.

Sen dess skriver ”alla” journalister länsstyrelsens inledningsbokstav som gemen.

När ska det bli nån ordning i det här landet – egentligen?

Märkt , ,

När polletten ramlar ned

Truismer strör vi alla omkring oss då och då, sannolikt dagligen. En truism är en ”självklar sanning”. De flesta truismer är harmlösa. Vem reagerar mot att nån i ett samtal säger ”det är kallt i dag”? Viktigare blir sammanhanget. Man kan ställa högre krav på tyngden i en ledarsida än i ett dagligt samtal. Barrans ledarsida i dag domineras av ett stort uppslaget citat:

”När bostadsmarknaden inte fungerar gynnas de som har bostäder medan de som är outsiders missgynnas.”

Fan, tro´t.

Märkt

Vem fan säger ”vägbanor”?

Varför pratar meteorologer som dom gör – i teve? Nästan varenda sändning låter på samma sätt:

Morgondagen bjuder på sol, alternativt molnigt väder men här och var med gluggar i molntäcket. I öster drar en kylig vind in vilket ökar risken för halka på kalla vägbanor. Om vi kikar på morgondagen bjuder den på… Och så vidare…

Jag lovar, det finns faktiskt andra ord för:

kika på
bjuder på
gluggar
molntäcke
drar
vägbanor

Märkt , ,

Snälla tomten!

Gör så jag slipper höra dessa ord och fraser under 2021:

nära och kära = ett så utslitet uttryck att det kan ta eld av friktionen i munhålan.
exkluderad = vad är det för fel på utesluten?
kontext = duger inte sammanhang?
påbörja = varför lägger alla byråkrater till på? Vad är det för fel på börja?
allra bäst = kan bäst vara nåt annat än bäst?
i respirator = kräver att man är pytteliten för att få plats
jätteliten = kan man vara både och?
ultimat? = nåt fel på gamla slitstarka optimal?

Märkt ,

Vi blir mindre och mindre

Man läser i tidningarna och man hör det i etermedierna: ”Det är mindre folk ute och rör sig nu”. ”Sen coronan kom har vi mindre kunder.” ”Vi handlar på tider då det är mindre folk i affären”.

Hur korta kan vi egentligen bli? Förr i tiden blev vi färre. Men nu krymper vi.

Märkt ,

Ann behöver hjälp – övermänniska sökes till Mörbylångakoncern

Kommundirektör Ann Willsund.

Nu räcker det inte med en kommundirektör i Mörbylånga kommun med 1 350 anställda. I en lång annons på unikresurs.se söker man en biträdande kommundirektör. I annonsen berättar kommunen om vad man söker. Det är en munter, alternativt beklämmande, ja rentav skrämmande läsning.

Mörbylånga kommun är i annonsen både ett företag och en koncern, sannolikt landets första. Under rubriken Företagspresentation skriver man: ”Mörbylånga kommun är en dynamisk kommun med stor tillväxt. _ _ _ Vill du vara med och skapa bra dagar för medborgarna i Mörbylånga kommun och samtidigt utveckla koncernen hos oss? Tillsammans hjälps vi åt att nå de politiska visionerna vilka bland annat pekar på tillväxt och goda livsvillkor.

Under rubriken Vi erbjuder får man till en hel fjällkedja av snömos. Jag ska inte trötta dig med alla haranger, men en mening är värd uppmärksamhet. Vad sägs om den?

”Vi lär av varandra och utvecklas som medarbetare och organisation. Vi ser varandra och uppmärksammar varandras insatser genom kontinuerlig dialog och feedback.”

Det krävs alltså att biträdande kommundirektör ser sina kollegor. Men inte nog med det, på vanlig svenska blir tolkningen sannolikt ”hen ska också berömma andra för att själv få beröm.”

Efter en lång redogörelse i ren abrakadabrastil om Dina arbetsuppgifter kommer finalen under rubriken: Din profil. Du som känner igen dig bör genast söka jobbet. Sista ansökningsdag är nu på söndag 25 oktober. Här är en summering av de egenskaper du avkrävs:

  • Du är trygg och modig både som person och i ledarrollen.
  • Du är prestigelös och har en ledarstil vilken präglas av tillit.
  • Du har du en hög grad av självinsikt och personlig integritet samt har ett förhållningssätt som är entusiasmerande och engagerande.
  • Du drivs och motiveras av förändringsarbete och tycker om att hålla ett högt tempo.
  • Du är utvecklingsdriven.
  • Du är resultatorienterad där du använder flexibilitet och situationsanpassning som viktiga verktyg.
  • Du ser värdet i, och drivs av att nå resultat i samverkan, där helheten är större än summan av delarna.
  • Du är relationsskapande, såväl internt som externt så att verksamhetens attraktivitet ökar och att förvaltningens samt kommunens varumärke stärks.
  • Du är ordningsam och strukturerad för att ge ramar och riktning, där strukturen är ett medel för att effektivisera styrning, ledning och utveckling av verksamhet snarare än att utgöra målet i sig.
  • Du har en relevant akademisk utbildning, eller annan erfarenhet vilken arbetsgivaren bedömer som likvärdig, samt bred och djup erfarenhet från offentlig förvaltning.
  • Du har en väldokumenterad ledarerfarenhet från politisk styrd organisation.
  • Du kan även visa på goda resultat och erfarenheter från att leda chefer.

Min personliga slutsats utmynnar i tre frågor: Vart är vi på väg? Hur löjliga och pretto får vi bli i vårt offentliga språk? När ska vi inse att detta är ett ”parfymerat och välinslaget självbedrägeri, ovärdigt vuxna, tänkande människor år 2020”?

Märkt , ,

Jens hyllar tristessen

”Dagens konstanta flöde av gratis underhållning dödar barns läsförmåga. _ _ _ Det stora som har hänt är inte förlusten av läsningen, utan förlusten av dess förutsättning: tristessen.”

Det skriver Jens Liljestrand, Expressen. Och han fortsätter:

”En barn- och ungdomsgeneration som förlorar läsningen riskerar – bortsett från ordförråd, språklig utveckling, bildning, kulturarv och så vidare – att förlora förmågan till koncentration, därmed också förmågan till inlärning, fördjupning, inlevelse och suggestion.

Det vill säga, allt det vackra som föds ur tristessen. Uttråkningen är därmed den största gåva du kan ge ditt barn. Dessutom är den gratis.”

Kulturorganet instämmer.

Märkt , , ,

upp och nedvända världen

För IFK Borgholm som arrangerar Victorialoppet är det få saker som är som dem brukar._ _ _ För de som vill finns…

Ja, så läser vi i gammelmediet Barometern i dag. Det där med dativ är inte lätt. Att ta bort korrekturläsarna var kanske inte så lyckat.


 

Märkt

svenskan – det förlorande språket

I dagens Barometern läser jag: ”_ _ _ är det du har på insidan mycket mer vackert än vad du har på utsidan.”

Ve detta anglosaxiska trams. Varför duger inte ”_ _ _ är det du har på insidan mycket vackrare än vad du har på utsidan.”

Jag har hört och läst de mest abnorma varianterna, exempelvis mer vackrast, mest vacker och det kanske värsta mest bäst och allra mest bästa.

Varför duger inte vår enkla och vackra komparering: vacker, vackrare, vackrast, bra, bättre, bäst?


 

Märkt ,

om det hemska i:et i gammelmedierna

I dagarna läggs många människor i respirator. Först har de stackarna sjukdomen att slåss mot. Och mitt i eländet ska dom tryckas in i en liten respirator, se bild.

Detta med i är inte lätt.

Av språkvetare fick jag på FOJO-kurs i Kalmar under 1990-talet lära mig att det ska skrivas ”ligger med respirator”, även om det kan synas en aning suspekt.


 

Märkt

om detta med de handskrivna brevens eventuella magi…

handstil

Häromdagen fick jag ett pappersbrev från min snart 90-åriga folkskolefröken. Vi brevväxlar. Hon skriver med fulländad piktur, inte lik min vilda – här ovan:

”Det är en helt underbar känsla att få ett positivt handskrivet brev! Inga unga människor kan skriva så numera, de behärskar inte handstilen och ger sig inte tid heller. _ _ _ Sorgligt att barnbarnen inte kan läsa gamla brev alls med skildringar från släktingars tillvaro långt tillbaka i tiden.”

Jag har hört ryktet tidigare: Att barnen i dag inte får lära sig skrivstil i skolan. Är det sant så är det förfärligt.


 

Märkt

följa john – även om det är fel

Det är intressant att se hur medier/grupper/individer med viss automatik blir delar i flockgemenskapen för att mer och mer likna varandra – även i felaktigheter.

I början av coronakrisen skrev de flesta medier rätt: sjukvårdsmateriel. Ganska snart började ett TV-bolag skriva/säga sjukvårdsmaterial. Och andra hängde genast på. Nu skriver/säger många medier felaktigt sjukvårdsmaterial.

Material är exempelvis trä, plast, järn, kalk.

Materiel är exempelvis sjukvårdsmateriel, försvarsmateriel, trädgårdsmateriel.


 

Märkt ,

svenska språket

Språk är kul. Och språkliga synpunkter och frågor brukar ge upphov till många kommentarer, tyckanden, applåder och visslingar.

Det finns många som säger att språkfel beror på att språket utvecklas. Detta påstående känns lika märkligt som att kalla bilmekaniker som orsakar motorskador för uppfinnare.

Vi har språkliga regler för att förstå varandra. När ord byter stavning eller betydelse kan man bli helt vilse i pannkakan. Ta exempelvis ordet beramad. Det betydde tidigare beslutad, planerad, annonserad. Men i dag betyder det även omtalad, omdiskuterad, beryktad. Jag skulle sannolikt fatta noll om nån påstod att ”den beramade fotbollsmatchen mellan IF Smulan och IFK Humlan i division åtta slutade noll – noll.”

Än i dag ryser jag till när jag i Dagens Eko hör nyhetspresentatören säga ”statsministern lovar svar innan jul”, eller ser en krönikör skriva ”Kalmarbo”. Löjligt kan man tycka, men sant. Jag är nämligen lärd att före används i ofullständiga meningar, innan i fullständiga, liksom att Kalmar skrivs med inledande versal, men kalmarbo med gemen. Orsak som jag fick lära mig: Kalmar är ett substantiv. En bo är det inte. Man kan inte säga en bo. Därför ska man skriva kalmarbo liksom stockholmare, eftersom det inte heller finns något substantiv som heter are (i detta fall är det inte ens ett ord). Men om Kalmar och Stockholm följs av substantiv ska begynnelsebokstaven bli versal, exempelvis Stockholmsbilister och Kalmarutsikter. Kom inte och säg att svenskan är ett lätt språk!

Har roat mig med att notera några av de språkfel som jag oftast lägger märke till hos högutbildade och professionella språkanvändare som politiker, journalister och forskare. Många av dem gör – exempelvis – nedanstående fel – som åtminstone under min skoltid skulle ge en tydlig röd bock i kanten.

Men, och det är viktigt, mina exempel på vad som är ”rätt” är byggda på vad jag en gång lärde mig. De kan säkert bortförklaras av dagens språkexperter – något som kanske tydligast av allt visar hur svårt vi ibland har att förstå varandra på ett maximalt sätt.

Ett fel är ett rent faktafel som många begår: Svenska Fotbollsförbundet. Det är lite märkligt att vissa sportjournalister inte lärt sig stava rätt, trots decennier i yrket. Hur det stavas ser du nedan.

Jag sätter ”fel” uttryck överst, ”rätt” i fetstil underst. Tyck gärna till. Språkfrågor brukar sätta fart på debattlusten. Till många av exemplen finns regler som jag har fått lära mig. Om nån vill ta del av nån sån är det bara att hosta till med en kommentar.

tills dess
till dess eller tills

situationstecken
citattecken eller citationstecken

en slags katt, en slags hund
ett slags katt, ett slags hund

långa avstånd
stora avstånd

Han bor på Kyrkgatan 9
Han bor vid Kyrkgatan 9

Svenska fotbollsförbundet
Svenska fotbollförbundet

ur min utgångspunkt
från min utgångspunkt

från min synvinkel
ur min synvinkel

var är vi på väg?
vart är vi på väg?

vart är vi?
var är vi?

så var det innan
så var det tidigare

innan jul
före jul

före det blir jul
innan det blir jul

Stockholmare och Kalmarbo
stockholmare och kalmarbo

kalmartidningar
Kalmartidningar

då kommer bland annat Stefan Löfvén
då kommer bland andra Stefan Löfvén

ju mer vind, ju högre vågor
ju mer vind, desto högre vågor

sist vi såg snö här var 1987
senast vi såg snö här var 1987


 

Märkt

alvarsamt2 bjuder på kort inlägg

”Det språkliga tvånget” är intressant. Varför måste en byråkrat alltid skriva iordningställa i stället för ställa i ordning?

Varför måste teves meteorologer alltid säga ”om vi kikar ut över Europa” och ”torsdagen bjuder på vackert väder”?

Varför måste alla politiker säga ”jag känner mej trygg i den uppfattningen”? Varför har alla plötsligt blivit så trygga?

Nån lag som kräver denna språkliga stelbenthet?


 

Märkt

fula vad i stället för vilket

”Alla” på gammelmedierna Sveriges Radio och SVT säger numera vad i stället för vilket/vilken. Det förekommer också i vissa tidningsartiklar.

En bagatell kan tyckas men varför kan inte nån någon enda gång uttrycka sig rätt?

Man frågar:

Vad är president Trumps budskap?
Vad färg blev det?
Vad är ditt svar?
Vad är hennes förslag?
Vad blev det bästa året?


 

Märkt , ,

Östran vägrar svara om språkfel

Gammelmedier brukar framhäva hur viktig kontakten med läsarna är. Denna goda intention gäller uppenbarligen inte Östra Småland, som trots två mejl om den språkliga felaktighet de publicerar dag efter dag inte ens ids svara.

Kulturorganet mejlade Östran 14 och 18 november. Inget svar. Kulturorganet har ett flertal gånger skrivit om ämnet, ett av inläggen kan du läsa här. Östran erkänner alltså fel – men fortsätter att sprida det. Det är ofattbart.

I dag publicerar den likgiltiga blaskan SIFFRAN 18. Tragikomiskt nog handlar texten om TT, alltså den nyhetsbyrå som chefredaktören påstår är skyldig till den språkliga groda som tidningen dag efter dag får att hoppa upp på sina läsares frukostbord. Av den lär sig barn, invandrare och vuxna att 15,7 och 3 000 och 18 är siffror och inte tal. Östran gör sig därmed skyldig till språklig fördumning.

Snacka om snobbig och nonchalant inställning till sina läsare. Vi vet bäst; vi bryr oss varken om språket eller läsarnas reaktioner!

SIFFRAN

Märkt , , , ,

hur länge till ska 52,3 kallas siffra?

Återkommande läsare av kulturorganet vet att vi länge har lagt kraft bakom försöken att få bort den felaktiga rubriken SIFFRAN från tidningen Östra Smålands sida SLÄKT & VÄNNER.

Anledningen är enkel. I svenska språket använder vi bara tio siffror, noll till 9. Men Östran publicerar dag efter dag den ena ”nya siffran” efter den andra. Man har haft siffran 10 000, siffran 13,9 och i dag rullar man in den helt nytillverkade siffran 52,3.

Minnesgoda läsare minns att Östrans chefredaktör Gunilla Persson svarade på kulturorganets mejl och påstod att vi visserligen hade rätt men att felet var TT:s – de som gjort sidan. Med detta nöjde sig Gunilla Persson. SIFFRAN har därefter återkommit dag efter dag.

Så här svarade Gunilla Persson på vårt mejl om SIFFRAN den 3 september:

”Det är en `artikelmall´ som någon formgivare hittat på för att få ett annorlunda moment på sidan. Just den spalten, med innehåll och ”siffrorna”, köper vi av TT, som levererar den till massor av landsortstidningar.

Ditt påpekande föranleder mig att ta kontakt med TT och ifrågasätta ”siffran”.

* * * 

I dag mejlade vi åter TT för att få deras version av det fel som Östran publicerar efter dag efter dag i en tidning som läses av människor som ska lära sig språk och fakta: barn, ungdomar, invandrare, vuxna och vanliga dödliga. Att dag efter dag påstå felaktigheter – som man erkänner – kan knappast vara en nyhetstidnings främsta ambition. Har tidningen denna ambivalenta inställning även till andra fakta?

Göran Westin på TT svarar:

”Hej Staffan,

Du har helt rätt. Man kan inte påstå att vare 15,2 eller 10 000 är en siffra. Det är, som du helt riktigt påpekar, tal och inget annat.

Dessbättre för oss på TT påstår vi inte att detta är siffror i det material som vi levererar till Östra Småland och andra tidningar. Det är Östran själv som har gjort en helt egen vinjett i mallen för denna sida och kallar det för ”Siffran”. Konstigt att de inte har insett det själva.

Faktum är att jag mailade till Gunilla Persson på Östran den 3 september och påtalade just detta, sedan hon fått läsarsynpunkter på att det står ”Siffran” i tidningen. Jag misstänker att det var du som hade hört av dig redan då?

Längre ned i mailet kan du se exakt hur morgondagens familjespaltsmaterial såg ut när det levererades från oss.

Med vänlig hälsning

Göran Westin”


SIFFRAN 72


I dagens tidning 14/11 har Östran lagt till rubriken SIFFRAN.


I texten från TT står alltså bara 72. Där finns ingen rubrik SIFFRAN. Och där står vi i dag tre månader efter att kulturorganet tog upp ämnet. Ord står mot ord. Vem har rätt och vem har fel? Den frågan är i detta fall kanske mindre intressant. Intressantare är att SIFFRAN publiceras dag efter dag efter dag i en svensk nyhetstidning, trots att chefredaktören håller med om att rubriken är regelvidrig, en språklig anomali.

Kan man lita på en sån tidning?


 

Märkt , , ,

en nyansernas mästare

Många säger att språket utvecklas. Jag säger hellre att det förändras. Nedanstående stora pratminus i dagens Östran kan kanske inte betygsättas som en språklig förfining:

”Det var en superångestladdad affär att köpa Krögers. Jag mådde piss över den och det fanns stunder då jag tänkte att nu skiter jag i det.”


 

Märkt , ,

har vi åter bara tio siffror?

Gammelmediet Östra Smålands sida Släkt & Vänner saknar i dag den språkliga grodan SIFFRAN, som kulturorganet bekämpat under lång tid.

Mängder med mejl har avgått till TT, skaparen av sidan, dock utan något som helst svar. Inte ens telefonsamtal bemöts.

Så är det i dag i gammelmediavärlden. Man svarar bara på trevliga ämnen, ”positiva signaler”, som det brukar kallas…


 

Märkt , ,

Allan greppar tangentbordet…

Sune Flisa väntar fortfarande på svar från TT Nyhetsbyrån. Frågan gäller den eventuella oriktigheten i rubriken SIFFRAN, dagligen publicerad  i bland andra gammelmediet Östra Småland.

I dag presenterade man exempelvis en för världen ny siffra: 13,7.

Nu har även redaktionschefen Allan von Kompost greppat tangentbordet och hamrat ned en text till den gamla anrika byrån:

Allan_TT

I ett – blixtsnabbt! – autosvar lovar TT Nyheter att återkomma med svar snarast möjligt. Vi får nu avvakta och se hur TT tolkar ordet snarast möjligt.


 

Märkt , ,

Världen ser i dag en ny siffra: 13,7!

Gammelmediernas totala nonchalans av berättigad kritik är tidstypisk. Å ena sidan framhåller man ständigt behovet av läsarnas förtroende. Å andra sidan fortsätter man att sprida felaktigheter som man själv är medveten om. Snacka om dubbelmoral.

Den medvetna – kanske också avsiktliga – publiceringen av felaktiga språktermer som sosseblaskan Östra Småland ägnar sig åt blir allt sjukare. I dag skriver tidningen om SIFFRAN 13,7.

Ska man tro Östra Småland har vi i dag elva siffror: 0 (noll) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 och 13,7.

Gammelmedier som Östra Småland saknar helt språklig moral. Chefredaktören erkänner felet men gör ingenting åt det. Vid årsslutet mister ni därför mig som prenumerant.


 

Märkt , ,