Ta hjälp av AI!

AI-robotar kan användas till mycket. En av deras stora förtjänster är att stryka ned – förkorta – texter. Nedan ser du en fullständig text på Mörbylånga kommuns hemsida.

Utbildning i ansvarsfull alkoholservering
Varje år anordnar Borgholms och Mörbylångas kommuner en gemensam utbildning i ansvarsfull alkoholservering för dig som är krögare, serveringspersonal eller ordningsvakt och som yrkesmässigt hanterar alkoholdrycker.
Vad är en lagom berusningsnivå? Hur beter sig en gäst? Hur ska jag neka en berusad gäst att dricka mer på ett bra sätt? Varför ska ungdomar under 18 år inte dricka alkohol? Dessa är några frågor du får möjlighet att diskutera under utbildningen Ansvarsfull alkoholservering (AAS).

Utbildningen i ansvarsfull alkoholservering (AAS) sker under två dagar där tanken är att du som kursdeltagare ska få kunskap och redskap som kan hjälpa dig i olika typer av situationer som kan uppstå på krogen.

Kursen riktar sig i första hand till serveringspersonal, men även till krögare och ordningsvakter. Utbildningen syftar till att minska våld och skador som är relaterade till alkoholkonsumtion på barer, nattklubbar och restauranger. Utbildningens mål är också att minska överservering och ge kunskap till kursens deltagare om alkoholens effekter.

Kursen innehåller information om:

Alkohollagstiftningen
Alkoholens medicinska effekter
Konflikthantering
Nöjesrelaterat våld
Narkotika
Förebyggande arbete
Alkohol- och narkotikapolicy på krogen
Efter genomförd tvådagarsutbildning får alla kursdeltagare varsitt diplom.

Den här kursen ska ge dig som arbetar i krogmiljö grundläggande kunskaper om alkohollagen. Det är viktigt att du som yrkesmässigt hanterar alkoholdrycker har grundläggande kunskaper om dryckerna som sådana och vad som händer när man dricker alkohol både fysiskt och psykiskt. Genom att öka din medvetenhet om alkoholens risker kommer du att bli mer observant på dina gästers alkoholkonsumtion och beteenden och därmed mer professionell i din yrkesutövning. Alkohollagen har utformats utifrån ett skyddsintresse där skyddet för ungdom särskilt lyfts fram. När man talar om ”ansvarsfull alkoholservering” syftar man framförallt till att inga underåriga eller redan berusade gäster ska serveras alkohol.

Metoden ”Ansvarfull alkoholservering” är en väl utvärderad metod. Den har bland annat visat att när du sänker berusningsnivån på gästerna, så höjs omsättningen.

Tid och datum: 13 – 14 juni 2023.

Båda dagarna sker utbildningen mellan kl 08:30- 16:30.

Plats: Utbildningen hålls i Ladan, Näckrosgatan 9 i Färjestaden.

Anmälan: Anmälan till utbildningen sker via e-post till malin.ekberg@morbylanga.se ange namn, personnummer, mailadress och kontaktuppgifter samt vilket serveringsställe personen representerar och eventuell specialkost.

Utbildningen är gratis och anmälan är bindande. Uteblivet deltagande kommer att debiteras.
Utbildningen har ett begränsat deltagartak så det är först till kvarn som gäller.
Sista anmälningsdatum: 2 juni

Förmiddagsfika och eftermiddagsfika ingår.

Kontakt: Kommunernas respektive alkoholhandläggare svarar på dina frågor. Alkoholhandläggare i Borgholm är jens.andersson@borgholm.se

Varmt välkomna önskar Malin och Jens och Martina

Sidan uppdaterad 15 maj 2018 Kommentera sidan

***

Jag bad roboten skriva om texten utan några som helst andra order. Du läser den nedan:

Utbildning i ansvarsfull alkoholservering:

Borgholms och Mörbylångas kommuner anordnar årligen en utbildning i ansvarsfull alkoholservering för krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Utbildningen syftar till att ge kunskap om lagar, berusningsnivåer, gästbeteende, nekande av berusade gäster och varför ungdomar inte bör dricka alkohol. Utbildningen sträcker sig över två dagar och fokuserar på att ge deltagarna verktyg för att hantera olika situationer på krogen. Kursen inkluderar ämnen som alkohollagstiftning, medicinska effekter av alkohol, konflikthantering, våld, narkotika, förebyggande arbete och alkohol- och narkotikapolicy på krogen. Efter genomförd utbildning erhåller deltagarna diplom. Kursen är avsedd för serveringspersonal, krögare och ordningsvakter och syftar till att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtion. Utbildningen ökar medvetenheten om alkoholens risker och främjar ansvarsfull alkoholservering för att undvika servering till minderåriga eller redan berusade gäster. Metoden har visat sig vara effektiv och kan öka omsättningen genom att sänka berusningsnivån hos gästerna. Utbildningen äger rum den 13-14 juni 2023 på Näckrosgatan 9 i Färjestaden. Anmälan sker via e-post till malin.ekberg@morbylanga.se senast den 2 juni. Utbildningen är gratis, men uteblivet deltagande debiteras. Förfriskningar ingår. Kontakta alkoholhandläggaren i respektive kommun för frågor. Varmt välkomna! Sidan senast uppdaterad den 15 maj 2018.

***

Jag bad roboten att göra texten hälften så lång. Då blev den som nedan.

Utbildning i ansvarsfull alkoholservering:

Borgholms och Mörbylångas kommuner anordnar årligen en utbildning i ansvarsfull alkoholservering för krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Utbildningen sträcker sig över två dagar och syftar till att ge kunskap om lagar, berusningsnivåer, gästbeteende, nekande av berusade gäster och varför ungdomar inte bör dricka alkohol. Kursen inkluderar ämnen som alkohollagstiftning, medicinska effekter av alkohol, konflikthantering, våld, narkotika, förebyggande arbete och alkohol- och narkotikapolicy på krogen. Efter genomförd utbildning erhåller deltagarna diplom. Utbildningen äger rum den 13-14 juni 2023 på Näckrosgatan 9 i Färjestaden. Anmälan sker via e-post till malin.ekberg@morbylanga.se senast den 2 juni. Välkomna!

***

Jag bad slutligen roboten att skriva om texten och göra den hälften så lång. Den blev som nedan:

Borgholms och Mörbylångas kommuner anordnar årligen en tvådagarsutbildning i ansvarsfull alkoholservering för krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Utbildningen täcker lagar, berusningsnivåer, gästbeteende, nekande av berusade gäster, ungdomar och alkohol. Anmälan sker via e-post till malin.ekberg@morbylanga.se senast den 2 juni. Välkomna!

***

Siri Sirlig,
data- och vetenskapsreporter

Annons

KEPSEN

När spansk sol träffar blond vikings tunnhårsskult börjar den sistnämnda fjälla. Fjällningen föregås av intensiv sveda, följd av rodnat – som övergår i hudavfall. Görs ingenting drastiskt skär topplocket ihop och vikingen kan hamna på sjukhus. I detta fall var vikingen jag och processen på topplocket hade redan avancerat till slutstadiet. Goda råd var nästan obefintliga, men en keps skulle inte sitta i vägen. Jag kontaktade den enda människa jag känner som kan spanska. Hon sa att keps heter gorra på spanska. Tyvärr skrev jag inte genast upp ordet, vilket senare skulle få fatala konsekvenser. Mitt minne är dåligt.

Var hitta en kepsaffär i en stad man senast besökte för 71 år sen. Denna gång hade jag varit i Valencia i tre dagar men ännu inte sett en enda kepsbutik. Däremot hade jag – bara i innerstan – räknat till 29 apotek och fler än tusen kafeer och krogar. Jag frågade min son om var köpa en keps.

– Det är enkelt, sa sonen. Fråga vem som helst efter Nuevo Centro!
Ok, saken var biff, tänkte jag. Nuevo Cantro är alltså en kepsaffär. Snart sitter kepsen på den fjällande och svidande skulten.

Jag gick dit näsan pekade. Jag testade äldre kvinna, i mina år.

– Perdoneme. Donde sta Nuevo Centro?
Kvinnan sken upp som solen över Valencia. Hon inledde en lång harang om… Ja, just det. Om vad? Jag förstod inte ett ord och fick fram den spanska mening som jag funnit värdefullast att kunna leverera då pratkulsprutorna drar igång.

– No comprende, senora.
Damen greppade min tröja och drog iväg med mig. Det var bara att hänga med. Mot Nuevo Centro – kepsbutiken!
Under promenaden berättade hon att hon bott i Valencia i hela sitt liv och att hon inte kunde nån engelska, trots att hon läste det i skolan. Men det var tusen år sen! Vi befann oss alltså i samma rangliga båt.

– Där är det! sa damen och pekade på en ganska enkel entrédörr. Gå in där och köp din keps!
Jag var lycklig. Damen hade lotsat mig till pärleporten. Jag överöste henne med ordlösa komplimanger och tacksägelser. Hon sken som solen. Vi skiljdes till muntra skratt. Vilket enastående bilateralt samarbete!

Innanför entrén såg kepsbutiken mer ut som ett varuhus. Det såg onekligen stort ut för att bara sälja kepsar. Fem våningar! Men jag såg genast att man i bottenvåningen inte bara sålde kepsar, utan även olika sorters klädesplagg. Jag gick en långsam runda bland parfymdoftande eleganta damer med Gucchihandväskor. Det här var tydligen Valencias NK. Miljoner plagg men ingen keps. Jag tittade på ett par enkla shorts… 900 kronor. Så tog jag rulltrappan upp till våningsplan två.

På våningsplan två såldes kläder. Mitt minne började nu svika. Heter keps morra? Eller borra? Eller dorra? Jag blev osäker. Men visst var det morra! Ja, så måste det vara. Men var 17 finns nu kepsarna? Här var de rika kvinnorna ännu fler. Men sortimentet liknade det på våning ett. Även här kikade jag på ett par enkla shorts. Tusen kronor. Jag rulltrappade mig upp till våning tre.

På våningsplan tre i varuhuset Nuevo Centro såldes kläder. Men var 17 finns nu kepsarna? Här var de äldre rika kvinnorna som doftade parfym uppblandade med yngre kvinnor som antagligen också var rika och som doftade lika mycket parfym som de äldre. Jag gick en långsam och mycket målmedveten runda men tji keps. Dock fann jag ett par enkla shorts som skulle klä mig bra. 1100 kronor. Det var tydligt att priserna steg ju högre upp i varuhuset jag kom. Jag antog att priserna var synkroniserade med höjden över havet. Vad de hittar på, dessa spanjorer!

Jag tog rulltrappan upp till nästa våningsplan. På våningsplan fyra i varuhuset Nuevo Centro såldes också kläder. Det såg ut som på våningsplan ett och två och tre. Men inte en keps så långt jag kunde se. På skoj tittade jag på ett par enkla shorts. 1200 kronor! Min teori stämde. Ju högre upp man kom i kepsbutiken Nuevo Centro, desto dyrare blev varorna. Nu fanns bara en våning kvar. Jag började tvivla på den framgång jag bara för en kvart sedan redan rott i hamn. Utan keps skulle jag inte kunna vistas utomhus på många dar…

Jag tog rulltrappan upp till det sista våningsplanet, det femte. På våningsplan fem i varuhuset Nuevo Centro såldes märkligt nog också kläder. För det par shorts som på våningsplan ett kostade 900 krävdes här att du hostade upp 1300 kronor. Men inte en enda keps i sikte. Nu gällde det att vara noggrann, att verkligen söka och leta. På Valencias största kepsbutik bara måste det finnas en keps – annars kan man inte kalla butiken för kepsbutik. På motsvarigheten i Sverige skulle jag redan ha hittat hundratals kepsar. Jag började bli trött. Vad är detta för ett skämt. Inte en keps i ett land där solen brännskadar så många turister som inte känner till solens elaka sida. Jag gick runt avdelning för avdelning. Det var långbyxor här, t-tröjor där och skjortor mittemellan – och allt var svindlande dyrt. En och annan kvinna dekorerad i det senaste från Paris stolpade omkring med allvarlig min – insvept i osynliga moln av väldofter.

Men var i helsefyr gömde man kepsarna? Jag måste fråga mig fram. Jag stegade fram mot en lång kvinna i mintgrön expeditklänning. Med klar och hög stämma frågade jag:

– Kan jag köpa mig en fin morra här?

Kvinnan bleknade. Ögonen svartnade. Sen slog hon ut med armarna och drog igång en högljudd obegriplig salva med ordkulsprutan.

– No, no, no! skrek hon och gestikulerade som om huset tagit eld och världen rasat samman.

– Men morra, sa jag. Att sätta på huvet…
Kvinnan var i chock. Hon var rasande. Hon skrek nu så högt att tre kollegor kom rusande för att hjälpa till!

– Att sätta på huvet… Är ni inte klok, karl!
Kvartetten omringade mig.

– Vänta, sa jag. Låt mej titta i telefonen…

De fyras gäng samtalade högt och ivrigt med varandra medan de höll mig i schack. Jag hörde orden escandalo, alarma och policia…

Jag skrev snabbt in ordet ”morra” på Googles översättningstjänst. Åh himmel och pannkaka. Morra betyder ”flicka”. Expediten trodde alltså att jag tog henne för bordellmamma. Och att jag ville köpa mig en hora – att sätta på huvet.
Jag matade snabbt som fanken in ordet keps. Keps heter gorra på spanska.

– No, no, no! Jag vill köpa en gorra, menar jag. En gorra! skrek jag som en hes spanjor.
Expediterna blev med ens vänliga. De skrattade alla. ”Bordellmamman” intog en moderlig attityd. Hon log överseende och la handen på min axel.

– Visst har vi kepsar, min herre. Där borta, sa hon och pekade.

Jag gick hemåt iklädd en vacker keps. Jag lovade mig själv att aldrig mer fråga efter ett fnask att sätta på huvet.

Mycket ofta försvann många ur många sammanhang

Har du lagt märke till det jag har observerat? Att ordet många nästan helt har ersatts av mycket. ”_ _ _ det var väldigt mycket människor på plats”, skriver exempelvis DN. Medierna är pepprade med mycket bilar, mycket åsikter, mycket barn, mycket fåglar, mycket poliser.

Det känns lite torftigt. En bra regel är denna: Mycket används med oräkneliga substantiv, medan många används med räknebara substantiv. Exempel: Det är mycket vatten i akvariet. Det finns många fiskar i akvariet.

Slutsats: Trender slår mot allt, även språket.

Om allra först och först

Det finns även andra helt onödiga förstärkningsord som borde strykas i akademiens böcker. Ett är ordet allra i sammanhang som Allra först i kön stod Lasse eller Snart får vi en sportsammanfattning och allra sist en väderprognos.

Hur man än vrider på fakta kan Lasse bara stå först i kön, och väderprognosen kan bara komma sist. Före först och efter sist kan ingenting stå eller komma. Om Lasse lik förbaskat skulle påstås stå först i kön och Edwin stod allra först skulle Lasse bara stå som nummer två i kön, trots att texten påstod att han skulle stå först.

oerhörtsvårt med ord som enormtomfattade – men enormtviktigt!

När hörde du senast en politiker säga att något är viktigt? Sannolikt för länge sedan. Hen sa säkert jätteviktigt. Inom sport, politik och etermedier används numera ständigt förstärkningsord. I dag räcker det inte att säga att något är viktigt, bra eller dåligt. Alla dessa ord måste förstärkas. Ordet viktigt föregås nio gånger av tio med ordet enormt. Ord som bra, vacker, tråkig föregås i 99 procent av meningar med ordet jätte. Så även i negationer som det är inte så jätteviktigt att fira jul.

Kulturorganet föreslår därför Svenska Akademien att införa ett tusental nyord. Nedan några få exempel:

enormtviktigt (i betydelsen viktigt)
enormtbra (i betydelsen bra)
väldigtbra (i betydelsen bra)
oerhörtfarligt (i betydelsen farligt)
enormtdåligt (i betydelsen dåligt)
oerhörtkänsligt (i betydelsen känsligt)
oerhörtsvårt (i betydelsen svårt)
jättekänslig (i betydelsen känslig)
enormtimponerande (i betydelsen imponerande)
väldigtimponerande (i betydelsen imponerande)
oerhörtfarligt (i betydelsen farligt)
enormtomfattade (i betydelsen omfattande)

med flera med flera…

Alla tänker

Det var värst vad alla tänker i dag. Lyssna på intervjuer i radio och teve så hör du att ord som ”tycker”, ”anser”, ”vill”, ”önskar”, ”menar”, ”tyder på” har skrotats till förmån för det pretentiösa ordet ”tänker”. Alla tänker – om allt.

Jag tänker att detta inte är bra för ett nyanserat och spänstigt språk.

Laurha Porthin von Weshenstråhle
allmänkrönikör med inriktning på
överklassfrågor på södra Öland

Des sa fucking jäv la språk poliser!

Kära läsare. Hörde inslag på radion om språkpoliser, ni vet dom där som alltid vet bäst och alltid ska rätta andras sätt att skriva. Enligt kvinna som skrivit av hand ling i ämnet reagerar de flesta språk poliser mot s ärskrivvninga r, alltså när man felaktigt delar ett ord i två eller fler. Inte riktigt lika mycket i lska väcker fel användn ing av orden var och vart. Även stav fel och svord om ar ir riterar mång a.

Det är merkligt att vi i vårt land med såpass välutbyggd u ndervisning ska behöva lida av alla dess a sär skrivningar. Hur tänker dessa män i skor, egentligen? Var för började plöt sligt svenska folke t särskri va nån gång under 19 9 0 ta let? Över bara en na tt blev en sjuksöterska en sjuk sköterska. Såg häromdan en annons insatt av nån jävla fucking idiot som gjorde skyl tar: Student plakat på en timme. Det moss te väl ändå vara fel? Så snabbt blir väl inte ens en stude nt p å lyset? Parkering för bjuden är vel en glasklar text utfärdad av Trafik värket men påstås av dessa jävla fucking jävla språk pol iser som felaktig. Hur helvetes långt bor t har däras för stånd skjutits upp, egent li gen? Trafick ingvärk et har också gjårt skylt med tex te n: Gäller mitt körfält. Då hopade de här jävla fucking språ k po liserna in och men ade att rätt vore: Gäller mittkörfältet. Hur jävla fuck-ing mosad i pal let får man bli, eg en t ligen?

Samma sak med de här jävla dub bel fuck ing ord en va r och var t. Ska det va ra så jä v la svår t att för st å att var ut trycke r var man ä r, medan var t hand dlar om rik tning. Jag er i St ockhol m men sk a åka upp till Upp sal a. Det fat tar vel vil ken jävla fucking ho ra som hels t!

Nä, det få r va slut på des sa jäv la tripp el f ucking fel nu! Dät ska jag sk riva om i min doktors avhandling.

Ingvar Charm-Knubbendorph
litte rär a gent
rep årter
MMA-vrak

Grodorna kväker

Tidningen Journalisten låter sina läsare rösta om roligaste grodan 2021. Redan i ingressen gör man själv en groda:

Vilken var 2021 års bästa groda?
Var med och kora förra årets roligaste pressgroda. Röstningen är öppen till och med 14 februari 2021.

Roligaste alternativ tycker jag själv är denna djupsinniga insikt:
Vad krävs för att ni ska hitta honom?
– Det krävs att vi lyckas lokalisera var han är någonstans.

Mitt i prick. Bättre kan det inte sägas.

Ingvar Charm Knubbendorph
språkvårdare på Kulturorganet
och MMA-vrak

Skrattframkallande grodor

En påannons ur Rapport 18:00 i dag:
– Den senaste sommaren var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa_ _ _. Och orsaken tros vara det allt varmare klimatet.

En annan påa ur samma sändning:
– Det redan rekorddyra dieselpriset höjdes ytterligare i dag.

Hur är det? Har SVT:s språkvårdare fått sparken eller gått i pension?

Knockade men inte golvade

Det är rubriken i Barometernartikel om Revyarna i Torsås som haft ett tufft år 2021.

Rubben är märklig. I de boxningsklubbar jag har varit med i var man helt utslagen och uträknad till tio som knockad, medan en golvning kunde vara sekundkort.

Ingvar Charm-Knubbendorph
MMA-vrak

Citat: ”Högre och lägre elpris”

Hur språkligt obildade är dagens journalister? Även i de stora drakarna läser jag om och om igen om dyra elräkningar och dyra elpriser. Skärpning. Inget pris är dyrt eller billigt. Men det kan vara högt eller lågt. En pris snus kan däremot vara billig eller dyr.

En elräkning kan visserligen vara dyr, men hur många köper en elräkning? Vanligare är att man köper el, billig eller dyr, och för den får man en elräkning alldeles gratis. Hur ska barn i skolan förstå vårt språks logik när professionella skribenter inte ens kan skriva höga eller låga priser?

I etermedierna säger allt fler journalister – även så kallade högutbildade – situationstecken. Ett sånt finns inte. Ordet kommer av citat/citera (alltså ordagrant återge), inte av situation. Korrekt är citationstecken, men kortare och tydligast är citattecken.

Jag har nu hotat alla mina lata, odrägliga och okunniga medarbetare med omedelbar uppsägning vid första bästa ”dyra elräkning”.

Sune Flisa
chefredaktör

Håll tyst om fel!

Svenskens känslighet för språklig tillrättavisning är många gånger monumental. Hen tycker att det är en demokratisk rättighet att skriva fel. Den som stillsamt försöker rätta språkliga tokigheter blir ofta kallad språkpolis eller ordningsman. Det är synd för vårt språk är så svårt att vi alla borde uppskatta vården av det.

Inte ens Svenska Dagbladets rosa ekonomibilaga kan skriva rätt om högre kaffepriser. Stor rubrik: Kaffepriset dyrare – kan stiga ännu mer. Jag undrar hur många som köper kaffepriser när de nu blir så dyra?

Inom gammelmedierna tycks meteorologerna ha cementerat feltänket varmare eller kallare temperaturer. Jag har för mig att det är luften eller vattnet som blir varmare eller kallare.

Ett annat språkfel som breder ut sig är en blandning av två möjliga kompareringsformer. Även belästa personer säger mer allvarligare i stället för att välja metod ett, allvarligare eller metod två: mer allvarligt.

Själv hyllar jag den gamla metoden bra, bättre, bäst. När även Dagens Eko säger bra, mer bra och mest bra är avstängningsknappen enda tänkbara alternativ.

Ord som utarmar språket

Som bloggens följare har du kanske lagt märke till min ovilja till ordet otroligt. Hör vilket sportreferat som helst, vilken politisk debatt som helst och du dränks i otroligt många otroligt. Folk säger otroligt viktigt, otroligt vanligt, otroligt nyttigt, otroligt gott. Alla dessa otroligt är naturligtvis ”fel”, eftersom nästan ingenting är otroligt. Att en människa springer 100 meter på 9,8 är bra, men inte otroligt. Om en elefant hoppar 227 meter i höjdhopp är det däremot otroligt, i betydelsen ”föga troligt”.

Samma sak med ordet fantastiskt, som används otroligt ofta. Mycket få saker, händelser, göranden är fantastiska. Trots det hakas i dag orden otroligt och fantastiskt nästan med automatik samman med ord som bra, gott, spännande, skickligt, snabbt. Denna mani utarmar språket; det blir monotont och förutsägbart – föga överraskande, aldrig fräscht.

Till min glädje hittar jag kille på nätet som delar min avsky för vissa automatiska förstärkningsord, i hans fall ordet very. Och lyssnar man på engelsmän och amerikanare strör de massvis av very omkring sig. Very good. Very beautiful. Very hot. Very long. Very poor och så vidare.

Skärpning! Videon nedan är tänkvärd – inte otroligt tänkvärd, inte ens fantastiskt tänkvärd.

Att tvingas tro sina ögon

I Svenska Dagbladet kan man i dag testa sina grammatiska kunskaper. Första frågan lyder:

Om en vara kostar 1 049 kronor, kan man säga att den kostar…

Knappt tusen kronor
Drygt tusen kronor
Nästan tusen kronor

Om denna fråga återspeglar kunskapsnivåerna i vår skola ser framtiden mycket mörk ut.

Sune Flisa
chefredaktör

Förstärkningsorden dödar språket

Ytterst få saker eller händelser är otroliga. Men i teve, sport och politik är nästan allt otroligt. Fotbollsexperterna spottar ur sig ordet otroligt lika ofta som spelarna spottar på planen. – Det är otroligt viktigt att Sverige håller boll. – Forsberg har en otroligt fin passningsförmåga. – Det är otroligt viktigt att vi får en ny regering, säger A. – Det är otroligt viktigt att Löfven sitter kvar, säger B.

Friidrottskommentatorn Alhaji Jeng säger otroligt ofta, fastän nästan ingenting av det han berättar om är otroligt.

Kulturorganet har skrivit om det förr och måste göra det igen. ”De automatiska” förstärkningsorden dödar språket. Vi har inte haft det otroligt hett den senaste veckan. Vi har haft det hett.

Den automatiska användningen av förstärkningsord gör det omöjligt att beskriva framtida händelser – som i sig kanske är just otroliga.

Om det av någon anledning skulle bli 476 grader varmt i Kalmar och någon tidning skrev att ”hettan är otroligt jobbig” skulle ingen tro det. Alla skulle säga: – Nu överdriver dom igen – som vanligt.

Men 476 grader varmt i Kalmar är faktiskt otroligt varmt – för att inte säga otroligt hett.

Allan von Kompost
redaktionschef

PS. Vid genomläsning av texten ovan ser jag att ordet otroligt förekommer otroligt ofta. För det ber jag så otroligt mycket om ursäkt.

Död åt svengelskan!

En förfärlig gatukorsning spetsad med särskrivning låg plötsligt under mitt argusöga: Outdoor aktiviteter. Engelska och svenska och så en särskrivning på det!

Missfoster som detta måste bottna i dåligt självförtroende. Skribenten tror hen skapar ”något nytt”, när hen i själva verket visar vägen till sin språkliga öken.

”Svensken anammar gärna efter behag olika länders intellektuella prestationer, detta till förfång för sin egen originalitet”, skrev August Strindberg.

Så sant. Jag instämmer. Så slipper jag skriva det själv.

”Kryperiet ska ge en fläkt av stora världen men syftar till att dölja den egna oförmågan”, skriver Peter Kadhammar i en rungande örfil i Aftonbladet.

Så sant. Jag instämmer. Så slipper jag skriva det själv.

Oxymoronerna står som spön i backen

I dagens Barran läser jag en så kallad oxymoron i en rubrik i avdelning Nybro. Oxymoroner är roliga eftersom de kräver lite eftertanke för att genomskådas.

Rubriken:
Akutsanering genomförd i Orrefors: ”Jätteliten del”

Jätteliten! Vilket ord. Kan nåt vara både ”jätte” och ”litet/liten”? Naturligtvis inte. Andra tänkvärda och lattjo oxymoroner är exempelvis:

enmansorkester
talande tystnad
nygammal
fulsnygg
levande död
brukar ibland
sjukt bra
dumsmart
skynda långsamt
levande död
organiserat kaos
kraschlandning
hittades saknad
äkta imitation
ohälsa
lojal opposition
gamla nyheter
enda val
dålig hälsa
arbetssemester

Om deta med rätstavning

”Att sluta skriva är en bedrövlig begränsning”. Så sammanfattar Anne-Marie Körling, lärare och författare, sin syn på rättstavning för barn. Undervisning får naturligtvis inte leda till att barn slutar skriva.

Anne-Marie Körlings resonemang är inte nytt. Det handlar om att gå varsamt fram och inte döma. När barn lär sig skriva går de ofta egna vägar, och Anne-Marie Körling ger ett underbart exempel: ÄSÄMÄSADÄ. Så skrev ett barn i stället för sms:ade, vilket i sig är nog så knepigt att finna logiken i.

Själv har jag inte minsta problem med att erkänna att jag alltid måste säkerhetskolla vissa ord, exempelvis: schizofren, schweizare, noggrann/noggrant.

Källa: SvD

Barn ska givetvis få stava fel och söka sig fram i sin språkliga utveckling. Värre är det med nyhetsprogram i TV där enklaste namn eller ord ofta är felstavat, som Sve ohansson. Eller gammelblaskor som i sina förstasidesrubriker inte ens kan använda dativ.

*****

PS. Jag studerar just nu arbetsansökningar till offentliga tjänster och slås av den ”skrämmande likformighet” som exponeras i de sökandes texter. Denna språkliga likriktning oroar mig mer än barns charmiga stavfel. Nio av tio jobbansökningar börjar ungefär så här:

Hej.

Jag såg er annons om kommunikatör till Mörbylånga kommun och jag blev genast intresserad av jobbet som jag ser som en spännande utmaning i min kommunala karriär.

Rättstavat men dötrist.

75 kvadratmeter

Denna väderkvarnsvinge har slitit färdigt. Den ligger vid den stora kvarnen i Össmo. Måtten är ungefär 7,5 x 2,5 meter = 18,75 kvadratmeter. Fyra såna vingar gör 75 kvadratmeter. Alla som seglat förstår vilka krafter dessa kvarnar fick utstå på ”Solen och vindarnas ö”. Sannolikt är detta den ursprungliga stavningen, alltså utan genitiv-s på solen. Fråga mig inte varför.

Väderkvarnsdetaljen orsakade många glada, friska, roliga gissningar. Redaktionen tackar för intresset.

Allan von Kompost
redaktionschef

Lika svårt som skillnaden mellan var och vart?

– Studenterna kan inte skriva! sa filosofen Åsa Wikforss i DN och här på kulturorganet häromdagen. Och hon lade till:
– Det tycks finnas någon teori om att man kväver kreativitet om man rättar de ungas språk, men det är precis tvärt om!

Kulturorganet håller med Åsa Wikforss. Rättar ingen cementeras språkfelen, och blir dessa många förstår vi till slut inte varandra. Därför rättar vi rubrik i dagens DN:

Risk att elnätsavgiften blir dyrare efter ny dom

Kulturorganet tror inte att någon säljer elnätsavgifter till olika priser, däremot tror vi att elnätsavgiften kan öka eller minska, att den kan bli högre eller mindre.

Om vanans makt – och ovanans

För länge sen var jag journalist. Då skulle Länsstyrelsens förstabokstav skrivas som gemen. ”Alla” journalister skrev då länsstyrelsens förstabokstav som versal.

Senare, jag minns inte när, kom påbud från någon, jag minns inte vem, att Länsstyrselsen plötsligt skulle skrivas med inledande versal. Fråga mig inte varför.

Sen dess skriver ”alla” journalister länsstyrelsens inledningsbokstav som gemen.

När ska det bli nån ordning i det här landet – egentligen?

När polletten ramlar ned

Truismer strör vi alla omkring oss då och då, sannolikt dagligen. En truism är en ”självklar sanning”. De flesta truismer är harmlösa. Vem reagerar mot att nån i ett samtal säger ”det är kallt i dag”? Viktigare blir sammanhanget. Man kan ställa högre krav på tyngden i en ledarsida än i ett dagligt samtal. Barrans ledarsida i dag domineras av ett stort uppslaget citat:

”När bostadsmarknaden inte fungerar gynnas de som har bostäder medan de som är outsiders missgynnas.”

Fan, tro´t.

Vem fan säger ”vägbanor”?

Varför pratar meteorologer som dom gör – i teve? Nästan varenda sändning låter på samma sätt:

Morgondagen bjuder på sol, alternativt molnigt väder men här och var med gluggar i molntäcket. I öster drar en kylig vind in vilket ökar risken för halka på kalla vägbanor. Om vi kikar på morgondagen bjuder den på… Och så vidare…

Jag lovar, det finns faktiskt andra ord för:

kika på
bjuder på
gluggar
molntäcke
drar
vägbanor

Snälla tomten!

Gör så jag slipper höra dessa ord och fraser under 2021:

nära och kära = ett så utslitet uttryck att det kan ta eld av friktionen i munhålan.
exkluderad = vad är det för fel på utesluten?
kontext = duger inte sammanhang?
påbörja = varför lägger alla byråkrater till på? Vad är det för fel på börja?
allra bäst = kan bäst vara nåt annat än bäst?
i respirator = kräver att man är pytteliten för att få plats
jätteliten = kan man vara både och?
ultimat? = nåt fel på gamla slitstarka optimal?

Vi blir mindre och mindre

Man läser i tidningarna och man hör det i etermedierna: ”Det är mindre folk ute och rör sig nu”. ”Sen coronan kom har vi mindre kunder.” ”Vi handlar på tider då det är mindre folk i affären”.

Hur korta kan vi egentligen bli? Förr i tiden blev vi färre. Men nu krymper vi.

Ann behöver hjälp – övermänniska sökes till Mörbylångakoncern

Kommundirektör Ann Willsund.

Nu räcker det inte med en kommundirektör i Mörbylånga kommun med 1 350 anställda. I en lång annons på unikresurs.se söker man en biträdande kommundirektör. I annonsen berättar kommunen om vad man söker. Det är en munter, alternativt beklämmande, ja rentav skrämmande läsning.

Mörbylånga kommun är i annonsen både ett företag och en koncern, sannolikt landets första. Under rubriken Företagspresentation skriver man: ”Mörbylånga kommun är en dynamisk kommun med stor tillväxt. _ _ _ Vill du vara med och skapa bra dagar för medborgarna i Mörbylånga kommun och samtidigt utveckla koncernen hos oss? Tillsammans hjälps vi åt att nå de politiska visionerna vilka bland annat pekar på tillväxt och goda livsvillkor.”

Under rubriken Vi erbjuder får man till en hel fjällkedja av snömos. Jag ska inte trötta dig med alla haranger, men en mening är värd uppmärksamhet. Vad sägs om den?

”Vi lär av varandra och utvecklas som medarbetare och organisation. Vi ser varandra och uppmärksammar varandras insatser genom kontinuerlig dialog och feedback.”

Det krävs alltså att biträdande kommundirektör ser sina kollegor. Men inte nog med det, på vanlig svenska blir tolkningen sannolikt ”hen ska också berömma andra för att själv få beröm.”

Efter en lång redogörelse i ren abrakadabrastil om Dina arbetsuppgifter kommer finalen under rubriken: Din profil. Du som känner igen dig bör genast söka jobbet. Sista ansökningsdag är nu på söndag 25 oktober. Här är en summering av de egenskaper du avkrävs:

• Du är trygg och modig både som person och i ledarrollen.
• Du är prestigelös och har en ledarstil vilken präglas av tillit.
• Du har du en hög grad av självinsikt och personlig integritet samt har ett förhållningssätt som är entusiasmerande och engagerande.
• Du drivs och motiveras av förändringsarbete och tycker om att hålla ett högt tempo.
• Du är utvecklingsdriven.
• Du är resultatorienterad där du använder flexibilitet och situationsanpassning som viktiga verktyg.
• Du ser värdet i, och drivs av att nå resultat i samverkan, där helheten är större än summan av delarna.
• Du är relationsskapande, såväl internt som externt så att verksamhetens attraktivitet ökar och att förvaltningens samt kommunens varumärke stärks.
• Du är ordningsam och strukturerad för att ge ramar och riktning, där strukturen är ett medel för att effektivisera styrning, ledning och utveckling av verksamhet snarare än att utgöra målet i sig.
• Du har en relevant akademisk utbildning, eller annan erfarenhet vilken arbetsgivaren bedömer som likvärdig, samt bred och djup erfarenhet från offentlig förvaltning.
• Du har en väldokumenterad ledarerfarenhet från politisk styrd organisation.
• Du kan även visa på goda resultat och erfarenheter från att leda chefer.

---

Min personliga slutsats utmynnar i tre frågor: Vart är vi på väg? Hur löjliga och pretto får vi bli i vårt offentliga språk? När ska vi inse att detta är ett ”parfymerat och välinslaget självbedrägeri, ovärdigt vuxna, tänkande människor år 2020”?

Jens hyllar tristessen

”Dagens konstanta flöde av gratis underhållning dödar barns läsförmåga. _ _ _ Det stora som har hänt är inte förlusten av läsningen, utan förlusten av dess förutsättning: tristessen.”

Det skriver Jens Liljestrand, Expressen. Och han fortsätter:

”En barn- och ungdomsgeneration som förlorar läsningen riskerar – bortsett från ordförråd, språklig utveckling, bildning, kulturarv och så vidare – att förlora förmågan till koncentration, därmed också förmågan till inlärning, fördjupning, inlevelse och suggestion.

Det vill säga, allt det vackra som föds ur tristessen. Uttråkningen är därmed den största gåva du kan ge ditt barn. Dessutom är den gratis.”

Kulturorganet instämmer.

upp och nedvända världen

För IFK Borgholm som arrangerar Victorialoppet är det få saker som är som dem brukar._ _ _ För de som vill finns…

Ja, så läser vi i gammelmediet Barometern i dag. Det där med dativ är inte lätt. Att ta bort korrekturläsarna var kanske inte så lyckat.

---

 

svenskan – det förlorande språket

I dagens Barometern läser jag: ”_ _ _ är det du har på insidan mycket mer vackert än vad du har på utsidan.”

Ve detta anglosaxiska trams. Varför duger inte ”_ _ _ är det du har på insidan mycket vackrare än vad du har på utsidan.”

Jag har hört och läst de mest abnorma varianterna, exempelvis mer vackrast, mest vacker och det kanske värsta mest bäst och allra mest bästa.

Varför duger inte vår enkla och vackra komparering: vacker, vackrare, vackrast, bra, bättre, bäst?

---

 

om det hemska i:et i gammelmedierna

I dagarna läggs många människor i respirator. Först har de stackarna sjukdomen att slåss mot. Och mitt i eländet ska dom tryckas in i en liten respirator, se bild.

Detta med i är inte lätt.

Av språkvetare fick jag på FOJO-kurs i Kalmar under 1990-talet lära mig att det ska skrivas ”ligger med respirator”, även om det kan synas en aning suspekt.

---