Kategoriarkiv: språk

om detta med de handskrivna brevens eventuella magi…

handstil

Häromdagen fick jag ett pappersbrev från min snart 90-åriga folkskolefröken. Vi brevväxlar. Hon skriver med fulländad piktur, inte lik min vilda – här ovan:

”Det är en helt underbar känsla att få ett positivt handskrivet brev! Inga unga människor kan skriva så numera, de behärskar inte handstilen och ger sig inte tid heller. _ _ _ Sorgligt att barnbarnen inte kan läsa gamla brev alls med skildringar från släktingars tillvaro långt tillbaka i tiden.”

Jag har hört ryktet tidigare: Att barnen i dag inte får lära sig skrivstil i skolan. Är det sant så är det förfärligt.


 

Märkt

följa john – även om det är fel

Det är intressant att se hur medier/grupper/individer med viss automatik blir delar i flockgemenskapen för att mer och mer likna varandra – även i felaktigheter.

I början av coronakrisen skrev de flesta medier rätt: sjukvårdsmateriel. Ganska snart började ett TV-bolag skriva/säga sjukvårdsmaterial. Och andra hängde genast på. Nu skriver/säger många medier felaktigt sjukvårdsmaterial.

Material är exempelvis trä, plast, järn, kalk.

Materiel är exempelvis sjukvårdsmateriel, försvarsmateriel, trädgårdsmateriel.


 

Märkt ,

svenska språket

Språk är kul. Och språkliga synpunkter och frågor brukar ge upphov till många kommentarer, tyckanden, applåder och visslingar.

Det finns många som säger att språkfel beror på att språket utvecklas. Detta påstående känns lika märkligt som att kalla bilmekaniker som orsakar motorskador för uppfinnare.

Vi har språkliga regler för att förstå varandra. När ord byter stavning eller betydelse kan man bli helt vilse i pannkakan. Ta exempelvis ordet beramad. Det betydde tidigare beslutad, planerad, annonserad. Men i dag betyder det även omtalad, omdiskuterad, beryktad. Jag skulle sannolikt fatta noll om nån påstod att ”den beramade fotbollsmatchen mellan IF Smulan och IFK Humlan i division åtta slutade noll – noll.”

Än i dag ryser jag till när jag i Dagens Eko hör nyhetspresentatören säga ”statsministern lovar svar innan jul”, eller ser en krönikör skriva ”Kalmarbo”. Löjligt kan man tycka, men sant. Jag är nämligen lärd att före används i ofullständiga meningar, innan i fullständiga, liksom att Kalmar skrivs med inledande versal, men kalmarbo med gemen. Orsak som jag fick lära mig: Kalmar är ett substantiv. En bo är det inte. Man kan inte säga en bo. Därför ska man skriva kalmarbo liksom stockholmare, eftersom det inte heller finns något substantiv som heter are (i detta fall är det inte ens ett ord). Men om Kalmar och Stockholm följs av substantiv ska begynnelsebokstaven bli versal, exempelvis Stockholmsbilister och Kalmarutsikter. Kom inte och säg att svenskan är ett lätt språk!

Har roat mig med att notera några av de språkfel som jag oftast lägger märke till hos högutbildade och professionella språkanvändare som politiker, journalister och forskare. Många av dem gör – exempelvis – nedanstående fel – som åtminstone under min skoltid skulle ge en tydlig röd bock i kanten.

Men, och det är viktigt, mina exempel på vad som är ”rätt” är byggda på vad jag en gång lärde mig. De kan säkert bortförklaras av dagens språkexperter – något som kanske tydligast av allt visar hur svårt vi ibland har att förstå varandra på ett maximalt sätt.

Ett fel är ett rent faktafel som många begår: Svenska Fotbollsförbundet. Det är lite märkligt att vissa sportjournalister inte lärt sig stava rätt, trots decennier i yrket. Hur det stavas ser du nedan.

Jag sätter ”fel” uttryck överst, ”rätt” i fetstil underst. Tyck gärna till. Språkfrågor brukar sätta fart på debattlusten. Till många av exemplen finns regler som jag har fått lära mig. Om nån vill ta del av nån sån är det bara att hosta till med en kommentar.

tills dess
till dess eller tills

situationstecken
citattecken eller citationstecken

en slags katt, en slags hund
ett slags katt, ett slags hund

långa avstånd
stora avstånd

Han bor på Kyrkgatan 9
Han bor vid Kyrkgatan 9

Svenska fotbollsförbundet
Svenska fotbollförbundet

ur min utgångspunkt
från min utgångspunkt

från min synvinkel
ur min synvinkel

var är vi på väg?
vart är vi på väg?

vart är vi?
var är vi?

så var det innan
så var det tidigare

innan jul
före jul

före det blir jul
innan det blir jul

Stockholmare och Kalmarbo
stockholmare och kalmarbo

kalmartidningar
Kalmartidningar

då kommer bland annat Stefan Löfvén
då kommer bland andra Stefan Löfvén

ju mer vind, ju högre vågor
ju mer vind, desto högre vågor

sist vi såg snö här var 1987
senast vi såg snö här var 1987


 

Märkt

alvarsamt2 bjuder på kort inlägg

”Det språkliga tvånget” är intressant. Varför måste en byråkrat alltid skriva iordningställa i stället för ställa i ordning?

Varför måste teves meteorologer alltid säga ”om vi kikar ut över Europa” och ”torsdagen bjuder på vackert väder”?

Varför måste alla politiker säga ”jag känner mej trygg i den uppfattningen”? Varför har alla plötsligt blivit så trygga?

Nån lag som kräver denna språkliga stelbenthet?


 

Märkt

fula vad i stället för vilket

”Alla” på gammelmedierna Sveriges Radio och SVT säger numera vad i stället för vilket/vilken. Det förekommer också i vissa tidningsartiklar.

En bagatell kan tyckas men varför kan inte nån någon enda gång uttrycka sig rätt?

Man frågar:

Vad är president Trumps budskap?
Vad färg blev det?
Vad är ditt svar?
Vad är hennes förslag?
Vad blev det bästa året?


 

Märkt , ,

Östran vägrar svara om språkfel

Gammelmedier brukar framhäva hur viktig kontakten med läsarna är. Denna goda intention gäller uppenbarligen inte Östra Småland, som trots två mejl om den språkliga felaktighet de publicerar dag efter dag inte ens ids svara.

Kulturorganet mejlade Östran 14 och 18 november. Inget svar. Kulturorganet har ett flertal gånger skrivit om ämnet, ett av inläggen kan du läsa här. Östran erkänner alltså fel – men fortsätter att sprida det. Det är ofattbart.

I dag publicerar den likgiltiga blaskan SIFFRAN 18. Tragikomiskt nog handlar texten om TT, alltså den nyhetsbyrå som chefredaktören påstår är skyldig till den språkliga groda som tidningen dag efter dag får att hoppa upp på sina läsares frukostbord. Av den lär sig barn, invandrare och vuxna att 15,7 och 3 000 och 18 är siffror och inte tal. Östran gör sig därmed skyldig till språklig fördumning.

Snacka om snobbig och nonchalant inställning till sina läsare. Vi vet bäst; vi bryr oss varken om språket eller läsarnas reaktioner!

SIFFRAN

Märkt , , , ,

hur länge till ska 52,3 kallas siffra?

Återkommande läsare av kulturorganet vet att vi länge har lagt kraft bakom försöken att få bort den felaktiga rubriken SIFFRAN från tidningen Östra Smålands sida SLÄKT & VÄNNER.

Anledningen är enkel. I svenska språket använder vi bara tio siffror, noll till 9. Men Östran publicerar dag efter dag den ena ”nya siffran” efter den andra. Man har haft siffran 10 000, siffran 13,9 och i dag rullar man in den helt nytillverkade siffran 52,3.

Minnesgoda läsare minns att Östrans chefredaktör Gunilla Persson svarade på kulturorganets mejl och påstod att vi visserligen hade rätt men att felet var TT:s – de som gjort sidan. Med detta nöjde sig Gunilla Persson. SIFFRAN har därefter återkommit dag efter dag.

Så här svarade Gunilla Persson på vårt mejl om SIFFRAN den 3 september:

”Det är en `artikelmall´ som någon formgivare hittat på för att få ett annorlunda moment på sidan. Just den spalten, med innehåll och ”siffrorna”, köper vi av TT, som levererar den till massor av landsortstidningar.

Ditt påpekande föranleder mig att ta kontakt med TT och ifrågasätta ”siffran”.

* * * 

I dag mejlade vi åter TT för att få deras version av det fel som Östran publicerar efter dag efter dag i en tidning som läses av människor som ska lära sig språk och fakta: barn, ungdomar, invandrare, vuxna och vanliga dödliga. Att dag efter dag påstå felaktigheter – som man erkänner – kan knappast vara en nyhetstidnings främsta ambition. Har tidningen denna ambivalenta inställning även till andra fakta?

Göran Westin på TT svarar:

”Hej Staffan,

Du har helt rätt. Man kan inte påstå att vare 15,2 eller 10 000 är en siffra. Det är, som du helt riktigt påpekar, tal och inget annat.

Dessbättre för oss på TT påstår vi inte att detta är siffror i det material som vi levererar till Östra Småland och andra tidningar. Det är Östran själv som har gjort en helt egen vinjett i mallen för denna sida och kallar det för ”Siffran”. Konstigt att de inte har insett det själva.

Faktum är att jag mailade till Gunilla Persson på Östran den 3 september och påtalade just detta, sedan hon fått läsarsynpunkter på att det står ”Siffran” i tidningen. Jag misstänker att det var du som hade hört av dig redan då?

Längre ned i mailet kan du se exakt hur morgondagens familjespaltsmaterial såg ut när det levererades från oss.

Med vänlig hälsning

Göran Westin”


SIFFRAN 72


I dagens tidning 14/11 har Östran lagt till rubriken SIFFRAN.


I texten från TT står alltså bara 72. Där finns ingen rubrik SIFFRAN. Och där står vi i dag tre månader efter att kulturorganet tog upp ämnet. Ord står mot ord. Vem har rätt och vem har fel? Den frågan är i detta fall kanske mindre intressant. Intressantare är att SIFFRAN publiceras dag efter dag efter dag i en svensk nyhetstidning, trots att chefredaktören håller med om att rubriken är regelvidrig, en språklig anomali.

Kan man lita på en sån tidning?


 

Märkt , , ,

en nyansernas mästare

Många säger att språket utvecklas. Jag säger hellre att det förändras. Nedanstående stora pratminus i dagens Östran kan kanske inte betygsättas som en språklig förfining:

”Det var en superångestladdad affär att köpa Krögers. Jag mådde piss över den och det fanns stunder då jag tänkte att nu skiter jag i det.”


 

Märkt , ,

har vi åter bara tio siffror?

Gammelmediet Östra Smålands sida Släkt & Vänner saknar i dag den språkliga grodan SIFFRAN, som kulturorganet bekämpat under lång tid.

Mängder med mejl har avgått till TT, skaparen av sidan, dock utan något som helst svar. Inte ens telefonsamtal bemöts.

Så är det i dag i gammelmediavärlden. Man svarar bara på trevliga ämnen, ”positiva signaler”, som det brukar kallas…


 

Märkt , ,

Allan greppar tangentbordet…

Sune Flisa väntar fortfarande på svar från TT Nyhetsbyrån. Frågan gäller den eventuella oriktigheten i rubriken SIFFRAN, dagligen publicerad  i bland andra gammelmediet Östra Småland.

I dag presenterade man exempelvis en för världen ny siffra: 13,7.

Nu har även redaktionschefen Allan von Kompost greppat tangentbordet och hamrat ned en text till den gamla anrika byrån:

Allan_TT

I ett – blixtsnabbt! – autosvar lovar TT Nyheter att återkomma med svar snarast möjligt. Vi får nu avvakta och se hur TT tolkar ordet snarast möjligt.


 

Märkt , ,

Världen ser i dag en ny siffra: 13,7!

Gammelmediernas totala nonchalans av berättigad kritik är tidstypisk. Å ena sidan framhåller man ständigt behovet av läsarnas förtroende. Å andra sidan fortsätter man att sprida felaktigheter som man själv är medveten om. Snacka om dubbelmoral.

Den medvetna – kanske också avsiktliga – publiceringen av felaktiga språktermer som sosseblaskan Östra Småland ägnar sig åt blir allt sjukare. I dag skriver tidningen om SIFFRAN 13,7.

Ska man tro Östra Småland har vi i dag elva siffror: 0 (noll) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 och 13,7.

Gammelmedier som Östra Småland saknar helt språklig moral. Chefredaktören erkänner felet men gör ingenting åt det. Vid årsslutet mister ni därför mig som prenumerant.


 

Märkt , ,

Sanningssägaren Donald Trump

Det är med blytungt hjärta jag tvingas konstatera att Donald Trump har rätt i sin kritik av gammelmedierna. De för många gånger – medvetet – ut lögner och felaktigheter till sina läsare/lyssnare.

Alla normalbildade vet att vi i Sverige använder blott tio siffror. 0 (noll), 1, 2 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. Med hjälp av dessa siffror bildar vi tal. Ett tal kan vara 11 eller 2 457 678. Mot detta vetande publicerar nu åter gammelmediet Östra Småland nya, felaktiga ”siffror”, i går SIFFRAN 175 på sin sida Släkt & Vänner.

Östra Småland FORTSÄTTER alltså felinformeringen, sannolikt för att det kostar kosing att göra om och göra rätt. Pengarna går före korrekta fakta. Trovärdigheten sjunker.

Angående SIFFRAN skriver chefredaktören Gunilla Persson i ett mejl till kulturorganet den 3 september:

”Det är en `artikelmall´ som någon formgivare hittat på för att få ett annorlunda moment på sidan. Just den spalten, med innehåll och ”siffrorna”, köper vi av TT, som levererar den till massor av landsortstidningar.

Ditt påpekande föranleder mig att ta kontakt med TT och ifrågasätta ”siffran”.

Att någon sekunda formgivare har ”hittat på” denna artikelmall är en sak. Obildade dumskallar finns överallt. Det iögonenfallande är att ”massor av landsortstidningar” med TT:s hjälp sprider felaktigheten ut över landet, till våra barn, till våra lärare – som nu med ännu större kraft måste hävda att vi blott använder tio siffror – hur ofta Östra Småland och andra gammelmedier än hävdar att vi använder ”i stort sett hur många siffror som helst”. Största siffran jag hittills sett dem berätta om är SIFFRAN 10 000.

Gammelmedierna tar sig alltså den till synes självklara friheten att publicera felaktigheter som de själva är medvetna om. Såna grepp ger president Trump och andra yrkeslögnare ytterligare luft under vingarna. Medvetet publicerade felaktigheter är fel hur man än vrider på kuttingen.

Att vi trots allt ”förstår vad Östra Småland menar” är ingen ursäkt. Skadan med förstår vad dom menar-felaktigheter beskrevs på ett utomordentligt sätt av signaturen jernis i en tidigare kommentar på alvarsamt2:

Förstår vad dom menar-attityden är oförsvarlig. Ord symboliserar begrepp som formar och styr våra tankar. Även i tankarna låter vi begreppen symboliseras av orden. Den som lärt sig skilja på två (av olika ord symboliserade) begrepp som ligger nära i betydelse har oftast inga svårigheter ”att förstå vad dom menar” när sammanblandning sker. För kommande generationer riskerar dock begreppen att glida in i varandra om oskicket får fäste. Såväl språket som tankarna blir då fattigare.

Vilken blir nästa medvetet publicerade felaktighet? Att alfabetet innehåller fjorton miljoner bokstäver? Att Elvis lever på socialbidrag i Kinnekulle? Att Vattenfall satsar på byxgas?

* * *

I natt genomled jag en svår mardröm. Tidningen Sanningen introducerade en ny sida med rubriken Kortfakta om allt. Där påstod man, bland mycket annat, att det i Sveriges regering sitter 987 092 ministrar – och att alla är från Angola! Man påstod också att glass tillverkas av grusade förhoppningar.

Jag skrev till tidningen och frågade om ledningen fått hjärnsläpp. Svaret kom snabbt:

”Siffran 987 092 och fakta om glasstillverkning ingår i en artikelmall som en kreativ formgivare rullar ut för att få ett annorlunda moment på sidan. Visst är det både överraskande och fyndigt, för att inte säga genialt!? `Kortfakta om Allt´ köper vi av bolaget Sverigefakta, som rullar ut glassigt layoutade lögner och felaktigheter till massor av landsortstidningar, som liksom vi älskar coola snedsteg, fräcka skamgrepp och häftiga moment.”

Det har sällan varit så skönt att vakna som denna morgon.

SuneFlisa
Sune Flisa
chefredaktör

PS.
Den 30 september skriver Östra Småland om SIFFRAN 15.
Den 1 oktober skriver Östra Småland om SIFFRAN 130.
Den 2 oktober skriver Östra Småland om SIFFRAN 62.
Den 3 oktober skriver Östra Småland om SIFFRAN 40.
Den 4 oktober skriver Östra Småland om SIFFRAN 29.


 

Märkt , ,

ny siffra ser dagens ljus

Gammelmediat Östra Småland har åter uppfunnit en siffra. En ny siffra! En purfärsk siffra! I dag presenterar man nämligen siffran 13.

De mediala felaktigheterna fortsätter att spridas som frön för vinden. Vad säger utbildningsministern om denna mediala sådd av erkänt språkliga felaktigheter?

Sannolikt svarar hennes departement ”Man förstår ju ändå vad dom menar”.


 

Märkt ,

Dagens siffra: 10 000

Tidningen Östra Småland slår i dag alla journalistiska världsrekord genom att skriva om löparen Taisto Mäkis alla världsrekord och kalla 10 000 för SIFFRA.

Det lustiga är att tidningen är medveten om felaktigheten i påståendet. Trots det fortsätter man publiceringen av denna språkliga inkonsekvens.

Barn kan lära mycket av att läsa tidningen, sa man för ett antal år sen. Det var då det. I dag lär tidningar medvetet ut felaktigheter. En viss Trump har ibland rätt…


 

Märkt , , ,

tal och siffror

Har du som jag påtalat felaktigheter i gammelmedierna? Då har du säkert blivit bemött på något av följande sätt: 1) Du får inget svar. 2) Du har fel – tidningen/radion/teven har rätt. 3) Du har rätt men vi gör inget åt det (det i mina ögon värsta svaret). 4) Du har rätt och vi åtgärdar (naturligtvis det enda svar du borde få).

Östra Småland svarade enligt punkt 4 på min kritik om ”siffror”. Man ska rätta felet. Och i går skrev man om siffran 4, i dag om siffran 3.

Bra jobbat, Östra Småland!


 

många siffror förs på tal

Tidningen Östra Småland framhärdar i uppfattningen att det finns hur många siffror som helst. För en tid sen skrev man om siffran 39. I dag skriver man på sidan Släkt & Vänner om siffran 45. Och det gör man år 2019, vilket med Östra Smålands logik också är en siffra, precis som siffran 345 987 873 eller siffran 766 777 098 543 212 876.

Att gammelmediers språkliga okunskaper spelar en viss pedagogisk roll för barns inlärning har inte gått upp för vissa chefredaktörer…

Sune Flisa
chefredaktör

 


 

Märkt ,

siffran 39

Papperstidningar lever i sin egen lilla värld. I dagens Östra Småland på sidan Släkt & vänner berättas om siffran 39.

När jag gick i skolan fick vi lära oss dessa siffror: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9. De fick räcka.

Men nu utökar alltså Östra Småland siffrornas antal med ytterligare en: siffran 39.

 


 

Märkt ,

mord är aldrig avrättning

”En ren avrättning!” Så beskriver ofta medierna hur de vidriga skjutmorden har gått till.

Men snälla politiker, snälla reportrar, sluta kalla mord för ”avrättning”.

Skjutningarna är mord. Ingenting annat.

Avrättning är – i vissa länder – slutfasen i en av landets lagar genomförd juridisk process mot en misstänkt mördare. Hen grips, hen anhålls, hen häktas, hen förs till rättegång, hen döms, hen avrättas.

En avrättning är alltså en helt laglig procedur, vad man än tycker om detta. Ett mord är i högsta grad olagligt.

 


 

Märkt ,

det vackraste ordet

En enkät bland invandrare frågade vilket svenskt ord den tillfrågade tyckte var vackrast.

En afrikan svarade iögonenfallande. Jag håller med honom. Ett långt ord med skön rytm, många vokaler och ett dubbel-l som får ordslutet att bubbla.

Rationella skribenter använder snålversionen av ordet, iögonfallande. Därmed är ordets melodiska poesi puts väck.

 


 

Märkt ,

ordförvanskning

På rekordtid har ordet innan bytt betydelse i svenska medier.

”– Tankarna? Det går inga tankar. Jag har aldrig varit med om det här innan.”

Så uttrycker sig en man i dagens Expressen. Frågan är vad innan betyder i sammanhanget? Innan vad då? Han menar nog tidigare.

Tidigare gällde regeln att innan används i fullständig sats: Jag går hem innan solen går upp.

Före användes i ofullständig sats: Gå hem före soluppgången!

Men innan i stället för tidigare?

Förvirringen är total.

 


 

Märkt ,

dö eller gå bort

kyrka_svartvit

Vår rädsla för döden tar sig märkliga uttryck. Ett är att språkligt försöka eliminera den, berätta att X har gått bort i stället för att säga som det är, att X har dött.

Jag lämnade in ett medborgarförslag om senare kommunal slåtter. I förslaget ingår även en lietävling. Vinnaren av den skulle prisas med en lie märkt Liemannen 2020, Mörbylånga kommun.

I flera gammelmedier har jag sett notiser om förslaget. Men allt om det fina gamla ordet liemannen är struket eller omskrivet. Ordet liemannen får inte användas i svenska medier, bara i ordböcker på grund av dess språkliga koppling till döden. Det är iögonenfallande löjligt och språkligt fegt.

Vi kan skriva om döden på andra ställen än i vår egen svenska vardag, i Syrien, i Sri Lanka eller Jemen. Men här hemma i Sverige blir döden allt mer frånvarande. Den platsar inte i vårt moderna, tillrättalagda, narcissistiska, blankputsade Facebookliv.

När nån dör omskriver vi händelsen till att X har gått bort och låter kyrkan – trots att få av oss är religiösa – ta hand om fortsättningen, allt i hopp om att döden egentligen inte finns, utan att ”det eviga livet på nåt märkligt sätt trots allt ska ta över”…

 


 

Märkt , , ,

enormtviktigt

Nästan allt som sägs av folk i medierna har i dag blivit enormt viktigt. Det är sällan man ser ett pratminus där det bara är viktigt. Politiker och idrottsmän säger det. Svensson och von Gyllenstierna säger det:

– Det är enormt viktigt att vi kan fokusera på försvaret i matchen, säger X Y inför en handbollsmatch i division sju.

– Det är enormt viktigt att man knyter skon på rätt sätt, säger fotvårdsspecialisten Z Å.

– Det är enormt viktigt att rosorna gödslas nån gång om året, säger trädgårdskonsult Ä Ö.

Den dag något blir enormt viktigt – på riktigt – då vi exempelvis råkar ut för månadslånga elavbrott eller kastas in i krig, har vi inga förstärkningsord till viktigt. Säger nån då att det är enormt viktigt att försöka överleva genom att ta del av säker information är vi avtrubbade; vi inser inte hur viktigt det verkligen är. Allt har ju tidigare beskrivits som enormt viktigt.

Minns sagan om Pojken och vargen.

Kulturorganet föreslår att svenskan begåvas med det nya ordet enormtviktigt.

 


 

Märkt ,

skapa trygghet genom upprepning

Har du som jag lagt märke till den kraftiga överanvändningen av orden trygg/tryggt, trygghet. Det är ett evigt tjatande i dumburken om trygghet, speciellt i fotboll och politik.

– Jag känner mej trygg med det, säger A B.

– Det märks att hon spelar med en helt annan trygghet än tidigare, säger C D.

– Han utstrålar trygghet, och det bådar gott inför framtiden, E F.

– Väljarna behöver känna trygghet i politiken, säger G H.

Varför är tevereportrar papegojor?

 


 

Märkt ,

quiz: öländska ord

DN:s troligen svåraste ordtest genom alla tider hittar du här. Jag fick bara 11 rätt, men Sune Flisa påstår sig ha klarat alla 17. Han är en dängare på det mesta, som bekant.

Nå väl, Sune fick en idé och snodde ihop ett test i 17 punkter: ett quiz med idel öländska ord, många av dem äldre. Hur många betydelser klarar du? Lösningen kommer inom några dagar.

 

Vad betyder:

gromscha
1. skala lök
2. klubba julgrisen
3. hångla
4. ljuga

schvirrka
1. läsa undermålig litteratur
2. äta kroppkakor
3. klä julgranen
4. virka på skrå (ofta med ren ulltråd)

ransnokera
1. rannsaka
2. klicka grädde på våffla
3. rapa ljudligt
4. resignera

ervevera
1. löda
2. skriva egenritat vykort
3. erinra
4. mala med munnen likt en idisslande ko

drybbla
1. göra knut på sytrådens ände
2. dribbla (i fotboll)
3. kissa i brallan
4. grubbla (i onödan)

dassla
1. beträda utedasset
2. strössla en tårta eller bakelse
3. ge upp
4. tissla och tassla

kvimera (åtomda)
1. bli ögonblickligen förbannad
2. spy/vomera
3. kremera/kremeras
4. bötfällas (ofta för sexuella handlingar)

hössera
1. lägga hö på slag i jämna rader
2. ta in hö till skullen
3. kassera mögligt hö
4. skratta elakt åt grannens primitiva hövändare

gruppa
1. köra traktor på dålig grusväg
2. idka gruppsex
3. fiska sill med dynamit
4. drabbas av sjösjuka för att slutligen spy

ögga (bort)
1. ligga på dödsbädden
2. titta avundsamt på andras lyx (exempelvis grannens större traktor)
3. skala ägg (ofta påskägg)
4. plocka ägg ur reden

fischkalera i nottom
1. fiska i grumligt vatten
2. skriva ned noter
3. fiska i strömt vatten
4. dra not efter oxar (ålderdomligt)

hybla
1. laga nät
2. förtenna
3. skälla ut
4. skryta

victorschera (uon)
1. läsa Victoriahyllande notiser i Sport och annonsbladet
2. läsa sliskigt inställsamma reportage och artiklar om prinsessan Victoria i Sport och annonsbladet
3. överraskande och mycket plötsligt hitta nyhet i Sport och annonsbladet
4. läsa Sport och annonsbladet upp och ned utan att märka det

klobba
1. hata urskiljningslöst (ofta på webben) (slang)
2. slå näven i bordet
3. resa hässja för torkning av gräs till hö (ålderdomligt)
4. ta snapsen i ett enda drag

plikmytera
1. dra alla över en kam
2. pliktskyldigt erkänna (mindre) brott
3. gottgöra (ålderdomligt)
4. pligga sko (ofta lädersko)

vippipesa
1. plocka sippor
2. få pippi
3. betrakta vitsippor i herbarium
4. vippa över (åt något håll)

sportotoöra
1. gå på sporten
2. spela på toto (hästsport)
3. bli ansedd som ”sportslig” (ej sportig)
4. vanlig åkomma bland boxare (dövhet)

 

 


 

 

Märkt , , ,

gått vilse eller dött?

Man ska inte gnälla. Men ibland måste man. Det är så skönt…

Varför är vi så rädda för att använda de rätta orden om döden? Jag blir så less på att läsa och höra om alla som går bort, nu senast Kerstin Dellert. Varför detta ”fega” ordval? Gått bort? En som lär sig svenska måtte tro att vi är många i det här landet som går vilse och aldrig hittar hem igen.

Man avlider eller dör hemma i sängen eller på sjukhus. Får man en man en meteorit i skallen omkommer man.

Eller?

 

 


 

Märkt , , , ,

det blir bara mer tokigare

Framtida forskning må visa varför svenska journalister för runt tio år sedan plötsligt började skriva skön, mer skön, mest skön i stället för skön, skönare, skönast. Rekordfulaste språkkontaminationen hörde jag i Ekot: Mest bra.

Den troligen trendbaserade komparationsförvandlingen har skapat språkliga problem. Somliga murvlar använder nåt slags egen lösning, en kombination av båda möjligheterna. Och konsekvenserna blir komiska.

Ett exempel: I gårdagens Östra Småland citeras landshövding Thomas Carlzon:
Han var enkelheten, sunt förnuftaren. Jag tror att många fler i dag inom svenskt näringsliv och även i övrigt skulle behöva göra som Ingvar: Vara mer enklare och använda mer sunt förnuft.

Märkt , ,